Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

mig i ryggsäcken av det slaget. När jag kom dit
så tyckte jag att Sydafrika var ett väl fungerande
sammanhang och brottades <strong>inte</strong> så mycket
med det politiska under de första sex–sju åren.
Jag var ung och oerfaren. Det fanns ju äldre
missionärer där, men det var <strong>inte</strong> så mycket
bearbet<strong>ni</strong>ng av de här frågorna.
Under ett år i Johannesburg, 1968‒69, stötte Olof
Hjälmefjord på problemen mera tydligt och blev
upprörd över det sätt som svarta behandlades på.
En del av våra frikyrkliga sammanhang har ju
en pietistisk bakgrund: Mission sysslar <strong>inte</strong>
med politik, och man rör <strong>inte</strong> vid sådana frågor.
Vi är där för att predika evangelium till
män<strong>ni</strong>skors fräls<strong>ni</strong>ng. Politiken
tog man avstånd från. Och utan
att vara uttalat har det här fun<strong>ni</strong>ts
med som ett bagage inom
flera frikyrkor. När jag blev
medveten om det förstod jag
sammanhangen bättre.
»Somliga av SAM:s
missionärer tycks ha
varit mer regimvänliga
och några av Svenska
kyrkans mer kritiska
och villiga att
Somliga av SAM:s missionärer
tycks ha varit mer regimvänliga
och några av Svenska kyrkans
protestera.<strong>«</strong>
mer kritiska och villiga att protestera,
och det uppstod konfrontationer
i den mediadebatt
som fördes. Annars hade SAM <strong>inte</strong> mycket beröring
med Svenska kyrkan. Arbetsområdena var
delvis avgränsade från varandra, och SAM:s missionärer
kände mer gemenskap med kollegerna i
HF och FB och med de norska missionärer som
fanns i Swaziland. Tillsammans kunde de hålla
konferenser av olika slag. Svenska kyrkan kom i
stort sett aldrig med i de sammanhangen. »Vi
lärde aldrig känna varandra.<strong>«</strong>
På 1980-talet började Olof Hjälmefjord att studera
på UNISA, ett korrespondensu<strong>ni</strong>versitet. Han
studerade systematisk teologi, bibelteologi, etik
och missionsvetenskap och tog en teologie kandidatexamen.
Då fick jag kontakt med en del tydliga och
radikala röster som påverkade mig. Jag blev
mer öppen för politiska och etiska frågor och
tog en mer kritisk ställ<strong>ni</strong>ng mot apartheidpolitiken.
Från att ha tyckt mig vara ganska neutral
i det hela kom jag fram till en klarare ståndpunkt.
Det var alltså teologisk bearbet<strong>ni</strong>ng
som hjälpte mig till en annan uppfatt<strong>ni</strong>ng.
Missionär och missionär
Olof Hjälmefjord kommer in på att de svarta
kunde uppfatta och värdera vita missionärer
olika.
Det fanns förstås spän<strong>ni</strong>ngar också mellan kyrkan
och missionen, <strong>inte</strong> så att någon av missionärerna
var tydligt utpekad, men några missionärer
ansågs nog som alltför blåögda och utan
förmåga att hänga med i vad som hände. Det
var olika hur nära man lät missionärer
komma.
1880–86 reste Olof Hjälmefjord runt och pläderade
för att en bibelskola med ledarträ<strong>ni</strong>ng skulle
finnas i varje församling.
116 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>