Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...
vitas lika värde. Det var svårt, men han fick också se exempel på att det gick att påverka män
mig i ryggsäcken av det slaget. När jag kom dit så tyckte jag att Sydafrika var ett väl fungerande sammanhang och brottades
- Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
- Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
- Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
- Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
- Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
- Page 73 and 74: »Cry. The beloved
- Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
- Page 77 and 78: juni 1986 började
- Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
- Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
- Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
- Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
- Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
- Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
- Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
- Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
- Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
- Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
- Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
- Page 101 and 102: På egna ben… flyttade med när v
- Page 103 and 104: Vad är en kamrat? Bli kamrat med Z
- Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
- Page 107 and 108: ningar och i andra
- Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
- Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
- Page 113: område där vi bodde, med 150 000
- Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
- Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
- Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
- Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
- Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
- Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
- Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
- Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
- Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
- Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
- Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
- Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
- Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
- Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
- Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
- Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
- Page 149 and 150: Vilka människor h
- Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
- Page 153 and 154: 17 januari 1994. EMPSA-övervakare
- Page 155 and 156: Valövervakning 19
- Page 157 and 158: Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
- Page 159 and 160: EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
- Page 161 and 162: och utvärderingsrapporten om PEMSA
- Page 163 and 164: lev anförtrodda. Framför allt gä
vitas lika värde. Det var svårt, men han fick också<br />
se exempel på att det gick att påverka män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor,<br />
om man vågade vara rak. Ofta var dock de vitas<br />
teologi så stark att den <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> gick att rubba.<br />
Balans<br />
Jag för på tal den debatt i Tro som Gunne Oscarss<strong>on</strong><br />
i<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>tierade i början av 1980-talet, och Evert<br />
Nilss<strong>on</strong> är angelägen att hitta ett slags balans i de<br />
olika synpunkterna. Det var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så lätt för de<br />
missi<strong>on</strong>ärsbarn som gick i vita skolor att <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />
påverkas av propagandan. Visst fanns det missi<strong>on</strong>ärer<br />
som skrev artiklar där de höll på regimen<br />
alltför mycket. Ett problem bestod i att det i Sverige<br />
ibland lämnades felaktiga uppgifter om k<strong>on</strong>kreta<br />
förhållanden i Sydafrika. När <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> någ<strong>on</strong> missi<strong>on</strong>är<br />
försökte invända och säga: Nej, det är <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />
så, uppfattades det ofta som stöd för apar<strong>the</strong>id,<br />
fastän det var menat som ett försök att rätta till<br />
en felaktig uppfatt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng om sakförhållanden.<br />
Som många andra menar Evert Nilss<strong>on</strong> att<br />
idrottsbojkotten mot Sydafrika hade större verkan<br />
än handelsbojkotten. Men, säger han, det<br />
som betydde mest för förvandlingen i Sydafrika,<br />
det var bönen.<br />
Det kom uppma<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar till allmän bön i radio<br />
och TV flera dagar före valen. Affärer och<br />
fabriker skulle låta pers<strong>on</strong>alen få fritt för bön<br />
några timmar varje dag. Pers<strong>on</strong>ligen tror jag<br />
att det betydde väldigt mycket. Det var en<br />
böneanda som jag aldrig hade upplevt tidigare.<br />
Hela folket bad. Det var mycket vapenskrammel<br />
på många håll, men bönens ande dominerade.<br />
Fyrtio år<br />
Olof Hjälmefjord kom som SAM:s missi<strong>on</strong>är till<br />
Sydafrika 1962 och stannade i fyrtio år. 1964 gifte<br />
han sig med Runa, uppväxt i Sydafrika. Olof<br />
arbetade nära församlingarna, ledde ett distrikt<br />
och försökte tillsammans med inhemska pastorer<br />
starta nya församlingar. En viktig uppgift var att<br />
hjälpa församlingarna till självständigt ansvar.<br />
Han började i White River, där missi<strong>on</strong>en hade<br />
ett sjukhus och en bibelskola.<br />
Därefter var jag 1980‒1986 rektor för <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g>ological<br />
Educati<strong>on</strong> by Extensi<strong>on</strong> (TEE). Målet var<br />
att få en bibelskola etablerad i varje församling.<br />
Det hade vi framgång med. Runa samordnade<br />
samtidigt utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen för lärare i söndagsskolorna.<br />
Jag satt också med i kyrkans styrelse<br />
som rådgivare.<br />
1988‒90 var vi ett och ett halvt år i Zimbabwe.<br />
Sedan kallades jag av kyrkan i Sydafrika<br />
att bli rektor på Phumelela Bible College och<br />
var där i åtta år. På det följde fem år som regi<strong>on</strong>sekreterare<br />
för SAM i södra Afrika.<br />
Ökad medvetenhet<br />
1962, när Olof kom till Sydafrika, var apar<strong>the</strong>idregimen<br />
redan etablerad och apar<strong>the</strong>id lagstadgad.<br />
Innan jag kom till landet var jag väldigt litet<br />
informerad om den politiska verkligheten. För<br />
mig var Sydafrika ett missi<strong>on</strong>sfält – som det<br />
hade varit för SAM sedan 1901. Apar<strong>the</strong>id och<br />
de politiska förvecklingarna fick vi <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> mycket<br />
informati<strong>on</strong> om under utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen och förberedelserna.<br />
Vi borde ha fått mer hjälp att<br />
tänka igenom detta. Jag hade mycket litet med<br />
»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 115