Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ... Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

liberationafrica.se
from liberationafrica.se More from this publisher
26.09.2013 Views

vitas lika värde. Det var svårt, men han fick också se exempel på att det gick att påverka mänong>niong>skor, om man vågade vara rak. Ofta var dock de vitas teologi så stark att den ong>inteong> gick att rubba. Balans Jag för på tal den debatt i Tro som Gunne Oscarsson iong>niong>tierade i början av 1980-talet, och Evert Nilsson är angelägen att hitta ett slags balans i de olika synpunkterna. Det var ong>inteong> så lätt för de missionärsbarn som gick i vita skolor att ong>inteong> påverkas av propagandan. Visst fanns det missionärer som skrev artiklar där de höll på regimen alltför mycket. Ett problem bestod i att det i Sverige ibland lämnades felaktiga uppgifter om konkreta förhållanden i Sydafrika. När ong>dåong> någon missionär försökte invända och säga: Nej, det är ong>inteong> så, uppfattades det ofta som stöd för apartheid, fastän det var menat som ett försök att rätta till en felaktig uppfattong>niong>ng om sakförhållanden. Som många andra menar Evert Nilsson att idrottsbojkotten mot Sydafrika hade större verkan än handelsbojkotten. Men, säger han, det som betydde mest för förvandlingen i Sydafrika, det var bönen. Det kom uppmaong>niong>ngar till allmän bön i radio och TV flera dagar före valen. Affärer och fabriker skulle låta personalen få fritt för bön några timmar varje dag. Personligen tror jag att det betydde väldigt mycket. Det var en böneanda som jag aldrig hade upplevt tidigare. Hela folket bad. Det var mycket vapenskrammel på många håll, men bönens ande dominerade. Fyrtio år Olof Hjälmefjord kom som SAM:s missionär till Sydafrika 1962 och stannade i fyrtio år. 1964 gifte han sig med Runa, uppväxt i Sydafrika. Olof arbetade nära församlingarna, ledde ett distrikt och försökte tillsammans med inhemska pastorer starta nya församlingar. En viktig uppgift var att hjälpa församlingarna till självständigt ansvar. Han började i White River, där missionen hade ett sjukhus och en bibelskola. Därefter var jag 1980‒1986 rektor för ong>Theong>ological Education by Extension (TEE). Målet var att få en bibelskola etablerad i varje församling. Det hade vi framgång med. Runa samordnade samtidigt utbildong>niong>ngen för lärare i söndagsskolorna. Jag satt också med i kyrkans styrelse som rådgivare. 1988‒90 var vi ett och ett halvt år i Zimbabwe. Sedan kallades jag av kyrkan i Sydafrika att bli rektor på Phumelela Bible College och var där i åtta år. På det följde fem år som regionsekreterare för SAM i södra Afrika. Ökad medvetenhet 1962, när Olof kom till Sydafrika, var apartheidregimen redan etablerad och apartheid lagstadgad. Innan jag kom till landet var jag väldigt litet informerad om den politiska verkligheten. För mig var Sydafrika ett missionsfält – som det hade varit för SAM sedan 1901. Apartheid och de politiska förvecklingarna fick vi ong>inteong> mycket information om under utbildong>niong>ngen och förberedelserna. Vi borde ha fått mer hjälp att tänka igenom detta. Jag hade mycket litet med »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong> 115

mig i ryggsäcken av det slaget. När jag kom dit så tyckte jag att Sydafrika var ett väl fungerande sammanhang och brottades ong>inteong> så mycket med det politiska under de första sex–sju åren. Jag var ung och oerfaren. Det fanns ju äldre missionärer där, men det var ong>inteong> så mycket bearbetong>niong>ng av de här frågorna. Under ett år i Johannesburg, 1968‒69, stötte Olof Hjälmefjord på problemen mera tydligt och blev upprörd över det sätt som svarta behandlades på. En del av våra frikyrkliga sammanhang har ju en pietistisk bakgrund: Mission sysslar ong>inteong> med politik, och man rör ong>inteong> vid sådana frågor. Vi är där för att predika evangelium till mänong>niong>skors frälsong>niong>ng. Politiken tog man avstånd från. Och utan att vara uttalat har det här funong>niong>ts med som ett bagage inom flera frikyrkor. När jag blev medveten om det förstod jag sammanhangen bättre. »Somliga av SAM:s missionärer tycks ha varit mer regimvänliga och några av Svenska kyrkans mer kritiska och villiga att Somliga av SAM:s missionärer tycks ha varit mer regimvänliga och några av Svenska kyrkans protestera.ong>«ong> mer kritiska och villiga att protestera, och det uppstod konfrontationer i den mediadebatt som fördes. Annars hade SAM ong>inteong> mycket beröring med Svenska kyrkan. Arbetsområdena var delvis avgränsade från varandra, och SAM:s missionärer kände mer gemenskap med kollegerna i HF och FB och med de norska missionärer som fanns i Swaziland. Tillsammans kunde de hålla konferenser av olika slag. Svenska kyrkan kom i stort sett aldrig med i de sammanhangen. »Vi lärde aldrig känna varandra.ong>«ong> På 1980-talet började Olof Hjälmefjord att studera på UNISA, ett korrespondensuong>niong>versitet. Han studerade systematisk teologi, bibelteologi, etik och missionsvetenskap och tog en teologie kandidatexamen. Då fick jag kontakt med en del tydliga och radikala röster som påverkade mig. Jag blev mer öppen för politiska och etiska frågor och tog en mer kritisk ställong>niong>ng mot apartheidpolitiken. Från att ha tyckt mig vara ganska neutral i det hela kom jag fram till en klarare ståndpunkt. Det var alltså teologisk bearbetong>niong>ng som hjälpte mig till en annan uppfattong>niong>ng. Missionär och missionär Olof Hjälmefjord kommer in på att de svarta kunde uppfatta och värdera vita missionärer olika. Det fanns förstås spänong>niong>ngar också mellan kyrkan och missionen, ong>inteong> så att någon av missionärerna var tydligt utpekad, men några missionärer ansågs nog som alltför blåögda och utan förmåga att hänga med i vad som hände. Det var olika hur nära man lät missionärer komma. 1880–86 reste Olof Hjälmefjord runt och pläderade för att en bibelskola med ledarträong>niong>ng skulle finnas i varje församling. 116 »ong>Görong> ong>niong> ong>dåong> ong>inteong> ong>åtskillnad…ong>?ong>«ong>

vitas lika värde. Det var svårt, men han fick också<br />

se exempel på att det gick att påverka män<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>skor,<br />

om man vågade vara rak. Ofta var dock de vitas<br />

teologi så stark att den <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> gick att rubba.<br />

Balans<br />

Jag för på tal den debatt i Tro som Gunne Oscarss<strong>on</strong><br />

i<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>tierade i början av 1980-talet, och Evert<br />

Nilss<strong>on</strong> är angelägen att hitta ett slags balans i de<br />

olika synpunkterna. Det var <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> så lätt för de<br />

missi<strong>on</strong>ärsbarn som gick i vita skolor att <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />

påverkas av propagandan. Visst fanns det missi<strong>on</strong>ärer<br />

som skrev artiklar där de höll på regimen<br />

alltför mycket. Ett problem bestod i att det i Sverige<br />

ibland lämnades felaktiga uppgifter om k<strong>on</strong>kreta<br />

förhållanden i Sydafrika. När <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> någ<strong>on</strong> missi<strong>on</strong>är<br />

försökte invända och säga: Nej, det är <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g><br />

så, uppfattades det ofta som stöd för apar<strong>the</strong>id,<br />

fastän det var menat som ett försök att rätta till<br />

en felaktig uppfatt<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ng om sakförhållanden.<br />

Som många andra menar Evert Nilss<strong>on</strong> att<br />

idrottsbojkotten mot Sydafrika hade större verkan<br />

än handelsbojkotten. Men, säger han, det<br />

som betydde mest för förvandlingen i Sydafrika,<br />

det var bönen.<br />

Det kom uppma<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngar till allmän bön i radio<br />

och TV flera dagar före valen. Affärer och<br />

fabriker skulle låta pers<strong>on</strong>alen få fritt för bön<br />

några timmar varje dag. Pers<strong>on</strong>ligen tror jag<br />

att det betydde väldigt mycket. Det var en<br />

böneanda som jag aldrig hade upplevt tidigare.<br />

Hela folket bad. Det var mycket vapenskrammel<br />

på många håll, men bönens ande dominerade.<br />

Fyrtio år<br />

Olof Hjälmefjord kom som SAM:s missi<strong>on</strong>är till<br />

Sydafrika 1962 och stannade i fyrtio år. 1964 gifte<br />

han sig med Runa, uppväxt i Sydafrika. Olof<br />

arbetade nära församlingarna, ledde ett distrikt<br />

och försökte tillsammans med inhemska pastorer<br />

starta nya församlingar. En viktig uppgift var att<br />

hjälpa församlingarna till självständigt ansvar.<br />

Han började i White River, där missi<strong>on</strong>en hade<br />

ett sjukhus och en bibelskola.<br />

Därefter var jag 1980‒1986 rektor för <str<strong>on</strong>g>The</str<strong>on</strong>g>ological<br />

Educati<strong>on</strong> by Extensi<strong>on</strong> (TEE). Målet var<br />

att få en bibelskola etablerad i varje församling.<br />

Det hade vi framgång med. Runa samordnade<br />

samtidigt utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen för lärare i söndagsskolorna.<br />

Jag satt också med i kyrkans styrelse<br />

som rådgivare.<br />

1988‒90 var vi ett och ett halvt år i Zimbabwe.<br />

Sedan kallades jag av kyrkan i Sydafrika<br />

att bli rektor på Phumelela Bible College och<br />

var där i åtta år. På det följde fem år som regi<strong>on</strong>sekreterare<br />

för SAM i södra Afrika.<br />

Ökad medvetenhet<br />

1962, när Olof kom till Sydafrika, var apar<strong>the</strong>idregimen<br />

redan etablerad och apar<strong>the</strong>id lagstadgad.<br />

Innan jag kom till landet var jag väldigt litet<br />

informerad om den politiska verkligheten. För<br />

mig var Sydafrika ett missi<strong>on</strong>sfält – som det<br />

hade varit för SAM sedan 1901. Apar<strong>the</strong>id och<br />

de politiska förvecklingarna fick vi <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> mycket<br />

informati<strong>on</strong> om under utbild<str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g>ngen och förberedelserna.<br />

Vi borde ha fått mer hjälp att<br />

tänka igenom detta. Jag hade mycket litet med<br />

»<str<strong>on</strong>g>Gör</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>ni</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>då</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>inte</str<strong>on</strong>g> <str<strong>on</strong>g>åtskillnad…</str<strong>on</strong>g>?<str<strong>on</strong>g>«</str<strong>on</strong>g> 115

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!