Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

Vem ska ha led<strong>ni</strong>ngen?
kom att betyda mycket för återrapporteringen till
Sverige. Detsamma gällde Barbro och Hans Engdahl,
liksom Ingrid och Gustaf Ödquist. De
kunde umgås med media och hade en tydlig teologisk
grundsyn. De höjde också sin röst i det
ekume<strong>ni</strong>ska sammanhanget och blev exempel på
SKM:s nya håll<strong>ni</strong>ng.
Jag var ny i SKM:s styrelse 1986 och samlade –
eftersom SKM <strong>inte</strong> sagt något tydligt om sin
syn på apartheid – en grupp, Per Frostin, Bo
Nylund och några till, som gjorde ett förslag.
Det var teologiskt grundat, innebar en ny håll<strong>ni</strong>ng
och antogs av styrelsen. Jag skulle dock
gärna ha sett en rejälare ompröv<strong>ni</strong>ng av vad vi
har stått för historiskt. Vi måste visserligen se
att missionärerna är barn av sin tid men behöver
än<strong>då</strong> göra upp med vissa företeelser.
Lutherhjälpen
Lutherhjälpen började efter andra
världskriget som ett mellankyrkligt hjälparbete
inom LVF. Då kom också Namibia –
det enda land utanför Europa där mer än
hälften av folket är lutheraner – i blickfältet.
Det som först hette Lutherhjälpen var en
tidskrift för insamling av pengar för kyrkor
i Mellaneuropa. I dag är Lutherhjälpen
känd som en biståndsorga<strong>ni</strong>sation.
Nya tag
Björn Ryman har haft flera befatt<strong>ni</strong>ngar
inom Lutherhjälpen och är sedan 1997 knuten
till Svenska kyrkans forsk<strong>ni</strong>ngsavdel<strong>ni</strong>ng.
Han har skrivit en bok om Lutherhjälpens
historia.
Att Lutherhjälpen blev en biståndsorga<strong>ni</strong>sation
beror på den direktor som kom 1956, Åke Kastlund.
Han var dynamisk med ett bergfast engagemang.
En av Svenska kyrkans största vågdalar
var under 1950-talet. Hede<strong>ni</strong>us-debatt,
Helander-rättegång och annat gjorde många
modfällda. Åke Kastlund var <strong>inte</strong> modfälld.
Folklig och handlingskraftig förstod han vad
som låg i tiden och gick, som han sade, in i
beredda gär<strong>ni</strong>ngar. Det var som om hela Sverige
väntade på att någon skulle säga och göra
det han gjorde. Och så utvecklades omkring
1960 till exempel Lutherhjälpens fasteaktion.
Kastlund var uppbyggare och inspiratör, och
Lutherhjälpen blev den ledande kyrkliga
biståndsorga<strong>ni</strong>sationen. Han var i Namibia och
Sydafrika och skrev en bok att läsas i syföre-
»<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 107