Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

More documents

Recommendations

Info

De kyrkor som hade sina rötter hos kolo<strong>ni</strong>satörerna var <strong>inte</strong> lika beroende som vi av pengar utifrån. De hade kyrksamma vita som medlemmar, vi fattiga afrikaner. När de europeiska kyrkorna började få afrikanska medlemmar uppstod spän<strong>ni</strong>ngar. Vi hade inga europeiska medlemmar utom missionärerna. Vi sågs ibland som förrädare av rasistiska européer. Det hårdnade med tiden. De som kommit efter andra världskriget var rädda för att förlora sin position. Det fanns en apartheidteologi också i Zimbabwe. Jag undersökte detta bland mina elever. Vi hade elever vid vårt lärarseminarium från flera kyrkor, också katolska. DRC hade sitt eget seminarium. Där hade de apartheid som sitt system. De hade sina rötter i Sydafrika. Med stigande ålder blev de <strong>inte</strong> mer och mer sekulariserade utan tenderade att byta en evangelikal håll<strong>ni</strong>ng mot traditionell afrikansk religion och en antieuropeisk håll<strong>ni</strong>ng, medan de andra blev mer och mer sekulariserade och toleranta. De såg skillnaden på vit och vit. De katolska biskoparna kunde vara mycket kritiska mot regimen men kom utifrån. De var <strong>inte</strong> en del av det europeiska etablissemanget i Rhodesia. Sålunda fick de problem med sina egna europeiska församlingar men stöttades av Vatikanen. Det svåra för regeringen var att deras kritik <strong>inte</strong> gärna kunde avfärdas som kommu<strong>ni</strong>stisk. Den stämpeln sattes annars gärna på WCC och de ekume<strong>ni</strong>ska råden i Rhodesia, det nationella och det i Bulawayo. Dessa gjorde nu och <strong>då</strong> regimkritiska uttalanden och var därför påpassade. Mugabe 1980 kom Robert Mugabe till makten. Tord Harlin lämnade Rhodesia 1975 och träffade Mugabe i Genève 1976. Han berättar: Rhodesia-förhandlingarna pågick. Jag sökte upp Mugabe för att prata med honom om kyrkans roll i Rhodesia. Han sade: Efter dig nu kommer en berömd svensk. Jaha, vem <strong>då</strong>? Jo, Olof Palme. Jag tog kort på de två herrarna. Det tragiska med Mugabe är att han <strong>inte</strong> tycks tro på förlåtelse. Han kan <strong>inte</strong> förlåta de engelska kolo<strong>ni</strong>satörerna. Han kan <strong>inte</strong> förlåta den afrikanska oppositionen för att ha röstat emot honom. Och han tror <strong>inte</strong> att han själv kan bli förlåten. Därför måste han gardera sig med alla medel och hålla stånd så länge som möjligt. Till det kommer att han är synnerligen <strong>inte</strong>lligent. 1977 var han är i Sverige. Då överraskade han oss när vi skulle äta på Guldtuppen. Hans partisymbol är en tupp. När vi skulle sitta ner för att äta sade han: Shouldn’t we say the blessing? Hans mamma var katolik, men själv har han inga kyrkliga anknyt<strong>ni</strong>ngar. Mugabe är över åttio år, och det är en del av förklaringen till hans makt. I Afrika betyder åldern oerhört mycket. Han är dubbelt så gammal som medelåldern i landet. Han är äldre än Mbeki. Det har stor betydelse. Samtidigt använder han sin <strong>inte</strong>lligens till att behålla det politiska förtrycket. »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong> 103
Vad är en kamrat? Bli kamrat med Zimbabwe Mats Hermansson arbetar på kyrkokansliets <strong>inte</strong>rnationella avdel<strong>ni</strong>ng som missionsteolog. Från 1986 och tio år framåt satt han i SKM:s styrelse. Hans licentiatavhandling 1999 om SKM:s senare historia, 1968–86, heter »Mission i retur<strong>«</strong>. Mats Hermansson blev engagerad i frågor som rörde södra Afrika och apartheid genom både AGIS och KU. Han kom med i KU:s <strong>inte</strong>rnationella utskott, som i slutet av 1970-talet tog i<strong>ni</strong>tiativ till ett södra Afrika-projekt på riksplanet. Mats föreslog att projektet skulle göras som en resande folkhögskolekurs. Vi fick med oss SKM, SKS och Sigtuna folkhögskola. Kursen kom att kallas »Bli kamrat med Zimbabwe<strong>«</strong>. Vi rekryterade ungdomar 104 »<strong>Gör</strong> <strong>ni</strong> <strong>då</strong> <strong>inte</strong> <strong>åtskillnad…</strong>?<strong>«</strong>
Page 1 and 2:
»Gör ni<
Page 3 and 4:
Boken ingår i serien Folkrörelser
Page 5 and 6:
Innehåll »I praktiken blev aparth
Page 7 and 8:
Röd och gul och vit och svart gör
Page 9 and 10:
DET FRÅN HOLLÄNDSKAN stammande sp
Page 11 and 12:
Apartheid. apartheidteologin är Ro
Page 13 and 14:
Hur många begravni</strong
Page 15 and 16:
Den 21 mars 1960 öppnaden den syda
Page 17 and 18:
I samband med att Desmond Tutu fick
Page 19 and 20:
Svenska Ekumeniska
Page 21 and 22:
Svenska Ekumeniska
Page 23 and 24:
Det var inte allti
Page 25 and 26:
Många församlingar var djupt enga
Page 27 and 28:
handling kan invändas att de negat
Page 29 and 30:
Kyrkornas U-forum och ISAK samarbet
Page 31 and 32:
I Sverige avlöste den ena demonstr
Page 33 and 34:
a. Bildtexten lyder: »Ärkebiskop
Page 35 and 36:
Fortsatt engagemang SEN fortsatte a
Page 37 and 38:
av Isolera Sydafrika-kommittén på
Page 39 and 40:
Dr Naudés utnämni</strong
Page 41 and 42:
Delegation med och utan förhinder
Page 43 and 44:
Apartheidregimen satte inte
Page 45 and 46:
Stöd via Svenska Ekumeni</
Page 47 and 48:
Meddelande från legationen i Preto
Page 49 and 50:
för banken när den nya lagstift<s
Page 51 and 52: kyrkan var uppdelad i en vit »mode
Page 53 and 54: höll en särskild grupp möte på
Page 55 and 56: Den kom att kallas First National E
Page 57 and 58: På ena sidan vägen en »vit<stron
Page 59 and 60: Ur Financial Mail 25 maj 1990. fram
Page 61 and 62: Promat to accept conditions which w
Page 63 and 64: tion Centre, South African Institut
Page 65 and 66: Den katolske ärkebiskopen De<stron
Page 67 and 68: Foundation fortsatte SEN sitt stöd
Page 69 and 70: Det fanns också vita tiggare i Syd
Page 71 and 72: och betydde mycket för att hålla
Page 73 and 74: »Cry. The beloved
Page 75 and 76: Huvudområdena för Ravans verksamh
Page 77 and 78: juni 1986 började
Page 79 and 80: Märkt av tjugosju år i fängelse
Page 81 and 82: I slutet av december 1989 gästade
Page 83 and 84: i slutet av 70- och i början av 80
Page 85 and 86: Jag ser att ni ger
Page 87 and 88: Beyers Naudé. I inte</stro
Page 89 and 90: de myndigheterna institutet och fö
Page 91 and 92: Oscarsberg, den första svenska mis
Page 93 and 94: Svenska kyrkan Stora delar av det s
Page 95 and 96: Missionär Bengt Johansson, förest
Page 97 and 98: Beyers Naudé och Hans SA Engdahl i
Page 99 and 100: Robert Mugabe och Olof Palme på et
Page 101: På egna ben… flyttade med när v
Page 105 and 106: ikanska och filippinska teologer. D
Page 107 and 108: ningar och i andra
Page 109 and 110: från SKM. När han sökte prästtj
Page 111 and 112: Studiegrupp inom programmet <strong
Page 113 and 114: område där vi bodde, med 150 000
Page 115 and 116: mig i ryggsäcken av det slaget. N
Page 117 and 118: fått något stöd för att agera u
Page 119 and 120: Kyrka som tjänat ut i Malakutu, Wh
Page 121 and 122: de svarta ledarna kunde framföra s
Page 123 and 124: sentanter. Så där föll man i en
Page 125 and 126: hur lätt det är att på några m
Page 127 and 128: Kvinnor HF:s och FB:s första missi
Page 129 and 130: efann sig i södra Afrika kände si
Page 131 and 132: Karl-Axel Elmqvist, chefredaktör f
Page 133 and 134: Frikyrkan hjälper/Diakoni<
Page 135 and 136: - Ungdomsorganisat
Page 137 and 138: Ungdom på marsch i Sydafrika. Arbe
Page 139 and 140: Konst och kultur Konst och kultur
Page 141 and 142: Repetition hos CAP. »A scene from
Page 143 and 144: till att de kom till Eshiyane. Seda
Page 145 and 146: och har hittat mina främsta lärar
Page 147 and 148: Längst till höger syns Fjedurs le
Page 149 and 150: Vilka människor h
Page 151 and 152: långvariga och konsekventa motstå
Page 153 and 154:
17 januari 1994. EMPSA-övervakare
Page 155 and 156:
Valövervakning 19
Page 157 and 158:
Knutsson, ISAK, Solweig Wikman, LO/
Page 159 and 160:
EMPSA Evaluation Conference 1-4 dec
Page 161 and 162:
och utvärderingsrapporten om PEMSA
Page 163 and 164:
lev anförtrodda. Framför allt gä
Page 165 and 166:
Bilden är dels från Umpumulo prä
Page 167 and 168:
Om apartheidsystemet inte</
Page 169 and 170:
170 Bokprojektet »Folkrörelsernas
Page 171 and 172:
Böcker i serien »Folkrörelsernas
Page 173 and 174:
Förkortningar 1 K
Page 175 and 176:
SKM Svenska kyrkans mission SKR Sve
Page 177 and 178:
Religious Studies, Missiology with
Page 179 and 180:
Foto/bildkällor Där fotografen ej
Page 181 and 182:
113 Kyrkbygget i Kabokweni<
Page 183 and 184:
Delmas 44, 50 Diakoni</stro
Page 185 and 186:
Klerksdorp 164 Knutsson, Gunborg oc
Page 187 and 188:
SFR 134, 175 SFS 175, SIDA 4, 20, 2
Page 189:
Wikström, Lester 25, 28, 29, 30, 3
show all

Gör ni då inte åtskillnad…?« - The Nordic Documentation on the ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?