Vi Skärgårdsbor 2010 nr4 - Skärgårdarnas riksförbund
Vi Skärgårdsbor 2010 nr4 - Skärgårdarnas riksförbund
Vi Skärgårdsbor 2010 nr4 - Skärgårdarnas riksförbund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Vi</strong> skärgårdsbor<br />
Nr 4 december <strong>2010</strong> Tidningen från <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund<br />
Skärgårdsbönderna<br />
i västerled<br />
Stjärnsångarna på Möja<br />
Förslag om fiskeregler<br />
motarbetar skärgårdsbor<br />
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 1
Ett år har gått,<br />
ett nytt står för<br />
dörren<br />
Tiden går så fort! Det hör man allt då<br />
och då. Ja, för många är det nog så att<br />
dagarna rullar på med så mycket att<br />
göra att man inte hinner stanna till och<br />
I reflektera, år har vi inte haft förrän en så underbar här i slutet sommar av med mycket sol och många bad. Sommaren <strong>2010</strong> har varit en av<br />
de ett varmaste år. Vad blev på det länge av detta i Sverige. år? Vad Många har besökt den svenska skärgården och njutit av den när den är<br />
har hänt? Vad händer nästa år?<br />
som bäst. En solnedgång vid havet och vågornas brus mot stränderna är inte så dumt!<br />
Redaktionen hörde med några olika<br />
skärgårdsbor om vilka positiva<br />
minnen de har från sitt skärgårdsarbete<br />
under <strong>2010</strong>, stort som smått,<br />
och vad som väntar nästa år. Här<br />
kommer några axplock.<br />
Luleå skärgårdsförening kan<br />
glädjas åt en god ekonomi och ett<br />
ökat medlemsantal. Den tidiga isläggningen<br />
ger högkvalitetsisar<br />
berättar en nöjd Hubbe Öqvist,<br />
som också meddelar att nästa år<br />
kommer det två PPpresentationer<br />
om skärgården i Luleå och en egen<br />
hemsidessajt är också på gång.<br />
Från Söderhamn, berättar Lennart<br />
Andersson om ett initiativ<br />
från skärgårdsföreningen kring en<br />
gemensam museidag. Det blev ett<br />
lyckat samarrangemang med båtklubbar<br />
och andra organisationer,<br />
vilket man vill utveckla nästa år.<br />
Dessutom fortsätter man med<br />
seminarier och informationsträffar<br />
på temat Skit i Skärgården eller<br />
skiter du i skärgården?<br />
Från Holmön meddelar Olle<br />
Ny gren att kommunstyrelsen<br />
föreslås bevilja ett medborgarförslag<br />
angående en politiskt uttalad<br />
viljeyttring om vad man vill<br />
med Holmön. Man föreslår att<br />
denna viljeyttring ska formuleras<br />
i samråd med Holmöborna, ett<br />
arbete man ser fram emot under<br />
kommande år.<br />
2<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong><br />
SIKO i Stockholms skärgård<br />
håller gemensamt på att se över<br />
hela sin verksamhet. I en positiv<br />
anda försöker man finna effektiva<br />
former för föreningen. Fokus blir<br />
frågor kopplade till transporter.<br />
Skolorna måste fungera och även<br />
resan till och från konstaterar Pia<br />
Södergren. När det gäller bredbandet<br />
har myndigheterna fått<br />
upp ögonen för att det inte har nått<br />
ända fram och man har nu avsatt<br />
pengar för att öka aktiviteten med<br />
bredbandsutbyggnaden.<br />
När en så viktig turistattraktion<br />
som <strong>Vi</strong>nöbagarn stänger verksamheten<br />
efter tio år var det nog<br />
många som funderade över hur det<br />
skulle gå. Tänk så bra det blev! På<br />
Café V i skolhuset, centralt beläget<br />
på ön samlades mycket folk. Med<br />
lekplatsen alldeles intill blev det<br />
perfekt, säger småbarnsmamman<br />
RoseMarie Hellén, som gläds åt<br />
att hon nästa år får ytterligare en<br />
mamma att fika med när <strong>Vi</strong>nön<br />
välkomnar en ny liten öbo.<br />
Ett riktigt Gott Nytt År önskar vi<br />
från <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund alla<br />
läsare.<br />
Eva Widlund<br />
Nr 4, december <strong>2010</strong><br />
Tidningen producerad av <strong>Skärgårdarnas</strong><br />
Riksförbund. Utkommer med fyra nummer<br />
per år.<br />
Ansvarig utgivare<br />
Kjell Björkqvist, ordf SRF<br />
Redaktion<br />
Eva Widlund<br />
Foto<br />
Om inte annat anges Eva Widlund<br />
Postadress<br />
Södra <strong>Vi</strong>nön 112, 715 93 <strong>Vi</strong>nön<br />
Redaktionens e-postadress<br />
redaktionen@skargardarnasriksforbund.se<br />
Framsida<br />
Freja i vassen, Gräskö<br />
Foto: Gabriella Söderman<br />
Förbundets e-postadress<br />
info@skargardarnasriksforbund.se<br />
Hemsida<br />
www.skargardarnasriksforbund.se<br />
Produktion och tryck<br />
Linderoths Tryckeri, <strong>Vi</strong>ngåker <strong>2010</strong><br />
ISSN 2000-0448<br />
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND<br />
EUROPEISKA UNIONEN<br />
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling:<br />
Europa investerar i landsbygdsområden
Skärgårdsbönder i västerled<br />
<strong>2010</strong> års höstmöte med nätverket<br />
Skärgårdsbönder hölls på Härmanö<br />
utanför Orust 2224 oktober. Som<br />
vanligt gick inbjudan ut till de cirka<br />
140 brukare som på företagsmässiga<br />
grunder håller betesdjur året runt på<br />
ö utan fast landförbindelse. Ett 20tal<br />
deltagare från Holmön i norr till Ven<br />
i söder kom till västkusten för att utbyta<br />
erfarenheter om alla de frågor<br />
som påverkar livet som skärgårdsbonde.<br />
Bland deltagarna fanns både de som<br />
varit med i nätverket länge men även<br />
några nya ansikten. Nätverket har två<br />
syften. Dels att erbjuda ett möte för en<br />
yrkesgrupp som ofta arbetar ganska<br />
ensamt med sina olika problem, men<br />
också att på olika vis informera myndigheterna<br />
om denna grupp lantbrukares<br />
situ ation. Minnesanteckning ar<br />
från mötet kommer att finnas på SRF<br />
hemsida www.skargardarnasriksforbund.se<br />
så alla kan följa arbetet.<br />
Härmanö<br />
På Härmanö bor John och Lotta<br />
Martinsson som arbetar med att<br />
hålla markerna öppna med hjälp av<br />
nöt och får. På ön bor ytterligare en<br />
djurhållare, Birthe Hellman. Hon har<br />
får men håller nu på att överlåta sin<br />
besättning till John och Lotta. Större<br />
delen av Härmanö är sedan länge<br />
naturreservat och det står i skötselplanerna<br />
att de gamla betesmarkerna<br />
ska hävdas. Västkuststiftelsen är förvaltare<br />
och man löser detta genom<br />
att skriva avtal med djurägarna om<br />
att hålla betesdjur i reservatet. Stiftelsen<br />
är därmed själva ansvariga<br />
bru kare inför länsstyrelsen, lämnar<br />
in SAMblankett och har ansvaret<br />
för att åtagandena sköts. Brukarna<br />
får sedan ersättning för sin insats. En<br />
lite ovanlig rollfördelning.<br />
Kulturmiljö och entreprenörskap<br />
Ann Charlott HajduRafis från länsstyrelsen<br />
i Västra Götaland berättade<br />
om det historiska odlings landskapet.<br />
Ofta finns det bevarat i skärgårdarna<br />
dit stordriften aldrig kommit. Hon<br />
berättade mycket engagerat om hur<br />
det vårdas på ön Ramsö utanför Stenungsund.<br />
Mosaikmarker<br />
Intresset var också stort när Bengt<br />
Larsson från länsstyrelsen berättade<br />
hur man arbetar med klassificering<br />
och kontroll av de magra skärgårdsbetena.<br />
Inom be greppet Utvald Miljö<br />
bland miljö stöden inom jordbruket<br />
finns åt gärden mosaikmarker. Avsikten<br />
med denna åtgärd var just att<br />
Lotta Martinsson berättar om sina djur.<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 3
kunna ge rättvisande ersättning även<br />
till ytterskärgårdarnas bönder för arbetet<br />
med röjningar och betesdjur på<br />
de magraste markerna.<br />
Många länsstyrelser var från början<br />
också intresserade av denna stödform.<br />
Men i praktiken är det bara i<br />
Västra Götaland som utnyttjat den.<br />
I länet har man nu tittat närmare på<br />
5500 ha magra skärgårdsbeten. Av<br />
dessa har cirka 2000 ha klassificerats<br />
som särskilda värden medan för 3500<br />
blev det mosaikbetesmark.<br />
Life-projekt<br />
Länet har också satsat särskilt på vissa<br />
skärgårdsområden. Genom ett stort<br />
Lifeprojekt med namnet GRAZE,<br />
ska man, tillsammans med länsstyrelserna<br />
i Blekinge, Halland och<br />
Stockholm samarbeta kring restaurering<br />
av betesmarker i kust skärgårdsmiljöer<br />
inom Natura 2000 områden.<br />
De höga naturvärdena som är knutna<br />
4<br />
Gårdscentrum på Härmanö,<br />
mosaikmarker i bakgrunden.<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong><br />
till dessa naturbetesmarker hotas av<br />
igenväxning eftersom tradi tionell<br />
skötsel med betning och bränning<br />
försvunnit allt mer.<br />
Efter de teoretiska genomgångarna<br />
blev det tid till studiebesök på de<br />
magra markerna. John och Lotta<br />
visade med stolthet upp de insatser de<br />
gjort under åren för att hålla landskapet<br />
öppet. Bengt Larsson kunde också<br />
beskriva hur de bedömde magra<br />
marker i fält. <strong>Vi</strong> som kom från andra<br />
skärgårdar blev både imponerade och<br />
lite avundsjuka på hur engagerat man<br />
arbetar i Västra Götaland.<br />
Ett trevligt besök fick också skärgårdsbönderna<br />
när länsöver direktören<br />
Göran Bengtsson kom på besök<br />
under lördagen för att lyssna på våra<br />
diskussioner.<br />
Inför 2014<br />
Reglerna för miljöersättningar under<br />
den kommande perioden efter 2013<br />
håller på att utarbetas nu. Dessa vill<br />
nätverket Skärgårdsbönder påverka.<br />
SRF ingår i en referensgrupp som kan<br />
lägga fram synpunkter på våra frågor.<br />
<strong>Vi</strong> märker också att det inte räcker<br />
med att påverka enbart jordbrukets<br />
myndigheter. <strong>Vi</strong> behöver också bättre<br />
kontakter inom natur och kulturvård<br />
för att ytterligare stärka våra argument.<br />
Skärgårdsbönder fortsätter<br />
Projekt Skärgårdsbönder, som SRF<br />
genomfört med stöd av Jordbruksverket<br />
börjar nu gå mot sitt slut.<br />
Men alla var överens om värdet av<br />
att vi fortsätter och försöker utveckla<br />
nätverket vidare. De kommande åren<br />
är mycket viktiga eftersom de ekonomiska<br />
villkoren för jordbruket ska<br />
omprövas.<br />
Text: Bengt Almkvist<br />
Bilder: Anna-Karin Utbult Almkvist
Nätverksträff<br />
Festen hade föregåtts av den stora<br />
nätverksträffen i Münchenbryggeriet<br />
på söder i Stockholm. Trots<br />
snöoväder hade 270 personer lyckats<br />
ta sig till årets stora träff. Förutom<br />
representanter för Nätverkets olika<br />
organisationer fanns många Leadergrupper<br />
representerade och en del<br />
utländska gäster. Soeren Kissmeyer<br />
Nielssen från EUkommissionen<br />
deltog med en föredragning om det<br />
Svenska landsbygdsprogrammet som<br />
en del av en europeisk process.<br />
Carin Hjulström, känd TVprofil<br />
lotsade deltagarna genom det digra<br />
programmet för dagen och vid<br />
den avslutande samlingen innan det<br />
var dags för temagruppernas runda<br />
bordsmöten fick olika aktörer berätta<br />
om vad de var stolta över. Det är för<br />
många ovant att prata om sina projekt<br />
på det sättet men personligen<br />
uppskattade jag verkligen att man<br />
valde att avsluta på just detta sätt, att<br />
tänka på det positiva och sätta ord på<br />
det man är stolt över.<br />
Inför andra halvlek<br />
Huvudtemat för höstens träff var<br />
halvtidsutvärderingen. Vad har vi<br />
Dukat för<br />
Landsbygdsgala<br />
Den 23 november var det högtidlig gala i Blå hallen i Stockholms<br />
Stadshus. Priser för olika landsbygdsprojekt delades ut i sju olika<br />
kategorier. 370 personer från landsbygden runt om i Sverige<br />
hade tagit sig till huvudstaden för att vara med på festen. Det var<br />
högtidligt och trevligt på samma gång när de olika nominerade<br />
projekten presenterades i små filmer och glädjen blev stor vid<br />
olika bord när vinnarna presenterades. Att festen var i just Blå<br />
hallen uppskattades stort och många pratade om Nobelfesten<br />
som alla sett på TV. Och när det var dags för desserten kom<br />
också servitörerna nerför trappen med sprakande ljus.<br />
lärt oss och hur kan det påverka andra<br />
halvlek av pågående programperiod?<br />
En halvtidsutvärdering av<br />
Landsbygds programmet 20072013<br />
har gjorts av Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
SLU. De har dragit slutsatser<br />
och kommit med rekommendationer<br />
och förslag hur man ska gå vidare med<br />
andra halvan av programmet. <strong>Vi</strong>d vårens<br />
möte i Övervakningskommittén<br />
ska kommittén ta ställning till de programändringar<br />
som ska beslutas med<br />
halvtidsutvärderingens slutsatser och<br />
rekommendationer som vägledande.<br />
<strong>Vi</strong> vill uppmana er som tagit del av<br />
halvtidsutvärderingen och har synpunkter<br />
på Landsbygdsprogrammet<br />
att höra av er till <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund<br />
som har en representant i<br />
Övervakningskommittén. Ett förslag<br />
från utvärderarna är att programmet<br />
skall kunna utnyttjas i högre grad för<br />
att stärka infrastruktur och livskvalitet<br />
på landsbygden. Stöd inom service<br />
och byutvecklingsåtgärder är väldigt<br />
dåligt utnyttjade och de redan nu små<br />
avsatta medlen går inte åt.<br />
Maria Gustavsson, verksamhetsledare<br />
på Landbygdsnätverket tror inte<br />
att det beror på en brist på behov av<br />
dessa åtgärder, utan på tidsbrist och<br />
brist på kännedom om de stöd som<br />
finns och brist på administratörer av<br />
projekten, brist på medfinansiering.<br />
Bristen på likviditet hos små projektägare<br />
är också ett mycket stort problem.<br />
(red kommentar).<br />
Eva Widlund<br />
Maria Gustavsson är i stort mycket nöjd<br />
med nätverksträffen. Här ser vi henne vid<br />
eftermiddagens samarbetscafé där Skärgårds<br />
Leader hade ett eget bord.<br />
Mycket mer om Halvtidsutvärderingen, Nätverksträffen<br />
och Landsbygdsgalan finns på Landsbygdsnätverkets<br />
hemsida www.landsbygdsnatverket.se<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 5
Förslag motarbetar skärgårdsbor<br />
EU arbetar med olika metoder för<br />
att minska hotet mot fiskbestånden<br />
i haven. En strävan är att ha hård<br />
kontroll på alla som säljer sin fångst<br />
av fisk. Alla yrkesfiskare skall därför<br />
ha licens och rapportera sitt fiske.<br />
Nu har EU i en kontrollförordning<br />
beslutat att fångster från fritidsfiske<br />
i havet inte får säljas. EU:s beslut<br />
kom redan 2009 men först nu har<br />
Fiskeriverket tagit fram ett förslag<br />
om hur denna regel ska anpassas till<br />
svenska förhållanden. Förordningen<br />
träder i kraft 1 januari 2011.<br />
Denna regel som från början är utformad<br />
för fisket till havs ska nu gälla<br />
i alla skärgårdar och inpå kusterna.<br />
Det innebär ett starkt intrång för<br />
många skärgårdsbor. Fiskeriverket<br />
vill nämligen gå på linjen att alla<br />
som yrkesfiskar ska ha en licens och<br />
6<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong><br />
alla som inte är yrkesfiskare skall<br />
betraktas som fritidsfiskare. Men<br />
man vill egentligen inte ha några<br />
fler yrkesfiskare och kommer också<br />
med förslag på hur det ska hanteras.<br />
Denna märkliga myndighet som<br />
alltid talar så väl om att uppmuntra<br />
det småskaliga fisket i skärgårdarna<br />
visar åter sitt rätta ansikte.<br />
Småskaligheten motarbetas<br />
För att hindra de som bedriver småskaligt<br />
fiske på enskilt vatten är man<br />
beredd att motarbeta alla som inte<br />
fiskar tillräckligt mycket. Man är<br />
också beredd att för den småskaliga<br />
näringen lägga lika stora administrativa<br />
bördor som på heltidsyrkesfisket.<br />
Ett effektivt sätt att motarbeta en levande<br />
skärgård. Ingen ska tro att man<br />
i framtiden ska få sälja ett överskott<br />
från ett husbehovsfiske. Man vill till<br />
och med ställa upp egna regler för<br />
vad som ska räknas som näringsverksamhet<br />
istället för att acceptera<br />
Skatte verkets.<br />
Inte ens grundlagens formuleringar<br />
imponerar på Fiskeriverket. Där står<br />
tydligt att begränsningar i rätten att<br />
driva näring aldrig får införas i syfte<br />
enbart att ekonomiskt gynna vissa<br />
personer eller företag.<br />
Binäringsfiske<br />
Det finns ett antal skärgårdsbor som<br />
också har en liten del av sin inkomst<br />
från fiske. Då kallas det binäringsfiske<br />
när det ingår i ett kombinerat<br />
företag. Många av dem som fiskar på<br />
enskilt vatten har aldrig ansökt om<br />
yrkesfiskelicens med all byråkrati den<br />
innebär. Dessa blir nu lagbrytare vid
årsskiftet. Dessutom är det många<br />
skärgårdsbor som har ett husbehovsfiske<br />
som en viktig del i sin livsstil.<br />
Om fångsterna blir goda där så är<br />
det inte ovanligt att man säljer överskottet<br />
lokalt. Detta kriminaliseras<br />
nu också.<br />
Äganderätt<br />
Men vad Fiskeriverket hade glömt är<br />
att det finns något som heter äganderätt.<br />
Det finns enskilt ägda fiskevatten<br />
där man inte kan lägga ett förbud<br />
för ägaren eller brukaren att sälja sina<br />
fångster. Likaså har man glömt att<br />
det är helt lagligt, för den som inte är<br />
företagare, att sälja en del av det man<br />
fångar i en hobbyverksamhet, jämförbart<br />
med svamp och bärplockning.<br />
Fiskeriverket vill sätta andra regler i<br />
skärgårdarna än Skatte verket.<br />
Bruttoregisterton på roddbåtar!<br />
För att klara sig ur situationen<br />
föreslår Fiskeriverket att alla som<br />
tänker sälja fiske ska ha ett fartygstillstånd<br />
för sitt fiskefartyg, även om<br />
det är en roddbåt! Ett fartygstillstånd<br />
innebär att fartyget skall mätas i bruttoregisterton<br />
och motorstyrkan skall<br />
anges i kilowatt och rymmas inom<br />
den nationella kvot Sverige har av<br />
EU:s samlade fiskeflotta!<br />
Fiskeriverket är uppenbarligen ointresserade<br />
av Regeringens signaler<br />
om regelförenklingar och minskad<br />
byråkrati. Dessutom vill man genomföra<br />
en egen sållning av kust och<br />
skärgårdsborna. Man säger i förslaget<br />
att man vill hjälpa alla som fiskar<br />
tillräckligt mycket per år för att få<br />
nödvändiga tillstånd. Som vanligt vill<br />
man inte hjälpa de som inte fiskar så<br />
mycket! Eller de som inte har så stora<br />
fiskevatten!<br />
Ny lag på gång<br />
Utredningen om en ny fiskevårdslag<br />
har just kommit ut på remiss. Synpunkterna<br />
skall vara hos regeringen<br />
15 mars 2011 och lagen planeras träda<br />
i kraft 1 januari 2012. Hur skulle det<br />
vara med lite samordning? <strong>Vi</strong> vill att<br />
Fiskeriverket ger en generell dispens<br />
från avsaluförbudet och kopplingen<br />
mellan fiskelicens och fartygstillstånd,<br />
för de som fiskar ej kvoterade<br />
arter och de som fiskar med stöd av<br />
enskild rätt, till dess den nya lagen<br />
finns framme.<br />
Det intressanta är att det nya lagförslaget<br />
tar bort hela kravet på<br />
yrkesfiskelicens m.m. och istället<br />
bantar till två krav på den som vill<br />
bedriva fiske och sälja fångst. Det ena<br />
är att man har ett Fskatteregistrerat<br />
företag och det andra att man kan<br />
redovisa var och hur man ska fiska.<br />
Sker fisket på ett uthålligt sätt ska<br />
man få sitt tillstånd. Detta lagförslag<br />
är förvisso ännu inte beslutat. Men<br />
det är uppenbart att det avviker från<br />
Fiskeriverkets förslag idag.<br />
Avvakta eller skapa en E-licens<br />
Som vi ser det måste Sverige begära<br />
uppskov med att införa kontrollförordningen<br />
medan man formerar<br />
den nya fiskevårdslagen. Avstår man<br />
från detta finns det två alternativ som<br />
vi ser det. Antingen ger man en enkel<br />
licens till alla som fiskar med stöd av<br />
enskild fiskerätt, en Elicens, eller så<br />
gör man ett generellt undantag från<br />
EU regeln för det kustnära fisket och<br />
skärgårdsfisket. Det senare går helt<br />
i linje med att enklare och färre regler<br />
behövs även för företagandet i<br />
skärgårdarna.<br />
<strong>Vi</strong> är helt oförstående<br />
<strong>Vi</strong> anser faktiskt att hela förslaget med<br />
avsaluförbud tangerar ren dumhet. <strong>Vi</strong><br />
kan inte förstå varför det ska bli olagligt<br />
att sälja några kilo abborre, som<br />
fiskats från en vanlig öppen roddbåt<br />
strax utanför älvmynningen, men lagligt<br />
att sälja samma art och samma<br />
mängd om den fångats några hundra<br />
meter upp i älven, eller i någon sjö på<br />
en skärgårdsö med en likadan båt.<br />
Sammanfattningsvis avstyrker SRF<br />
Fiskeriverkets förslag och begär att<br />
frågan utreds på nytt och att införandet<br />
av kontrollförordningens regler<br />
skjuts upp under tiden.<br />
Bengt Almkvist<br />
Remissvar under <strong>2010</strong><br />
Det är inte alltid som skärgårds<br />
borna får vara remissinstans<br />
i frågor som rör den<br />
plats man lever och verkar i<br />
medan andra organisationer<br />
får yttra sig. SRF har dock<br />
svarat på fyra remisser under<br />
<strong>2010</strong>.<br />
De handlar alla om viktiga<br />
frågor för skärgårdsbornas<br />
möjligheter till ett<br />
fungerande liv i sin skärgård.<br />
Januari<br />
Till Jordbruksverket<br />
Samråd över förslaget till<br />
ändring i föreskrifter om<br />
kompensationsbidrag,<br />
miljöersättningar och miljöinvesteringar<br />
Juni<br />
Till Naturvårdsverket<br />
Förslag till vägledning för det<br />
utökade strandskyddet<br />
November<br />
Till Jordbruksdepartementet<br />
Förslag till ny sälförvaltning<br />
December<br />
Till Fiskeriverket<br />
Anpassning till nya kontrollförordningens<br />
avsaluförbud<br />
för fiske med stöd av enskild<br />
rätt.<br />
Remissvar över Fiskeriverkets<br />
förslag till ändring av<br />
föreskrifter FIFS 2004:25<br />
Samtliga remissvar kan läsas på<br />
hemsidan:<br />
www.skargardarnasriksforbund.se<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 7
Skärgårds Leader –<br />
projektet som tar upp centrala skärgårdsfrågor<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Efter försommarens skärgårdsmöte<br />
på tema Kommunikation var det i<br />
november dags för skärgårdsmöte<br />
två på temat Unga skärgårdsbor och<br />
skärgårdsmöte tre på temat Förnybar<br />
energi. Där emellan genomfördes ett<br />
första Leadersamråd.<br />
Unga skärgårdsbor<br />
Den 1921 november samlades ett<br />
antal engagerade unga skärgårdsbor<br />
till ett skärgårdsmöte på Tofta<br />
Gård på Orust. Temat var just unga<br />
skärgårdsbor och deltagarna arbetade<br />
under helgen med frågeställningar<br />
kring ungas möjligheter att kunna bo<br />
och verka i den svenska skärgården.<br />
Bland annat så funderade man på<br />
vad som krävs för att unga skall både<br />
kunna och vilja bo och verka i den<br />
svenska skärgården. Gruppens svar på<br />
denna fråga är att ungdomarna själva<br />
8<br />
Projektet drog i gång mars <strong>2010</strong> och skall pågå till mars 2013.<br />
2009 tog <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund initiativet till detta fleråriga nationella samarbetsprojekt där utgångspunkten<br />
för samverkan är de sexton Leaderområden som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina<br />
områden.<br />
Avsikten med projektet Skärgårds Leader är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets<br />
skärgårdsbor kring olika centrala frågor med tyngdpunkt på frågor kring arbete, boende, service och miljö.<br />
Under projektperioden skall tio skärgårdsmöten hållas på aktuella teman samt ett antal uppföljningsmöten.<br />
Skärgårds Leader skall ses som ett tillskott utöver de insatser som redan sker i Leaderområdena och skall stimulera<br />
till utveckling och tillväxt i alla landets skärgårdar<br />
• På www.skargardarnasriksforbund.se finns mer information om projektet.<br />
Tomas Nordlinder, Janni Olsson, Karin<br />
Egnell och Daniel Wiknander funderar över<br />
vad de kan göra för att skärgården skall<br />
vara ett alternativ för unga att flytta till.<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong><br />
måste lämna datorn och tv och börja<br />
engagera sig. De måste också våga<br />
drömma och arbeta för att förverkliga<br />
sina drömmar.<br />
Nytänkande<br />
Det krävs nytänkande men också<br />
att äldre skärgårdsbor kan ställa upp<br />
som mentorer. Det behövs också att<br />
nya människor flyttar till skärgården,<br />
dessa nya invånare kan bidra med nya<br />
idéer och nya perspektiv.<br />
Under helgen utbyttes erfarenheter<br />
om hur det är att vara ung och entreprenör.<br />
Deltagarna fick också arbeta<br />
med vad som krävs för att skärgården<br />
skall kunna attrahera flera unga att<br />
flytta dit. En utförlig sammanfattning<br />
från mötet kommer att läggas ut på<br />
hemsidan.
Leadersamråd<br />
I samband med Landsbygdsnätverkets<br />
nätverksträff hölls ett samråd<br />
kring projektet Skärgårds Leader.<br />
Sju av projektets samverkande Leaderområden<br />
var med på detta möte<br />
Från Leaderområdena poängterades<br />
det att det är viktigt att informationen<br />
om kommande möten måste komma<br />
i god tid så att den kan spridas vidare<br />
ut i organisationen. Något som de<br />
ansvariga för projektet till fullo höll<br />
med om.<br />
Skärgårdskontakt<br />
Från projektägarens sida poängterades<br />
att det är viktigt att alla medverkande<br />
Leaderområden utser en<br />
kontaktperson, en skärgårdskontakt.<br />
Många gånger är kontaktpersonen<br />
redan engagerad i de olika verksamheterna<br />
och har ett brett kontaktnät.<br />
En målsättning med projektet är att<br />
nå ut till nya personer i skärgårdarna.<br />
Det fanns också önskemål om att projektledningen<br />
skall arbeta mer uppsökande<br />
genom att till exempel besöka<br />
LAGgrupperna och informera om<br />
projektet. Detta kan inspirera Leaderområdena<br />
till att starta lokala projekt<br />
i anslutning till aktuella teman.<br />
Förnybar energi<br />
Höstens andra skärgårdsmöte hölls i<br />
ett vintrigt Stockholm 2627 novem<br />
Stellan Lundberg, ÅF Infraplan, föreläste<br />
om etablering och förankringsprocesser.<br />
Före grupparbetena visade projektledare Anetté Larm Johansson bilder från Energimarknadsinspektionen<br />
om Mikroproduktion av el.<br />
ber. Temat på detta möte var förnybar<br />
energi och inleddes på<br />
KTH där Catharina Erlich, Institutionen<br />
för Energiteknik höll en energiteknisk<br />
introduktion för deltagarna.<br />
Därefter föreläste Stellan Lundberg,<br />
ÅF Infraplan, om etablering och<br />
förankringsprocesser. Sedan förflyttade<br />
sig deltagarna till Långholmen<br />
för att äta och sova. På lördagsmorgonen<br />
berättade Karina Veinhede<br />
om Landsbygdsnätverkets Tematiska<br />
arbetsgrupp kring energi samt gav<br />
deltagarna ett antal goda exempel på<br />
lyckade projekt. Mötet avrundades<br />
med ett grupparbete där deltagarna<br />
diskuterade hur en enskild ö kan arbeta<br />
med förnybar energi. Man kom<br />
också med idéer och förslag till SRF:s<br />
energigrupp.<br />
Catharina Erlich, Institutionen för Energiteknik<br />
på KTH, höll en energiteknisk<br />
introduktion för deltagarna.<br />
En utförlig sammanfattning från<br />
mötet kommer att läggas ut på hemsidan.<br />
Vårens skärgårdsmöten<br />
Nu blickar vi framåt mot vårens skärgårdsmöten.<br />
Då kommer vi att mötas<br />
kring teman om skolor i skärgården<br />
och om att vara skärgårdsentreprenör.<br />
Anetté Larm<br />
Johansson<br />
projektledare<br />
Skärgårds Leader<br />
www.skargardarnasriksforbund.se<br />
Karina Veinhede, verksamhetsledare Leader<br />
Gränslandet berättade om Landsbygdsnätverkets<br />
Temagrupp Energi<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 9
10<br />
Stjärnsångarna på Möja<br />
Trettondagsafton på Möja och Södra laget är på gång<br />
Södra lagets stjärnsångare är från vänster: Ulf Westerberg som ”Judas”, Tommy Lindström, <strong>Vi</strong>ktor Öding<br />
och Thomas Österman som ”tre vise män” samt Anders Österman som ”Kung Herodes”<br />
Trettonhelgen firas lite speciellt på<br />
Möja. Då är det nämligen dags att ”gå<br />
med stjärnan”. Traditionen är mer än<br />
hundra år gammal och ser likadan ut<br />
varje år. Det finns två lag av stjärnsjungare<br />
som delar upp ön mellan sig,<br />
norra och södra laget. Klockan tolv<br />
på trettondagsafton träffas respektive<br />
lag hemma hos en av medlemmarna<br />
för att intaga rikligt med fläsk och<br />
rotmos. Det är bra och rejäl mat att<br />
grunda med inför det som komma<br />
skall.<br />
Traditionsenlig klädsel<br />
När bordet är länsat vidtar sminkningen.<br />
Stjärnsjungarna ska nämligen<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong><br />
ha kolsvarta mustascher och skägg<br />
eller rentav vara helt svarta i ansiktet<br />
beroende på vilken roll de har. Det<br />
svarta hämtas från husets vedpanna<br />
och för att sitta fast ordentligt blandas<br />
det upp med försvarliga mängder<br />
hudkräm till lagom konsistens.<br />
Förutom sminkning ska man även<br />
sätta på sig de speciella kläder som<br />
deltagarna plockar fram år efter år<br />
för detta tillfälle. De tre vise männen<br />
har vita overaller med röda ordensband,<br />
samt en strutmössa med<br />
påklistrade stjärnor. Kungen bär en<br />
uniform, prydd med medaljer och<br />
en skramlande sabel i bältet. Judas<br />
skrudar sig i en trasig fårskinnspäls,<br />
pälsmössa och krokig käpp med koskälla<br />
och skinnpung. Man bär också<br />
med sig en stor bärbar stjärna som<br />
varje år fräschas upp och får en ny<br />
glödlampa inuti.<br />
<strong>Vi</strong> hälsar goder afton<br />
När omklädning och sminkning är<br />
avslutad företas en sista inspektion<br />
och kanske en generalrepetition på<br />
plats innan man tågar ut i vinterkylan<br />
och inleder sin vandring mot första<br />
stugan. Utanför den sjunger man inledningen<br />
till sången <strong>Vi</strong> hälsar goder<br />
afton på hövligt manér… och när man<br />
blivit insläppt sjunger man vidare i<br />
ett antal verser. Den svartsminkade
Judas går runt och samlar pengar<br />
i sin pung, något som många möjabarn<br />
minns med skräckblandad<br />
förtjus ning.<br />
Därefter tackar man med följande<br />
strof: Haven tack, haven tack för er<br />
redliga skänk, eder skänk den ska<br />
vara i himlen påtänkt.<br />
Sotig kram<br />
Därmed är sången slut. Stjärnsjungarna<br />
brukar ta av sig sina toppiga<br />
mössor för att lättare kunna röra<br />
sig inomhus. Närvarande kvinnor<br />
brukar allt som oftast få en sotig<br />
kram. Vanligen bjuds stjärnsjungarna<br />
på någon mat eller dryck<br />
innan de åter ger sig ut i kylan och<br />
går vidare till nästa stuga.<br />
Lång vandring ger klirr i kassan<br />
Först nästa morgon avslutas det<br />
hela. Efter bortåt 1820 timmars<br />
vandring och sjungande drar sig<br />
då stjärnsjungarna hemåt till den<br />
hägrande sängen efter välförrättat<br />
värv. Hesa, mätta och garanterat<br />
otörstiga.<br />
Varje år brukar man samla in cirka<br />
15 000 kronor och pengarna används<br />
till saker som gagnar Möja<br />
på olika sätt, exempelvis ungdomsgårdens<br />
biljardbord eller bidrag till<br />
idrottsföreningen. För några år sedan<br />
gick hela behållningen till tsunamioffren<br />
och det var enda gången<br />
man skänkt pengar till något<br />
utanför Möja. Finns inget aktuellt<br />
ändamål läggs pengarna i stället i<br />
en fond för framtida behov.<br />
Traditionen med Stjärnsångarna<br />
har uppmärksammats av Nordiska<br />
museet som har intervjuat några av<br />
dem och kommer att dokumentera<br />
nästa års spektakel i bild och film.<br />
Text och bild:<br />
Agneta Österman, Möja<br />
Höstmöte<br />
i SIKO<br />
Lärorikt föredrag om<br />
strandskyddet och<br />
bättre dialog med<br />
Kustbevakningen<br />
Vad bevakar Kustbevakningen?<br />
Och<br />
Vad skyddar strandskyddet?<br />
Vad bevakar Kustbevakningen och vad skyddar<br />
strandskyddet är huvudteman på SIKOs höstmöte <strong>2010</strong>.<br />
Kustbevakningen berättar om sin verksamhet, bl a<br />
alkotester och isrännor. Strandskyddsexperten Reigun<br />
Thune Hedström informerar på ett intressant och<br />
lättsmält sätt om strandskyddet. Tid för frågor och<br />
diskussion.<br />
Plats: Värmdö Bygdegård<br />
Tid: söndag 14 november, kl 10.30-17.00<br />
SIKO bjuder på lunch och kaffe.<br />
För mathållningens skull måste vi veta hur många som<br />
kommer.<br />
Anmäl dig till Berit Karlsson på tel. 08-501 509 64 eller<br />
070-441 20 96 eller på mail: bme36@bredband.net<br />
Varje höst samlas skärgårdsbor och inbjudna gäster till höstmöte i<br />
SIKO, den regionala skärgårdsorganisationen i Stockholms län. Höstens<br />
tema var ”Vad skyddar strandskyddet?” och ”Vad bevakar kustbevakningen?”<br />
De samlade fick lyssna till Reigun Thune Hedström som berättade<br />
om den nya strandskyddslagstiftningen och om hur den ska tillämpas.<br />
Reigun, som arbetar på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är<br />
en av landets ledande experter på området och under hennes underhållande<br />
och lärorika ledning fanns det en hel del frågetecken som rätades<br />
ut för de församlade. – Ta initiativet och kontakta era kommuner<br />
uppmanade hon. Det gäller att vara med från början och vara med när<br />
kommunerna upprättar sina planer. När de väl trätt i kraft är det dessa<br />
som gäller. Utvecklingsgrupper och skärgårdsföreningar har inte rätt<br />
att överklaga planerna. Det kan bara de organisationer som arbetar med<br />
naturskydd.<br />
Lennart Andersson från kustbevakningen fortsatte dagen med att<br />
berätta om övervakningen av områden fredade för fisket och om<br />
Kustbevakningens nya roll i kontrollerna av nykterheten till sjöss. Han<br />
bemötte också den kritik som man under föregående vinter fått för att<br />
man brutit isränna på ett ur skärgårdsbornas synvinkel ytterst olämpligt<br />
ställe i vår mellersta skärgård. – Tala om direkt när ni tycker att vi beter<br />
oss tokigt bad Lennart. En bättre dialog gynnar alla parter. <strong>Vi</strong> behöver<br />
ett bra samarbete med skärgårdsborna!<br />
Mer information från mötet, bland annat om strandskyddet finns<br />
att läsa på SIKOs hemsida www.siko.org.se<br />
Barbro Nordstedt<br />
Söderöra<br />
<strong>Vi</strong> <strong>Skärgårdsbor</strong> nr 4 december <strong>2010</strong> 11
<strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund<br />
Nothaga gård, Södra <strong>Vi</strong>nön 112<br />
715 93 VINÖN<br />
På gång ...<br />
Ny skärgårdsminister<br />
När bildandet av regeringen Reinfeldt 2 blev klar innebar det lite ändringar<br />
på Näringsdepartementet. Enheten med namnet ”regional tillväxt” som bland<br />
annat hanterar samarbetet med <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund har fått ny ansvarig<br />
minister; AnnaKarin Hatt. <strong>Skärgårdarnas</strong> Riksförbund hälsar välkommen!<br />
Skärgårds Leader<br />
Projektet tillsammans med sexton Leaderområden med skärgård går in på sitt<br />
andra år. Två möten planeras för våren, ett med temat entreprenörskap och<br />
ett om skärgårdsbarnens skolor.<br />
Kreativ Landsbygd<br />
Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket bjuder in till ett stort möte om<br />
framtidens landsbygd och kreativitet, på Elmia i Jönköping 89 februari.<br />
Skärgårdarna medverkar.<br />
Skärgårdsbryggan<br />
SRF och Runmarö Light House inleder ett samarbete kring webbportalen<br />
www.skargardsbryggan.se. Mer, snabbare och intressantare skärgårdsnyheter<br />
från hela landet är meningen.<br />
Bidrag till nästa nummer av <strong>Vi</strong> skärgårdsbor vill vi ha insänt till redaktionen<br />
under februari månad.<br />
Eva Widlund<br />
redaktionen@skargardarnasriksforbund.se<br />
Hemsköborna<br />
Originalserie av Anders Persson/Copyright 2009<br />
SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND<br />
De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation<br />
Våra medlemsföreningar<br />
Bohusläns Skärgårdsråd<br />
Hvens Byalag<br />
Blekinge Kust- och Skärgårdsförening<br />
Smålandskustens Skärgårdsförening<br />
Östergötlands Skärgårdsförening<br />
<strong>Vi</strong>singsörådet<br />
<strong>Vi</strong>nöns Kultur- och Hembygdsförening<br />
Sörmlands Skärgårds Intresseförening<br />
SIKO Skärgårdens Intresseföreningars<br />
Kontaktorganisation (Stockholm)<br />
Gräsö Skärgårdsråd<br />
Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening<br />
Hemsö Skärgårdsförening<br />
Holmöns Utvecklingsforum<br />
Luleå Skärgårdsförening<br />
SURF Skärgårdens Ungas Riksförening<br />
Läs mer om våra föreningar på hemsidan<br />
www.skargardarnasriksforbund.se<br />
...önskarGod Jul och Gott Nytt År!
Change language