Gatljus 2012 – Nr 4 - Stadsmissionen

Gatljus 4 | 2012 

KvartalstidsKrift från GÖteborGs KyrKliGa stadsmission 

julen närmar sig - men... 

Hemlös är 

man året om 

Javiera 

gråter inte längre 

Nyöppnat center för Eu-migranter 

Crossroads göteborg 

1 • 2012 4 Gatljus

lotta säfström, dirEktor 

dEt drar iHop siG 

Gatljus 4 2012 • 2 

Novembermörkret har lagt sig och det är dags att leta upp adventsljusstaken. känner ni att det börjar 

dra ihop sig? 

medan min mejl dagligen fylls av förslag på lyxiga julbordsarrangemang och mer eller mindre dyra 

julklappsalternativ består vår förberedelse inför julens helger av ett helt annat slag. 

Egentligen gör vi exakt samma sak nu som alla andra dagar på året. men väldigt mycket mer eftersom 

de människor vi möter också har julhelgen framför sig. julmat? julklappar? Vem ska jag fira med? många 

är de som aldrig under året har marginal för något extra och där rådgivningsbyrån får bidra med det 

ibland mest basala. även till jul, fast för så många fler. 

Gatljuset och s:t johanneskyrkan har varje dag under hela året fullt av besökare som söker sig till värme, 

lite stillhet och gemenskap. även till jul, fast för så många fler. 

Här på Göteborgs kyrkliga stadsmission tycker vi inte att vi 

har något val! detta är en av våra mest arbetsintensiva 

perioder under hela året. och vi gör det med stor glädje och 

ett innerligt engagemang. 

det är egentligen inte så mycket att beskriva ytterligare. 

du som läser Gatljus och du som är gåvogivare, du vet också 

att vi inte har något val. tillsammans måste vi i någon form 

sträcka ut en hjälpande hand så att alla får en chans! jag 

räknar med att alla Gatljus läsare hjälper oss även i år med 

allt detta! utan generösa gåvogivare, volontärer och alla 

företagsvänner står vi oss ganska slätt. 

det är dags att önska er en välsignad adventstid och så 

småningom en fröjdefull julhelg! och det är dags att säga 

ett tack för allt stöd, alla förböner och alla uppmuntrande 

ord vi fått under året! 

Organ för Göteborgs kyrkliga stadsmission | utkommer med fyra nummer per år | Nummer 4 2012 • Årgång 55 

stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg, tel: 031-755 36 00, e-post: info@stadsmissionen.org 

internet: www.stadsmissionen.org 

redaktion: Lotta Säfström, direktor och ansvarig utgivare, Henrik Enarsson, redaktör/layout 

Elisabeth Oesterreich, insamlings- & kommunikationschef 

tryck: Göteborgstryckeriet 

omslagsbild: Hemlös 

Bild: michael Erhardsson, mostphotos 

sista sidan: Göta älv vintertid, Eriksberg 

Bild: kenneth rundberg, mostphotos

Teater 

i s:t Johanneskyrkan 

Ett samarbete mellan Stadsmissionen, Unga Folkteatern 

och Folkteatern. 

regi Kim Lantz 

Premiär 27 NOvember 2012 

spelas i december i s:t johanneskyrkan, Göteborg 

biljetter/info: www.folkteatern.se eller 031-60 75 75. 

köp! 

ögonblick av Nostalgiska återblickar 

pengarna går till stadsmissionen! 

del två är nu färdigställd! 

ögonblick är ett samarbete mellan fyra till synes helt väsensskilda 

partners – Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs-posten, innerstaden 

Göteborg samt svenska kyrkan. projektet syftar till en långsiktig 

fotodokumentation av Göteborgs innerstad. tiden för projektet har 

satts till unika 100 år för att under den tiden följa innerstadens utveckling 

och förändring. 

aktörerna vill att göteborgaren ska återupptäcka de mest centrala 

delarna av staden, de äldsta delarna av Göteborg, den ursprungliga 

porten i väster. därför har en skriftserie påbörjats. den första delen 

presenterades 11-11-11 vid domkyrkan i Göteborg. Boken säljs i 

domkyrkan och i stadsmuseet. 

skriften baseras på texter av göteborgsförfattaren lars o. Carlsson. 

Bildurvalet från Göteborgs stadsmuseum och kamerareportage har 

gjorts av bildredaktör torsten Bundsen och redaktör är k-G fridman. 

Nyare foton är tagna av lars svedjenäs och mikael ringlander. 

trevlig läsning! 

Mikael Ringlander, initiativtagare 

Av Kent Andersson och Lennart Hjulström 

GÅvOavdraG 

Vi arbetar fortfarande på att bli godkända gåvomottagare 

gentemot skatteverket. Vi kommer att hålla alla 

gåvogivare informerade via vår tidning och på webben. 

Elisabeth Oesterreich 

insamlings- & kommunikationschef 

världsaidsdagen 2012 

1982 upptäcktes hiv för första gången i svensk sjukvård. 

Det är 30 år sedan. Media har rapporterat om detta i synnerhet 

i samband med att Jonas Gardells bok och TV-serie 

Torka aldrig tårar utan handskar samt att Andreas Lundstedt 

från popgruppen Alcazar har gett ut en bok om sitt 

liv som hiv-positiv. 

I Göteborg drog kampanjen ”Vi lever alla med hiv”, igång i 

mitten av november. Som vanligt kommer vi att uppmärksamma 

världsaidsdagen den 1 december. 

I Göteborg på världsaidsdagen 1 december 

Röhsska museet har världspremiär för utställningen ”Vi 

lever alla med hiv”. På 30 år borde fördomar ha suddats 

ut och stigmatiseringen av hiv-positiva upphört. I år fokuseras 

det på att tala om hiv, inte bara den 1 december, 

utan genom en utställning som pågår fram till sommaren 

2013. Där gestaltas mediabilden av hiv, anordnas föreläsningar 

och skollektioner för att visa att frågan inte bara 

rör de som lever med hiv – den berör alla. Vi lever alla 

med hiv. 

För mer information se www.vileverallamedhiv.se 


porträttEt 

Javiera 

gråter inte längre 

Hon var mitt i karriären, sjöng i Melodifestivalen och dansade i flera uppsättningar. Utåt sett var allt bra, men bakom stängda 

dörrar pågick misshandeln. I S:t Johanneskyrkans självhjälpsgrupp hittade Javiera Muñoz styrkan som gjorde att hon slutligen 

kunde lämna det destruktiva förhållandet. I december sjunger hon på Stadsmissionens julkonsert. 

Det kunde räcka med att hon tittade på 

en man på tv:n. Eller att hennes kläder 

var för utmanande. Eller att pastan inte 

var tillräckligt salt. En liten vardaglig 

händelse och aggressiviteten triggades 

igång. 

– Om jag sade emot blev han ännu argare. 

Det är därför man tystnar. Hotet om våld 

finns där hela tiden, berättar Javiera 

Muñoz när vi ses över en kopp te på ett 

kafé i Göteborg. Eftersom hon har skyddad 

identitet måste det vara på en allmän 

plats. Ingenting får ha koppling till hennes 

hem eller vanor. 

Javiera är som jag minns henne från tv, 

liten och späd med rakt svart hår. Det har 

gått tio år sedan hon senast var med i 

Melodifestivalen med låten No hay nada 

mas. Det kunde ha varit lyckliga år mitt i 

karriären, men istället blev det en helvetisk 

tillvaro tillsammans med en man som 

slog henne. De träffades genom jobbet, 

han var också dansare, och Javiera föll 

för hans idoga uppvaktning. Efter ett år 

tillsammans gifte de sig. Då hade redan 

första slaget kommit. 

– Han slog mig med knytnäven rakt i 

ansiktet, säger Javiera Muñoz. Jag blev 

chockad, försökte rymma hem till mamma 

men halkade i regnet. Så blev jag rädd 

och vände tillbaka. 

När det gäller kvinnomisshandel är 

rekommendationen att man ska gå direkt, 

vid första slaget. Javiera håller med, men 

verkligheten är så mycket svårare. 

– När första slaget kommer är man redan 

så rädd, nedtryckt och isolerad att man inte 

vågar lämna mannen, förklarar Javiera. 

Hon träffade sin man efter en livskris, 

något som hon tycker kännetecknar 

många misshandlade kvinnor. Man är 

sårbar, tror att man träffat mannen i sitt 

liv och hör inte varningsklockorna ringa. 


I våras kom 

Javieras bok 

Clownen gråter 

på bokförlaget 

Norlén Slottner. 

När man läser 

den förstår man 

att rädslan för att 

bli dödad var en 

realitet. I en scen 

beskriver Javiera 

hur hon och maken tittar på en konsert 

med Carola på tv:n då mannen plötsligt 

blir svartsjuk på en av musikerna som 

Javiera arbetat tillsammans med. Efter 

anklagelser om otrohet tar han en flaska 

och slår till Javiera i bakhuvudet. 

Trots denna helvetiska vardag fortsatte 

de att arbeta tillsammans. Men 2006 gick 

det inte längre. En utlandsturné gick åt 

skogen – Javiera vägde 45 kilo, hennes 

blåmärken gick inte att dölja och hon 

kunde knappt röra sig på scenen. Så fick 

hon tips om en självhjälpsgrupp i S:t 

Johanneskyrkan. 

– Jag har alltid varit troende, utan min 

gudstro hade jag inte orkat. När jag kom 

till mötena mådde jag pyton, men det var 

skönt att se att man inte var ensam om 

sina sjuka upplevelser. Vi uppmuntrade 

varandra att hitta styrkan igen, att det 

inte var vårt fel att vi blev slagna och att 

vi hade rätt till våra egna kroppar, säger 

Javiera. 

Ett år senare, då mannen nästan dödat 

henne genom att kasta henne mot en kant 

så att hon spräckte skallen, lyckades Javiera 

rymma till Kriscentrum för kvinnor där 

hon fick skyddat boende. Hon bröt all 

kontakt och lämnade in en polisanmälan 

om misshandel. Tack vare alla bevis och 

gamla polisanmälningar kunde mannen 

åtalas. 2010 dömdes han för grov misshandel. 

– Jag vill uppmuntra andra som blir 

misshandlade att dokumentera och spara 

allt: dagboksanteckningar, bilder, sms, 

läkarundersökningar. Utan dessa bevis 

är det svårt att väcka åtal. 

Idag är Javiera stark nog att tala om det 

som hänt. Men hon är också besviken på 

samhällets misstag och feghet. Till exempel 

fick hon inte veta när ex-mannen hade 

permission – något som kan vara livsfarligt. 

Likaså sörjer hon att inte någon ingrep 

eller lade sig i när misshandeln pågick. 

Vänner, kollegor och grannar måste ha 

hört hennes skrik och sett hennes blåmärken 

– men de förblev tysta. Utom en 

gång. 

– Det var ett främmande par som kom 

fram till mig i affären. De lade handen på 

min axel och frågade: Hur mår du egentligen? 

Jag hade önskat att fler hade vågat 

fråga, säger Javiera som med sin bok vill 

hjälpa kvinnor som befinner sig i samma 

situation som hon. 

Men Javiera vill också ge något tillbaka 

till dem som faktiskt stöttade henne. 

Därför har hon erbjudit sig att sjunga i en 

julkonsert i S:t Johanneskyrkan. Hon 

förlorade sin karriär, men musiken – och 

tron – är fortfarande en läkande kraft i 

hennes liv som hon vill dela med sig av. 

– Jag är inte samma glada och lättsamma 

flicka som jag var förut, men jag är fortfarande 

Javiera. Och det är helt okej, för 

jag lever, säger hon. 

tExt: ulrika NaEzEr 

Bild: ola joHaNssoN 

BokomslaG: maGNus skaGErluNd

” 

När han kom tillbaka, såg han att jag grät och blev 

svinsur. Han kom tillbaka till vardagsrummet med en 

köttkniv i handen, viftade med den framför mig och skrek 

”Din fitta, jag ska fan skära halsen av dig! Du gråter för 

honom, fy fan alltså, jag vet att du har knullat honom! 

Erkänn, annars dödar jag dig!” 

ur boken clowNeN gråter av javiera 


Ny VErksamHEt 

Nyöppnat center för Eu-migranter 

Crossroads göteborg 

Stadsmissionen har under de senaste åren sett en ökning av EU-migranter som inte lyckats etablera sig i 

Göteborg. Våra verksamheter S:t Johanneskyrkan och Gatljuset ser ett ökat behov av hjälp till gruppen. Samhället i 

övrigt ger en nästintill obefintlig möjlighet till hjälp. Som EU-migrant har du rätt till akut sjukvård och ibland 

möjlighet att få hjälp med en biljett hem - inget mer... Många av dem vi möter i verksamheterna har inga planer 

på att åka hem. De menar att de har det mycket bättre här – hemlöshet och arbetslöshet till trots. Som ett svar på 

rådande situation har Stadsmissionen valt att öppna centret Crossroads Göteborg. 

– Vår uppgift att hjälpa de människor 

som ingen annan ser och ingen annan 

möter. Det finns en stor, men relativt 

osynlig, grupp av EU-medborgare som 

kommit till Göteborg. Och nej - det är 

oftast inte tiggarna vi ser hos oss. Det är 

istället de som kommit hit för att söka 

arbete, bostad och ordna försörjning för 

sig själva och den familj de ofta lämnat 

kvar hemma. De behöver komma till en 

plats där någon kan informera om deras 

rättigheter och skyldigheter, säger projektledaren 

Claes Haglund på Stadsmissionens 

nyöppnade center för EU-migranter, 

Crossroads Göteborg. 


Crossroads Göteborg riktar sig till EUmedborgare 

och tredjelandsmedborgare 

med permanent uppehållstillstånd i 

annat EU-land. De uppehåller sig i Göteborg 

och är hemlösa och/eller arbets- 

sökande. 

Vem är EU-migrant? 

Innan vi fortsätter måste det nog förklaras 

vem som är EU-migrant. Oftast är besökarna 

människor som kommer från hela 

Europa men framförallt från södra och 

östra Europa. Och NEJ det är inte bara 

gruppen romer det berör. Allt fler sydeuropéer 

kommer i dag till Göteborg på 

grund av arbetslösheten i sitt hemland. 

Det är EU:s fria rörlighet som gör att de 

tar chansen till ett bättre liv i Norden. 

– När Socialstyrelsen räknar antalet 

hemlösa i Sverige är det bara svenskar 

som räknas. EU-migranter kommer aldrig 

med i statistiken. Samhället är liksom 

anpassat efter att man talar svenska. Man 

är ingen/inget om man lever som vår 

besöksgrupp. Sedan i vintras märker vi 

stor skillnad i vår hemlöshetsverksamhet 

Gatljuset. På ett år har antalet besökare 

ökat med cirka 30 %. Hela ökningen 

består av EU-migranter. Vi möter samma

grupp människor i vår öppna verksamhet 

i S:t Johanneskyrkan. I dagsläget är det 

runt 60 personer som vi har kontakt 

med, säger Claes Haglund. 

Det är dock fortfarande en liten del av 

Stadsmissionens totala verksamhet bland 

utsatta göteborgare där vi varje dag möter 

över 450 personer. 

– Jag förväntar mig fortfarande en rejäl 

ökning av antalet EU-migranter som väljer 

Göteborg – kanske kommer de redan till 

nästa sommar. Frågan måste lyftas på 

högsta EU-nivå snarast, menar Claes. 

Varför gör inte Göteborgs Stad något 

för EU-migranterna? 

– Kommunen är bakbunden av regelverk 

och lagar och kan ingenting göra. Detta 

är en av de stora olösta svårigheterna 

med den fria rörligheten inom EU. Varken 

den nationella lagstiftningen eller den 

europeiska, har lyckats täppa till det hålet. 

Vi är fria att flytta på oss inom EU - men 

har vi inget arbete finns ingen hjälp att få 

från de nationella sociala systemen, säger 

Claes. 

Många EU-migranter hittar inte jobb. 

Kanske dyker ett kort byggjobb eller 

svartjobb upp - men där risken är stor att 

man luras på lön. Crossroads har som 

uppgift att motverka det och upplysa om 

möjligheten att jobba vitt, men samtidigt 

informera om fackföreningar osv. Huvuduppgiften 

med det nya centret är ändå att 

få ut samhällsinformation och därmed 

motverka ett ekonomiskt och socialt utestängande. 

Centret ska bland annat 

erbjuda en personlig service på den hjälpsökandes 

hemspråk, förmedling av 

kontakt med offentliga myndigheter och 

ideella organisationer. Crossroads har 

ingen övernattning, men man kommer att 

ha tillgång till några bäddar på Gatljuset. 

”samhället är liksom 

anpassat efter att 

man talar svenska. 

man är ingen/inget 

om man lever som 

vår besöksgrupp 

En annan uppgift är även att sammanställa 

och förmedla kunskap till lokal, 

nationell och europeisk nivå. Centret ska 

drivas i samarbete med andra aktörer. I 

dagsläget är en kontakt med Arbetsförmedlingen 

och socialjouren etablerad. 

Claes Haglund är projektledare och glad att Crossroads äntligen har öppnat. (från de nya lokalerna på andra långgatan.) 

Nyanställd jurist direkt från Eu-kommissionen 

i Bryssel – fabrizio Vittoria från Neapel, italien 

Centret ska även ge möjlighet till ett visst 

basbehovsstöd, samt i förlängningen bidra 

med kompetenshöjande aktiviteter som 

till exempel volontärledda språkkurser. 

Likaså ska Crossroads Göteborg hjälpa 

till vid önskemål om hemvändande. 

tExt & Bild: HENrik ENarssoN 

Bild: martiN södErqVist 


stadsmissiONeN 60 År 

Jubileum 

i en veCka 

Ja, då var vi 60 år. I dagarna fyra uppmärksammade 

vi Stadsmissionen i olika sammanhang, från att fira 

mässa och ta del av tre olika varierande föreläsningar 

i S:t Johanneskyrkan till stor välgörenhetskonsert i 

Domkyrkan. 

Jubileumsveckan i S:t Johanneskyrkan 

Allt inleddes den 7 oktober med en jubileumsmässa i S:t Johanneskyrkan. 

I mässan deltog bland andra våra egna präster 

Mikael Casserblad och Marika Palmdahl och predikade gjorde 

domprosten Karin Burstrand. Efter mässan kåserade Lars- 

Erik Östebo på temat Tillbakablick över Stadsmissionens engagemang 

i Göteborg genom decennierna. Efter det skedde ett 

samtal mellan kyrkofullmäktiges ordförande Nils Kaiser och 

Stadsmissionens ordförande Christina Rogestam om framtiden. 

Efteråt bjöds det på kyrkkaffe. I vimlet syntes många 

gamla vänner till Stadsmissionen. 

skaparen av nuvarande logotyp 

”tro, hopp & kärlek” Erik ljungman 

(93 år) var på mässan 

Måndagen den 8:e oktober var temat för föreläsningen Idéburen 

vård och omsorg - vad är det för vinst med det? Stadsmissionens 

direktor Lotta Säfström talade kring innebörden av idéburen 

verksamhet. 

Tisdagen den 9:e oktober bar rubriken - Fattigdom – vad betyder 

det i Sverige 2012? Områdeschefen för våra sociala verksamheter 

Lennart Forsberg inledde och introducerade sedan 

Lottie Eriksson, församlingspedagog från Bergsjöns församling. 

Efter det äntrade vår egen Cecilia Hjort Brandell från 

Rådgivningsbyrån podiet. 


stadsmissionens förra ordförande 

Britta melander lyssnade på alla 

tre föreläsningarna i kyrkan. 

domprosten karin Burstrand predikade 

Frågor som Har vi bortdefinierat fattigdom i välfärdssam- 

hället? Sverige och Vad betyder fattigdom när ingen svälter? 

Det var runt de här frågeställningarna de tre talarna kretsade 

kring. Det hanns också med en kort tillbakablick på de 60 år 

som gått men också hur Stadsmissionen ser på framtiden. 

per Holm, planeringsledare Göteborgs stad 

Sista lunchföreläsningen var på onsdagen den 10:e oktober och 

temat var Bostad först – ett paradigmskifte! Vår utvecklingsledare 

Kjell Larsson hade bjudit in två experter på ämnet - Per 

Holm, planeringsledare Göteborgs kommun & Christel Backman, 

forskare i sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs 

universitet. Per Holm inledde med att göra en historisk exposé 

över Göteborgs Stads förehavanden inom hemlöshets- och 

boendeområdet. Christel Backman, som nyligen skrivit en 

rapport beställd av Stadsmissionen, redogjorde över resultatet 

av rapporten. Studien är genomförd i vår verksamhet i 

Biskopsgården Stöd- & tillsynsboende under 2011 och 2012.

daniel lemma kompade med ukulelen 

kvällens konferencier Hans ”iCa-stig” mosesson 

john kluge ur fantomen på operan 

Välgörenhetskonsert i Domkyrkan 10 oktober 

Med ett flertal välkända artister och en stor symfoniorkester guidades 

kvällens publik mellan en rad varierade musikstilar – från hårdrock till 

musikal. Först ut var Lena-Maria Klingvall som bjöd på skönsång med både 

värme och innerlighet. Därefter var det dags för göteborgmusikern 

Daniel Lemma att hänga på sig gitarren och leverera ett välnyanserat 

pop-paket på bästa sätt. Stadsmissionens egen huspianist Peter Winsnes 

fick sedan chansen att visa hur duktig han är att tolka Elvis Presley. 

I andra delen av konserten intogs hela scenen av Gothia Symfoniorkester 

under ledning av Tomas Nilsson. Tillsammans med basisten Magnus 

Rosén, operasångarna Carolina Sandgren och John Kluge framfördes ett 

minst sagt varierat musikkollage. Kvällen avslutades med bandet Glam 

med sångerskan Elsa Jonasson i fronten. Konferencieren som fick 

programmet att flyta så där härligt friktionsfritt var ingen mindre än 

Hans ”ICA-Stig” Mosesson. 


Bild: ElisaBEtH oEstErrEiCH 

välkommen erik! 

sedan i mitten av september arbetar Erik stenberg 

roos som ny enhetschef i s:t johanneskyrkan. 

Erik, som de senaste tretton åren har 

jobbat som präst i länsmansgården, ser fram 

emot sina nya arbetsuppgifter och framförallt 

att vara en del av kyrkans dagliga verksamhet. 

– allt med s:t johanneskyrkan är fantastiskt. 

jag lever fortfarande i ett romantiskt töcken 

efter att bara ha arbetat här ett par månader. 

alla, personal och besökare, har tagit emot 

mig med en öppen famn. den välkomnande 

attityden är så tydlig och jag upplever verkligen 

att jag inte är ensam att ha ett varmt hjärta 

som slår för s:t johanneskyrkan, säger Erik. 

Erik ansvarar för verksamheten, personalen 

och ekonomin. mycket av det administrativa 

arbetet kommer att ligga på hans bord. 

– jag är inte här som präst utan som ansvarig 

för verksamheten. Vi har redan en präst i kyrkan 

– det räcker. jag vill att mina kollegor ska lägga 

över en del administrativa uppgifter på mig så 

att de kan göra det de är bäst på, säger Erik 

stenberg roos. 

det stundar ett större julfirande i kyrkan – det 

första för Eriks del. 

– min roll i jul är att se till att hela personalen 

mår bra och att de inte arbetar för mycket. alla 

är så engagerade och uppe i sina sysslor att 

det finns risker att gränsen mellan arbete och 

fritid suddas ut. alla måste ju få fira en egen jul 

också, avslutar Erik. 


PsykoteraPin Hos stadsmissionen 

trettio år 

– i trettio år har människor i många olika livstillstånd kommit till 

oss. När vi startade vår mottagning på 80-talet var grundtanken 

att erbjuda stadsmissionens besökare enskilda samtal. då 

handlade det ofta om människor som befann sig i eller hade 

avslutat ett missbruk. med tiden har allt större del av klienterna 

kommit utifrån på ett eller annat sätt. Vanliga orsaker till att 

människor anlitat mottagningen är relationsproblem, förluster 

av olika slag, arbetsbelastning, dödsfall och anhörigfrågor. 

även ångest, depression och kriser tillhör det vi ofta möter, 

säger Björn andersson. 

– förhoppningen är att vi inom kort kan erbjuda många av våra 

målgrupper inom Barn, unga & familj samtalsstöd. det är där 

vår stora potential finns – att kunna arbeta tillsammans med de 

andra avdelningarna med samma målgrupper. då kan vi erbjuda 

ett bättre och mer heltäckande stöd till många utsatta besökare, 

säger ann-Christin jällfält. Vår erfarenhet är att om unga människor 

får psykoterapeutisk hjälp har det stor betydelse för deras 

fortsatta utveckling. 

– En nyhet är att vi planerar att erbjuda samtal till unga föräldrar 

under 23 år. det kommer att bli en spännande utmaning, 

säger Per Åslund. men ibland händer det att människor egentligen 

bara vill komma till oss för att få reflektera över sina liv. 

– oavsett orsak till varför man söker psykoterapi så är möjligheten 

att få tala om sina känslor och tankar helande, säger jarl 

andréasson. 

arbetsgruppen 2012: jarl andréasson, björn andersson, Per Åslund och 

ann-Christine jällfält 

dÅ Och Nu 

mottagningen startade hösten 1982 i västra Frölunda prästgård. den 

huvudsakliga inriktningen har genom alla år varit att ta emot par och 

enskilda för terapeutiska samtal. under åren har man riktat sig direkt till 

allmänheten men psykoterapimottagningen utgör också en intern resurs 

inom stadsmissionen. sedan 2007 har stadsmissionen uppdraget att 

erbjuda su:s (sahlgrenska universitetssjukhuset) personal psykosociala 

personalvårdstjänster. 

uPPdraGeN 2012 

su-uppdraget | terapi för dem som själva betalar | terapi för personer 

som inte betalar någon egenavgift | själavård, psykoterapi för personal inom 

svenska kyrkan | psykoterapi för äldre män (bidrag från skebostiftelsen) 

| Handledning 


en trollkarl med stort hjärta 

ason bson 

Cson 

I somras besöktes Stadsmissionens kollo av en duktig trollkarl. 

Han är till och med så duktig att han har blev utsedd 

till svensk mästare i barntrolleri 2009 & 2010. Trollkarlen 

heter egentligen Martin Rosvall och älskar det han gör. 

– Alla barn har inte samma möjligheter att få se en trollkarl 

i verkligheten. Därför valde jag att åka till kollot och underhålla 

barnen och deras föräldrar. Det är min chans att ge 

tillbaka lite av vad jag är bra på, säger Martin Rosvall. 

I över tio år har Trollkarlen Ason Bson Cson underhållit 

barn och familjer med sitt fängslande artisteri. Han kommer 

ihåg hans första riktiga föreställning när han som 

12-åring framträdde efter att ha varit på en cirkuskurs en 

sommar. 

– Tricket jag använde för cirka 25 år sedan använder jag 

fortfarande i mina föreställningar, säger Martin. I min 

bransch är det viktigt att nischa sig. Jag har valt att arbeta 

uteslutande med barn- och familjeföreställningar. Jag har 

föreställningar på barnkalas, skolor men också på stora 

familje-evenemang. Det är så härligt och inspirerande att 

ständigt mötas av barnens förväntningar och spontanitet. 

Vad har du för dig nästa sommar – vill du komma tillbaka 

till vårt kollo? 

– Ja, mer än gärna. Vill ni ha mig så kommer jag, säger 

Martin.

VILL DU BLI MIN VÄN? 

UNGA SOM HAR DET SVÅRT ANGÅR OSS ALLA 

När samhällets skyddsnät inte längre håller finns 

Stadsmissionen där med hjälp och stöd. Men vi delar 

inte bara ut smörgåsar som många tycks tro, utan vi 

jobbar målmedvetet för att de som söker sig till oss 

skall klara sig vidare i livet av egen kraft. Och det gör de 

faktiskt, så vi har utmärkta resultat i vårt hjälparbete. 

60 års erfarenhet har format den effektiva organisation 

som krävs för att lyckas med detta. 

Alla företag som tidigare gett en gåva till Stadsmissionen får 

inom kort brev om att hjälpa inför julen. Tipsa gärna andra 

företagare du känner att också engagera sig och medverka till 

en bättre stad för alla. 

Du som vill ge en gåva för första gången är välkommen att 

kontakta oss. Vi hoppas att många nya företag vill vara med 

och göra Göteborg till en varmare och tryggare stad att leva i. 

Ditt företag får bland annat en banner (men för 2013) att 

använda i din e-post eller på din webbsida. Du får även gåvobevis 

som du kan skriva ut och skicka till kunder/anställda. 

EVENEmaNG 

Unga som drabbas av utanförskap och fattigdom är 

särskilt känsliga. Därför satsar vi nu stora resurser 

på våra verksamheter för barn, unga och familjer. 

Genom att satsa på de unga gör vi Göteborg lite 

mjukare att både växa upp i och verka i. Men vi 

behöver din hjälp. 

Bli Företagsvän du också! 

FÖRETAGSVÄN 

2012 

Kontakta 

Anette Tingets, anette.tingets@stadsmissionen.org 

Inga-Lill Kringberg, inga-lill.kringberg@stadsmissionen.org 

Tel: 031-755 36 00 (vx) 


julen närmar sig - men... 

Hemlös är man året om 

I mitten av oktober träffade jag Daniela Andreoli på Stadsmissionens hemlöshetsverksamhet Gatljuset. 

Tanken var att prata om den stundande julen och om vinterns mörker och kyla och hur Göteborgs hemlösa 

människor upplever situationen. För visst är det väl så att livet är svårare när det är kallare och mörkare 

ute? Ganska snart blev jag varse att högtider eller årstider inte spelar någon större roll. 

Hemlösa är hemlösa året om. Så är det. 

– Julen existerar i det normaliserade 

samhället där de flesta av oss ”vanliga 

människor” befinner sig. Men inte i lika 

stor utsträckning i en hemlös människas 

liv. I juletid reflekterar vi ofta mer över de 

hemlösas liv – men situationen är den 

motsatta för de hemlösa själva, säger 

Daniela Andreoli sociolog på Gatljuset. 

Varje dag handlar istället om överlevnad 

vare sig det är jul, midsommar eller vanlig 

vardag. Därför skiljer sig vårt arbete inte 

nämnvärt från det som sker på årets 

övriga dagar. 


Daniela vill prata om något annat - något 

som hon tycker är mycket viktigare. Närmare 

bestämt om hur Stadsmissionen 

kan hjälpa fler och på ett bättre sätt än att 

bara erbjuda tak över huvudet och en 

värmande måltid. 

– Vi som arbetar med hemlöshetsfrågan 

tycker det är viktigt att människor inte 

fastnar på akutboenden/härbärgen - utan 

att de får den hjälp de behöver för att ta 

sig vidare. Våra personliga ombud på 

Gatljuset har tillsammans en gedigen kompetens 

och vi använder oss av moderna 

metoder i vårt dagliga arbete. Vi jobbar 

dessutom med att kontinuerligt omvärldsbevaka 

hemlöshetsfrågan då ämnet ständigt 

är aktuellt både på ett nationellt och 

internationellt plan, säger Daniela Andreoli. 

Gatljusets personliga ombud har ett 

huvudsyfte och det är att fungera som en 

länk mellan besökarna och myndigheter 

som till exempel Socialtjänsten, Kriminalvården, 

Skatteverket m.fl. Vid behov 

och önskan kan de närvara vid möten 

och förhandlingar, stödja och vägleda i

kontakten med olika aktörer samt hjälpa besökarna att identifiera och 

formulera sitt behov av stöd. 

– Sedan årsskiftet har vi haft 88 uppdrag (fram till 15 oktober) för våra 

personliga ombud. Det kanske inte låter så mycket – men med tanke på att 

antalet människor som sover mer ute än inne vid senaste räkningen låg på 

cirka 150 i Göteborg, så är siffran hög. Många av uppdragen har resulterat 

i någon form av boende och/eller förbättrad kontakt med socialtjänsten. 

Meningen med den upprättade kontakten med de hemlösa är att den ska 

leda någonstans och där det är okej att resultaten kan få bli olika. 

Gatljuset upplever i höst 

den största beläggningen 

sedan man öppnade. Det 

innebär i praktiken att de 

flesta av de 14 sängar som 

finns är upptagna varje natt. 

Dessutom används samma 

sängar på dagen – också det 

med full beläggning. Det är 

till och med så att man 

sover i treskift vissa dygn. 

Daniela har inga bra svar på 

varför det är fler som kommer 

till Gatljuset nu jämfört med 

tidigare. Hon spekulerar i 

att kommunen har blivit tuffare 

i sin bedömning när det 

kommer till ordnande av 

daniela andreoli jobbar på Gatljuset 

boende. Fler får helt enkelt 

nej på sina förfrågningar. 

Vissa människor tar återfall och återgår till ett liv i missbruk och hemlöshet. 

Till slut menar Daniela att Gatljuset är den enda platsen dit alla är 

välkomna. Gatljuset är fortfarande den enda platsen för hemlösa i Göteborg 

som har både dag- och nattverksamhet. Gatljuset drivs dessutom 

nästan uteslutande av pengar som skänkts av gåvogivare – det är en ytterst 

liten del av medlen som kommer från t.ex. kommunen. 

Daniela ser ljust på framtiden 

– Just nu genomför vi en enkätundersökning bland våra besökare. Det 

handlar om att få reda på vad våra besökare tycker om Gatljuset. Vilka 

positiva och negativa sidor upplevs? Vi vill att besökarna ger tips om hur 

Gatljuset kan bli en bättre plats att komma till. Enkätsvaren ligger sedan 

till grund för hur vi utvecklar hemlöshetsverksamheten på Stadsmissionen, 

säger Daniela Andreoli. 

– Vår vision är att kunna arbeta sida vid sida med kommunens socialtjänst. 

Att kunna vara en kompletterande expertis. För att kunna göra 

det så bra som möjligt behöver vi lägga fokus på uppdragen som personliga 

ombud. Vi måste grundligt få reda på vilka behov som finns bland 

stadens hemlösa. Efter det kan vi gå vidare och förbättra Gatljuset, 

avslutar Dan iela. 


Bild: martiN södErqVist 

vill du skänka 

till jul? 

för att underlätta arbetet med skänkta gåvor under 

juletiden ber vi alla gåvogivare om hjälp. se nedan: 

Julklappar till barn, tonåringar och familjer 

• lämna enbart in julklappar under veckorna 48-50 på 

dagtid till våra lokaler på stigbergsliden 6. 

• julklapparna ska vara nya och de ska iNte slås in. 

detta för att vi vill skräddarsy för varje familj. 

• alla begagnade saker/kläder ges inte som julklappar 

utan de kan komma att skänkas vid ett senare tillfälle 

eller lämnas till second hand-butikerna. 

• Glöm inte bort att alla barn inte är små. det finns 

många ungdomar bland familjerna vi hjälper. 

• bra julklappar kan vara: presentkort, teater- och 

biobiljetter, hygienprodukter, kläder etc. 

• du kan också välja att hjälpa en hel familj genom 

att ta del av deras önskelista. Vi hjälper dig med 

kontakten. 

kontakta Therese Svensson om du vill veta mer, 031- 

755 37 64 (dagtid), therese.svensson@stadsmissionen.org 

från förra årets julklappsutdelning 

skänk mat 

Vid frågor gällande att skänka mat kontakta Kristin 

Jannerborn, 031-755 36 61, kristin.jannerborn@ 

stadsmissionen.org 

skänk begagnade saker, kläder m.m. 

saker som ska till second hand-butikerna eller som 

ska delas ut i någon av våra verksamheter – kontakta 

alltid Insamlingscentralen 031-84 20 20 (dagtid 

vardagar), insamlingscentralen@stadsmissionen.org 

skänk pengar 

Väljer du istället att skänka pengar använd PG 90 01 70-2 

eller BG 900-1702. Vill du hellre skänka digitalt via vår 

webbsida gå in på www.stadsmissionen.org 


Julkonsert för 

gåvogivare 

9 deCember - kl 15.00 

söndagen den 9 december klockan 15.00 är det dags för julkonsert 

för stadsmissionens alla gåvogivare i sankt johanneskyrkan. 

du som är gåvogivare kan beställa biljetter på telefonnummer 

031-755 36 60 den 26/11 mellan 10.00 och 14.00. (endast 

detta nummer och dessa tider gäller!) max 4 biljetter per beställning. 

Biljetterna hämtas sedan på stadsmissionen på 

stigbergsliden den 5 december mellan klockan 12.00 och 

16.00! 

oBs! antalet platser i kyrkan är mycket begränsat. det är 

först till kvarn som gäller. Hjärtligt välkommen! 

medverkande i 2012 års julkonsert: 

javiera 

legatokören 

johanneskören 

Jul På liseberg 

mellan den 16 november och den 23 december finns stadsmissionens 

julkrubba åter på plats i nöjesparken. liksom de senaste 

åren har vi en öppen bod där besökaren kan tända ljus och skänka 

en gåva till stadsmissionen. i år säljs även soppa på samma plats 

där krubban är placerad. överskottet går till stadsmissionen. 


Jul & nyår i s:t JoHanneskyrkan 

julafton - öppet kl. 10-16, 17-20 

matservering kl. 12-15.30, 17-18.30 (kaffe) 

Gudstjänst kl. 19.00 

juldagen - öppet kl. 10-16, 17-20 


mässa kl. 19.00 

annandag jul - öppet kl. 10-16, 17-20 


musikandakt kl. 19.00 

Nyårsafton - öppet kl. 20-24 

matservering kl. 20-22.30 

Nyårsgudstjänst kl. 23

levande Julkrubba 14-17 december 

mellan den 14 och 17 december spelas Levande julkrubba upp 21 gånger på olika platser runt om i Göteborgstrakten. 

det handlar om att synliggöra berättelsen kring jesus födelse – till ord och toner. sedan 

1996 har julevangeliet gestaltats genom levande julkrubba. varje år ser omkring 10-12 000 åskådare julspelet. 

de medverkande är frivilliga och personal från arrangörerna (domkyrkoförsamlingen, stadsmissionen). 

Årets sPelschema 

Fredag 14/12 - Domkyrkoplan: kl. 9.00, 9.45, 10.30, 11.15, 14.00, 15.00 och 16.00 

lördag 15/12 - Kungsbacka kyrktrappan kl. 10.30, Lindome centrum och Landvetter (se tider vår webbsida) 

söndag 16/12 - Biskopsgården kl. 11, Västra Frölunda kl. 14 

måndag 17/12 - Domkyrkoplan: kl. 9.00, 9.45, 10.30, 11.15, 12.00, 14.00, 15.00, 16.00 och 17.00 

koNsErt - luNdBysymfoNikErNa 

dirigent daniel Björkdahl 

Vårens stadsmissionskonsert i domkyrkans 

söndagskonsertserie. 

3 mars klockan 15.00 

ingår i Henrik Cervins konsertserie nr 13 till förmån för 

stadsmissionen. kollekten tillfaller stadsmissionen. 

Fotoutställning i nordstan 

den 6-7 december finns det chans att se bilder fångade i 

stadsmissionsmiljöer bland utsatta göteborgare. det är 

fotografen martin söderqvist som fotograferat en vardag 

som de flesta aldrig kommer i närheten av. En vardag 

bland hemlösa, missbrukare och ensamma själar. 

utställningen finns på Nordstadstorget torsdag och fredag 

den 6 och 7 december. Personal och volontärer finns 

på plats och vägleder. det kommer också finnas möjlighet 

att skänka en gåva. 

1 miljon kan inte ha fel 

Över en miljon svenskar är med i PostkodLotteriet. Det är 

de som vill göra en god insats samtidigt som de har chans 

att vinna riktigt mycket pengar. Bara i år har över 100 av 

dem blivit miljonärer! 

PostkodLotteriet är ett vanligt företag som skänker 

ovanligt mycket pengar till goda ändamål. Förra året 

donerade vi hela vinsten på 945 miljoner till Sveriges 

Stadsmissioner och ytterligare 39 organisationer. 

Går du med i Lotteriet så bidrar du indirekt med ännu mer 

pengar till bland annat Stadsmissionernas viktiga arbete. 

Gör du det senast den 21 november har du dessutom 

chans att bland annat vinna 500 000 kr i timmen kl 9–5 

under en arbetsvecka i december. 

Vinn 500 000:- i timmen – postkodlotteriet.se 

15 • 2012 4 Gatljus 

GbgStadsmission_okt.indd 1 2012-10-08 14:25:24

vikten av att skapa 

ett eget språk 

ideella organisationer måste hitta egna vägar 

från filip Wijkströms föreläsning på stockholms stadsmissions skola 

Den 5-7 september var personal från 

Stadsmissionen på den europeiska stadsmissionskonferensen 

som hålls vart fjärde 

år. Årets möte gick av stapeln i Stockholm 

och temat för mötet var One mission - 

many missions. Intressanta föreläsningar 

blandades med bra workshops. 

En av de stora behållningarna med 

dagarna i huvudstaden var en föreläsning 

med Filip Wijkström, docent på 

Handelshögskolan i Stockholm. Filip är 

en av Sveriges mest initierade forskare på 

ideella/idéburna organisationers historia 

och utveckling. Han är också tydlig med 

hur samma organisationer bör tänka för 

att kunna utvecklas. Det handlar bland 

annat om hur man skapar ett eget språk 

och inte använder näringslivets eller det 

offentligas vokabulär. 

I många år hade folkrörelserna och de 

idéburna organisationerna försökt anpassa 

sig till det offentliga samhällets sätt 


att agera och kommunicera. Filip Wijkströms 

forskning beskriver att utvecklingen 

idag istället närmat sig och, mer 

eller mindre, accepterat näringslivets 

språk och modeller. Filip skriver i en artikel 

i tidningen Kurage; 

”I takt med att offentlig sektors verksamhet 

öppnas upp för konkurrens och 

marknadstänkande har också idéburna 

aktörer kommit att expandera inom 

dessa områden. Ironiskt i sammanhanget 

är att staten som samtalspartner och inspiration 

för organisationerna – i takt 

med att stat och kommuner lär sig tala 

New Public Management – tycks ersättas 

av näringslivets företag som förebild och 

marknadens språk som tankeram för 

organisering, styrning och kommunikation. 

Många av organisationerna strävar 

nu efter att bättre »marknadsföra« sina 

verksamheter, att öka »medlemsnyttan« 

eller att »stärka varumärket«.” 

Det Wijkström ser som ett eventuellt 

problem är att Stadsmissionen och andra 

liknande organisationer blir för lika företag 

i sina strukturer och tillvägagångssätt. 

Han målar upp en historisk tillbakabild 

av att det var ”hälften rörelse/hälften 

stat” i organisationernas uppbyggnad 

och menar att en framtida mix istället 

kunde vara ”hälften välgörenhet/hälften 

företag”. På det sättet menar han att det 

sociala företagandet kommer att hamna i 

fokus – precis på samma sätt som tidsidéerna 

stod i centrum av folkrörelsetraditionen 

från 1900-talet. 

”Den mjukare bestämningen »social« i kombination 

med någon form av hårdare 

begrepp som lånas in från affärs- och näringslivet 

– social ekonomi, socialt företag 

eller sociala entreprenörer – verkar för 

tillfället vara ett konceptuellt framgångsrecept 

för att förnya verksamheter i det civila 

samhället.” (Filip Wijkström i tidningen 

Kurage nr 2)

Prenumerera 

På HoPP 

Bli månadsgivare 

alla gåvor vi får in bidrar till att göra livet mera hoppfullt för de 

människor som vi hjälper. men vi behöver hjälp för att hjälpa. Vi har 

kraft, vilja och engagemang men vi behöver ditt stöd i form av 

pengar – för att uttrycka det rakt på sak. 

att stödja utsatta människor är inget tillfälligt jobb och vi 

behöver fler som stödjer vårt arbete regelbundet. därför söker vi 

fler som kan tänka sig att bli månadsgivare. regelbundna gåvor 

innebär att administrationen kan minskas och att ännu större del av 

varje gåva kan gå direkt till vårt arbete bland utsatta. 

med ditt stöd kan vi hjälpa ensamstående mammor med att sätta 

mat på bordet. Barn får julklappar, varma kläder och en minnesvärd 

sommar på vårt kollo. Ensamma kan fira jul i gemenskapen i 

s:t johanneskyrkan. Hemlösa får tak över huvudet och missbrukare 

får möjlighet att ta första steget mot ett nytt liv. 

tillsammans skapar vi hopp för människor som lever alldeles i din 

närhet men ändå i en helt annan verklighet. 


GiVarsErViCE 

Vår givarservice hjälper dig med det mesta 

som har att göra med din gåva till stadsmissionen. 

kontakta mig om du har frågor 

eller behöver hjälp! 

tommy Bjurström 

heter jag som 

arbetar med 

givarservice. 

kontakta mig 

gärna om du vill: 

• Försäkra dig om 

att din gåva har 

kommit fram 

• ändra uppgifter i 

beställningen av 

minnes- eller hyllningsgåva 

• ändra något i din månadsgåva/autogiro 

• Fråga om tidningen Gatljus 

• Fråga mig om stadsmissionens plus- och 

bankgiro eller om oCr-nummer 

ring varje vardag mellan klockan 

10-12.00 på telefonnummer 031-755 36 09 

StadSmiSSionenS PG | 90 01 70-2 

eN GÅva har sKäNKts till stadsmissiONeN till miNNe av: 

anna olsson 

asta och lars-olav ohlsson 

Bengt rådhagen 

Bertil johnsson 

Bo lindell 

Brita abrahamsson 

Britt fridén 

Calle lydén 

Egon olsson 

Elisabet Björklund-palmdahl 

Ellen pauling 

Erik Wikemar 

Evert johansson 

Evy Berggren 

Gösta och sigrid dahlström 

Gun Eliasson 

Håkan thomasson Hedberg 

Holger Carlsson 

ingemar 

inger persson 

ingrid andersson 

jan axelsson 

john Broman 


sedan många år tillbaka har Göteborgs kyrkliga stadsmission 90-konto. att vi har 

90-konto betyder att vi granskas av Svensk Insamlingskontroll. det innebär bland annat 

att vår redovisning granskas av en auktoriserad revisor och att alla givare har 

rätt att ta del av vår redovisning av de insamlade medlen. 

enligt svensk insamlingskontrolls riktlinjer måste minst 75 procent gå till ändamålet 

och max 25 procent får användas för administrations- och insamlingskostnader. 

john Hulin 

jonathan Cassel 

judith Vall 

jürgen Werner 

lennart jonsson 

magnus danielsson 

magnus danielsson 

margaretha orre 

margit magnusson 

marie mattsson 

marie-louise Winqvist 

may pettersson 

Nils löfberg 

olof Genberg 

reine svedberg 

runa angren 

ruth Warborg 

sture Bertilsson 

sven Beckman 

thomas Carlson-kjellberg 

ulla-Britt johansson 

William petzäll 

Göteborgs kyrkliga stadsmission är också medlem i organisationen 

frii – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd. frii verkar för etisk och 

professionell insamling. frii:s ambition är att insamling ska präglas av 

respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. 

GötEBorGs kyrkliGa stadsmissioN 

stigbergsliden 6, 414 63 Göteborg 

telefon: 031-755 36 00 

Webb: www.stadsmissionen.org 

e-post: info@stadsmissionen.org 

Org.nr 80 24 26-0195 

Gåvoplusgiro 90 01 70-2 

Gåvobankgiro 900-1702 

i sambaNd med hÖGtidsdaG har GÅva 

skäNkts till stadsmissioNEN 

allan jakobsson 

Bengt lavenius 

Camilla och fredrik 

Erling johansson 

Greta larsson 

jan-Åke 

lars magnusson 

per olof Holm 

thomas schultz 

ulla Engström olsson 

Åsa henriksson

KAN 50 

VARA 

EN ETS- 

NING 

HAR DET 

RAFFI- 

NERADE 

TAR SIG 

KAXE 

UT- 

SPRIDD 

KAN 

VITS 

VARA 

KÖR 

VI PÅ 

UTAN 

NUM- 

MER 

EN 

ÅSKÅD- 

NING 

A 

SKÄL- 

LER MAN 

PÅ VA- 

RANN I 

RENMAT 

KAN DET 

VID + 1° 

Förra numrets dragna vinnare nedan får Brev till min dotter av Theodor Kallifatides i pris. Grattis! 

Vinnare i Gatljus korsord 3 2012: 

Lisbeth Amnerud H., Uddevalla 

Erik Axelsson, Smögen 

Håkan Edman, Kalvsund 

b 

NÄSTAN 

HELA 

GAIS 

VOVVE 

HYSS- 

SYSTER 

HAR TE 

BRYTER 

STRÖM 

COOPER 

VAR 

HANS 

NAMN 

FIEND- 

SKAP 

ÅRTA 

GERMA- 

NIUM 

VISAR 

ZLATAN 

ARGON 

O. NEON 

SKENA 

GORE 

GER 

MJÖLK 

GER 

VIND- 

SKYDD 

FÅR 

SIN LÖN 

DE GÅR 

PÅ 

HJUL 

TOPP- 

SKYDD 

RYKER 

HJO 

24/12 

SNÅL 

GÖRA 

SMÅ HÅL 

ÖRLOGS- 

SKOLA 

NID- 

ELVA 

KORT 

SÄGER MAN 

ATT EN KVART 

KAN VARA 

MÅTT 

KAN MAN 

MÖBLER 

PÅ BIO 

VILL GI- 

RIG HA 

LAGD 

PÅ 

MINNET 

PER- 

SIEN 

FÖRR 

UPP- 

SATS 

TAR SIG 

FRAM 

BAK- 

LÄNGES 

Skicka in ditt svar senast den 

11 januari till: 

Göteborgs kyrkliga stadsmission, 

Stigbergsliden 6, 414 63 GÖTEBORG 

SKYLTAR 

SNUSAR 

ISHÅL 

SVÅRA 

REDA UT 

BE 

PÅ 

LAST- 

BIL 

SOCKER 

PIPPI 

KAN 

MAN 

GUD 

MORGON- 

RODNAD 

VILD- 

KATT 

JANE 

ANGER 

LÄGE 

HÖJER 

SIG 

SER 

NÖJD 

UT 

KAN 

COWBOY 

SKÄR I 

ÖRONEN 

GÅR I 

SKOGEN 

SVERIGE 

WEISE 

GEN- 

LJUDA 

KAN GÅ 

HÖGT 

FLYR 

HELLRE 

VÅLLA 

INTE 

INTRES- 

SANT 

ÄR KEL- 

TISK 

KULTUR 

MACA- 

HAN VI 

MINNS 

HA EF- 

FEKT 

SITTER 

INNE 

GRIPA 

IN 

VALK 

korsord 

RIKT- 

NING 

STAD 

I MA- 

ROCKO 

FEMTON 

FINNS 

FÖR 

TÅR 

SPIN- 

NARE 

SUR- 

REA- 

LIST 

KLUM- 

PA IHOP 

SIG 

4 - 2012 

Namn:............................................................................. 

Gatuadress..................................................................... 

Postadress...................................................................... 



FÖretaGsväNNer PÅ Guld- Och silverNivÅ samt FramtidsPartNer. 

vill du bli FÖretaGsväN KONtaKta: aNette tiNGets 031-755 36 20, aNette.tiNGets@stadsmissiONeN.OrG 

eller iNGa-lill KriNGberG 031-755 36 18, iNGa-lill.KriNGberG@stadsmissiONeN.OrG 

Carles Matsalar AB 

Murveln • Fair Play • Tugg 

taCk företagsvänner som stöttat oss under 2012! 

forsman & Bodenfors aB, linder & antonsson

Gatljus 2012 – Nr 4 - Stadsmissionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?