8. Att acceptera eller inte acceptera risker

More documents

Recommendations

Info

mycket svert eller rentav oftiijligt att i efterhand utreda vad som egentligen fdrorsakat en sjukdom. Om en viss risk skulle vara kand ganska val, t ex risken f6r en temperaturfiirhiijning i atmosftiren pl grund av luftfdroreningar uppstar fragan om vilka vidare konsekvenser en sadan effekt egentligen far. Del er svert fiir bade experter och lekm?in att genomskada alla de vidare konsekvenser som kan uppkomma till fitljd av sedana hendelser. En intressant tendens iir att man upplever jusl ,tig ljdlv som trygg. Svenson (1981) fann att de flesta bilf6rare beddmde sig sjalva som battre en genomsnittet. De fl€sta tror att det ar mera sannolikt att just de blir minst 80 Ar gamla en vad fallet er f6r folk i allrnanhet. Man vet att bilbelten vesentligt minskar konsekvensema vid en trafikolycka men anvender dem ofta inte, kanske just derfiir att man kenner sig trygg och kompetent som fdrare. Expert€rs bed6mningar visar pa samma felkAllor som ickeexperters, men naturligtvis kan dessa tendenser motverkas genom att experter anvender sig avrationella analysmetoder fdr att b$tamma riskstorlek. En hakei detta sammanhang er dock att de rationella metoderna i allmenhet bara tar hiinsyn till en del av den totala riskproblematiken (se kapitel 6). Menskliga felhandlingar er svera att f6rutse; komplexa system er svtra att iiverblicka. En i och f6r sig positiv etgerd som borde leda till itkad siikerhet kan motverkas av att den skapar en larrk av sekerhet som i sin tur iikar m?inniskors risktagande sa att den totala risknivan inte senks se mycket som man hoppats, eller rentav hiijs. Exernpel: Dubbdeck kan modfiira att bilf6rare dkar farten pa hala vagar vilket i sin tur motverkar den 6kade sekerhet som dubbdacken innebar. Kenslighetsanalys kan anvendas f6r aft fe en id6 om hur mycket slutsatsen av en beslubanalys paverkas av osekerhet i sannolikhetoch varderingar - men man fdr den vagen bara en begrensad insikt i hur mycket slutsatsen beror av miijlig variation i "input". Riskmetning ar i h6g grad b€roende av hur man tar stellning till mycket ovanliga observationer, s k "outlie.s", och detta eri sin tur ofta tamligen godtyckligt. Om helt olika metoder och analyser leder till liknande resultat borde man kunna lita pe den slutsatsen i st6rre grad - men frdgan ar altid just llr/ t29
oberoende d€ skilda analyserna ar. Bygg€r de pA samma teori och metodik, kansket o m delvis pesammadau, er det int€ underligt att de ger liknande resultat och ver tilltro till slutsatsema b6r knappast dka avsevad. Om ett system f6r b€slDtsfattande fungerar vel eller ej ar alltsa inte sa latt att ta reda pe. Nar del gatler att ta $elning till risker kan man gdra tva fel: acceptera en fiir hdg risk eller fdrkasta en risk som faktiskt ar s{ liten att den ar acc€plabe!. Att fel fiirekornmer er i och fiir sig bara att vanta sig. Bn noggrann analys av beda typ€rna av fel meste g6ras innan man kan ta stalning. I utprovning av nya produkt€r far man t €x information om sadana som sleppts igenom men visat sig farliga meil salbn om dem som awisats trots att de ej skulle ha visat sig vara farliga. Att yiljs beslutsmetod - €tt metabeslut Det finns alltsa tre huvudklasser av motoder f6r att avg6ra om en risk ar accepterbar: expertbed6mning, jamviktsmetoder och for_ mellametoder. Hurkanman veljamellan dem? Ett antal kriterier som kan laggas till Srund fitr ett val nemns av Fischhofl m fl (1980), nemligen: I Releva s ed avseende pd problemet. Det at uppenbart att de vasentliga aspekterna pa avgtirande i risksituationer meste tas upp av metoden. Osekerheten i data meste erkennas liksom svarigheten att bestamma verderingar. Nya fakta ma$e kunna tas in i beslutet. Riskens accepterbarhet maste ses som besluts_ problem. 2 Begeppslig gillighet Det riicker ej med att alla televanta aspekter nemns i problembeskrivningen. Det mAste ockse finnas en metod f6r att na en slutsats. Metoden meste vara tillfiirlitlig och dess rimlighet meste kunna pavisas. Den mAste passa just riskproblem och den maste vara opartisk. 3 Praktisk anvAndbafiet. Metoden meste giv€tvis vara acceptabel och anvendbar i praktiska situationer. D€tta innebar att man miste kunna anvenda den pa verkliga problem, med verkliga rnenniskor och med begransade resurser' Det me$e finnas personer med kompetens att anvenda den. 130
Page 1 and 2: 8. Att acceptera eller inte accepte
Page 3 and 4: slagits, och delvis anvents, fiir s
Page 5: analys" eller "riskanalys". Den ord
Page 9 and 10: Expertbediimning I allmAnhet beddms
Page 11 and 12: att man inte n?lgonsin avbrutit ett
Page 13 and 14: och i synnerhet om hur stora de er.
Page 15 and 16: siellt sett; att alla er 6verens om
Page 17 and 18: Sedan nyttoverdena faststiillts ete
Page 19 and 20: It framtida liv som et vara egna? P
Page 21 and 22: som Ar accepterbart. Om deta ar hel
Page 23 and 24: svenska folkomriistningen om kamkra

8. Att acceptera eller inte acceptera risker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?