8. Att acceptera eller inte acceptera risker
8. Att acceptera eller inte acceptera risker
8. Att acceptera eller inte acceptera risker
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kraft fer man en annan riskniva. Hlr man definierar risk€tna<br />
beror naturligtvis i sin tur pa vilken prcblemdefinition man upp_<br />
stAllt for sig. Det har visat sig svart att beddma hur fullstendig en<br />
problembeskrivning iir: man bortser latt fran luckor i b€skrivmngen.<br />
Andra definitionsproblem ha. att gdra med definitionen av<br />
varde och f6rstik att hAlla iser verde och fakta hos <strong>risker</strong>. Det ar<br />
val kant fran mAnga psykologiska stodi€r hur sven det ar att<br />
s€parera dessa tve aspekter fian varandra. Man kan ock$ frega<br />
sig vilka viirderingar som dverhut'udtag€t skall beaktas vid beslutsfattandet.<br />
Besluten kan vara helt f6rutbestamda genom valet<br />
av varderingar.<br />
Ekonomiska verden er uppenbart av b€tydelsevid bediimning<br />
av accepterbarhet liksom va.det av liv och heba. Men mAnga<br />
andra aspekter kan ockse nemnas, t ex vidare sociala effekter av<br />
en viss teknologi, effekter pe miljiin, <strong>inte</strong>mationella relationer,<br />
psykologiskt velbefinnande, etc. En mycket besverliS fregestalning<br />
16r varderingar av hindelser som inheffar i en avlegsen<br />
framtid och som kanske framfiir allt kommer att d.abba framtida<br />
gen€rationer. Hur skall sadana verden beaktas vid beslutsfattan_<br />
det? Varderingar ar ocksA olika moraliskt acceptabla. Man kan<br />
aldrig tala varmt till fiirmen fdrekonomiska varden nAr motsttrn_<br />
daren hela tiden legger betoningen pe <strong>risker</strong> for liv och heba.<br />
Man framster de som cynisk. Samtidigt kanske man ende int€ vill<br />
ge upp sina ekonorniska varderingar och sdker se att sega dolda<br />
och ogenomskinliga vagar att fdrespreka dem.<br />
<strong>Att</strong> ha och anvanda ett varde kan synas enkelt. Det er det <strong>inte</strong><br />
alltid. <strong>Att</strong> fiir€stalh sig en hendelse som <strong>inte</strong> har intraffat kan<br />
vara serskilt svaft. vi vet egentligen daligt hur vi kan komma att<br />
reagera pe en katastrof. Del tycks som om manga tror att katastrofer<br />
latt leder till panik, men panik tycks faktiskt vara siillsynt.<br />
Det ar ockse vanligt att verdesystem iir inkonsistenta - vi har<br />
<strong>inte</strong> velat €ller orkat tenka igenom sldana sv6ra frlSor som<br />
menniskoliv kontra ekonomi (Fischhoft Slovic & Lichtenstein,<br />
1980). Inkonsistensen medf6r att vi blir osekra pe vad vi egentligen<br />
fdredrar; vi later oss suggerems av grupptryck, ledande fragor<br />
i opinionsunders6kningar, €tc. Ordvalet kan ha ett subtilt<br />
(ibladd <strong>inte</strong> rd subtilt) inflytande; t ex om vi talarom "sakerhets'<br />
t27
Change language