8. Att acceptera eller inte acceptera risker

More documents

Recommendations

Info

liksom hur brett eller smalt man definierar riskema, Hur skall riskniveeroch n],ttametas? I trafiksammanhang kan man anvanda frekvensen olyckor per tidsenhet eller per tillryggalagd stracka; flygets risknive framstAr som mycket olika i de tve fallen. Nar det geller arbetsmiljii har det fiireslagits atl risk skall settas i relation till produktion. Valet av riskmatt har tydligen pa ett oklart satt att gdra med vilken malsettning man har med en verksamhet. Vilken fiirfluten tidsperiod bdr veljas? Ju langre tid desto sekrare blirdatai snmening men desto stdrreblirdsken att reella f6rskjutninga. i risknive intrAffat under den studemde perioden. Jamviktsmetoderna antar att vi har n|tt en acceptabel risknive, en jamviktsnivd. Hu. vet man det? Kan vi inte inom vissa riskomraden vaIa pa v:ig att minska riskema trots att de funnits ganska lange? Detta kan (hoppas jag) gela privatbilism€ns risker. Vissa data tyder dock pa att riskerna kan vara pe vag att ttka Iangsamtfiiren del grupper i vesterlandet (se kapirel2). Riskjamviktsmetodik tycks vidare anta att man er val medveten om riskniveer, men detta ga erju i allmanhet ej. Jamviktsmetodema antar vidare att vi accepterar de ftirhAllanden som varit redande. Se behiiyer ju inte alls vara fallet. Den ekologi som manniskor levt i under den stdrre delen av artens historia har erbjudit ett liv fylltavfysiskt slit, sjukdomar och tidig diid. Vill vi verkligen ha tillbaka det tillstendet? Eller, med ett annat exempel, ar det acceptabelt att vissa arbetargrupper er villiga att ta risk€r?Vilka ar deras altemativ? Ar de medvetnaom riskema? Och ner det galler nyttan med riskfylld aktivitet kan vi frega oss vem som tillgodogdrsig den och vem som tar dsken. Det ar inte alltid samma personer. Riskjamlikhet ar en aspekt som jamviktsmetodema inte tar upp. Risklistor f6rutsetter att man pe ett meningsfullt sett kan tolka sme sannolikheter eller andra abstrakta statistiska mett, som f6rventad livslangdsminskding. Som vi sett (kapitel 4) ar detta inte en realfutisk f6rutsattning. Rent empiriskt har jamviktsmetoderna troligen misslyckats. Kiimkraftsmotstendet tycktes knappast minska av att man visade hurlegriskniven ansegs vara i fiirhalhndetill nyttan. M€todiken ar dve.fdrenklad. Man antaratt risk kan metas pe ettokontrover- t37
siellt sett; att alla er 6verens om vilken nytta de er ute efter. Bjsklistor och naturliga risknivler Ar otilrecktga ocksA av det skalet att de ej alls tar hansyn till nyttan. Ska vi fatta beslut mast€ vi rimligtvis ta in bade risk och nytta i vera dvervaganden. Meto_ derna anvender ockse alltfiir enkla matt bdde nar det Seller risk och nytta. En fiirdel med jemviktsmetoderna Ar att de tar hansyn till en mangd risker samtidigt och efteffhevar en konsistent syn pA riskerna. Jemviktsmetoderna er svera att anvenda om man steller krav pe goda data. vilka risknivler har menskligheten under fdrhisto_ risk tid varit utsatt fiir? Fregan ar nashn hoppldst svlr att besvara. Och ende er den viktig om vi ska bestamma vilken som ar var biologiskt naturliga riskniva. Jemviktsmetodema anvands ibland okritiskt. Aven om alla antaganden och problem presenteras se kan man undra hut hjiilpt man er av det. Metodema ar sa sk6ra att det ar svert att veta vad man ska ta sig till med resultatet av erl viss analys. Om de er politiskt acceptabla beror i h6g grad peomman staller upp pa att samhallet befinner sig i en acceptabel balans mellan dsk och nytta som det ser ut i dag. I det avseendet ar uppfattningama olika. Jamviktsmetodema er ganska lite anvenda men desto mela diskuterade. En styrka ar att jemviktsm€todema bygger pa data som samlats dver tid; man ftirs6ker att systematiskt utnyttja erfarenheter. Slutsatsen om jiimviktsmetoderna blir dock 6verva' gande negativ. Den oklara teonn och de manga antagandena i dataanalyserna gdr fletoderna suspekta. Formella metoder De viktigaste formella metodema er kostnads,/intaktsanalys och beslutsanalys. Man biirjar, vid anvendning av dessa metodet, med att rakna upp handlingsalternativen och deras miijliga kon_ sekvenser. Att beskriva konsekvenser kraver ofta en ingeende modellanalys. Varjekonsekvens meste utvarderas i pengar (kostnads/indktsanalys) eller nytta (beslutsanalys). Slutligen berak' nas forvantad nettoinkomst eller nytta f6r varje handlingsalter_ nauv. 138
Page 1 and 2: 8. Att acceptera eller inte accepte
Page 3 and 4: slagits, och delvis anvents, fiir s
Page 5 and 6: analys" eller "riskanalys". Den ord
Page 7 and 8: oberoende d€ skilda analyserna ar
Page 9 and 10: Expertbediimning I allmAnhet beddms
Page 11 and 12: att man inte n?lgonsin avbrutit ett
Page 13: och i synnerhet om hur stora de er.
Page 17 and 18: Sedan nyttoverdena faststiillts ete
Page 19 and 20: It framtida liv som et vara egna? P
Page 21 and 22: som Ar accepterbart. Om deta ar hel
Page 23 and 24: svenska folkomriistningen om kamkra

8. Att acceptera eller inte acceptera risker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?