8. Att acceptera eller inte acceptera risker
8. Att acceptera eller inte acceptera risker
8. Att acceptera eller inte acceptera risker
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och i synnerhet om hur stora de er. Genom att presenten data<br />
om dddsrisk per person och tidsenhet hoppas man kunnage en<br />
mera realistisk uppfattning och "tivertala" allmenheten om att<br />
en teknologi med Ug uppmett risknive ockse biit vara acceptabel.<br />
Man finner i allmanhet att sedana listor <strong>inte</strong> otdnat<br />
<strong>risker</strong>na pe ett sett som sammanfalle. med den uppm?irksamhet<br />
de far i massmedia och allmen debatt. Skalen till att massmedias<br />
bevakning av <strong>risker</strong> ej helt fiiljer d€ssas storlek er ett<br />
viktigt amne att diskutera, se riskrapporterna 2-76,5-77,<br />
9-17, 15-77 och l'7 -77,<br />
2 Cenom att silrrdera existeronde risknivAer i samhiillet hoppas<br />
man fe en uppfattning om vilka <strong>risker</strong> som ar acceptabla.<br />
Risknive brukar settas i relation till nyttan med den verksamhet<br />
detg<strong>eller</strong>; man finnerdaattju st6rre nytta, desto stiirre risk<br />
tycks godtas (Star, 1969, 1972). Star fann bl a att <strong>risker</strong>na<br />
minskade iiver tid samt att frivilliga aktiviteter tycks vata fiirenade<br />
med hiigre risknivaer. Metoden antar att existerande<br />
risk€r er acceptabla. Den setter risk i relation till nytta, grad av<br />
frivillighet och teknologins alder.<br />
3 Natu iga risknivder. He. antar man att menniskan under ertus€ndena<br />
utvecklats f6r att leva i €n viss miljii t ex ner det<br />
gallerjoniserande $relning. Vi biiralltsa kunna levai en sadan<br />
naturlig milj6. Dennametod ledertill hdgst olika konsekvenser<br />
fitr skilda typer av sadan miljiipaverkan som det moderna<br />
samhellet ansvarar fdr. I vissa fall (stralning) ar de natu.liga<br />
bakgrundsvardena varierande och ibland relativt hiiga; i and.a<br />
(svaveldioxid) ligger vi ofta i moderna milj6er Ungt iiver det<br />
naturliga verdet. Id6n er vid ett f(irsta pAseend€ attraktiv men<br />
otillracklig bl a f6r att ta st lning till kombinationer av awikelser<br />
som kanske vaa fdr sig er sme men som kan ha en<br />
drastisk effekt i samverkan even oln sedana samverkanseff€kt€r<br />
ar svara att belagga. Och hur ska man ta sEllning till helt<br />
nya emflen; nya kemiska emnen framstalls standigt i mycket<br />
h6g takt. Det v€rkar val drakoniskt att utan vidare st6lla sig<br />
awisande till allt som <strong>inte</strong> funnits i vertidigare naturliga miljii.<br />
Problemen Ined riskjemviktsmetoderna er seledes menga- Vilka<br />
<strong>risker</strong> skall studeras? Urvalet spelar avsevard roll fdr resultaten,<br />
136
Change language