Kst nr 3/16.6.2008 § 221 - Kirkkonummi

KYRKOGÅRDSÖNS STRANDDETALJPLAN, KYRKSLÄTT 

SAMMANDRAG AV INKOMNA UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR TILL STRANDPLANFÖRSLAGET 

SAMT PLANLÄGGARENS BEMÖTANDEN TILL DESSA 

22.5.2008 / pe 

__________________________________________________________ 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 

Inkomna utlåtanden 

1. Museiverket 2 

2. Ekenäs museum (Landskapsmuseum för Västra Nyland) 2 

3. Kyrkslätt kommun, miljövårdsenheten 2 

4. Kyrkslätt kommun, namnkommittén 10 

5. Kyrkslätt kommun, byggnadstillsynen 10 

6. Kyrkslätts miljöförening rf 12 

7. Kyrkslätts Natur och Miljö r.f. 15 

8. Porkala Ungdomsförening r.f. 16 

Icke erhållna utlåtanden 

Nylands miljöcentral 

Erhållna anmärkningart 

9. Olle och Ebba Dahlströms dödsbo 18 

19. Jarl Forsténs dödsbo 18 

__________________________________________________________ 

1 (18)

1. Museiverket 

2. Västra 

Nylands land- 

skapsnuseum 

3. Kyrkslätts 

kommun, 

miljövårdsenheten 

Sammandrag av utlåtanden Planläggarens bemötande 

1.1 På den till historisk tid anknutna bostadsplatsen i Byvikens vikbotten 

kan skönjas en byggnads stenfot samt stenrader, trappor och 

övriga konstruktioner. I vikbottnen kan skönjas rester av bryggkonstruktioner. 

Det är motiverat att beteckna objektet som skyddsobjekt, 

som i form av minnesmärke från historisk tid berättar om 

skärgårdsbosättning, antingen som fast fornlämning enligt lagen 

om fornlämningar (295/63) eller som SM-beteckning och till saken 

hörande detaljplanbestämmelser. 

2 (18) 

1.1 Planen har justerats på basen av utlåtandet. Eftersom 

fornlämningarna befinner sig på ett stort område 

har det ifrågavarande området betecknats som 

skyddsområde S-1 och i planen har tillagts skyddsbestämmelse 

för byggnads- och konstruktionsrester. 

För ytterligare effektivering av skyddet har den 

på området föreslagna byggnadsplatsen nr 7 flyttats 

längre bort från den gamla stenfoten. 

2.1 Inget att anmärka. 2.1 Antecknat till kännedom. 

Planlösningen skapar inte tillräckliga förutsättningar för god skärgårdsmiljö 

och för bevarandet av de på planområdet befintliga 

särskilda natur- och miljövärdena. Därtill finns det i planbeskrivningen 

felaktigheter och oklarheter som kan ge en felaktig bild av 

situationen. 

3.1 Byggnadsplatsernas antal bör minskas och RA-reserveringarna tas 

bort från delgeneralplanens SL-reservering samt bör anvisas en 

motsvarande reservering med SL eller motsvarande beteckning för 

naturskyddsområde enligt delgeneralplanen. Förslaget är effektivare 

än de stomlägenhetsbaserade beräkningarna och det ursprungliga 

syftet för inledande av planläggningen. Byggnadsplatsernas 

antal och placering skulle splittra naturmiljöns stränder och även 

övriga friområden skulle i praktiken komma i privat användning 

eller åtminstone se ut som om de vore i privat användning. 

Mellan byggnadsplatserna och stranden kvarblir endast smala, som 

minst ca 40 m remsor. Inlandsbyggplatserna har således i praktiken 

egen strand. 

På delgeneralplanens SL-reservering har anvisats 3 byggnadsplatser. 

Kvarter RA 7 är även placerat delvis på det område som omfattas 

av Nylands miljöcentrals avgränsningsbeslut om skyddad natur- 

I planläggningen har särskild vikt fästs vid uppnåendet 

av en god skärgårdsmiljö och bevarandet av 

områdets särskilda natur- och miljövärden. Planen 

och planbeskrivningens texter har justerats och i justeringen 

har anmärkningen beaktats till den del 

som har ansetts befogat. 

3.1 Planläggningen och dess dimensionering grundar 

sig på kommunstyrelsens utlåtanden med anledning 

av de besvär ägaren till lägenheten 4:18 gjort 

mot beslutet om delgeneralplanens fastställande. I 

sina utlåtanden konstaterade kommunen, att den 

stomlägenhetsbaserade uträkningen av byggnadsrätter 

inte för alla större skifteslägenheter resulterar 

i helt tillfredsställande slutresultat och att en effektivare 

ökning av byggnadsrätterna för byggande i 

skärgårds- och kustområdena, än vad delgeneralplanen 

förutsätter, kan utredas med hjälp av mer 

detaljerad planläggning. 

I planen har till det beräknade antalet byggnadsplatser 

(3) lagts till en och byggnadsplatserna har 

delats i två byggnadsplatser, vardera för en semesterbostad, 

i stället för de enligt byggnadsordningen

typ. Ifall byggnadsmöjligheterna ökas med stranddetaljplan, bör då 

tryggas bevarande av planområdets natur- och miljövärden. 

Planförslaget tryggar inte heller på annat sätt bevarandet av natur- 

och miljövärdena vid Byvikens vikbotten utan möjliggör förstörande 

av dessa. 

Delgeneralplanens SL-område är ett för miljöskyddet värdefullt 

område. SL-reserveringen bör bevaras som en del av skärgårdens 

och kustområdets naturskyddsområdesnätverk. I Bondestams och 

Vuorinens utredningar finns tolkningar och brister. 

SL-områdets huvudsakliga användningsändamål är skogsbruk 

(beteckningen MY, jord- och skogsbruksområde med miljövärden) 

och semesterbosättning (RA, kvartersområde för fritidsbostäder). 

På ett för naturskyddet värdefullt område kan inte det huvudsakliga 

ändamålet vara skogsbruk utan att dess miljövärden skulle äventyras. 

MY -beteckningen tryggar inte ens med tilläggsbeteckningen 

s- tillräckligt bevarandet av skyddsområdesreserveringens natur- 

och miljövärden. s-2 planbeteckningen, som gäller begäran om 

Nylands miljöcentrals utlåtande, har i praktiken ingen betydelse. 

3 (18) 

stipulerade huvud- och sidosemesterbostäderna. 

Byggnadsrätten i båda är 150 m 2 -vy till skillnad från 

det ursprungliga utgångsläget 100 m 2 -vy (150 + 50) 

m 2 -vy /2), p.g.a. att en del av de byggda semesterbostäderna 

redan tidigare är förverkligade större än 

de 100 m 2 -vy som byggnadsordningen förutsätter. 

Det ifrågavarande området, liksom även hela Kyrkogårdsön 

har sedan länge vari bebott. På planområdet 

har funnits bosättning högst sannolikt sedan 

slutet av 1700-talet. Tullsundets sida av holmen har 

byggts ut till en tät och byartad helhet. Det är således 

fråga om förtätande av den nuvarande semesterbosättningen. 

Byggnadsplatsernas antal i förhållande 

till strandlinjen är i enlighet med i kommunen 

tidigare uppgjorda stranddetaljplaner. 

Den planerade bebyggelsen anpassar sig i Kyrkogårdsöns 

och Tullsundets gamla skärgårdslandskap. 

Byggnadsplatsernas utspridda placering följer 

den på holmen naturligt uppkomna glesa strukturen 

och byggnadsplatserna har inte kopplats samman 

till stora enheter. Placeringen motsvarar traditionellt 

skärgårdsboende och ger möjligheter att skapa en 

naturnära och traditionell skärgårdsmiljö. Det byggande 

i en och en halv våning som planens RAbeteckning 

tillåter, styr planeringen av byggnaderna 

mot en traditionell bostadstyp. I Porkala har skärgårdsbosättningen 

många hundra år gamla traditioner. 

Trots den glesa utplaceringen har man i enlighet 

med MBL 73 § vid Byvikens vikbotten och södra 

stränder kunnat anvisa ett enhetligt obebyggt 

strandområde, som förenar sig med det obebyggda 

skogsområdet i öns inre del. Mellan kvartersområdena 

har på hela planområdet anvisats anknytning 

från skogsområdena till stranden. Öns rikliga 

skogsvegetation mjukar upp samt täcker på flere 

ställen vyerna från havet mot stranden.

3.2 psv-beteckningarna bör tas bort från delgeneralplanens SL -reservering 

och en större båthamn anvisas med LV för stranddetaljplanens 

alla kvarter. MY som huvudbeteckning och psv-beteckning 

tryggar inte bevarandet av området natur- och miljövärden utan 

kan förstöra dem. Psv-beteckningarna skulle betyda att hela Byviken 

skulle komma bruk som område för privat båtstrand även vid 

andra tider än stormtillfällen. Avlägsnandet av psv-beteckningarna 

stöds också av det, att Byviken i praktiken är den enda platsen, 

där holmens alla invånare i nödfall kan lämna sin båt och där vem 

som helst kan ta i land vid besök på holmen. 

4 (18) 

Kommunen har inte planerat och strävar inte efter 

allmänna friluftsområden på Kyrkogårdsön. På friområden 

kan man röra sig enligt allemansrätten. 

På basen av utlåtandet har i planen och planbestämmelserna 

gjorts följande ändringar: 

Byvikens vikbottens område har ändrats till 

skyddsområde och givits planbeteckning S-1. 

Området har utvidgats att omfatta i huvudsak hela 

det i delgeneralplanen avgränsade SL-området. De 

byggnadsplatser som placerats i utkanten av av 

skyddsområdet, har flyttats så att de befinner sig på 

områden som inte har särskilda naturvärden. De är 

inte heller placerade på det i miljöcentralens beslut 

avgränsade området. 

Därtill har de hotade eller sällsynta mossarterna i 

planen avgränsats med beteckningen s-1. I övrigt 

ersätter Byvikens S-1 planbeteckning de tidigare 

s-beteckningarna. 

Beteckningarna M och MY har ändrats till beteckningen 

MU, varvid beteckningen motsvarar kommunen 

sätt att anvisa fria skogs- och strandområden 

i strandplaner. Fria strandområden har därtill 

givits beteckningen s-2, som tryggar deras skötsel 

så att strandlandskapets särdrag bevaras. 

3.2 Anvisande av ett LV -område för alla bostäder på 

planområdet är inte ändamålsenligt p.g.a. markägoförhållandena. 

Planområdets nuvarande invånare 

använder egna stränder och bryggor. De nya kvarteren 

med egna stränder kan hålla sina båtar vid 

egna bryggor. Planområdets inlandsbyggplatser befinner 

sig långt ifrån LV-området, som därför har 

slopats p.g.a. det är onödigt.

3.3 M- ja MY-beteckningarna bör ändras till VL. Idkande av skogsbruk 

passar inte inom så här tät semesterbebyggelse, där bevarandet 

av den ömtåliga skärgårdsmiljön är viktigt. De i planförslaget anvisade 

M-områdena har en viktig funktion som friområden förutom 

för planområdets semesterbosättning också för hela holmens övriga 

bosättning. 

3.4 Miljövårdsenheten yrkar på att följande oklarheter och fel i planbeskrivningen 

korrigeras: 

3.4.1. 

I punkt 3.1.2 Naturmiljö sägs, att lundtypen i bottnen av Byviken 

skulle grunda sig på till platsen hämtade stora mängder mull och 

torv samt planerandet av ett stort antal olika växter. Till platsen har 

tydligen hämtats mull närmast för planering av prydnads- och nyttoväxter 

, men det är fråga om en miljö som i sig är naturligt lundartad 

och redan som sådan tillräckligt representativ skyddad buktmiljö, 

vars naturmångfald ytterligare ökas av under bronsåldern 

spridda eller hämtade fornimmigrantväxterna. Vikens lundartade 

natur påverkas till sin del av bergrundens kalksten, som har resulterat 

i att det på kargare bergsplatser än normalt växer växter som 

ger uttryck för lundvegetation. 

5 (18) 

På Byvikens psv-område har anvisats två gamla 

bryggplatser, där det fortfarande finns kvar rester av 

de gamla bryggkonstruktionerna. Bryggornas placering 

på de traditionella platserna är motiverat 

p.g.a. av att platserna har använts åtminstone hela 

det senaste århundradet och naturen har anpassat 

sig vid dem. Byggandet av nya bryggplatser skulle 

förorsaka större skador i naturen, särskilt på holmens 

östra sida, där vågornas och isens inverkan 

skulle förutsätta grova hamnanläggningar. Planen 

möjliggör sålunda återtagandet av de gamla bryggplatserna 

i bruk och strandens övriga skyddsområden 

blir helt fria. För östra strandens kvarter 8-10 

fungerar Byvikens bryggplatser endast som skyddshamn 

och bryggorna kommer således i huvudsak 

att betjäna kvarteren 5-7. 

3.3 Se punkt 3.1 

3.4 Bemötandena är skrivna punkt för punkt: 

3.4.1 

De planteringsarbeten öns tidigare invånare Henrik 

Hildén har gjort och hämtandet av mull till holmen 

har dokumenterats i Hildéns egen bok (”Kate och 

Henrik Hildéns brev 1907 - 1932", uitgiven av Philip 

och Inga Hildén i Esbo 30.12.1976). likaså framgår 

ur bokens fotografier, att vikbottnen i det skedet varit 

helt bart, utan något som helst trän. Från bronsåldern 

härstammande växter kan lika väl vara planterade, 

eftersom man i början av 1900-talet allmänt 

använde naturväxter som perennväxter.

Yrkas på att punkt 3.1.2 korrigeras enligt ovannämnda redogörelse. 

3.4.2 

I punkt 3.2.1 Nylands landskapsplan nämns, att det i den fastställda 

landskapsplanen inte har anvisats skyddsområde på holmen. 

Så har inte gjorts, eftersom det i landskapsplanen inte har utmärkts 

små objekt och i den ifrågavarande, i delgeneralplanen anvisade 

skyddsområdesreserveringens betydelse i delgeneralplanen 

har ansetts vara lokal. Yrkas på att situationen klarläggs. 

3.4.3 

I punkt 3.2.2 Generalplan tredje stycket nämns felaktigt, att hela 

Kyrkogårdsön och samtidigt planeringsområdet är i generalplanen 

anvisat som RA/23 område. Yrkas på att meningen korrigeras så, 

att den inte gäller delgeneralplanens SL-område. 

3.4.4 

I punkt 3.2.3 Miljöutredningar saknas vissa väsentliga fakta, bl.a. 

de i miljövårdsenhetens utlåtande nämnda bristerna i rapporterna 

från de naturinventeringar markägaren låtit göra. Yrkas på att 

stycket korrigeras. 

Kommunens miljövårdsenhet lät 8.6.2006 göra en särskild kartläggning 

av mossarter; den gjordes av fil.mag. Maria Pohjamo. I 

kartläggningen studerades mossarterna vid Byvikens vikbotten 

och södra strandsluttning. 

Planområdet är till sin natur synnerligen representativt innerskärgårdsområde. 

Planområde indelas till sin natur i huvudsak i två typer 

av område. Kring Byviken finns ett till natur- och miljövärden 

särskilt värdefullt område, som omfattar miljö av delvis av lundnatur 

och delvis av lundartad typ samt bergsmiljö som kringgärdar 

denna. På den senare har, p.g.a. den kalksten berggrunden innehåller, 

påträffats avvikande arter och där kan man även skönja 

spår av tidig kulturinverkan (fr.o.m. bronsåldern). 

Efter de naturinventeringar som gjorts i delgeneralplanskedet har 

enligt nyare utredningar inte skett ändringar på Kyrkogårdsöns SL- 

6 (18) 

Eftersom om detta ändå kan tvistas, har den ifrågavarande 

texten avlägsnats från beskrivningen. 

3.4.2 

De flesta av Kyrkslätts naturskyddsområden som 

var anvisade i den tidigare regionplanen har i landskapsplanen 

evaluerats på nytt och på kommunens 

område har i landskapsplanen anvisats ett flertal 

mindre skyddsområden än Byviken. Till denna del 

föranleds inga åtgärder i planbeskrivningen. 

3.4.3 

Stycket har korrigerats p.g.a. utlåtandet. 

3.4.4 

Planbeskrivningens texter har kompletterats. 

Kartläggningen har beaktats och de funna mossarterna 

har betecknats med skyddsbeteckning, se 

punkt 3.1. 

Planbeskrivningens texter har korrigerats till denna 

del. 

Se punkt 3.1.

område, som i helhet skulle minska dess miljöskyddsvärde eller 

grunder för att anvisa det som SL-område i detaljplan i enlighet 

med delgeneralplan. SL-reserveringen bör göras också i stranddetaljplanen 

och inte med andra planbeteckningar och -bestämmelser 

som sämre tryggar naturvärdena och gör det möjligt att 

förstöra dem. 

3.4.5 

Yrkas på att punkt 3.2.4 Skyddsbeslut preciseras för att klarlägga 

situationen. 

3.4.6 

I punkt 4.5.2 Behandlingar och beslut i planeringens olika skeden 

finns felaktig och oklar information. I det till påseende varande 

planförslaget är situationen då det gäller tryggande av natur- och 

landskapsvärden sämre än i det tidigare planförslaget, bl.a. i det 

att S-beteckningen i det tidigare planförslaget har ändrats till MY 

och det på delgeneralplanens SL-reservering har anvisats ett ARkvarter 

och därtill delvis två AR-kvarter. MY och s-beteckningarna 

tryggar inte tillräckligt de natur- och landskapsvärden som konstaterats 

i naturutredningarna och miljöplanerarens kartläggningar; 

detta förutsätter SL-beteckning eller motsvarande självständig beteckning 

för skyddsområde. I planläggningen har miljövårdsenhetens 

direktiv och yrkanden inte beaktats. 

3.4.7 

I punkt 5.1 Planens struktur sägs, att det på området skulle finnas 

kvar stengrunder från gamla bryggor. Här torde man hänvisa till 

rester av stenmurar på SL-reserveringen. Den ifrågavarande stenmuren 

i strandlinjens riktning befinner sig inte i vattnet eller strandlinjen 

och den hänför sig sannolikt inte till bryggor. Motsvarande 

mycket långa stenmurar finner man på andra ställen i skärgården. 

3.4.8 

I punkt 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet förs fram att 

placeringen av byggnadsplatser är gjord med beaktande av de i 

naturutredningarna framförda slutledningarna och rekommendationerna 

samt synpunkter som uppkommit i samband med övriga 

inventeringar i terrängen samt att strandplanförslaget är gjort en- 

3.4.5 

Planbeskrivningens texter har justerats. 

3.4.6 

Planbeskrivningens texter har justerats. 

Se även punkt 3.1. 

7 (18) 

3.4.7 

Se museiverkets utlåtande, punkt 1.1. 

Föranleder till denna del inte åtgärder i planbeskrivningen. 

3.4.8 

Se punkt 3.1. 

Med den omdisponering av byggnadsrätterna enligt 

markägarens behov, som antecknats i stranddetaljplanens 

målsättning, åsyftas just en delning av den 

byggnadsrätt på 150 + 50 m 2 -vy för semesterbostä-

ligt målsättningen särskilt beaktande områdets natur- och miljövärden 

samt noggrant följande dessa. Enligt miljövårdsenheten 

har så inte gjorts. Målsättningen för uppgörande av strandplan har 

enligt beredningsdelen för kommunstyrelsens beslut 20.1.2003 varit 

att arrangera byggnadsrätten på nytt så att den motsvara markägarens 

behov samt att därtill studera huruvida det är möjligt att 

på lägenhet 4:18 placera en tilläggsbyggnadsrätt utöver de enligt 

delgeneralplanen möjliga tre byggnadsplatserna. Ändå har i planförslaget 

för lägenhet 4:18 anvisats sammanlagt 8 byggnadsplatser 

och för lägenhet 4:13 sammanlagt 4 byggnadsplatser. Natur- 

och landskapsvärden på SL-området har inte beaktats i planförslaget. 

Förverkligandet av planen skulle även innebära en splittring 

av planområdets naturmiljö samt privatiserande av stränderna 

och övriga friområden. Frågan har beskrivits noggrannare i samband 

med de ändringsyrkanden som gjorts i början av utlåtandet. 

3.4.9 

I punkt 5.2 framförs också att den byggnadsplats som i planläggningens 

början var planerad på den gamla stenfoten, har flyttats 

längre bort från vikbottnen så att den ifrågavarande byggnadsplatsen 

inte har egen strand. Också denna plats är dock en ur miljösynpunkt 

värdefull plats på delgeneralplanens SL-område och 

delvis på område som av Nylands miljöcentral avgränsats för en 

skyddad naturtyp. Därtill skulle byggnadsplatsen splittra planområdets 

fria naturområden och i praktiken ha egen strand då den 

befinner sig som minst endast på 50 m avstånd stranden. 

3.4.10 

I punkt 5.3 Områdesreserveringar sägs att tre kvarter är placerade 

i inland täckta av tät skog. I verkligheten ligger RA-kvarteret 7 nästan 

helt på den synnerligen öppna SL-reserveringen och RA-kvarteren 

5 och 6 på en glesbevuxen hög bergskulle, på vars framförvarande 

strandskog har skett naturlig gallring efter att stora trän 

har fallit. 

8 (18) 

der, 40 m 2 -vy för bastu och 70 m 2 -vy för övriga 

ekonomibyggnader, som tillåts i byggnadsordningen, 

på två byggnadsplatser. På planens byggnadsplatser 

tillåts inte sidosemesterbyggnader (med undantag 

av den nuvarande byggnaden bredvid kvarter 

2). På en byggnadsplats får enligt planen byggas 

endast en semesterbostad (150 m 2 -vy), en liten 

bastu (30 m 2 -vy) samt ekonomibyggnader (30 m 2 - 

vy), medan på en byggnadsplats enligt delgeneralplanen 

däremot får byggas två semesterbostäder 

(150 m 2 -vy + 50 m 2 -vy), en större bastu (40 m 2 -vy) 

och betydligt större ekonomibyggnader (70 m 2 -vy). 

Sålunda blir inverkan av en byggnadsplats enligt 

stranddetaljplanen betydligt mindre för miljön än en 

byggnadsplats byggd enligt delgeneralplanen. 

3.4.9 

Byggnadsplatsen i kvarter 7 kan inte uppfattas som 

byggnadsplats med egen strand, eftersom skogen 

mellan byggnadsplatsen och stranden helt täcker 

sikten och mellan byggnadsplatsen och stranden 

leder flere av öns invånare använda stigar. 

3.4.10 

Se punkt 3.9. 

Mellan RA-kvarteret 7 och stranden finns den i 

Nylands miljöcentrals avgränsningsbeslut syftade 

ädelträdsskogsdungen, som i miljöcentralens motiveringar 

är beskriven som tät och som helt täcker 

kvarter 7 från stranden sett. Enligt avgränsningsbeslutet 

är trädbeståndet livskraftigt och jämnt över 

hela området. I skogsdungen finns även granar och 

tallar, så sikten är skymd även på vintern. Mellan 

byggnadsplatserna 5 och 6 och stranden sjunker 

terrängen med 20 m på ett ca 50 m avstånd. Stran-

3.4.11 

I punkt 5.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön sägs, att det 

mellan öns stränder i inlandet finns vidsträckta skogsområden. 

Enligt miljövårdsenheten är det dock inte ens för närvarande fråga 

om vidsträckta skogsområden. Genom stomlägenhetsberäkning 

och generalplan har man strävat till att trygga bevarandet av tillräckliga 

friområden. Planförslaget skulle märkbart minska planområdets 

fria skogsområde. Jämfört med stomlägenhetsberäkningen 

skulle planförslaget medföra 7 tilläggsbyggnadsplatser och dessa 

är dessutom utspridda på olika delar av planområdet. 

3.4.12 

Enligt punkt 5.4.4 Konsekvenser för naturvärden skulle den i 

stranddetaljplanen föreslagna lösningen ändamålsenlig med avseende 

på målsättningarna för naturskydd och planen skulle inte 

förorsaka olägenhet för Nylands miljöcentrals beslut om avgränsande 

av skyddad naturtyp. Enligt miljövårdsenheten är en planlösning 

enligt planförslaget inte i enlighet med delgeneralplanens 

målsättning och skapar inte tillräckliga förutsättningar för god skärgårdsmiljö 

och inte heller för bevarandet av planområdets natur- 

och landskapsvärden, utan möjliggör förstörandet av dem. 

3.4.13 

I punkt 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser sägs, att med 

MY-beteckning anvisade områden bör skötas så att områdets för 

strandlandskap typiska egenskaper bibehålls. På MY-betecknade 

områden är dock områdets huvudanvändningsändamål skogsbruk 

och i åtgärder bör skogslagen följas, vilket i praktiken begränsar 

möjligheterna att utföra åtgärder på ett sätt som beaktar miljövär- 

9 (18) 

den är därtill en tättbevuxen norrstrand och där har 

inte givits byggnadsrätter för bastu, båthus eller annat 

som skulle ”privatisera” området. Det ifrågavarande 

området kvarstår fortfarande som en del av 

Byvikens skyddsområde och friområdet i närheten 

av detta. 

3.4.11 

Se punkt 3.1 

Planområdet är sammanlagt 22,78 ha. Planens 

skogs- och strandskogsområden jämte skyddsområden 

bildar ett enhetligt skogsområde, vars yta är 

ca 18 ha, d.v.s. ca 80 % av hela planområdet. 

Byggnadsplatserna byggnadsrutor är sammanlagt 

ca 1,2 ha och tomternas obebyggda delar bör enligt 

planen behållas i naturenligt skick. Tomternas obebyggda 

delat ansluter sig sömlöst till skogsområdena, 

vilket innebär att enhetlig skogsareal kommer 

att vara sammanlagt ca 21,6 ha, d.v.s. ca 95 % av 

hela planområdet. 

3.4.12 

Se punkterna 3.1, 3.2, 3.3, 3.4.2, 3.4.3, 3.4.5, 3.4.6, 

3.4.9, 3.4.10, 3.4.11. 

3.4.13 

Se punkterna 3.1, 3.3, 3.4.4, 3.4.6. 

VL-beteckning har använts i kommunens stranddetaljplaner 

för att anvisa gemensamma strandområden 

för sådana RA-kvarter som inte sträcker sig ner 

till stranden och där man får bygga bastubyggnader 

för gemensamt bruk (Hirsala II, Säludden I). Utanför

4. Kyrkslätt 

kommun, 

namnkommittén 

5. Kyrkslätt 

kommun, 

byggnadstillsynen 

den. Det är skäl att i stället för skogsbruksbeteckningar använda 

VL-beteckningar, som ger möjlighet till och förutsätter skötsel av 

området på ett sätt som beaktar miljövärden. 

4.1 I planens finskspråkiga beskrivning varierar planens namn. Öns 

namn är Kyrkogårdsön, denna form är skäl att använda också i 

planens namn. 

4.2 Ön har inte vägnät, på planområdet finns över 10 byggnadsplatser, 

varför det är skäl att i samarbete med räddningsväsendet och 

kommunens mätningsavdelning planera hur områdets adresser 

kan bildas så, att de ändamålsenligt betjänar räddningstjänsten. 

På skärgårdsområden är det möjligt att bilda ett adressystem t.ex. 

så, att man använder holmens namn och alla byggnadsplatser 

numreras i ordningsföljd. 

4.3 På ön finns rikligt gammal namnskick, som inte i sin helhet har 

antecknats på plankartan, informationen kan fås från kulturväsendets 

arkiv (t.ex. Lensmansudden, Järnarmen, Trollberget, Västerbacken, 

Norrmossen). Dessa kan vid behov användas som hjälp 

vid bildandet av adresser. 

5.1 Stranddetaljplanens målsättningar torde ha styrt områdets byggande 

i splittrad parcellering, utan att förenhetliga isär placerade 

kvarter samt mellan dem placerade jord- och skogsbruksområden 

med särskilda miljövärden (MY). I beskrivningen har inte utretts på 

vad placeringen av MY-områdena grundar sig. 

10 (18) 

strandområden i gemensamt bruk samt för skogsområden 

som gränsar till normal fritidsbosättning 

har använts M-beteckningar. För planens tre inlandsbyggplatser 

har, med avseende på planens 

natur och landskapsmässiga målsättningar, inte i 

detta fall ansetts ändamålsenligt att anvisa strandområde 

för gemensamt bruk och anvisandet av VLområde 

anses därför inte motiverat. 

Skogshygge kräver tillstånd på planområde. Enligt 

skogslagens 6 § görs eventuella skogshyggen på 

specialområden, dit MU-område räknas, på sådant 

sätt som förutsätts med beaktande av områdets 

speciella karaktär. 

4.1 Detaljplanhandlingarna har justerats enligt utlåtandet. 

4.2 Antecknas till kännedom. 

Planområdets kvarter är numrerade enligt normal 

planläggningssed. Eftersom varje kvarter har bara 

en byggnadsplats, får varje byggnadsplats eget 

nummer. Anordnande av hela holmens adressystem 

hör inte till planläggningen. 

4.3 Antecknas till kännedom. 

Strandplanens namnskick följer den grundkarta 

som används som grund för planläggningen. 

5.1 punkt 3.1.

5.2 I bestämmelserna finns inte detaljerade anteckningar om hur bevarandet 

av miljövärdena på de ifrågavarande MY-områdena kan 

övervakas, rådgivas och styras. Utanför RA-kvarterens byggnadsområden 

och på MY-områdena bör tilläggas bevarande beteckning 

/s och bestämmelse, med vilken tryggas nuvarande vegetation 

och behövlig förnyelse. 

5.3 I kommunstyrelsens beslut 20.1.2003 § 62 har i denna stranddetaljplans 

målsättning godkänts att man studerar av möjligheten 

till en fjärde byggnadsplats, som överskrider stomlägenhetsberäkningen. 

Helhetsmåttsättningen för strandbyggandet enligt uträtad 

strandlinje är dock rätt stor. I förslaget har inte tryggats bevarandet 

av tillräckliga obebyggda strandområden eller undvikits onödigt 

splittrande av obebyggda områden. Genom att bättre gruppera 

byggnadsplatserna kan obebyggda områden lämnas så enhetliga 

som möjligt, för tryggandet av rekreationsmöjligheter och naturens 

mångfald. 

5.4 Byggandets mängd har inte förklarats entydigt. I förslaget framgår 

inte hur de ”indikativa” tomterna placeras i kvarteren. Byggandets 

faktiska mängd bör detaljerat anvisas i planen. Byggnadstillsynen 

yrkar på att man definierar byggandet entydigt till kvarterens byggnadsrutor 

för semesterbostäder och omnämnandet av indikativa 

tomter avlägsnas. Därtill bör i planbestämmelserna utöver ekonomibyggnaderna 

klart tas ståndpunkt till konstruktioners storlek, 

mängd och placering. 

5.5 I beskrivningen beskrivs de för båttrafik reserverade delområdena 

(psv) närmast som nödvändig skyddshamn. I planbestämmelserna 

har dock inte detaljerat anvisats den i beskrivningen avsedda användningen, 

som inte annars heller torde vara behövlig att anvisa i 

stranddetaljplanen, utan i allmänhet för kvarteren 5-12. 

5.6 För kvarterens 5, 6 och 7 byggnadsplatser, som inte har egen 

strand, har inte i förslaget anvisats gemensam strand och inte heller 

annat gemensamt område. Byggnadstillsynen yrkar på att en 

båthamn (LV) anvisas för alla kvarterens gemensamma användning 

och även för ankomst till holmen. 

11 (18) 

5.2 Beteckningen MY har ersatts med MU och strandområdena 

har givits särskild skyddsbeteckning s-2. 

Se punkt 3.1 

5.3 Se punkterna 3.1, 3.4.11. 

5.4 Planbestämmelser och beskrivningen har justerats 

p.g.a. utlåtandet. 


5.6 Se punkterna 3.2 och 3.4.13 

För kvarteren 5, 6 och 7 har inte anvisats gemensam 

strand, eftersom man strävat till att hålla de fria 

stränderna så naturenliga som möjligt. På planområdet 

finns rikligt med områden som kan användas 

enligt allemansrätten på bästa möjliga sätt enligt


miljöförening 

r.f. 

5.7 På förslagets LV-område har på basen av beviljat byggnadslov 

(06-150-A) byggts en i byggnadsordningen avsedd sidosemesterbostad 

53 m 2 -vy, till vilken detaljplanförslaget inte tar ställning. 

5.8 För de i planen befintliga byggnadsplatserna bör reserveras båtplatser 

med parkeringsplatser på fastlandet. Bilplatsernas placering 

i anslutning till trafiken till ön har inte beskrivits i detalj. Behovet 

av antal och noggrannare placering lämnas oklart. Byggnadstillsynen 

yrkar på att i planbestämmelserna förutsätts upprättande 

av servitut för båthamn och tillräckliga båtplatser samt att dessas 

placering anvisas noggrannare. 

5.9 Byggnadstillsynen föreslår att man lägger till en bestämmelse om 

att områdena inte får ingärdas. 

6.1 För uppgörande av stranddetaljplan finns inte behöriga eller lagliga 

grunder. För behovet av strandplanering har i planbeskrivningen 

givits oklara och delvis vilseledande samt felaktiga motiveringar. 

Som motivering anges endast allmänna utlåtanden och ställningstaganden 

som bifogats till de av HFD i sin helhet förkastade 

besvären, som av lägenhetens Rno 4:18 markägare gjorts mot 

delgeneralplanen för skärgårds- och kustområdena. I planbeskrivningen 

framförs även felaktigt som motivering, att man i planen 

strävar till att fördela delgeneralplanens byggnadsrätt och möjliga 

tilläggsbyggnadsrätter på ett från byggnadsordningen avvikande 

sätt. 

6.2 Alla de i den lagkraftiga delgeneralplanen anvisade byggnadsrätterna 

har sedan åratal tillbaka redan använts. Nya byggnadsplatser 

kan inte anvisas utan att den i kraft varande delgeneralplane 

ändras. 

12 (18) 

väder, årstid och dygnstid. Byggnadsplatser utan 

egen strand finns endast 3 st. Till dessa kan man 

anlända via de anvisade områdena för båtbryggor 

(psv). 

5.7 Den ifrågavarande byggnaden har lagts till grundkartan 

och i planen anvisats som extra sidosemeterbostad. 

Byggnaden får repareras men den får 

inte byggas till eller ersättas av ny byggnad. LVområdet 

har avlägsnats, se punkt 3.2. 

5.8 Detaljerad information om byggnadsplatsernas båtplatser 

och till dessa hörande bilplatser enligt kommunens 

principer för stranddetaljplanering är framlagd 

i planbeskrivningens bilaga 6. Anordnande av 

bilplatser för skärgårdens byggnadsplatser hör inte 

till denna stranddetaljplans område. 

5.9 Den föreslagna bestämmelsen har tillsatts. 


6.2 Se punkt 3.1

6.3 I kommunstyrelsens beslut 20.1.2003 om uppgörande av stranddetaljplan 

är det fråga om uppgörande av strandplan för endast en 

lägenhet, Rno 4:18, där avsikten är att undersöka möjligheten till 

en tilläggsbyggnadsplats. Det av kommunstyrelsen 20.1.2003 

godkända programmet för deltagande och bedömning liksom även 

det 18.2.2003 kungjorda planläggningsprojektet omfattar endast 

lägenheten Rno 4:18 med en områdesstorlek på ca 15 ha. De nu 

för utlåtanden gjorda planförslaget har utan behöriga beslut vuxit i 

tysthet. Planområdet har vuxit med 50 % och byggnadsplatserna 

med 700 % från de ursprungligen godkända målsättningarna. 

6.4 Kyrkogårdsöns stranddetaljplanförslag ändrar lagstridigt det i delgeneralplanen 

varande, med SL betecknade områdets grundförutsättningar 

till ett helt annat, på skogsbruk baserat område (MY) för 

vilket man målmedvetet trångt och märkbart trängre än SL-reserveringen 

har avgränsat några tilläggsbestämmelser för enstaka 

naturvärden. Den lundartade vegetationen I vikbottnen är i naturskyddshänseende 

värdefull och bör bibehållas obebyggd som en 

enhetlig helhet. Om områdets planläggning och skyddsavgränsningar 

har förts en lång dispyt. HFD har förkastat markägarens 

besvär och fastställt delgeneralplanens bestämmelser. Trots detta 

föreslår man på området ändring av generalplanens SL-område 

samt ett otillbörligt förtätande byggande som helt stänger av området. 

6.5 Kyrkogårdsöns stranddetaljplanförslag stänger i praktiken hela 

Byvikens område, både strandzonen och vattenområdet samt den 

på allemansrätten grundade rekreationsanvändningen t.ex. som 

traditionell pausplats för båtfolket. Med den i kraft varande delgenralplanen 

har säkerställts bevarandet av just sådana både till natur- 

och rekreationsvärden betydande områden som Byviken även 

i framtiden, då konflikterna mellan byggande och fria stränder 

oundvikligt kommer att öka. 

13 (18) 

6.3 Se punkterna 3.1 och 3.4.8. 

Programmet för deltagande och bedömning har 

uppdaterats för lägenheten Stackens del 6.1.2004. 

Som i kommunstyrelsens beslut om uppgörande av 

plan 20.1.2003 § 62 konstateras, var lägenheten 

Stacken 4:13 med i de inledande förhandlingarna 

under hösten 2001, men lägenheten lämnade sig 

då utanför. Under projektets framskridande kom lägenheten 

tillbaka i planläggningsprojektet. Det var i 

kommunens intresse att på samma gång få mer än 

en lägenhet med i planläggningen. 

6.4 Se punkterna 3.1, 3.3. 

6.5 På Byvikens strandområde har inte anvisats nya 

byggnadsplatser och Byvikens strandzon blir med 

undantag av två psv-områden helt skyddat och i naturligt 

skick. Områdets naturvärden har i planen beaktats 

och bevarandet av naturvärdena har i detta 

fall ansetts viktigare än öppnandet av området för 

allmän rekreation. Byggande enligt stranddetaljplanen 

försvårar inte nuvarande fritidsbruk enligt allemansrätten. 

Byviken används bl.a. som hamnplats 

för segelbåtar. Eftersom det är fråga om en ö och 

området är i privat ägo, riktas inget särskilt rekreationstryck 

på området.

6.6 För Kyrkogårdsön har i delgeneralplanen anvisats 23 byggnadsplatser 

och därtill finns på ön i Byvikens vikbotten reservering för 

SL-skyddsområde. Alla generalplanens byggnadsrätter har redan 

använts. Nu vill man i stranddetaljplanen ha ytterligare 7 byggnadsplatser, 

som till avsevärda delar placeras på generalplanens 

SL-område och som i praktiken stänger av Byviken. I vikbottnen 

skulle komma två bryggor för gemensamt bruk av planområdets 

byggnadsplatser. Därtill skulle i praktiken de byggnadsplatser som 

befinner sig ovanför branten på Byvikens södra strand, fungera 

direkt på de under dem belägna stränderna, för just där är strandlinjens 

terräng jämn och det är på något sätt möjligt att ta i land. 

6.7 Planlösningen kommer att få avsevärd inverkan för principerna för 

strandbyggande i hela Kyrkslätt. Kyrkogårdsöns stranddetaljplanförslag 

avviker lagstridigt avsevärt från den i kraft varande delgeneralplanen 

samt från den i lagen förutsatta principen om jämlik 

behandling av alla områdets markägare. Kyrkogårdsöns stranddetaljplan 

riskerar lagstridigt planområdets redan i generalplanen 

konstaterade naturvärden. Ett eventuellt godkännande av Kyrkogårdsöns 

stranddetaljplan skulle oundvikligt leda till ändringsansökningar. 

Det känns också märkligt att förslaget gått igenom 

samhällstekniska nämnden utan kritik, fast t.ex. kommunens miljövårdsenhets 

utlåtande om planen är mycket starkt och välgrundat 

emot godkännande av planen. Kommunens egna miljövårdsenhets 

sakkunniga och grundliga utlåtande har i praktiken lämnats 

obeaktat. 

6.8 Planläggaren och de beredande tjänstemännen har i märkbar 

grad lämnat väsentliga fakta oberättade såväl till de deltagande 

som till beslutsfattare. Deltagande och beslutsfattare har fått en 

felaktig bild av projektet och beslut har fattats på basen av bristfällig 

information. De beredande tjänstemännen har i huvudsak lämnat 

obeaktade bl.a. kommunens miljövårdsenhets upprepade och 

välgrundade ställningstaganden och utlåtanden. De beredande 

tjänstemännen och en del av beslutsfattarna har fungerat ensidigt 

till markägarens förmån och negligerat sin plikt att beakta alla för 

sakens avgörande väsentliga omständigheter. 

14 (18) 

6.6 Se punkterna 3.1, 3.2, 3.4.6, 3.4.9, 3.4.10, 3.4.11, 

6.5. 

6.7 Se punkt 3.1. 

Måttsättningen är i enlighet med andra stranddetaljplaner 

som godkänts under den tid delgeneralplanen 

för skärgårds- och kustområden (fastställd 

1996, lagkraftig 1998) varit i kraft. Till denna del har 

planbeskrivningen kompletterats. 

6.8 En del av planens målsättning är att korrigera en 

tidigare uppkommen situation som strider emot 

principen för jämlik behandling av markägare, där 

byggnadsrätten för lägenheten 4:18 felaktigt hade 

beräknats till 2 + 1 ny, då det i verkligheten redan 

under generalplanens beredning fanns tre färdigt 

byggda, lagliga byggnadsplatser, som dock inte 

hade bildats till självständiga lägenheter. Även i övrigt 

befrämjar planen Kyrkogårdsöns markägares 

jämlikhet då man beaktar på ön före delgeneralplaneringen 

gjorda parcelleringar.


Natur och 

Miljö rf 

6.9 Utlåtandegivaren kräver att stranddetaljplanen enligt planförslaget 

bör i sin helhet förkastas och att av Byvikens vikbottens SL-reservering 

enligt delgeneralplanen bildas ett skyddsområde, för vilken 

bör uppgöras en tillbörlig skötsel- och användningsplan, som tryggar 

bevarandet av områdets naturvärden. Föreningen ansluter sig 

till kommunens miljövårdsenhets utlåtanden och ställningstaganden. 

7.1 Föreningen ifrågasätter kommunens förslag att med hjälp av detaljplan 

bygga tätare än delgeneralplanen anvisar. Kommunen bör 

klarare motivera varför man i strandplanen gynnar tätare byggande 

än vad som fastställts i delgeneralplanen. 

7.2 Redan nu exploateras vår skärgård för fritidsändamål i allt för hög 

grad, med välkända följder för vattenmiljön vid våra kuster. Om 

kommunen vill ta ansvar för att Östersjöns vattenmiljö skall kunna 

återhämta sig på sikt, bör kommunen sträva till att minimera byggandet 

i skärgården, i synnerhet längs stränderna. Nutida fritidsbostäder 

belastar vattenmiljön och stränderna betydligt mer än de 

traditionella "sommarstugorna". I förslaget befinner sig flere byggnadsområden 

på mindre än 50 m avstånd från stranden. Detta innebär 

att filtreringen av gråvatten inte leder till önskat resultat och 

att vattenklosetter inte kan godkännas. Strandplanen bör visa 

även hur avloppsvattnet skall skötas och planen bör skickas på 

nytt för utlåtande, då dessa frågor har klarlagts. 

7.3 I strandplanen borde visas, hur trafikfrågorna har skötts och hur 

de ökar belastningen på miljön. Nutida större båtar kräver större 

bryggor och i många fall ofta återkommande muddringar. Stranddetaljplanen 

borde också visa trafiklösningarna och planen bör 

sändas för ny utlåtanderunda, när dessa frågor har klarlagts. 

7.4 Fritidsboende medför minst olägenheter om bebyggelsen placeras 

uppe på land och koncentreras. På så sätt blir inverkan så liten 

15 (18) 


I planläggningen har följts kommunens lagstadgade 

berednings- och behandlingsdirektiv för stranddetaljplanläggning. 

Av miljövårdsenheten har bl.a. inbetts 

ett extra utlåtande om de gjorda naturinventeringarna 

före ställandet av planförslaget till påseende, 

i samband med samhällstekniska nämndens 

första behandling av planen 20.4.2006 då planförslaget 

blev bordlagt. Utlåtandet är givet 23.10.2006 

och det distribuerades till beslutsfattarna som bilaga 

till planhandlingarna. Miljövårdsenhetens nyaste utlåtande 

samt bemötande av detta, se punkt 3. 

7.1 se punkt 3.1 

7.2 I strandplanen finns bestämmelser om behandling 

av avloppsvattnet på sätt som förutsätts i de av 

kommunen godkända bestämmelserna för miljövård. 

Ny utlåtanderunda anses inte ändamålsenlig. 


Detaljplanen tillåter inte muddring. Därtill förutsätter 

muddring vattendomstolens beslut. Ny utlåtanderunda 

anses inte ändamålsenlig. 

7.4 Se punkterna 3.1 och 7.1.

8. Porkala 

Ungdomsförening 

r.f. 

som möjligt på de mest ömtåliga delarna d.v.s. stränderna, trafiken 

till ön kan koncentreras till ett gemensamt ställe och vatten- 

samt miljöfrågor kan skötas effektivare och bättre. 

7.5 Gällande skyddsområdets gränser och skyddsbestämmelser bör 

man före detaljplanens godkännande vänta på Helsingfors förvaltningsdomstols 

beslut på en markägares besvär. 

7.6 Den senast gjorda fågelinventeringen är 20 år gammal och kan 

därför inte anses beskriva tillståndet idag. Ny fågelinventering bör 

genomföras. 

7.7 Hänvisande till Östersjöns och våra egna kustvattens bedrövliga 

tillstånd, anser utlåtandegivaren att det är befogat att också inventera 

vikarnas och strändernas tillstånd alltid när det blir fråga om 

bebyggelse i skärgården eller vid strand. Utledande av t.o.m. renat 

avloppsvatten, anläggande av bryggor och båtplatser, motorbåttrafik 

mm, påverkar fiskens lekplatser. 

8.1 Porkala uddes område med tillhörande arkipelag har en mer än 

sekellång tradition som semesterort. Semesterborna har alltid haft 

en stark känsla för trakten och området har sålunda bibehållit sin 

prägel under en lång tid. Utlåtandegivaren understöder grundandet 

av nya semesterbyggnadsplatser enligt de kriterier som visas i 

strandplanförslaget och konstaterar, att planläggningen förstärker 

öns traditionella semesterbostadsstruktur. 

8.2 Utlåtandegivaren har givit ut boken ”Porkala - byn vid havet”, där 

man konstaterat, att det i vikbottnen i långa tider funnits bosättning. 

Utlåtandegivaren anser att området bör klassas som kultur- 

16 (18) 

7.5 Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i ärendet 

som rör markägarens besvär mot Nylands miljöcentrals 

beslut om avgränsande av område för skyddad 

naturtyp har givits. Markägaren har anfört besvär 

mot beslutet. Det omtvistade området är dock i planen 

anvisat som skyddsområde (S-1) och skyddsbestämmelsen 

täcker även avgränsningsbeslutets 

förutsättningar, varvid planläggningen kan fortsätta. 

7.6 Planens inverkan på fågellivet har ansetts så liten 

att det inte ansetts behövligt att utföra ny fågelinventering. 

Över 95 % av hela området förblir i naturligt 

skick och alla strandområden förblir i nuvarande 

skick, med undantag av tre nya kvarters möjliga 

bryggor och de två bryggorna som kommer tillbaka i 

Byvikens vikbotten. 


8.1 Antecknat till kännedom. 

8.2 De gamla byggnadernas rester har av Museiverket 

klassats som fornlämningar som bör skyddas, se 

punkt 1.1. Återtagande av byggnadsplatserna i bruk

omgivning, som inte får lämnas att förstöras i naturtillstånd, utan 

som bör bibehållas och bebyggas. Föreningen föreslår därför, att 

strandplanen ändras så, att båda de två tidigare bostadsplatserna 

i Byvikens vikbotten återuppbyggs. Endast på detta sätt kan de 

gamla kulturtraditionerna bevaras och föras vidare. 

8.3 Porkala uddes yttre områden innehåller vidsträckta och tillräckliga 

reserveringar för naturskyddsområden och friluftsliv. Det finns inga 

giltiga skäl att i planläggningen anvisa sådana områden på en redan 

bebodd holme som Kyrkogårdsön. 

är mot Museiverkets åsikt. 

8.3 Antecknat till kännedom. 

17 (18) 

Anmärkning: Arkitekt Patrick Eriksson har fungerat som ordförande 

för Porkala Ungdomsförening rf:n åren 2006-08 och 

har samtidigt fungerat som av kommunen godkänd plankonsult 

för Kyrkogårdsöns stranddetaljplan. Eriksson har inte deltagit i 

ungdomsföreningens beslut att göra utlåtandet.

9. Olle och Ebba 

Dahlströms 

dödsbo 

(ägare till 

lägenheten 

RNo 4:4) 

10. Jarl Forsténs 

dödsbo 

(ägare till 

lägenheterna 

RNo 4:2 och 

4:19) 

Sammandrag av anmärkningar Planläggarens bemötande 

9.1 Planen är bra bara den följs och byggplatsernas läge bibehålls 

planenligt. 

9.2 Enligt planen finns två nya byggplatser för Stacken RNr 4:13, varav 

den ena (RA 3) redan är bebyggd fastän planen ännu inte är 

godkänd. Anmärkaren undrar om detta är korrekt. Byggnadens 

placering i kvarter RA 3 motsvarar inte strandplanen. Byggnaden 

är nu mycket närmare anmärkarens fastighet Lövsund RNo 4:4 

och även närmare stranden. De i situationsplanen angivna måtten 

har halverats mot anmärkarens gräns och även mot stranden. 

9.3 LV-områdets skulle inte få utökas jämfört med nuvarande läge. 

10.1 Anmärkaren hänvisar till sina tidigare åsikter 19.7.2004, som har 

sänts till kommunen och markägarens konsult. 

10.2 Därtill påminner anmärkaren om, att områdets natur som skyddad 

unik oas kommer att försvinna med det planerade antalet byggnadsplatser, 

särskilt då man ämnar bygga bestående bryggor på 

en del av de planerade tomterna på var sin sida om viken. Detta 

förstör i och för sig området, eftersom det uppstår avsevärd trafik 

längs vatten och land. Anmärkaren påminner om att nya bryggor 

inte skulle få byggas, utan att markägaren borde anordna en småbåtshamn 

på öns östra sida och att han skulle beviljas tillstånd att 

planera en sjöduglig hamnanläggning som tål vind och vågor, eller 

en fast brygga, även med tanke på större farkoster. 

10.3 Därtill anmärks, att anmärkarens norra rågranne inte överhuvudtaget 

har meddelats om planläggningen. 

18 (18) 

9.1 Stranddetaljplanens målsättning är att anordna 

byggandet bestående. Om undantag från plan är 

stadgat i markanvändnings- och byggnadslagen. 

9.2 För byggnaden i kvarter RA 3 har beviljats byggnadslov, 

enligt vilket byggnaden är byggd. Avvikande 

byggnadsplacering jämfört med byggnadslovet 

hör till byggnadstillsynen, inte till detaljplaneringen. 

9.3 LV-området har slopats, se punkt 3.2. 

10.1 Kommunen har bemött de tidigare åsikterna i planförslagsskedet. 

10.2 Se punkterna 3.1, 3.2. 

10.3 Kommunen har informerat om planläggningen och 

kungjort om stranddetaljplanen på sätt som är 

stadgat i markanvändnings- och byggnadslagen.

Kst nr 3/16.6.2008 § 221 - Kirkkonummi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?