Sonden 112 - Medicinska Föreningen

SONDEN 

ORGAN FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN I LUND - MALMÖ SEDAN 1962 

N O 1 2012 S O N D E N @ M F S K A N E . S E 

J U B I L E U M 

1962-2012 

ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL 

SONDEN 



SO 

SONDEN 



J U B I L E U M 

1962-2012 

ALLVAR, TRAMS & ANNAT KUL

Avsiktsförklaring ur Medicinska Föreningens Infoblad, 

sida 2, nummer 1, 1962

En katastrof 

En sker katastrof på en sekund. 

sker Vi kan på skicka en sekund. en 

Vi operationssal kan skicka en inom 

operationssal några timmar. inom 

några timmar. 

© Gwenn Dubourthoumieu 

© Gwenn Dubourthoumieu 

I katastrofsituationer hänger allt på att agera snabbt. 

Hjälp oss att vara i ständig beredskap så att vi kan 

rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker 

I 

du 

katastrofsituationer 

50 kr eller gå in på 

hänger 

lakareutangranser.se 

allt på att agera 

för 

snabbt. 

att 

Hjälp 

ge din 

oss 

gåva. 

att vara 

Tack. 

i ständig beredskap så att vi kan 

rädda fler liv. Sms:a LÄKARE till 72970 så skänker 

du 50 kr eller gå in på lakareutangranser.se för att 

ge din gåva. Tack.

I N N E H Å L L 

6. LEDARE 

8. RONDEN 

9. INSPEKTORN 

10. SONDEN SONDERAR 

12. PATIENTSÄKERHET 

13. CORPUS LABORANS 

14. IFMSA & MSF 

15. RÄTTEN ATT BLI SJUK 

16. OPERA 

18. SOBOTTASPEXET 

19. JURISTENS KLAGAN 

21. ZAKARIA 

22. DEKANUS-INTERVJU 

23. MF & DESS ORDFÖRANDE 

24. FULLMÄKTIGEKANDIDATER! 

26. MASTER OF PUBLIC HEALTH 

27. UTBILDNINGSRÅDEN 

28. CORFOTOGRAFEN 

30. LATIN NIGHT 

31. LATINEXPERTEN 

32. 50 ÅR AV VETENSKAP 

34. FRAMTID - ÅR 2062 

35. SNUSK 

36. ANATOMI 

39. EMERITERAD 

40. ARKIVET 

46. SONDN DEBATT 

4 

Årets första tillika jubileumsnumret slår rekord i antal sidor. Ändå är 

innehållet inte helt urvattnat. Vi tar avstamp i en förmanande ledare 

och fortsätter raskt till en ovanligt späckad rond, där särskilt den 

nya fakultetsledningens förehanvanden gör sig påminda. Inspektor 

Fork har, sin vana trogen, förärat oss med en text full av visdom och 

framtidstro. Framtiden tror de flesta också på i Sonden Sonderar, 

där Anton har gjort ett klassiskt hästajobb när han frågat sina 50 

närmsta polare om deras tankar kring ålderns höst. Ida Sundberg är 

en annan av våra hårt arbetande medarbetare som fortsätter att imponera, 

i detta nummer med en intervju om patientsäkerhet med SUS 

chefsläkare. Johan Allgoth är ett välkommet och färskt tillskott till 

redaktionen, som i detta nummer rapporterar ifrån arbetsmarknads- 

dagen Corpus Laborans. Nya för året är också såväl IFMSAs som 

MSFs lokalordföranden, Tina och Josefine, som båda intervjuas 

därnäst. Representanter från IFMSA och Kandidatföreningen klargör 

vidare läget i frågan om papperslösas rätt till vård, eller rätten att 

bli sjuk. Därpå följer nästa del i Sondens odyssé i konstens märkliga 

värld, när Hampus besöker Malmö Opera. En annan kulturell yttring 

med långa anor är preklinspexet Sobotta som recenseras tämligen 

okritiskt. För kritik i allmänhet står istället jur. kand. Joel Dahlquist i 

juristens klagan, där man säkerligen kan lära sig ett eller annat om 

sig själv (eller om honom). Mohamad Zakaria har inte heller kunnat 

låta bli att medverka i jubileumssonden, denna gång med en text om 

livet som utländsk student i Lund. 

Nästa del av tidningen, som omfattar student- och fakultetsfrågor 

kickstartas med en skjutjärnsintervju med fakultetens nytillträdda 

dekanus, Gunilla Westergren-Thorsson, följt av en minst lika vass 

ordförande Anja som ger oss senaste nytt på kårfronten. Inte minst 

är det värt att uppmärksamma det stundande Fullmäktigevalet, vars 

kandidater presenteras med bild och motivering till sin kandidatur 

inför omröstningar i alla klasser under april. En mer internationell 

touch får vi genom Barbara Schuh’s analys av effekterna på MPHprogrammet 

av de nya avgifterna för internationella studenter som 

vill studera i Lund. Utbildningsråden tar oss sedan tillbaka till våra 

lokala utmaningar, innan Corfotografen utmanar på en helt annan 

nivå. Två entusiastiska sidor med latinskt vurmande följer sedan - 

inom kort kommer tidningen utan tvekan att skrivas helt på språket. 

Tidningens mest jubileumsinspirerade del följer sedan, med ett 

ännu hästigare arbete av vetenskapsredaktör Astermark - 50 år av 

vetenskapshistoria avhandlas nämligen på djupet. Ida återkommer 

sedan och tar oss från dåtid till framtid, 2062 närmare bestämt, med 

hjälp av några visionära föreläsare. En riktigt rälig bakteriologiartikel 

och en märklig anatomisk exposé bryter sedan av det jubileumsmässiga, 

innan vi åter gräver ner oss i Sondens historia genom att ringa 

upp några mer eller mindre kända redaktörer emeriti. Sedan är det 

äntligen dags för det alla har väntat på - det bästa ur Sondens 50åriga 

arkiv! 

Innan det är dags att bryta upp för denna gång hinner vi dessutom 

med SonDN debatt i vanlig ordning. 

Hipp hurra för Sonden, och trevlig läsning! 

RÄTT SKALL VARA RÄTT 

- Även Sonden kan ha en dålig dag. 

Sonden nr 4 2011: Eva Queckfeldt, f.d. lektor i Historia, upptäckte 

skarpsynt att utlovad bild på Ludvig XIV i Thomas Forks inspektorsspalt 

ersatts av en bild på hans efterträdares efterträdare Ludvig XVI. 

Vi tackar för hjälpen med att upprätthålla en värdig nivå av historisk 

korrekthet. 

Hittat fel i tidningen? 

Skriv till sonden@mfskane.se

SONDEN - MFs BÄSTA TIDNING SEDAN 1962 

ADRESS 

Sonden 

BMC H10 

221 84 Lund 

E-POST 

sonden@mfskane.se 

HEMSIDA 

www.mfskane.se/sonden 

P.C. Jersild sprider vårt budskap. 

Medverkande i detta nummer: 

Thomas Fork, Anton Jarnheimer, Johan Danielsson, Malin Zimmerman, 

Anders Törnkvist, Anja Nylander, Julia Frändberg, Simon 

Schmidbauer, Henrik Klasson, Alexander Astermark, Ida Sundberg, 

Karl Axel Lundblad, P.C. Jersild, Frida Pettersson, Elisabeth Ingo, 

Barbara Schuh, Fredrika Blixt, Mohamad Zakaria, Joel Dahlquist, 

Sten Axelsson Fisk, Martin Sjöström, David Larsson, Benediktus XVI, 

 

REDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE 

Hampus Holmer 

0703-266042 

ÄNTLIGEN REDAKTÖR 

Erik Grönholm 

0737-808507 

Eventuella åsikter som uttrycks i tidningen är ett rent sammanträffande 

(och skribentens egna, om inget annat anges) 

R E D A K T I O N E N 

Vill du bli en av oss? 

Vi söker dig som har idéer, saknar idéer, är konstruktiv, är destruktiv, 

tja.. Det är egentligen sekundärt vad vi söker: vi vill helt enkelt 

skapa ett utskott för och av alla som har lust. 

Är det du? Kontakta sonden@mfskane.se 

 

UTGIVNINGSDATUM 

April 2012 

Sonden utkommer med 

fyra nummer per år 

TRYCK 

Exakta Printing 

Åldermansgatan 13 

227 64 Lund 

tel. 040-671 77 70 

5

L E D A R E 

FÖR SONDEN I TIDEN 

 

förhärligar föråldrade ideal, vänder oss från 

verkligheten och är riktigt sentimentala. Intet 

nytt för Lundastudenten, det vill säga. 

För 50 år sedan utkom det första numret av 

Medicinska Föreningens infoblad, i syfte att 

nå MFs medlemmar med upplysningar och 

informationer och att öka intresset för 

styrelsens arbete bland medlemmarna. Det 

andra numret utkom två år senare. Först 1969 

bytte tidningen namn till Sonden. Detta är enligt 

oss fog nog för att ställa till med spektakel – 

 

nationaldagen, kanelbullens dag, fettisdagen, 

 

mer 

om 48 sidor, fullt av tillbaka- och framåtblickar. 

Fyller Sonden fortfarande någon funktion? Har 

 

6 

Ovan: Uppmaning från Sonden 1970. 

Intill: - Inte så pjåkigt, säger ledaren. 

att läst igenom alla Sonden någonsin kan vi 

konstatera att vi inte är det första att ställa 

oss dessa frågor. Några av de mest frekvent 

återkommande inslagen har varit frågor om 

tidningens och kårens relevans, och ständiga 

 

limerickar och spekulativa artiklar om Hitlers 

testiklar. Är det mest så – som någon skrev i ett 

nummer 1969 – att vi ”sluter oss samman till 

 

 

 

vi tycker att medicinska ordvitsar är skalde- 

konstens glans, men trevligt kan man ha på 

Facebook, som en stor tänkare sade. 

I våra tidigare ledare har det talats en del om 

att Sonden borde ge utrymme för kritiska röster 

och granskning av vår omgivning. Förmodligen 

 

viktigaste funktion. Tidningen har varit arena 

för debatter om allt från graderade betyg i ut- 

bildningen till PBLs vara eller icke vara. 

Engagemanget behöver och bör dock inte 

begränsas till kårens eller studentvärldens 

ramar - för studenter inom vårdrelaterade 

utbildningar är det snarast en nödvändighet 

att ha bredare horisonter än så. I yrken med 

 

nämnare torde också ett allmänmänskligt 

intresse ligga nära till hands. 

Vi är därför glada att utöver vår tillbakablick i 

detta nummer också kunna presentera några 

samtida frågor, händelser, och ett par faktiska 

åsikter. Så länge som folk har intresse för och 

åsikter om vad som händer i vår omgivning 

 

kan vi med någorlunda gott samvete också ägna 

oss åt ordvitsar. 

/Redaktörerna

VI GER 

TILLBAKA! 

Som regional bank tar vi aktiv del i det lokala samhället och stöttar 

människor och verksamheter som finns här. Delar av vår vinst går till 

projekt för barn och ungdomar, utbildning och forskning, kultur, idrott 

samt näringsliv. Under de senaste fem åren har vi bidragit med över 

60 miljoner kronor till olika projekt i västra Skåne. TÄNK OM! 

Läs mer om alla projekt vi stödjer, 

www.sparbankenoresund.se

R O N D E N ( a k t u e l l t ) 

I FÄDERS SPÅR FÖR FRAMTIDS SEGRAR 

Som Sonden tidigare rapporterat representerades 

Medicinska Föreningen på årets Vasalopp! 

Tillsammans med 52 689 andra tog sig 

våra tappra skidlöpare de 90 kilometrarna från 

Sälen till Mora, i världens längsta längdskidlopp. 

Linnea Nissen (bild) från idrottsutskottet 

IDRU åkte i sin faders spår, men segrade dock 

icke. 

N O V I S C H S L A K T 

Terminens nya läkarstudenter besegrades traditionsenligt 

redan i gruppspelet av innebandyturneringen 

Novischslakten. Klin Boneknäckers 

(bild) lämnade ingen oberörd på sin väg till gul- 

 

P R O R E K T O R 

Sedan prorektor Eva Åkesson lämnat Lunds Universitet 

för att bli rektor vid Uppsala Universitet 

står prorektorsposten, d.v.s. vice rektor i praktiken, 

vakant. Två professorer från Medicinska 

Fakulteten har gått vidare i uttagningsprocessen, 

där universitetsstyrelsen efter hörande 

av studenter, lärare och övriga anställda skall 

tillsätta en ny prorektor i april. Stefan Lindgren, 

prof. i medicin (t.h.) och Nils Danielsen, prof. 

i morfologi, särskilt makroanatomi (t.v.) har 

chansen att nå universitetets näst högsta post. 

S T - A T ? 

 

för tillfället en statlig utvärdering av det svenska 

läkarprogrammet. Särskilt överväger man 

en sexårig utbildning med integrerad AT som 

 

MF i samarbete med Kandidatföreningen att arrangera 

en föreläsningsserie på ämnet. 

8 

K A P E L L E T T 

 

(a.k.a. Kapellet) ett år! Alla välgörare och personer 

som bidragit till att vi nu har en lokal i 

 

dag. 

T E K N O 

en grupp med representanter från de tre utbildningsnämnderna 

(NBMFU, NOU och NRU) och 

studeranderepresentanter (Jonas Enander från 

MF) precis satt samman och kommer under 

våren att diskutera utbildningarnas strategier 

för e-läroplattformar. Målet är att komma fram 

till en gemensam policy för vilka plattformar vi 

ska använda, och i vilken utsträckning. Det kom- 

 

användningen av dessa kommer att kunna öka. 

gar 

satsa på en viss plattform, och utbilda lärare 

och personal att arbeta i denna. 

S M Å L A N D S - 

L Ä K A E 

avsiktsförklaring som skrivits mellan Linnéuniversitetet 

och vår Medicinska fakultetet om en 

utvidgning av läkarutbildningen till Kalmar att 

ta. 

Studenter kommer att sitta med och bevaka 

nuvarande och framtida studenters intressen i 

detta arbete. Men än så länge är allting mycket 

oklart i vad detta samarbete och utvidgning 

kommer att innebära. 

A R B E T S M I L J Ö 

På gång är också att implementera den förändring 

som trädde i kraft i höstas, där nu utbildningsnämndsordförande 

blir ytterst ans- 

 

och handlingsplaner för hanteringen av ar- 

 

våren. Är man intresserad av att arbeta med vår 

 

eller utbildningsråden. 

A R B E T S O R D N I N G 

Medicinska Fakultetsstyrelsen klubbade på 

sitt möte 27 mars en ny arbetsordning för 

fakulteten. MF har lämnat sitt remissvar tillsammans 

med övriga Corpussektioner och 

Medicinska Doktorandrådet. MF vill bland annat 

att programdirektörer ska utses av utbildningsnämderna. 

I samband med att arbetsordningen 

revideras så reviderar och uppdaterar 

MF också sin lista över studeranderepresentantposter 

som kommer att utlysas inom det 

närmaste för verksamhetsåret 12/13. Sök och 

påverka fakulteten! 

A N A T O M I 

Inom ramen för temat akademisk utmaning 

så kommer vi också under våren att ta 

ett tag för att förbättra läkarutbildningens 

 

diskussionskväll för alla intresserade 19 april kl 

17.30 i Studentcentrum, BMC. Resultaten av denna 

diskussion kommer att delges alla anatomiansvariga 

lärare och andra anatomiintresserade 

lärare senare under våren, i hopp om att initiera 

en vidareutveckling av anatomiundervisningen.

I N S P E K T O R N 

TALMYSTIK & DANSMÄSTAREN 

Thomas Fork 

Inspektor för Medicinska Föreningen Lund-Malmö 

Att vara uthållig och trogen sin uppgift bär 

respekt med sig. Att vara efterfrågad och läst 

 

t.o.m. avundsvärt! Att dessutom vara skapad 

av ett nyutnämnt 1-årigt redaktionsteam av 

amatörer är nästan ofattbart. Som den 

 

överblicka minst 18 av Sondens 50 år och ser 

fortfarande fram emot nästa exemplar. Sondens 

redaktörer och skribenter genom åren ska 

hyllas och det med besked. Nu är det läge för en 

 

Egentligen innehåller tillvaron livskraft och 

kreativitet nog för att försätta oss i daglig fest- 

 

 

 

mytomspunna fest vi traditionsenligt vill 

uppmärksamma med det bästa i matväg, sång 

och umgänge? Ägnar vi oss då inte åt biblisk 

talmystik som vi upplysta borde vara befriade 

 

som beskriver något mätbart, t.ex. tid, ett rum, 

 

ingen uppfattning om det icke mätbara och det 

som kanske är mest betydelsefullt, nämligen 

lycka, ärlighet, sanning, smärta, förälskelse, 

 

 

Ingen ska tycka illa vara för att det är så mycket 

lättare att i huvudsak ägna sig åt det 

mätbara och förtränga sådant som inte kan 

 

för akademiker mindre utmanande. Livet blir 

lite mindre komplicerat och lättare att förstå 

om ens intellektuella förmåga har fokus på det 

 

livets blodfulla dynamik, dramatiskt tolkat av 

Frans-Thomas Fork genom tiderna. 

 

 

Ärtan, Toddy och rektorsuppvaktningen, bara 

för att nämna några, och varifrån skulle då 

Sondens kompetenta redaktörer hämtas? 

 

 

god stämning. Att några utvalda dessutom har 

na 

och kunskapssökande är uttryck för livets 

obändiga styrka. Om du då vågar sänka garden 

 

eller annat obekvämt uppdrag för någon annans 

räkning (t.ex. Sonden, OBS! ej obekv., reds. 

anm. 

 

 

 

 

ta ditt festapostolat på allvar! Vi behöver festa! I 

 

Som akademiker accepterar vi hypotesen att 

 

den inte! 

Är då 50 mycket eller lite, gammalt eller ungt? 

Nog uttrycker 50 erfarenhet i kombination med 

 

ungdom har en påtagligt kontagiös karaktär, 

fråga mig! 

En femtioårsuppvaktning blir festligare med 

 

att betydelsen av nuet och framtiden har 

mindre relevans, snarare tvärt om. Jubileet måste 

 

arvet ges vidare, något som förr var en hedersuppgift 

men som inte är lika sakrosankt idag. 

ahåller 

sina läsare idag förblir lika behövda 

i morgon även om budskapet då kommer att 

förmedlas digitalt och interaktivt i 3D. 

“...ta ditt festapostolat på allvar!” 

Jag utgår ifrån att de skarpsinniga pennfäktarna 

och litterata makthavare till redaktörer 

för Lunds övriga studenttidningar kommer att 

 

 

len 

kroppsrörelse där höger fot placeras långt 

- 

 

Mitt inre öga ser dansmästarn Mollbergs alla 

små spiders blåna av stolthet då samtidigt 

höger fot och hand utförde små cirkulära rörelser! 

 

en färgsprakande, virtuell bukett med mina 

mans 

med mina varmaste lyckönskningar och 

förhoppningar att dagens redaktörer lyckas förvalta 

arvet så väl att guldklimpen Sonden överlämnas 

livskraftig och nyskapande till framtida 

redaktörer! Det är faktiskt härligt med talmystik! 

Hipp, hipp, hurra! 

 

- 

 

sammans 

med de kreativa kåraktiva, de som 

inte viker för det okändas utmaning! 

 

FOTOArkiv 

9 

sonden Sonden 308 110

S O N D E N S O N D E R A R 

Andreas 

Rundcrantz, T2 läk 

- Är en liten gammal 

husdoktor som 

springer runt och 

 

Felicia Sondén, 

T1 läk 

- Köpt en ö i Karibien, 

och dansar 

salsa, eller mambo 

kanske. 

Linnea Widebert, 

T2 läk 

- Är en frisk pensionär 

som är 

ute och reser och 

upptäcker nya saker. 

Kerstin 

Malmström T4 log 

- Är FNs generalsekreterare. 

10 

Julia Frändberg, 

T4 läk 

- Driver ett litet pensionat 

på franska 

atlantkusten. Och så 

 

barnbarn. 

Alexander 

Astermark, T4 läk 

- 

 

ha botat min egen 

Alzheimer. Man vill 

 

 

Erik Schultz, 

T4 läk 

 

 

fotboll med mina 

barnbarn. 

Katarina Düppe, 

T3 läk 

- Bor i en villa i San 

Remo med mitt 

malmögäng och lever 

på mina intäkter 

från hot rod. 

Anton Jarnheimer, 

T4 läk 

- Är på gratissemester 

på ett litet pensionat 

på franska 

atlantkusten. 

Hanna Danielsson, 

T4 läk 

- Sitter i skärgården 

omgiven av mina 

barn och barnbarn. 

Anton Tallhage, 

T5 läk 

-Bygger ett bord av 

kottar. 

JUBILEUMSSONDEN SONDERAR: 

VAD GÖR DU OM 

50Å 

R ? 

50 PERSONER SVARAR 

Björn Hansson, 

T3 läk 

- Jag är pensionär 

efter en lång karriär 

på domstolsverket. 

 

Stina Frölander, 

T4 log 

 

Karl Lundblad, 

T8 läk 

- Sitter och tolkar 

neuropsykbilder 

i ett hus på Åstol. 

(ö i Bohuslän, reds 

anm.) 

Michelle Kanne, 

T2 läk 

- Jag bor lätt inte 

i Sverige. Inte en 

chans. 

Emma Åkerlund, 

T1 läk 

- N y p e n s i o n e ra d 

och sitter och väntar 

på Nobelpriset i 

medicin/fred efter 

att ha kommit på 

 

som utrotat världssvälten. 

Love Lindau 

Liljekvist, T4 läk 

 

bergstopp i Tibet 

och mediterar. 

Axel Nivestam, 

T4 läk 

- Jobbar deltid som 

specialist. Annars 

långa skogspromenader 

och bra 

böcker. 

Michelle 

Foldschak, T2 läk 

- Är en bitter läkarpensionär 

som 

klagar på alla nya 

människor. 

Erik Danielsson, 

T2 läk 

- Bor i Norrland där 

 

barnbarn. 

Anja Nylander, 

MF-ordf. 

- Lyssnar på Händels 

“Wassermusik”. 

Sanna Pilo, 

T4 log 

- Drygar ut pensionen 

på min logopedmottagning 

i 

mitt hus i professorstaden.

Harald Friberger, 

T5 läk 

- Invaderar Polen. 

Annika Sjöberg, 

T1 läk 

- Lever gött pensionärsliv 

i en villa i 

Nice, med min unga, 

sexiga make. 

Annie Stoij, 

T5 läk 

- Förhoppningsvis 

inte omtenta på T5. 

Henrik Klasson, 

T7 läk 

- Dricker champagne, 

UNS. (Utan 

tion, 

reds anm) 

Isabelle 

Arctaedius, T4 läk 

- Sitter under en 

acacia på den 

kenyanska savannen, 

omgiven av 

er 

av nuet. 

Joakim 

Fredriksson, 

T3 läk 

 

Korsika å skriver 

mina memoarer. 

Malin Sellbom, 

T1 läk 

- Ligger på en strand 

å sccchhhteker. 

Diana Kajsmark, 

helpdesken 

- Är en pigg pensionär 

som inte går 

i närheten av ett 

kompendium. Rider 

efter dagliga sovmorgnar. 

Henrik Johansson, 

T4 läk 

- Är svensk mästare 

i korsordslösning. 

Johanna Persson, 

T4 läk 

 

time of my life eller 

 

Sandra har vårdnaden 

av mina barn. 

Emma Weide, 

T4 läk 

- Bara äter gott hela 

tiden. 

Ebba Katsler, 

T2 läk 

- Solar med min 

läderhud i Nice. 

S O N D E N S O N D E R A R 

Karl Johansson, 

T5 läk 

-Är plastikkirurg i 

Spanien. 

Sandra 

Nicklasson, T4 läk 

- Lever Johanna så 

 

katter, annars med 

hennes barn. Jag 

gillar inte ens katter. 

Johanna 

Samuelsson, 

T4 log 

- Sitter fortfarande 

och pluggar till den 

här &€@%& tentan. 

Johanna 

Gudjonsdottir, 

T2 läk 

- Rider på vågen av 

mitt Nobelpris. 

Martin Sjöström, 

T7 läk 

- Professor med 

 

klassisk musik likt 

Frank Wollheim. 

Martin Johansson, 

T5 läk 

- Knarkar och hop- 

 

Malini Hatti, 

T2 läk 

- Jag har redan räddat 

världen då, så 

 

att göra. 

Emma Andersson 

T4 log 

- Stolt grundare av 

afasicenter i svenskbyn 

på Gran Canar- 

 

även är patient. 

Matilda Dehlin, 

T2 läk 

-Är lycklig, men vet 

gaguru 

eller läkare 

eller någonting annat. 

Maria Karlsson, 

T4 log 

- Har spridit budskapet 

om vad en 

loppets egentligen 

gör. 

Julia Ekselius, 

T3 läk 

- Stenrik, tre barn 

och en ny man på 

35. 

Josef Dankiewicz, 

T10 läk 

- Jagar lammkött på 

min 110e Partus. 

Max Jönsson, 

T2 läk 

- Jag dör. Skittrist att 

vara pensionär. 

Amos Kjellgren, 

T5 läk 

- Klipper mig. 

Maria Biesèrt, 

T4 läk 

Rik hemmafru i 

Beverly Hills med 

300 par skor. 

Hampus Holmer, 

T4 läk 

- Tilldelas Pulitzerpriset 

för Sonden. 

11

P A T I E N T S Ä K E R H E T 

U P P L E X A D 

Oavsett om det är som patient, personal, 

anhörig, eller medmänniska så berör den 

oss alla – patientsäkerheten. I och med 

att sjukvården utvecklas och blir mer 

omfattande så ökar också riskerna för 

vårdskador, vilket gör det på tiden att 

patientsäkerheten blir en fråga i tiden. 

Sonden kikade in på Seminariet hos chefsläkare 

Jesper Persson, vars ansvarsområde 

handlar mycket om just patientsäkerheten 

på SUS, för att ställa några frågor om Lex Maria-anmälningar, 

media och patientsäkerhet 

i stort och smått. 

Är det mycket som faller mellan stolarna när 

det kommer till avvikelserapporteringar 

från vårdpersonal? 

- Ja, vi tror fortfarande att det är en underrapportering. 

Samtidigt är patientsäkerheten 

något vi verkligen satt fokus på de senaste åren. 

Intresset och vikten av patientsäkerhetsfrågor 

har ökat väldigt mycket de senaste 10-15 åren. 

Vad beror det på? 

 

tämligen okomplicerad, säker och ineffektiv till 

att vara mycket mer komplex, riskabel, men effektiv 

så har också vårdskadorna ökat. Därför 

uppmärksammas också vikten av patientsäkerheten 

mer och mer likväl som betydelsen av att 

klara ut problematiken kring denna på säkraste 

 

12 

 

text & bild: Ida Sundberg 

Jobbar ni då aktivt för att belysa betydelsen 

av patientsäkerheten hos personalen? 

tion 

som håller på med patientsäkerhetsfrågor. 

Exempelvis har vi kontinuerliga temadagar 

 

aktivt med patientsäkerhetsdialoger, vilket innebär 

att vi träffar klinikcheferna på alla klinikerna 

och diskuterar patientsäkerhetsarbetet. 

Har du, under din yrkesverksamma tid, kunnat 

se att man som vårdpersonal blivit mer 

medveten om patientsäkerhetsfrågor? 

 

är det en enorm skillnad. Då tänkte man inte i 

patientsäkerhetstermer över huvud taget. Pa- 

 

Vad gäller media då: Är det mycket påtryckningar 

från dessa när det kommer till Lex 

Maria anmälningar? 

landen 

vi skickar ut i samband med en Lex Maria 

anmälan, så i allmänhet blir det inte så my- 

 

kring, exempelvis fall där barn varit inblandade 

 

väldig uppståndelse av naturliga skäl. 

Kan uppståndelsen i så fall leda till en ökad 

rädsla hos personalen att göra fel? 

 

 

och titta på systemfel istället för individfel. Våra 

system är uppbyggda på så vis att om det går 

att göra fel så är det alltid någon som förr eller 

senare gör fel. Blir det då fel så är det systemet 

det är fel på, inte individen. 

Vilka är de vanligaste orsakerna bakom Lex 

Maria anmälningar? 

- Felmedicinering är en vanlig orsak, exempelvis 

att man gett en för hög dos eller att man fått 

något man är allergisk mot. Remiss-missar är 

också vanliga. Det kan till exempel handla om 

miss 

inte kommit fram eller på något vis kom- 

handling 

på grund av system-missar kan också 

förekomma, exempelvis inom infektion. 

FAKTA LEX MARIA 

Händelser som har medfört, eller hade 

kunnat medföra, en allvarlig vårdskada 

ska rapporteras till Socialstyrelsen av 

vårdgivaren(SUS). Beslut om huruvida händelsen 

ska anmälas enligt Lex Maria tas av 

chefsläkaren. I fallet då en Lex Maria anmälan 

görs har socialstyrelsen bl.a. till uppgift att 

säkerställa att vårdgivaren utrett händelsen 

tillräckligt, samt vidtagit de åtgärder som 

krävs. 

Vad skulle du säga är SUS styrka inom patientsäkerheten? 

- Jag tycker vi har en bra struktur när det gäller 

vänder 

alla verktyg så gott vi kan. Vi har en tydlig 

organisation inom detta arbete, med olika 

roller och funktioner, samt ett stort intresse för 

dessa frågor. Vi har också höga ambitionsnivåer 

med att försöka nå ut med patientsäkerhetsfrågor. 

Vad är svagheten? 

 

kompetens inom patientsäkerhetsfrågor till 

 

mottagningarna 

av och till sätter systemet 

under väldigt stor press och periodvis får vi 

patientsäkerhetsproblem på grund av detta. Så 

har det varit i många år och det har tyvärr inte 

blivit bättre. Det är fortfarande en svaghet och 

förblir en utmaning för oss. 

Vad är det svåraste med uppdraget som 

chefsläkare? 

 

fokuserad på avvikelser och lex Maria så kom- 

ser, 

vilket kan vara väldigt tufft. Speciellt då det 

handlar om dödsfall som drabbat barn. Något 

som också är svårt som chefsläkare är att man 

 

alltid kunna påverka så mycket. Att då känna 

ens medarbetares stress och frustration, som 

ofta kanaliseras till oss chefsläkare, över att inte 

få tillräckligt med resurser och tid, kan göra att 

man känner sig ganska maktlös. Just det att inte 

- 

 

tackla. 

Vad skulle krävas för att kunna göra det? 

 

till. Den måste ställas mot nya dyra läkemedel 

och teknologier, som man skulle kunna använda 

sig av. Den balansen är rätt svår. Det är inte bara 

så att man kan önska sig saker och därmed få 

det genomfört. Det kan ibland bli väldigt frustrerande. 

Vad är det roligaste med ditt uppdrag? 

tra 

vården. Att genom avvikelserapporter och 

 

- 

 

 

hanterar sina resurser. Även om detta, som sagt, 

kan ha sin baksida då man känner sig otillräcklig. 

Sedan också att få träffa alla fantastiska medarbetare 

och få inblick i SUS arbete. Man blir 

- 

 

se vad vi kan göra.

P A T I E N T S Ä K E R H E T 

OM JESPER PERSSON 

Född: 1949 i Lund 

Specialiteter: Allmän internmedicin, 

medicinsk gastroenterologi, allmän 

medicin. 

Har tidigare bl.a. varit chefsläkare i 

Trelleborg, klinikchef för medicinkliniken 

i Malmö, Kristianstad och Trelleborg. 

Hund eller kanariefågel? 

Hund. Fast kanariefågel är kanske lite 

mer realistiskt. 

Melodifestival eller Lundakarneval? 

Svåra frågor… Jag tycker det är lagom 

 

Melodifestival varje år. 

En egenskap du önskar att du inte 

hade? 

Otålighet. 

CORPUS LABORANS 

text & bild: Johan Allgoth 

Den 8 februari höll kåren sin Xte arbetsmarknadsdag 

Corpus Laborans. 

Många föredrag och 24 utställare, däribland 

studentsugna norska rekryterare, specialmats- 

 

fackförbund tävlade om studenternas uppmärksamhet. 

 

tre, 

säger Erik Broman, T4, läkarprogrammet. 

Alternativ fanns, bland annat lockade Hässle- 

- 

 

aktiva roller under operationer. 

 

något att hämta under dagen, inte bara gratis 

godis från utställarna. 

 

till ett geniprogram för blivande chefer eller 

pederna 

guidades till en lyckad anställning av 

fackförbundet DIK. 

- 

 

CV och vårda sin kontakter, säger Monica Johansson, 

studenthandläggare på DIK. 

Mässan, som hölls på HSC, var välbesökt, trots 

fakultetens osugenhet på att göra dagen fri från 

obligatorisk undervisning. 

– Ja, det är lite tråkigt, men det har gått bra 

ändå, säger Sigrid Eriksson, ansvarig för Corpus 

 

mässa till hösten. 

– Det är viktigt att knyta unga läkare tidigt, 

säger rekryterarsköterskan Helene Månsson 

från Hässleholms sjukhus. Här försöker hon få 

Michelle Günther, läkarstudent på T2, att bli opassistent. 

– Det här var ju gott!, säger Maria Lansvik, logoped 

som tillsammans med kursarna Julia Wel- 

- 

 

– Den är kanon, men brukaren måste ju ha en viss 

begåvningsnivå, säger logopeden Markus Bergren 

som testar en maskin som låter patienter 

styra en dator med ögonrörelser. 

tade 

bland annat om vad som händer i blodet om 

barn 

med dålig tryckkabin. 

13

I N T E R V J U E R 

I F M S A 

Sonden snackar bokstavskombinationer med Tina Wlosinska 

Hej Tina Wlosinska, IFMSA Skånes nya ordförande! 

 

Varför är du enagerad i IFMSA? 

 

 

inte minst får man träffa nytt folk både i Lund, 

Sverige och världen! Vi har nämligen 1,2 mil- 

 

 

åka på IFMSA-praktik i Brasilien, och globalt 

möte i Dubai. 

Okej, men om vi börjar om från början då: 

Vad betyder IFMSA? 

(Tina googlar) - International Federation of 

 

Soft namn! 

- Japp. 

Förutom förvirrade bokstavskombinationer 

 

IFMSA för skillnad egentligen? 

- 

dramatiserar 

deras möte med vården genom 

att bota deras nallar från deras krämpor. Ett 

 

- LMSS - som har funnits väldigt länge nu, och 

där studenter från hela världen besöker Lund 

under sommaren för ett tvåveckors program 

som planeras av studenter. 

 

Varför har du valt att engagera dig i MSF? 

 

 

 

– och så verkade alla aktiva vara så sköna! Det 

 

fortsatt! Dessutom är det kul, intressant – och 

så lär man sig massor. 

Vad är MSF egentligen? 

- MSF står för Medicine Studerandes Förbund 

och är Läkarförbundets studentorganisation. 

Vi är en organisation för Sveriges läkarstudenter 

och har en nationell förbundsstyrelse 

 

vi representerar Skåne. Bland det viktigaste vi 

 

på de olika orterna och se till att alla läkarstudenter 

kommer ut i arbetslivet med likvärdiga 

förutsättningar, både teoretiskt och kliniskt. FS 

 

som rör läkarstudenter. Det kan t ex handla om 

 

som underläkare i tio år) eller att förbättra den 

studiesociala situationen. Här i Skåne ordnar 

vi lunchföreläsningar, AT-mässor, löneförhandlingskurser, 

bokbytardagen, utnämner Årets 

text: Hampus Holmer 

- Sedan har vi förstås Kärleksakuten som är en 

mycket populär arbetsgrupp som informerar 

gymnasieelever om sex och samlevnad och arrangerar 

föreläsningar i ämnet för läkarstudenter 

och andra som är intresserade. Både 

 

 

- IFMSA håller också nationella och globala 

möten där vi skapar kontakter och utformar arbetet 

på lokalorterna. Vi deltar förresten också 

 

anm) arbete och ger input från studenternas 

perspektiv. 

Jaha, det låter ju soft. Så what’s in it for me? 

Alla är välkomna att engagera sig så mycket 

man har tid och lust till - alltifrån att hänga med 

till förskolan några eftermiddagar till att arrangera 

föreläsningar och workshops. Medlemskapet 

är gratis, och våra nationella möten är 

väldigt billiga. För det får du vänner för livet och 

 

av länder (inklusive USA, Palestina och Nepal), 

nationella möten på landets olika kårorter och 

globala möten i världens alla hörn. 

Aaahh sexigt! Hur gör man? 

På ifmsa.se kan man läsa mer om vad vi gör, och 

även hitta kontaktuppgifter till de som ansvarar 

för den arbetsgrupp som du vill engagera dig 

 

 

You bet. 

 

samarbete med MF och fakulteten – och delar 

 

mån att påverka lokala beslutsfattare för att 

villkoren för oss studenter ska vara så bra som 

 

Okej, men hur skiljer ni er från MF då? 

Den ständiga frågan! Jag ska försöka förtydliga 

 

läkarstudenternas fackliga och professionella 

organisation och MF är kåren. MSF är en na- 

 

läkarstudenter och mer politiskt medan kåren.. 

 

tbildningar 

lokalt här i Lund. Det som kan vara 

lätt att blanda ihop är MSF och MUR (Medicin- 

 

med läkarutbildningen lokalt via kursrepresentanter 

och folk från fakulteten. Summan av 

kardemumman – det är två delvis helt olika organisationer! 

Solklart? 

Som korvspad! En fråga till: är det sant att ni 

är stenrika? 

I wish! 

FOTOSimon Schmidbauer 

M S F 

 

Text: Hampus Holmer 

14 

FOTOLisa Ellegård

R Ä T T T I L L V Å R D 

RÄTTEN ATT BLI SJUK 

Lika rätt till lika vård är idag en del av den sven- 

 

kan läget dock bli både kritiskt och komplicerat 

om ett vårdbehov skulle uppstå. En torsdagskväll 

i mitten av mars ordnade Kandidatföreningen 

tillsammans med SCORP (IFMSA) en temakväll 

med titeln ”Rätten till vård – gäller den alla?” 

på Kapellet i Malmö, ämnad som ett tillfälle att 

diskutera och ventilera dessa frågor. Men hur 

fungerar egentligen Svensk lagstiftning? Vilka 

har rätt till vilken vård? Eller snarare: vilka har 

inte rätt till vilken vård? Sonden bad medlemmar 

från båda föreningarna klargöra frågan. 

Våran fader Hippokrates lade grunden för 

den vårdetik som reglerar och dirigerar dagens 

vårdarbetare. Den uttrycker entydigt att 

 

omständigheter. Med åren har Hippokrates 

ed kommit att utvecklas till den läkaretik som 

 

- 

 

ha patientens hälsa som det främsta målet och 

- 

 

läkare arbetar med människor i mycket sårbara 

positioner är det därmed viktigt att dessa di- 

 

med vården mer än nödvändigt. Efter andra 

världskriget stod det klart att någonting måste 

göras. Först bildades FN, och de mänskliga rät- 

 

blev det aktuellt att skapa en gemensam värdegrund 

också för världens läkare. Därför samlades 

läkare från hela världen i det som kallas 

för World Medical Association och spaltade 

upp vad som gäller i mötet mellan patient och 

läkare – och i mötet samhället-läkaren. Resultatet 

var Lissabondeklarationen. Den består av en 

lång lista av förhållningsregler för hur patienter 

skall tas om hand, vilka rättigheter patienten 

har och vilka skyldigheter läkaren har. Där står 

 

Hippokrates uttryckte cirka 2 500 år tidigare 

och att när en lagstiftning förnekar en patient 

dessa rättigheter är det läkarens uppgift att 

vidta lämpliga åtgärder. 

Ett välbehövligt klargörande i frågan om papperslösas rätt till vård 

 

Kandidatföreningen 

Erik Broman och Moa Herrgård 

IFMSA, SCORP 

Utöver dessa vårdrelaterade internationella 

 

däribland Sverige, att rösta igenom en deklaration 

om rätten till hälsa. Även denna deklaration 

uttrycker entydigt att alla har samma rätt 

 

lika villkor. 

 

Hunt Sverige, med uppdrag att undersöka hur 

Sverige efterlever den ovan nämnda deklarationen 

om rätten till hälsa. Resultatet var bör- 

 

Sveriges lagstiftning uttrycker en större dis- 

”Sweden does not participate in what it teaches” 

FAKTA: VÅRDKOSTNADER 

Kostanden för osubventionerad vård i Sverige: 

Vårdcentralsbesök: 1.400- 2.000 kr 

Förlossning (komplikationsfri): 21.000 kr 

Vårddygn på specialistavdelning: 4.000 kr 

Akutundersökning hos tandläkare: 1.025 kr 

kriminering rörande tillgången på vård än vad 

 

gör. Sverige efterlever inte direktivet om bästa 

- 

 

what it teaches”. 

Den svenska lagstiftningen placerar gruppen 

icke svenska medborgare i tre undergrup- 

 

 

asylprocessen och gömda dem som fått avslag 

i asylprocessen. Patienter inom dessa två grup- 

 

som svenska barn medan de över 18 år endast 

 

stå 

innebär, vilket leder till att olika personer 

 

Papperslösa, personer som vistas i landet utan 

att ha sökt asyl, har enligt den svenska lagstiftningen 

inte tillgång till full vård. Patienter 

inom denna grupp har oavsett ålder endast 

tillgång till vård som inte kan anstå. Kostnaden 

för vården får papperslösa patienten oavsett 

 

gången till vård då det i praktiken resulterar 

i att dessa människor, trots behov, inte söker 

mal 

och de dessutom är rädda för att bli angi- 

 

dock först vården och sen kräver in pengarna. 

Detta resulterar i att om patienten någon gång 

i framtiden får uppehållstillstånd startar denne 

KANDIDATFÖRENINGEN 

Kandidatföreningen är en förening inom Svenska 

Läkaresällskapet som riktar sig mot läkarstuderande 

och AT-läkare. Verksamheten är tänkt som 

ett forum för att främja utbildning, vetenskap och 

 

representerad på alla lärosäten med läkarutbildning 

och har ca 2000 medlemmar. 

sitt liv som svensk medborgare med enorma 

skulder som vid det laget ofta dessutom gått till 

kronofogden. 

 

FN, kritiserats för sin hantering av tillgången till 

vård för papperslösa, asylsökande och gömda. 

Efter starka påtryckningar från såväl internationellt 

håll som från nationella vårdeliten till- 

terades 

resultatet – ett betänkande som hävdar 

att alla i Sverige, såväl papperslösa som asylsökande 

och gömda, skall få samma vård på lika 

villkor som medborgare. Detta skulle innebära 

en ökning på 0,3% i landets vårdbudget. Betänkandets 

förslag samstämmer trots allt med den 

lagstiftning som i princip alla länder i övriga Europa 

har. Dessvärre har regeringen valt att inte 

ta nästa steg genom att skicka utredningen på 

remiss för att slutligen stifta en ny lag i frågan. 

Till dess att utredningens resultat implemen- 

 

mellan vårdetiken och den svenska lagstiftningen. 

Tillgången till vård på lika villkor är än så 

långe en olöst fråga i Sverige och ansvaret för 

vård på lika villkor hamnar därmed på den enskilda 

praktiserande läkaren. Det bäddar för en 

 

råkar träffa avgör vilken sorts vård du får, vilket 

är fullständigt oförenligt med det rättvisa och 

humana samhälle vi alla vill se Sverige som. 

Vårdarbetare och studenter, däribland studenter 

i IFMSA och Kandidatföreningen, över 

hela Sverige reagerar över rådande lagstiftning 

och regeringens hanterande. Engagemanget har 

 

 

 

på frivilligklinikerna, förtydliga för dina handledare 

under praktik om vilka regler som gäller 

då ni får en papperslös patient eller engagera 

dig politiskt. För ett samhälle där vård inte behandlas 

som en mänsklig rättighet är inte ett 

värdigt samhälle. Frågan om papperslösas rätt 

till vård i Sverige har blivit sittande regeringens 

partiers 

Maria Fern, uttrycker entydigt stöd i 

frågan om att papperslösa skall få vård medan 

ledande alliansparti inte godkänner det betänkande 

som lagts fram. 

IFMSA 

IFMSA Sweden är en ideell läkarstudentsorganisation 

som arbetar med humanitära 

frågor och internationell förståelse ur både 

lokalt och globalt perspektiv. Vi arbetar med 

utbyten, mänskliga rättigheter och fredsfrågor, 

folkhälsa, primärvård samt reproduktiv hälsa. 

SCORP (Standing Committee On Human Rights 

and Peace) är ett av utskotten inom IFMSA. Vi 

arbetar utifrån ett vårdperspektiv med frågor 

som berör mänskliga rättigheter och fred. 

15

O P E R A 

F I N K U 

KulU, MFs kulturutskott, har ordnat rabatterat 

pris för MFs studenter på Malmö Operas 

stundande uppsättning av Richard Wagners 

sista operaverk, Parsifal. Jubilaren Sonden 

uppsöker en annan åldrande uttrycksform och 

 

 

 

 

chocken av att hennes schnauser försökt mota 

bort mig från byggnaden genom ett skärande 

 

stora byggnaden från 1940-talet. Torgny Nilsson, 

presschef på Operan möter mig med stor 

 

för mitt inbokade möte med Stefan Johansson, 

chefdramaturg och konstnärlig ledare som 

också regisserar uppsättningen av Parsifal. Eft- 

 

 

 

 

Det måste man nog göra för att kunna arbeta 

här. 

Många ser Operan som en ganska svår konstart 

med en väldigt gammal publik. Hur 

kommenterar du det? 

former 

brottas med problemet att många tror 

att man måste kunna så hemskt mycket i förväg. 

tresset 

med att Operan var ett bra ställe att ta 

 

föreställningarna speciellt mycket, utan det 

 

riktig wow-upplevelse. Vad gäller den åldrande 

 

lik, 

men vad skulle de annars göra? De har väl 

 

 

har tålamod nog för en föreställning som varar 

i tre timmar och saknar många av de fördomar 

som hindrar yngre personer från att besöka 

våra föreställningar. 

Plötsligt öppnas en dörr och en gänglig äldre 

herre med tunn vit mustasch och runda 

glasögon stiger ut med ett stort kliv. 

- Ha så kul med Stefan nu, han är en mycket 

entusiasmerande man, viskar Torgny innan 

 

- Jaha, vad vill du veta för något då? frågar den 

gänglige regissören. 

16 

Vi undrar vad som är grejen med opera, och får svar på tal! 


 

Ingmar Bergman. De intensiva ögonen granskar 

 

att spela intellektuell. Jag frågar istället så ärligt 

 

Vad är grejen med opera egentligen? 

“Det är väl ganska bra att vara pretentiös?” 

- Oftast brukar man ange två huvudargument. 

Det första är att opera är stort, praktfullt och 

underhållande. Det andra, och kanske viktigaste 

ändå, är att operan, genom sin speciella 

kombination av scenframträdande och den 

särskilda sångtypen, kan förmedla genuina 

känsloupplevelser över tid och rum. Vissa tror 

att sången bara är pompös, men det är egentligen 

bara ett sätt att nå publiken! Dessutom är 

många av verken levande historiska källor som 

ger inblick samhället på den tiden den utspelar 

sig. 

Men kan inte andra former av musik också 

förmedla känslor minst lika bra? 

 

vår tids stora tragedier, kärnkraftsolyckor, 

 

 

litteratur som skildrar det på olika sätt. Frågan 

är om popmusik kan skildra sådant? Ja, 

 

 

 

bättre! 

Så om det nu stämmer - hur kommer det sig 

att operan inte är mer populär än vad den 

är? 

- Ja, först och främst är det väl ett relativt 

begrepp - vi brukar ha minst 500 i publiken på 

 

 

om musikalisk mognad. Före min generation av 

40- och 50-talister lyssnade ungdomar på den 

tidens moderna musik, men gick nästan alltid 

över till mer seriös musik med åldern. Från min 

generation och framåt har många fortsatt att 

mogna intellektuellt inom litteratur och teater 

 

Hur kommer det sig då? 

- Musikinstitutionerna har misslyckats med 

att exponera allmänheten för klassisk musik. 

Det är som med mycket annat att smaken 

utvecklas beroende på vad man utsätts för helt 

 

 

- 

 

knappt några lättare operetter, och man går 

på musikal istället. I skolan är inte klassisk 

bildning längre ett krav heller, och den klassiska 

musiken försvinner i bruset av andra intryck. 

Dock har publiken aldrig fel, hur outbildad den 

än är! 

Jag antar att du inte följde melodifestivalen 

särskilt noga? 

 

arbetat med Ranelids producent, och tycker 

att det är pinsamt vad de utsätter den stackars 

 

den moderna popmusiken, utan är kvar i 

70-talet, med Dylan, Janis Joplin och Lou Reed. 

Okej, men vad tycker du om påståendet att 

opera är pretentiöst? 

Pretentiös. Det är väl ganska bra att vara 

 

anspråksfull och ambitiös, men utan att vara 

 

Härligt! Då är jag också pretentiös. Hur ser 

du på operans framtid? 

 

 

är det mest klassiska ikonverk som spelas, av 

prestigeskäl, fastän det skrivs en hel del nytt 

hela tiden! Operan lever i allra högsta grad! 

Stefan Johansson, chefdramaturg 

FOTOAlexander Kenney

L T U R 

HEJ, ANTON ROMELL, 

LÄKARSTUDENT PÅ SCENEN! 

Anton, läkarstudent i T7 och basröst i Lunds Studentsångarförening, 

har hjälpt till med de rabatterade operabiljetterna 

för MFs studenter eftersom han står på scenen i Parsifal. Hur 

kommer det sig? 

- När Operan sätter upp verk där vissa delar är skrivna för bara mansröster 

behöver de förstärkning och då kontaktar de oss. I Parsifal 

består Graalsriddarna av enbart män, även om vi till vår besvikelse 

inte kommer att få bära rustning. 

Är du intresserad av opera? 

- Absolut! Det är en bra blandning av sång, orkester och teater. Jag 

 

upp ögonen för opera! 

All right! Lycka till då! 

- Tackar! 

FOTO Charlotte T Strömwall 

KulU INFORMERAR 

Ta chansen att se Richard Wagners Parsifal på Malmö Opera för halva 

priset! Den 5:e Maj anordnas mingel med tilltugg och därefter går vi 

gemensamt till Malmö Opera för att avnjuta en extraordinär kulturell 

upplevelse. 

Maila kulu@mfskane.se för att få en rabattkod som du sedan använder 

när du beställer din biljett till föreställningen den 5:e Maj på www.malmoopera.se. 

Därefter får du löpande information skickat till din mail. 

O P E R A 

17

S P E X 

SOBOTTA BRA, MEN 

H E M M A B Ä S T 

- Hej och välkomna. 

 

När det anrika preklinspexet Sobotta åter- 

programmet 

möttes publiken av ett entydigt 

 

för årets uppsättning var landets medicin- 

utbildningar och dess orter, som alla representerades 

i en studentpanel på scen. Av den lärde 

vi oss att den högfrekventa örebrodialekten är 

mycket irriterande för hundars känsliga öron, 

 

nollningens blindtest endast kan botas med 

etanol. I Uppsala har man tom blick och putande 

läppar och i Stockholm aktar man sig noga för 

18 

Sonden går på läkarspex. Kul! 

Text: Hampus Holmer & Anton Jarnheimer 

 

hem till grundkursens Lo Persson, där dottern 

Lo-visa och frun Lo-va utvärderade veckan med 

idel [tuemmen uepp], och dessutom besöka 

 

av allt var dock inblicken bakom kulisserna hos 

Rasmus, notoriskt försenad läkarstudent. Vad 

gör han på morgonen egentligen?! Jo, bland 

annat trotsar han tyngdlagen i en rutschkana, 

luktar på blommor samt snorklar. En helt vanlig 

morgon alltså. 

- De senaste veckorna har vi arbetat stenhårt 

ger 

bakom uppsättningen. 

Nedan återges en av spexets sånger. Nynna och 

 

Uppsala-visan 

(Melodi: Vintern rasat) 

I Uppsala här har vi traditioner, allt ska vara som 

det alltid vart’, 

Förr i tiden va allting bättre, det har mina farföräldrar 

sagt. 

Snart är tentan här med svåra plågor, 

Plugga varje dag så känns det bra 

Klarar du ej tentan står du i lågor 

Uppsala här har vi aldrig kul 

1. 2. 3. 

1. Kvällens konferencier Christian Westöö, 2. Microsoft Word 

på en Mac ?!, 3. Detalj från Stjernkvists bauta-Barbara i 

papier-mâché, 4. Åtta kandidater Glenn från Gbg, 5. MFs 

ekonomiansvarige sparar inte bara $$$ 

4. 5. 

FOTOHampus Holmer

D E N L E D E F E R E N D A 

J U R I S T E N S 

K L A G A N 

Kära retards, 

 

doftande, välordnade och påkostade värld. Jag 

 

som arbetar i galonbyxor och roar sig med att 

- 

 

föreställer mig att ni tittar på TV ibland och har 

åtminstone en rudimentär uppfattning om livet 

 

ni föreställer er. Vi är vackra, vältränade och 

bor i dyra bostäder. Vi är lyckliga, beresta och 

äter dyr mat. Juristkåren är i mångt och mycket 

vad den borgerliga regeringen hoppas att hela 

 

kommer förr eller senare att kultiveras till att 

bli som vi. 

lan 

och ogärna kliver ur min vardag av kalvburgare, 

egyptiskt linne och kvinnor med blonda 

hästsvansar. Som någon begåvad individ i 

 

en kvinna som tillbringade gymnasietiden inte 

med att läsa kemi och klämma pormaskar, utan 

 

 

svar på tidningen Bamse!) redan räknat ut så är 

 

stund. Anledningen till detta, mina stackars au- 

 

En krönika av en jurist. Ett kärt återseende i Sonden. 

Text: Joel Dahlquist, Jur. Kand 

hället 

i allmänhet, och på Lunds läkarprogram 

i synnerhet, om att läkare ägnar sig åt 

något viktigt, något som förbättrar andras liv, 

 

aktligen borde bemötas med vördnad och 

respekt. Denna föreställning får det att vända 

 

 

är någonting att ha. Det var över ett år sedan 

 

slänga ut yours truly (något som råkade sammanfalla 

med att redaktörsparet Lundblad- 

Danzkwikeischsk äntligen blev avsatta och 

kunde ägna sig åt sitt äktenskap på heltid). 

 

och tillhandahåller, nästan gratis, en check-lista 

som ni alla bör ha på badrumsspegeln i ert 

 

- 14,000 högskolepoäng kan aldrig kompensera 

för det faktum att du blev av med din oskuld vid 

21 års ålder. 

- Kombinationen av ditt muterade utseende 

 

 

åtminstone ett av dem. 

- Åkesson är inte vin. 

 

- De enda attraktiva människorna på läkar- 

 

 

- Även om dina fackliga företrädare har sett till 

att manipulera din arbetsmarknad så till den 

milda grad att din ingångslön är åtminstone 

fyra gånger högre än vad som är rimligt, så är 

din löneutveckling på samma nivå som en svarttaxi-chaufförs. 

 

valde att bli läkare för all manlig uppmärksamhet. 

 

mycket tid du tillbringade framför datorn när 

de andra killarna experimenterade sexuellt. 

 

kan lukta sig till din bakgrund i vilket fall som 

 

livet och alla vet om det. 

Så, den här krönikan tog fyra och en halv minut 

att skriva. Det blir elva tusen ex moms, var kan 

 

FOTOPrivat 

19

A N N O N S E R 

Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening och Corpus Medicum inbjuder till 

DISKUSSIONSKVÄLLAR PÅ TEMAT AKADEMISK UTMANING 

Ett behov av större akademisk utmaning på våra utbildningar har identierats. 

Akademisk utmaning kan innebära era saker, men framförallt betyder det högkvalitativ 

undervisning så att vi studenter når högt uppsatta mål. Det betyder tydlig feedback och 

klara mål för vår inlärning. 

Just nu pågår en utredning av läkarutbildningen och Allmäntjänstgöringen (AT), som 

förväntas föreslå att AT ska ersättas av att läkarutbildningen får en extra termin och 

därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare 

programdirektör för läkarutbildningen och ordförande i Svenska Läkarsällskapets (SLS) 

Utbildningsdelegation. 

Det nns många frågor kring vår framtida utbildning. 

Vi ger er möjlighet att få lyfta dessa frågor och många er nu under våren! 

27/3 KLARAR DU DIG UTAN AT? 

Locus Medicus Lundensis, Tunavägen 5, Lund 

Vi direktsänder SLS tisdagssammankomst där Stefan Lindgren rapporterar om hur långt 

utredningen har kommit. Däreer diskuterar vi hur vi skulle vilja att en ny, 6-årig 

läkarutbildning skulle kunna se ut. 

10/4 DISKUSSION MED STEFAN LINDGREN 


Vilka är möjligheterna och vilka är fallgroparna med "Den nya läkarutbildningen". 

Hur skulle DU vilja att det såg ut? Kom ned och diskutera frågan med utredningens ledare 

Stefan Lindgren och inbjudna paneldeltagare. 

24/4 AVAKADEMISERINGEN AV SJUKVÅRDEN HAR GETT 

BRIST PÅ AKADEMISK UTMANING I VÅRA UTBILDNINGAR 

Health Science Center, HSC, Baravägen 3, Lund 

Ständiga besparingar och större patientgrupper gör att sjukvården blir mer och mer pressad. 

Undervisningen trängs undan, liksom forskningen. Men vad händer när akademin 

inte längre får plats inom sjukvården? Vilka konsekvenser har det för våra utbildningar? 

Och vilka konsekvenser kommer det att få för framtidens sjukvård? Debatt och eerföljande 

diskussion. 

Tre tisdagar klockan 17.30. Diskussion om akademisk utmaning och om 

framtidens läkarutbildning. Vi bjuder på middag till dem som har anmält 

sig! Anmäl dig senast tisdagen innan till anmalan@mfskane.se 

Välkomna! 

Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum 








därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, lärare i Malmö, tidigare 










Svenska Läkaresällskapets Kandidatförening och Corpus Medicum inbjuder till 


















diskussion. 



därmed blir 6-årig. Utredningen leds av Stefan Lindgren, Välkomna! lärare i Malmö, tidigare 

Kandidatföreningen Lund/Malmö/Helsingborg, Corpus Medicum 



Tre tisdagar klockan 17.30. Diskussion om akademisk utmaning och om 

framtidens läkarutbildning. Vi bjuder på middag till dem som har anmält 

sig! Anmäl dig senast tisdagen innan till anmalan@mfskane.se 




















diskussion.

G O A B R O A D 

Currently, I am a master student at the 

 

Health (MPH) at the Medical Faculty of Lund 

University. On 31 May 2012, our batch will formally 

graduate and many of our dear classmates 

will leave Sweden either back to their countries 

or to work internationally. Thinking about the 

inevitable separation from many of dear classmates, 

I am writing my experience as an international 

student in Sweden. I am sure many 

other international students have had similar 

experiences and that the new international students 

in Sweden may have similar ones. 

In the year 2000, I came to Sweden to study at 

the Lund University International Master Program 

in Environmental Studies and Sustainability 

Science (LUMES). I arrived about four 

days after the program had started because of 

the delay in issuing me the Swedish student 

residence permit, due to my country of origin. 

By then, the 4th batch of LUMES students had 

 

and had already gotten to know each other 

fairly well. Upon my arrival to the student dormitory 

(Spoletorp), I found my corridor-mates 

 

make our stay in the corridor common area as 

comfortable as possible. Despite the fact that I 

 

recognise some of the words in the discussion, 

because of the many different dialects (Kenyan, 

Chinese, Danish, Spanish, German, Canadian, 

and American). 

 

LUMES. There were 24 students from 19 countries 

sitting in the same classroom. That was the 

 

so many people from different countries in the 

same classroom. I immediately felt the friendly 

environment. The next day, LUMES took us 

 

then that I started getting to know my classmates 

much better. During these three days, 

we cooked together and each one of us presented 

his/her country and its environmental 

conditions. The days studying with my LUMES 

friends were among the best days of my life 

as an international student. We became like a 

family regardless of our different cultural, religious, 

geographical and political values and 

 

in common as human beings rather than looking 

at our differences. We became an international 

family in every sense. The one and a half 

years, the duration of the master program back 

then, passed so fast in spite of the many group 

assignments during the courses, that the Swedish 

education system is well known for. 

Life as an exchange student 

Text: Mohamad Zakaria 

Studying at the MPH program [Master of Public 

ing 

than the programs I have previously studied 

at. We have been so busy with the study assignments, 

especially group-work assignments, and 

now with our MPH theses writing, but it has 

been also a very nice and rewarding experience 

studying at this MPH program among 43 international 

students from about 25 countries and 

 

The LUMES graduation ceremony on December 

11, 2001, was a happy day (see picture below). 

In the evening, however, we were all really sad. 

“...establishing more international programmes 

with good quality of education is 

a necessity that contributes to a sustainable 

world.” 

We realised that the day had come when we 

had to say goodbye to each other. Many of us 

cried while hugging each other goodbye. I will 

never in my lifetime forget how sad I was that 

night. My friends and classmates left Lund and 

 

University. Many international students who 

left Lund to go back to their home countries had 

sort of a shock going back to their realities of 

life. My shock, which was not less than theirs, 

was facing the reality of being in Lund without 

most of my dear friends from LUMES. This sad 

part of the experience will unfortunately be repeated 

again when many of my friends at the 

MPH program will depart this summer. 

Being an international student is a lifetime en- 

ment 

gives the student a different perspective 

on life - a better perspective. During the study 

period one learns about others cultures, traditions, 

and ways of thinking, among many other 

important things in life. These are things you 

 

about cultures and traditions. The international 

experience itself is a precious one, that the international 

students gain in addition to their 

Z A K A R I A 

diploma upon graduating from such an internationally 

highly ranked and respected university. 

 

about life may change. One starts recognizing 

the possibility that people, if they want, are capable 

of living together in peace and harmony if 

given the possibility and the environment to do 

so. Stereotypes about nationalities, cultures and 

religions will not have much space in the thinking 

of international students after having lived 

and learnt from this experience. I believe the 

international student environment is a means 

to create a better world, a more sustainable one 

that builds trust among nations and individuals. 

Therefore, establishing more international programmes 

with good quality of education is a necessity 

that contributes for a sustainable world. 

Moreover, the university and the leaders of the 

international master programs shall organize 

more alumni meetings for their programs 

where graduates meet to share their work 

experiences after graduation. This is the best 

opportunity for networking between the university 

and the graduates that creates further 

opportunities for cooperation. LUMES had 2 

alumni meetings both in 2005 and in 2011. 

The alumni meetings have been very useful for 

cross-batches professional cooperation and for 

generating new ideas for the future. I encourage 

the administration at the MPH program to organize 

similar alumni meetings. 

Finally, my advice to the current international 

students and to the other future international 

students at Lund University is to use their opportunity 

of being international students to 

build life-long friendships with their fellow students; 

to learn how to tolerate the differences; 

tures 

as much as possible, as this helps a lot in 

life in general and in working life in particular; 

 

to look for the differences. Make those unique 

months of your life during your international 

experience unforgettable ones which you can 

always remember with pleasure and with a 

smile. 

FOTOPrivat 

21

F A K U L T E T E N 

D E K A N D U L I T A P Å 

Vem är du bortsett från dekanus? 

 

81. Jag har läst mest kemi, men även biologi och 

en del medicin och är doktor i medicinsk kemi. 

ningen 

och för institutionen för experimentell 

medicinsk vetenskap, studierektor för bio- 

 

 

många saker parallellt – forskning och utbildning. 

Jag är en ganska glad och positiv person och 

tycker om människor. 

Vad gör en dekanus egentligen? 

- Dekanus har hand om medicinska fakulteten, 

 

1300 anställda och 2800 studenter. Vi håller på 

med forskning och utbildning, och numer också 

 

Det där med innovation låter trendigt, vad 

innebär det? 

 

på nya läkemedel, men innovation är också nya 

behandlingssätt, eller omhändertagande av patienten. 

I framtiden kommer patienten behandlas 

mer och mer i hemmet, ”personalized medicine” 

och så vidare. Till exempel måste vi tänka 

på hur detta kommer påverka utbildningarna 

och deras kliniska moment. Andra uppgifter 

är att lyfta fram fakulteten inom universitetsvärlden 

och i media, och att tänka strategiskt. 

Detta är en region där det händer mycket, med 

till exempel ESS, MAX IV och Ideon Medicon Vil- 

 

pligt 

forskningscenter baserat på världens mest 

kraftfulla neutronkälla, reds anm). En del saker 

har vi satt igång med, till exempel att se igenom 

 

 

betalt. Och det är lite oroväckande hur vi ska 

hantera detta. Apotekarutbildningen är det 

också mycket frågetecken kring. Allt är egentligen 

färdigt att sätta igång. Det är uppe till diskussion 

igen, men vi måste få mer pengar från 

verkan 

mellan grundforskning, kliniker, hälsa 

vårdvetenskap, samverka över gränserna. 

Vad innebär arbetet i praktiken? 

- Det innebär mycket möten med många män- 

ecas 

exekutiva team, i och med nedläggningen 

 

 

en värld utanför Stockholm. Nyligen ringde 

det någon som ville donera en massa pengar 

 

gymnasier, för att uppmuntra ungdomar till att 

 

 

Direkt när du tillträdde började telefonerna 

att ringa, med folk som lobbade för saker, 

berättade du i en intervju. Vad ville de, till 

exempel? 

- Jag har aldrig haft så mycket uppvaktningar på 

22 

Sonden träffar Gunilla Westergren-Thorsson, ny dekanus för Medicinska Fakulteten sedan 1 januari 

text: Erik Grönholm 

så kort tid. Det är mycket att man vill visa vem 

man är, man vill få fördelar, man vill ha pengar 

till olika saker. Det är det som det handlar om, 

men nu har vi så decentraliserad ekonomi så 

det mesta ligger ute på institutionerna, väldigt 

lite ligger på fakulteten. 

Det pratas litet bland studenter om att vissa 

tjänstemän inom fakulteten skulle vara 

mer vänner till ledningen än meriterade 

för sina tjänster, och att vissa efternamn 

skulle ha lite företräde till forskningsanslag. 

Föregående dekanus Bo Ahrén talade i en 

intervju om att detta var ett problem som 

han jobbat med, men som kvarstår än. En 

”internkultur” eller ”förhandlingskultur”. 

- 

 

 

 

- 

 

har en rätt så bra strategi hur vi förhandlar osv. 

Mycket går via institutionerna. Det går inte att 

- 

 

mest informera om vad de gör och det är viktigt. 

Du är den första kvinnan som har denna 

tjänst. Är det något som märks av? 

- Jag har inte märkt något än. Jag är uppfostrad 

 

 

 

med det. Förstås, på något manligt professor- 

 

något – så sades det ”vill du något eller skakar 

- 

 

 

drivit mitt sätt att vara. 

Bland studenterna och doktoranderna på 

Lunds Universitet är kvinnor och män jämnt 

fördelade, men bland professorerna är fyra 

av fem män. Är det något du tänker på? 

 

på föreläsningslistan på en konferens, kan det 

 

utomlands, än här, men det är en lång väg att gå. 

 

dhet 

inom fakulteten, men också i världen. I 

tom 

beroende på om man är man eller kvinna. 

 

 

att se på det i behandlande situation. Det har 

- 

 

 

Mandatet är oftast på sex år. Vad har du för 

visioner om vad du ska uträtta under denna 

tid? 

- Få ihop fakulteten – nu är den ganska spretig. 

 

 

ligga i framkant vad gäller undervisning och forskning. 

Det måste man underhållla hela tiden. 

Som sagt ska vi vara framgångsrika, gärna inom 

områden som kan ha omsättning också i sam- 

skor, 

och saker som kan förbättra vår vardagliga 

hälsa. 

Hur ser det ut med att gå om Karolinska i 

universitets-rankningen? 

 

 

områden är vi i dignitet med karolinska, på andra 

är det en bit kvar. 

Ska du bygga några monument över dig själv, 

som BMC eller CRC? 

 

i tre olika hus nu. BMC, CRC och HSC. Frågan är 

 

mycket. Kanske blir det något litet monument 

någonstans. Jag har inte planerat något än, men 

allt blir det något. 

Vad gör fakulteten om 50 år, tror du? 

 

 

tror utbildningarna är helt förändrade, mycket 

 

att vi ligger väldigt bra till. Vi har också mer 

samverkan mellan Malmö, Lund och Köpenhamn. 

Vad gör du om 50 år? 

 

blir behandlad. Haha. Eller åker världen runt! 

FOTOKG Pressfoto

M F 

S T Y R E L S E N 

ORDFÖRANDE 

 

ordf@mfskane.se 

046-222 01 08 / 0709-38 70 13 

VICE ORDFÖRANDE MED EKONOMISKT 

ANSVAR 

Johan Danielsson 

vice@mfskane.se 

046-222 06 80 / 0736-753571 

SOCIALT ANSVARIG 

 

socialt@mfskane.se 

UTBILDNINGSANSVARIG 

Lars Hellström 

utbildning@mfskane.se 

STUDENTHÄLSOANSVARIG 

 

studenthalsa@mfskane.se 

INFORMATIONSSEKRETERARE 

Louise Mucchiano 

info@mfskane.se 

ANSVARIG FÖR INTEGRATION OCH 

KOMMUNIKATION (IoK) 

Lina Broman 

iok@mfskane.se 

U T S K O T T 

UTBILDNINGSBEVAKNING 

Medicinska utbildningsrådet 

mur@mfskane.se 

Biomedicinska utbildningsrådet 

bur@mfskane.se 

Logoped- och audiologistuderandes utbildningsråd 

laur@mfskane.se 

SOCIALA UTSKOTT 

Sexmästeriet sexm@mfskane.se 

Övermarskalk overmarskalk@mfskane.se 

Novischförmän novisch@mfskane.se 

Brunchen brunch@mfskane.se 

Ärtan artu@mfskane.se 

ultraljud@mfskane.se 

Idrottsutskottet idru@mfskane.se 

Kulturutskottet kulu@mfskane.se 

Sonden sonden@mfskane.se 

IT-ANSVARIG 

Jens Wretborn 

it@mfskane.se 

K O N T A K T 

MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ 

EXTERNPOST BMC, H10, 221 84 Lund 

INTERNPOST HS 66 

TELEFON 046 - 222 06 80 

E-POST mf@mfskane.se 

HEMSIDA www.mfskane.se 

O R D - 

F Ö R A N D E 

- Om man är stark måste man också vara snäll 

Hej på er allihopa, så här när våren precis bör- 

 

 

 

bemöta kritiken som då och då lyfts mot kåren 

och den, i vissa personers ögon, tveksamma 

demokratiska förankring när så få kandidater 

ställer upp i fullmäktigevalet att medlemmarnas 

röster i praktiken inte spelar någon roll? Det är 

ett intressant tema, i synnerhet med tanke på 

vad demokrati betyder, och hur den kan utövas. 

För i en förening med så många aktiva som MF 

har, med så många skribenter i kårtidningen, så 

många aktiva utskott och så många studeran- 

 

har en bred förankring som gör att demokrati 

 

 

er alla att kandidera och nominera till förtroendeposter 

under nästa verksamhetsår, så 

 

med mycket aktiviteter och stort engagemang? 

Ett annat alternativ var att skriva om hur studenterna, 

genom kåren och Läkarsällskapets 

Kandidatföreningen, tagit saken i egna händer 

och nu i vår dragit igång seminarier kring hur 

 

utbildningar, när det egentligen borde ligga på 

 

av utbildningskvaliten och åtgärda de brister 

 

som Sondenredaktörerna önskade läsa om i 

 

min syn på det kårsamarbete som snart pågått i 

två år, och som heter Corpus Medicum. Jag valde 

det sistnämnda. 

de 

rektorn för Lunds universitet att det en- 

 

Medicinska fakulteten hade det tidigare funnits 

tre kårer, Medicinska Föreningen, Vårdvetenskapliga 

studentföreningen och Sydsvenska 

 

förlorade de sin status som kårer, och blev istäl- 

A N J A 

let sektioner i den nybildade, fakultetsgemen- 

 

och sektionerna, de tidigare kårerna, var också 

 

suveränitet. Det betyder att ingen av de andra 

sektionerna har rätt att bestämma över någon 

av de andra sektionerna. Det betyder att alla tre 

sektionerna måste vara överens för att kunna 

göra något. 

Att vara en sektion i Corpus Medicum var inget 

som Medicinska Föreningen valde, av alla alternativ 

var detta det minst dåliga eftersom man 

 

vid Lunds universitet. Men Corpus Medicum har 

givit kårarbete ytterligare en dimension. För att 

bli tagna på allvar, och för att inte bli utspelade 

mot varandra, så måste vi studenter visa upp 

en enad front mot fakulteten. Och för att kunna 

göra det så måste vi vara eniga i Corpus Medicum. 

Och att vara eniga, och uppträda med ett 

ansikte utåt, är inte det samma som att Medicin- 

 

bestämmer. En enad front får man först när alla 

känner förtroende för varandra. När alla känner 

 

de andra, och när ingen känner sig trampad på, 

då är det inte svårt att visa upp en enad front. 

 

trivas under sin studietid och att våra utbildningar 

ständigt ska bli bättre. 

Så för MF, som är den största sektionen, och 

dessutom den starkaste eftersom vi har studenter 

som läser längre utbildningar, är aktiva 

under en längre tid i kåren och därmed hinner 

lära sig en massa om fakulteten och om 

 

är man stark måste man också vara snäll. Och är 

vi det, då har MF allt att vinna på att vara en sektion 

i Corpus Medicum. För nu för vi inte bara de 

egna medlemmarnas talan, utan nu talar vi för 

alla studenter vid Medicinska fakulteten i Lund, 

och tro mig, den rösten klingar starkare! 

FOTOSimon Schmidbauer 

23

F U M - K A N D I D A T E R 

1.Louise Mucchiano Log T6 

 

i Medicinska Föreningens styrelse som infosekreterare, 

nämnden för rehabiliteringsutbidlningarna, 

ledningsgruppen för logopedi- och 

audiologiutbildningarna samt i Medicinska 

 

har om framför allt logoped- och audiologiutbildningarna, 

men även resterande utbildnin- 

 

mindre utbildningarnas röster. Det hade varit 

fantastiskt roligt och givande att sitta ännu ett 

år i FUM! 

2. Karl Lundblad Läk T8 

Jag verkar för en utmanande pedagogik inom 

utbildningsbevakningen, och ett rikt utbud av 

såväl traditionella som nya sociala aktiviteter i 

MF. 

3.Anja Nylander Ordförande MF, har avslutat 

Läk T8 

Jag vill fortsätta att arbeta för att MF ska vara 

en aktiv och trovärdig studentkår. Med anledn- 

 

gänglighet 

för alla studenter på våra utbildnin- 

tation 

i fakulteten. Vi ska samarbeta mer mellan 

 

och vara bättre förberedda inför möten. Studentrösten 

ska höras överallt! 

4.Hampus Holmer Läk T4 

MF bör fortsätta sin strävan för synlighet och 

öppenhet, fokusera på utbildningsbevakning 

och stå upp för studenternas intressen. Det 

ska vara tydligt vad MF sysslar med, se genom- 

 

till engagemang. Digitalt schema för alla kurser, 

mobilapplikation för MF och utökat samarbete 

inom Corpus Medicum är för mig viktiga punkter 

under året. För MF i tiden m.m. 

24 

1. 2. 3. 4. 5. 

11. 

F U L L M Ä K T I G E - 

V A L E T 2 0 1 2 

FUM är Medicinska Föreningens parlament, där den representativa demokratin står i full 

 

Denna sida innehåller bild och motivation från årets 27 kandidater till FUMs 21 ordi- 

 

den 23 april, då rösterna räknas. Gör din röst hörd ! 

18. 19. 20. 

5.Johan Danielsson Vice Ordförande MF har 

avslutat läk T4 

- 

 

6.Belmin Zubanovic Läk T3 

 

 

7.Martin Sjöström Läk T7 

Förutom att bibehålla den goda utbildningsbev- 

 

arbeta med forskningsanknytningen till utbild- 

ningen 

där vi har fått igång föreläsningar och 

 

bete 

och lärande över fakultetsgränserna. Jag 

har tidigare varit Sondenredaktör, suttit i FuM 

ett år och som studentrepresentant i EMVs styrelse 

i 2 år och vill bidra med erfarenhet och 

kontinuitet. 

8.Anders Törnqvist Läk T7 

Jag anser att föreningens traditioner är viktiga 

mäktige 

för att göra MF till den bästa och roligaste 

kåren. Sondens latinspalt ligger mig givet- 

 

9.Erik Ising T3 

Jag vill att MF ska arbeta med att föra fram 

 

och studiesociala frågor. Kåren ska vara det 

 

om det gäller brunchverksamhet, ärtverksamhet, 

sex(mästeri)verksamhet, tandemcyklning 

eller kanske rentav studiebevakning! 

10. Emma Niles Log T6 

- 

 

varit kursrepresentant inom LAUR. Nu känner 

 

med och bestämma vad Medicinska Föreningen 

12. 

21. 22. 

 

med är att integrera studenterna från logoped- 

och audionomutblidningarna ännu mer samt 

 

att vara aktiva inom MF. 

11. Oskar Hagströmer Läk T9 

Jag brinner för det sociala MF. Genom att ha kul 

stärker vi banden till varandra och över kurs- 

 

i Malmö växer så det knakar, nu gäller det att få 

till en grundstruktur som håller i längden. Men, 

 

inte är engagerade. Bara genom att ha stort 

stöd från studenterna kommer vi med kraft 

kunna representera studenternas åsikter mot 

fakulteten. Nu när det nya lärosätet i Helsingborg 

har startat är det viktigt att MF når även 

dom studenterna. 

12. Frida Peterson Bio T6 

Jag har under hela utbildningen varit aktiv inom 

MF och är för nuvarande ordförande i det bio- 

 

beta 

med frågor som rör utbildningsbevakning. 

Jag vill också att MF ska arbeta för att öka integrationen 

mellan programmen på fakulteten, 

samt att öka de mindre utbildningarnas deltagande 

i medicinska föreningens aktiviteter. 

13. Cecilia Skoug Bio T4 

Medicinska Föreningen ska verka för god utbildningsbevakning, 

kritiskt tänkande samt 

bevarande av sociala traditioner utan att vara 

bakåtsträvande. 

14.Malin Zimmerman Läk T6 

Jag vill att MF ska fortsätta verka för att vara 

en aktiv förening på alla studieorter och bevara 

och utveckla sina starka traditioner både 

vad gäller en uppskattad och välorganiserad 

studiesocial verksamhet och en seriös och välfungerande 

studiebevakning.

15.Julia Frändberg Läk T4 

Jag har hittils varit aktiv både inom MFs utbildningsbevakande 

organ 

MUR och i det studiesociala som brunchförman. 

 

 

alla medlemmar om vad 

utbildningsbevakning är och hur man kan vara 

med och påverka sin 

utbildning som student. Eftersom viktiga saker 

sker på nationell nivå 

 

 

 

16.Fredrik Thulin Läk T6 

MF skall verka för studenters trevnad. Person- 

 

 

medlemmarna samt bedriva studiebevakning 

 

med att optimera de olika terminerna för res- 

 

kräver mycket tid och tanke då kursledningar 

som regel kan vara tuffa att få att genomföra 

denter 

får utvärdera sina terminer, helst under 

terminens gång, och att man sedan genom MF 

kan ta fram arbetsplaner för hur förbättringar 

skulle kunna göras och att dessa, genom påtryckning 

från kårens sida ifall det behövs, sker 

inom en rimlig tid. 

17. Nils Wetterberg Läk T4 

För att fortsätta driva MFs sociala utskott till nytänkande 

men även behålla traditioner. För att 

genom utbildningsbevakningen se till att alla 

 

standard på utbildningen oavsett placering och 

att den akademiska utmaningen kvarstår fram 

till examen. 

18.Erik Grönholm Läk T4 

Jag skulle som ledamot i FUM fungera som en 

motvikt till de allestädes närvarande unga, in- 

F U M - K A N D I D A T E R 

6. 7. 8. 9. 10. 

13 14 15. 16. 17. 

23. 24. 25. 26. 27. 

novativa entreprenörerna – i förnuftets tecken, 

inte konservatismens. En av mina styrkor är att 

 

rummet, på Sonden-redaktionen och inte minst 

i det civila. MF bör i första hand arbeta med 

studenternas förhållande till sina utbildningar, 

- 

 

19. Erik Dahlin Läk T6 

MF skall fortsätta med sin fantastiska utbildningsbevakning 

kombinerat med bevarandet av 

våra sociala aktiviteter som hela vår förening 

är baserad på. Digitala scheman till alla kurser, 

 

Medicum och fortsatt synlighet med vad vi gör 

för våra medlemmar. Till skillnad från andra 

serier. 

20. Siri De Geer Log T6 

Jag tror på ett mångfaldens MF, socialt så väl 

som utbildningsbevakande. Jag kandiderar till 

 

för en attraktiv förening, med god kommunikation 

och sammanhållning mellan utbildningarna. 

21. Axel Nivestam Läk T4 

Jag vill verka för ett starkt och nära samarbete 

både mellan olika utskott och studieorter 

inom medicinska föreningen. Ett gemensamt 

 

både inom det studiesociala och utbildningsbevakning 

bör detta vara ett mål. Samarbete 

tigt 

då olika utskott har kunskaper andra 

 

med våra olika frågor, studiesociala som 

utbildningsbevakande fortsätter vi att vara 

starka. 

22. Niklas Hadorn Läk T2 

 

som att upprätthålla och utveckla de sociala 

utskotten är mycket viktigt! Jag har tidigare 

mest engagerat mig kring det sociala, så 

skulle därför vara spännande att få en inblick 

även i det utbildningsbevakande arbetet. 

Särskilt intressanta områden att arbeta med 

 

mellan utbildningsansvariga och studenter 

gen, 

PBL-arbetet samt något slags system för att 

kontinuerligt utvärdera föreläsare 

23. Elisabeth Ingo Aud T6 

Jag vill att MF ska verka för att alla studenter 

ska känna sig välkomna i gemenskapen och 

känna att MF bevakar deras intressen. Genom 

ett rikt utbud av sociala aktiviteter och ett 

synliggörande av att god studiebevakning ger 

resultat kommer vi långt. Jag vill även verka för 

att logoped- och audiologistudenterna tar plats 

och gör sina röster hörda i MF. 

24. Klara Mogensen Läk T3 

 

munikation 

mellan MF och dess medlemmar. 

25. Sandra Wibom Läk T5 

Jag vill också vara med. 

26. Cal Ljung Läk T6 

MF är för mig en härlig symbios av studiebevakning 

och sociala aktiviteter. Jag vill fortsätta 

utveckla dessa båda delar så att det ska kännas 

värdefullt att vara med i föreningen. Framför 

bildningsbevakning 

på läkarprogrammet i Helsingborg 

och därutöver verka för att de sociala 

verksamheterna i MF har ett brett utbud som 

kommer medlemmarna till del. 

27. Emilia Carlqvist Läk T3 

Jag vill bidra till utvecklingen av MF genom att 

verka för ett utökat samarbete med andra när- 

skeprogrammet. 

25

M A S T E R O F P U B L I C H E A L T H 

TO PAY OR NOT TO PAY 

The application period for the Master’s Programme 

in Public Health (MPH programme) 

at Lund University closed on January 15th 

on the online application platform of the 

Swedish Agency for Higher Education Services 

(VHS) (universityadmissions.se). 

Since the start of the discussion of study fees in 

Sweden for non-EU/EEA citizens and the actual 

implementation on July 1st 2011, critique has 

been voiced by various stakeholders, including 

students, lecturers, and the administration 

of various Swedish universities. Worries at the 

MPH programme administration especially 

concerned how those fees will affect the international 

composition of the student population 

in the MPH programme, which has always attracted 

students from all over the world. Concerns 

were related to a decrease in knowledge 

transfer to low and middle income countries 

after the introduction of study fees, if less students 

from those countries would be able to 

come and attend the programme. 

 

this year and last year, compared to the applications 

for 2010, these worries seem to be 

tions 

is noticeable from 2010 to 2011 according 

to the Swedish Agency for Higher Education 

Services (VHS, Verket för Högskoleservice). In 

2010, about 1384 applications were received 

by the programme in the international application 

round, whereas the submissions for 2011 

INFO-BOX 

Study fees and application fees have been introduced 

on July 1st 2011 for non-EU/EEA citizens 

(European Union/ European Economic area). 

Currently, the application fees are SEK 900 

and the study fees are set at SEK 170.000 per 

year. Exempted from those fees students with 

a passport from a EU/EEA country, including 

Sweden, students with a passport from a EU/ 

EEA country, including Sweden, students with a 

permanent Swedish residence permit, or those 

who have been granted a temporary Swedish 

residence permit on grounds other than study, 

exchange students, as well as certain types of 

students who are a family member of a EU/EEA 

citizen who are in Sweden on a temporary or 

permanent right of residence. 

26 

 

on non-European applications to the MPH programme 

text: Barbara Schuh, MPH-UR Vice Chairman 

dropped to 431 international applicants. The 

applications in the Swedish application round 

did change only slightly from 79 in 2010 to 62 in 

2011. The application round for 2012 does not 

have a division into national and international 

 

to determine the amount of people applying as 

international students versus EU citizens. The 

total amount of applications for the merged application 

round in 2012 was 684. 

It appears that the introduction of user fees led 

to a decrease in applications, especially from 

international students, as the data from 2010 

and 2011 suggest. The acting programme director 

Anders Emmelin attributes the decrease 

in overall applications on the one hand to the 

introduction of application fees, irrespective of 

the study fees. On the other hand, applications 

probably also reduced from those students that 

are not able to bear the double burden of living 

costs in Sweden and study fees. Though he 

believes that the chance of receiving a scholarship 

is still attracting many students worldwide 

to apply to the programme. In 2011, 7 students 

from the MPH programme received scholarships 

from the Swedish Institute, 2 were awarded 

with scholarships from the Lund University 

Global Scholarship programme and one student 

received an Erasmus Mundus Action 2 scholarship, 

according to data from Lund University. 

Besides those scholarships, it can be assumed 

that other students with an international background 

come to Sweden with scholarships from 

Before 2012, applications to the MPH programme 

were taking place in two separate 

application rounds. International applications 

could be handed in from December 15th until 

January 15th, whereas Swedish citizens could 

apply during the period March 15th till April 

15th. One of the main reasons for the introduction 

of only one application round from December 

15th to January 15th was the right of all 

EU citizens to apply in the Swedish application 

round, as EU law requires the application of 

the same rules to all EU citizens. To reduce this 

confusion and administrative effort, the application 

rounds were merged. 

their home country, as well as students who are 

paying the full amount of study fees without 

scholarship assistance, for which data are not 

available. 

The MPH cohort starting the programme in 

2010 was comprised of 50 students, of which 

38 stated their residency at the time of application 

to be outside of the European Union. In 

2011, this was the case for 16 students out of a 

total cohort of 40 students. This suggests that 

the amount of students from outside the EU 

starting the programme actually dropped after 

the implementation of study fees. But those 

data should be interpreted cautiously, as these 

are actually not data on nationality or citizenship 

and thus cannot be interpreted as data 

 

to pay tuition fees in the MPH programme. An 

sson 

published on the homepage of the Medical 

Faculty of Lund University states the 2011 MPH 

cohort to comprise students from 19 countries 

all over the world. 

Applications since the introduction of study 

and application fees did in fact drop substantially. 

Though, the impact on the internationality 

in the programme is unclear, as it seems that 

students in the programme still come from a 

variety of countries worldwide. The upcoming 

years will show if less non-EU/EEA students 

will attend the MPH programme.

U T B I L D N I N G S R Å D E N 

U R - A L S T R I N G 

- De ser till att allt funkar på Din utbilding. De här spalterna har du helt enkelt inte RÅD att missa! 

BUR LAUR MUR 

text: Frida Pettersson 

ordförande för 

Biomedicinska Utbildningsrådet 

 

 

Vi i BUR ser därför tillbaka på de gångna årens 

visioner och mål. För oss på biomedicinprogrammet 

har det varit viktigt att skapa oss en 

 

denter, 

lärare, gymnasielever, syokonsulenter, 

forskare och företag har biomedicin sakta men 

säkert blivit accepterat och vuxit sig starkt som 

dicinare 

och förstår vem vi är, vad vi gör och 

varför vi behövs. 

För att öka insikten bland oss studenter om 

vad vi biomedicinare kan göra under och efter 

vår utbildning anordnade vi i BUR i år en inspirationsdag 

för biomedicinare i anknytning 

 

utbildningen, universitetet och privata företag 

 

 

gen 

var mycket uppskattad bland studenterna 

på biomedicinprogrammet och vi hoppas att 

det kan bli en årlig tradition. 

Vi har även fått igenom en ny kursordning under 

första året på programmet. Detta innebär 

att kemikurserna kommer att läsas i rätt ordning, 

något som vi har arbetat för länge. Den 

nya kursordningen träder i kraft redan hösten 

 

Nästa stora utmaning för BUR blir att förändra 

några av PU-kurserna på biomedicinprogrammet. 

Dessa kurser har under de senaste terminerna 

tappas fokus till de större kurserna. Detta 

beror delvis på att de ligger väldigt utspridda 

under andra kurser. Därför vill vi koncentrera 

kurserna till en samlad veckas heltidsstudier 

per kurs. Detta gäller framför allt kurserna 

”Metoder och kvalitetssäkring” samt ”Metoder 

och risker”. Dessa förslag har bemötts väldigt 

positivt av kursansvarig och programledning, 

 

fortsätta under våren. 

Vi i BUR vill avsluta med att önska alla studenter 

god arbetslust och fortsatt lycka till med 

terminen! 

Vänliga hälsningar från styrelsen i det biomedicinska 

utbildningsrådet! 

text: Elisabeth Ingo 


Logopedernas och Audionomernas 

Utbildningsråd 

Vårterminen är i full gång och LAUR arbetar 

på. Fortare än man tänkt är terminen slut och 

det är dags för tentor, opponeringar och exa- 

 

studenter i T8 runt om i världen på spännande 

utbyten – från San Diego i väst till Brisbane i 

öst. Tack vare institutionens och fakultetens 

 

chanser för er Log/Aud studenter att få åka. 

ternas 

reseberättelser på våra respektive forum 

under våren. 

Under 2012 utvärderar högskoleverket både 

audionom- och logopedutbildningarna i landet. 

 

samma 

inom professionerna för att svara på 

frågor om utbildningens kvalité. 

 

Hoppas att ni alla tagit del av det logopedquiz 

som fanns tillgängligt på facebook och som 

tagits fram för att öka och sprida kunskapen om 

logopedi. Vår egen Mäster, Cecilia Lundström, 

har även hållit en mycket uppskattad mästerföreläsning 

om stamning. 

Arbetet pågår med att uppmuntra Log/Aud 

-studenterna att kandidera till poster inom 

Medicinska föreningen till verksamhetsåret 

12/13. 

I slutet av april håller LAUR terminens stora 

LogAud-sittning. Studenter från de olika terminerna 

träffas och har roligt. Det blir alltid en 

bra kväll så missa inte detta! 

Varmt välkomna till gemenskapen i LAUR! 

bads 

utbildningsråden att blicka bakåt för att 

belysa alla de förändringar av våra respektive 

utbildningar som genomförts under årens lopp. 

Läkarutbildningen är i mångt och mycket en 

traditionstyngd utbildning, vilket blir extra uppenbart 

när något ska ändras på. 

Den senaste större förändringen vår utbildning 

genomgått är Bologna-anpassningen, som 

nu nått termin tio. En tapper skara studenter 

arbetar i detta nu, som första kurs någonsin på 

läkarutbildningen i Skåne, med sitt 30-poängs 

examensarbete. MUR önskar er, och alla andra, 

stort lycka till under vårterminen! 

Vad gäller framtidsvisioner, är inte det heller 

helt lätt. Mycket av det utbildningsbevakande 

arbetet handlar tyvärr om att släcka eldar och 

- 

 

här nedan. 

 

möte för utbildningsbevakare från samtliga 

läkarutbildningar i landet. Till detta möte är alla 

intresserade välkomna, vi kommer också att be- 

ing 

av festliga aktiviteter mm. För den som vill 

ha extra inblick i hur utbildningen ser ut på de 

olika orterna, knyta kontakter, elelr bara ha en 

trevlig helg, är detta ett gyllene tillfälle. En fråga 

som garanterat kommer stå på agendan är den 

nationella utredningen som ska se över läkarutbildningens 

framtida utformning. Utredningen 

besökte nyligen Lund för att samla in åsikter 

 

med sig. 

Sedan höstterminen pågår ett arbete för att göra 

examinationen och bedömningen av PBL-arbetet 

mer rättssäkert. Under senaste StorMUR 

antogs ett åsiktsdokument angående detta, där 

studenternas synpunkter och åtgärdsförslag i 

 

hemsidan; mfskane.se. Framöver kommer vi att 

arbeta mycket även med övriga examinationer. 

En kommitté har tillsatts med uppdrag att utre- 

 

 

 

MUR, och detta ämne diskuteras fortlöpande på 

våra möten. 

Till sist en uppmaning till alla som är intresse- 

 

sök till MUR-styrelsen! Ny styrelse tillsätts på 

terminens sista StorMUR 2/5 på Locus i Malmö. 

Vi ses där! 

text: Fredrika Blixt 


Medicinska Utbildningsrådet 

27

C O R F O T O G R A F E N 

28

C O R F O T O G R A F E N 

Jag, Simon “Bingo” Schmidbauer, tillika eder Corfotograf (ovan gestaltad 

på mitt allra mest ödmjuka humör) har för detta jubileumsnummer 

utökat mina domäner i Sonden och fyller nu ett helt jäkla uppslag för din 

kåravgift! Och som som det fylls! Längst upp till vänster ser vi Johan “One- 

Take” Nilsson i Movits! in action på Mejeriet. Detta är norrlandsbandet 

alla borde känna till, så nu kan åtminstone Sondens läsare bjuda upp till 

dans på nästa förfest! Vidare på det musikaliska temat syns inga mindre 

än Ultraljud på Partus - en fest där många även såg det ack så gyllene 

rektoskopet för sista gången. Överst på denna sida ses sedan en ovanligt 

självgod Louise Mucchiano förbereda odontologerna för samarbetsfesten 

Gapa, tugga, svälj, följd av ett porträtt av Påven själv. Ett välfyllt dansgolv 

i sann examensfestanda får till sist avsluta mitt uppslag denna gång. 

29

L A T I N N I G H T 

I T ’ S A L I V E ! 

Pulserande rytmer, svettiga kroppar, sprakande 

färger och mörka ögon. Förväntningarna 

var stora hos medlemmarna i den annars så 

kasedansälskande Medicinska Föreningen. 

Åtminstone hos dem som hade trotsat Lunds 

vinterregn för en utekväll. Men det som väntade 

i Segerfalksalen var istället en språklig kavalkad 

av sällan skådat slag, kanske inte sedan 

1897 då Maximilian Victor Odenius [medicinprofessor 

och översättare av Celsus, reds. anm.] 

slutade som professor. Några personer som 

presenterades under det vid första anblicken 

motsägelsefulla namnet ”latinentusiaster” stod 

för kvällens förkovran. Med syfte att återup- 

30 

Latinets dr. Frankenstein har äntligen lyckats väcka liv i ett dött språk! 

text: Martin Sjöström bild: David Larsson (redaktörer emeriti) 

prätta en förlorad yrkesstolthet och att kämpa 

för den medicinska allmänbildningen blev det 

en svindlande resa genom kasus och deklina- 

 

Föreläsning varvades med arbetsblad och vilda 

diskussioner om hur en romare hade låtit som 

anatomiamanuens anno 2012. Med ett ambitiöst 

schema fylldes både två och tre timmar 

och även om man inte lär sig ett språk på en 

 

latinkunskaper hos medicinare har nått smått 

 

saker som fossa supraclaviculare, och human- 

 

Vad har de då för plan, dessa ”latinentusiaster”? 

Den gamla underläkardevisen solvitur ambulando 

(det löses genom att gå) är knappast 

tillämpbar här och istället krävs aktion. Redan 

nu är det infört två föreläsningar på termin 2 

som hålls av den prisbelönta latinlektorn Ca- 

 

anordnas denna kväll. I entusiasm gränsande 

till storhetsvansinne smids storslagna planer 

 

pluggar vid ett fullskaligt universitet och satsa 

lite på sin akademiska allmänbildning är både 

 

roligt. 

Anders Törnkvist, Benoît Almer och Benedictus 

XVI delar alla ett intresse för det klassiska språket. 

Det gör även en insändarskribent ur arkivet.

Jag var nyligen på Cirkus Maximum. Ska det 

inte vara -us på adjektiv om substantivet är 

-us? /Johanna 

er 

sitt huvudord i latin precis som i många andra 

språk. Genus, numerus och kasus bestäms 

 

ändelser sammanfaller ibland, men kan lika 

ofta vara olika. Jämför nervus opticus (synnerven) 

med pes sinister (vänster fot), tibia sinistra 

(vänster skenben) med facies externa (yttre 

yta) och brachium dextrum (höger arm) med os 

frontale (pannbenet). 

Latinets maximus, maxima, maximum (störst) 

är motsvarande superlativa former till magnus, 

magna, magnum (stor). Latinet har för detta ad- 

 

 

i musculus gluteus maximus, den stora sätesmuskeln, 

betyder egentligen ”största”. 

I vårt uttryck har vi att göra med substantivet 

nation 

2. Substantivet står vidare i nominativ 

 

i maskulinum, nominativ och singularis. Maximus, 

och inte maximum, är därför den rätta formen, 

om det ska vara latin. 

En circus var en rännarbana för häst och vagn. 

Äldst och störst var den som låg mellan kullarna 

Palatinen och Aventinen i Rom. Enligt Plinius 

den äldre rymde den ungefär 250 000 åskådare. 

 

CCL [med streck över CCL]”. I modern tid menar 

man att detta är en överskattning. Rännar- 

 

observerat! 

 

Har du någon latinsk tungvrickare? 

/Jesper 

In mari meri miri mori muri placet. Det behagar 

musen att dö i ett hav fullt av underbart vin. 

lighet) 

styr ablativ. I ablativ står därför mari, 

som kommer av mare, maris (hav), ett neutralt 

substantiv. Meri är genitivformen av merum, 

meri, ett neutralt substantiv som betyder ”vin”. 

Meri bestämmer mari och talar om vad för slags 

hav det är, nämligen ett hav fullt av vin. Miri är 

 

 

 

 

mori, mortuus sum som är ett deponens, dvs. 

verbet är passivt till formen men har en aktiv 

 

Muri är dativ av mus, muris, ett neutralt substantiv 

som heter samma sak på svenska. Dativ 

används tillsammans med placet (det behagar) 

för att tala om för vem något är behagligt. Mihi 

 

ofta använd fras. Placet kommer av verbet pla- 

 

Jag funderar på om du vill kommentera kontroversen 

kring konstverket vid Språk- och 

litteraturcentrum. /Hampus 

Jag antar att du avser skulpturen som står mot 

Sölvegatan. Inskriptionen lyder ”Verba volant, 

 

- 

tiskt problem med den latinska texten. Scripta 

är pluralis av scriptum, scripti (skrift) medan 

manet står i singularis. I pluralis heter det egen- 

nent”. 

Framtiden får utvisa huruvida Språk- och 

litteraturcentrum gör något åt det. Misstaget 

är inte unikt. Bokstaven N har huggits in i efterhand 

på andra latinska inskriptioner. En annan 

lösning som någon latinkunnig ordnat med 

en bit papper (se fotot nedan) är att lägga till 

turen. 

Då skulle inskriptionen lyda ”Verba volant, 

littera scripta manet” med översättningen 

 

Det är grammatiskt korrekt eftersom scripta nu 

inte längre är ett substantiv utan en bestämning 

med betydelsen ”skriven” till littera som betyder 

”bokstav”. 

Jag vill skriva “Du är till släkten född” på 

latin och har då fått höra att det ska vara “Ad 

gentem natus es” men tvivlar lite då gens 

här står i ackusativ och som jag förstår det 

borde det väl vara i dativ då personen fötts 

till släkten. Vidare har jag förstått att dativ 

normalt inte kombineras med prepositioner 

utan ersätts istället med ablativ och det 

skulle i så fall bli “Gente natus es”. /Daniel 

Du har både rätt och fel. Helt rätt är att gens, 

gentis (släkt) ska stå i dativ. Detta kallas dativus 

commodi (nyttans dativ) och används för 

att tala om vem som gynnas av en handling. Att 

dativ ersätts med ablativ när det kombineras 

med en preposition på svenska är en direkt 

felaktighet. 

Latinets prepositioner förekommer alltid 

med antingen ackusativ eller ablativ. Orden i 

prepositionsfrasen får alltså sitt kasus utifrån 

prepositionen. Prepositionerna ad (till) och per 

(genom, av, på grund av) styr ackusativ. Därför 

står mors, mortis (död) och os, oris (mun) i ackusativ 

i uttrycken ad mortem och per os. Prepo- 

L A T I N E X P E R T E N 

 

styr däremot ablativ. Orden os, oris (mun) och 

vitrum, -i (glas) behöver därför stå i ablativ i uttrycken 

ex ore och in vitro. Prepositionsuttryck 

 

och förekommer sparsamt som attribut. 

För meningen som vi ska översätta till latin behövs 

ingen preposition, utan dativ bör som sagt 

användas. I stället för att se på vilken svensk 

preposition som används och direktöversätta 

denna bör vi undersöka vad innebörden av 

 

som ”åt/för släkten” och att utelämna prepositionen 

och i stället använda substantivet i dativ 

är då rätt sätt att uttrycka samma sak på latin. 

I versio vulgata, en översättning av bibeln som 

 

läsa ”[...] natus est vobis hodie salvator [...]” (i 

dag har en frälsare fötts åt er). Vobis är ett personligt 

pronomen i andra person pluralis – i dativ. 

Om du vill använda gens, gentis (släkt) heter 

det alltså genti natus es. Eftersom natus precis 

 

det genti nata es till en kvinna. 

Ablativ kan emellertid användas med natus 

(född), men betydelsen är då en annan. Ablativus 

originis (ursprungets ablativ) används med 

ord som natus. Då handlar det om ursprunget. 

 

nobili genere natus, [...]” (Catilina, ättling till en 

 

För övrigt kan vi kombinera natus (född) med 

prae (före) och kan då förstå att en prenatal 

skada är en skada före födseln. 

Det är 50-årsjubileum för tidningen, hur ser 

latinspalten på det? 

L 

Skicka dina frågor till latinexperten Anders 

Törnkvist på sonden@mfskane.se 

FOTOHampus Holmer 

31

V E T E N S K A P 

50 ÅR AV VETENSKAP 

Med anledning av jubilerandet har vetenskapsredaktionen sammanställt vad vetenskapsvärlden 

egentligen har haft för sig under samma tid som denna tidskrift har utvecklats. 

text: Alexander Astermark 

1962 

- 

 

1963 

Samtidigt som de första lung- och levertransplantaten 

görs sprider sig en månadslång skrattanfallsepidemi 

mellan 14 skolor och 1000 skolbarn i Tanzania. Det 

visar sig vara masshysteri. 

Rankin AM & Philip PJ. An Epidemic of Laughing in the 

Bukoba District of Tanganyika. Central African Journal of 

Medicine. 1963. 9: 167-70 

1964 

Tyvärr är mun-mot-mun-metoden ingen effektiv metod 

på dödfödda lamm. 

Williams GF & Beasley WH. Mouth-to-Mouth Method of Resuscitation 

in Stillborn and Neonatal Lambs. The Lancet. 

1964. 284(7357): 443-4 

1965 

När män är under stress gnisslar de tänder. 

iour. 

The Lancet. 1965. 1(7387): 685-8 

1966 

De som lider av ohämmad exhibitionism bör behandlas 

med hypnos. 

Roper P. The use of hypnosis in the treatment of exhibitionism. 

Can Med Assoc J. 1966. 94(2):72-7 

1967 

 

 

 

smittade av farliga mikrober. 

Barbeito MS et al. Microbiological Laboratory Hazard of 

Bearded Men. Applied Microbiology. 1967. 15(4): 899–906 

1968 

Att äta folk är tydligen både fel och farligt. Risken att 

 

fördelar. 

Hornabrook RW & Mathews JD. A medical hazard of cannibalism. 

Can Med Assoc J. 1968. 99(17):866 

1969 

Turligt nog för alla tandläkare visar det sig efter in- 

 

- 

 

Ward WD & Holberg CJ. Effects of high-speed drill noise and 

tal 

Association. 1969. 79(6): 1383-7 

1970 

Gud existerar - i alla fall matematiskt. 

Gödel K. Ontological Proof. (1970) Feferman. 1995: 403–4. 

ykardi 

sedan 1962. 

Annat är det med 

Sonden. 

32 

Darwin. Ingen 

mikrobiolog. 

1971 

 

tar det för den att smälta. 

Walker GC. Investigation of Factors Affecting the Melt Down 

of Soft Serve Imitation Ice Milk. Technical Report. 1971. 

March. 71-29-FL 

1972 

Kanadensiska forskare fastställer den totala vikten för 

monstrena i Loch Ness till mellan 3 135 och 15 675 

kg. Med en medelvikt på 1 500 kg existerar därmed en 

population av 10-20 monster som är cirka 8 m långa. 

Sheldon RW & Kerr SR. The Population Density of Monsters 

in Loch Ness. Limnology and Oceanography. 1972. 17(5): 

796-7 

1973 

Äntligen lyckades man klargöra hur dags på morgonen 

kenyanska babianer egentligen kommer ner från trädet. 

Wagner SS & Altmann SA. What Time Do the Baboons Come 

Down From the Trees? An Estimation Problem. Biometrics. 

1973. 29: 623-35 

1974 

 

1975 

För att plocka en kyckling med en kraftig vindpust 

krävs vindhastigheter från 549 km/h. Dessa plockar 

 

Vonnegut B. Chicken plucking as measure of tornado wind 

speed. Weatherwise. 1975. 28(5): 217 

1976 

Det visas att asymmetrin hos män, dvs. att den högra 

testikeln oftast är något högre hos högerhänta och vice 

versa, inte beror på storlek. Den högra är paradoxalt 

nog större. Detta innebär bl.a. att 106 antika skulpturer, 

som även undersöks i studien, är missvisande. 

McManus C. Scrotal Asymmetry in Man and in Ancient 

Sculpture. Nature. 1976. 259: 426 

1977 

Om någon stirrar på en under en längre tid ökar man 

sin gånghastighet. Detta händer dock inte om den som 

stirrar ler samtidigt. 

Elman D. Effects of Facial Expression and Stare Duration 

on Walking Speed: Two Field Experiments. Environmental 

Psychology and Nonverbal Behavior. 1977. 2: 93–99 

1978 

Tron på tomten, påskharen och tandfen varierar med 

åldern. Dessutom påverkar föräldrars uppmuntran. 

 

Prentice NM et al. Imaginary Figures of Early Childhood: 

Santa Claus, Easter Bunny, and the Tooth Fairy. American 

Journal of Orthopsychiatry. 1978. 48(4): 618-28 

Gödels odontologiska gudsbevis. 

Elementärt. 

1979 

Det är ingen skillnad på energikonsumtionen mellan 

 

hårda sulor. 

Noble RM. The Energy Requirement of Selected Tap Dance 

Routines. Research Quarterly. 1979. 50(3): 438-42 

1980 

Ungdomar som dricker och röker borstar tänderna 

sämre än de som inte gör det, i alla fall i Finland. 

Rajala M et al. Toothbrushing in relation to other health 

habits in Finland. Community Dent Oral Epidemiol. 1980. 

(8):391-5 

1981 

Folk som beskrivs som “en pissigt smart person” gillas 

mer än de som beskrivs som “en smart pissig person”. 

Jay TB. Comprehending Dirty-Word Descriptions. Language 

and Speech. 1981. 24(1):29-38 

1982 

Samtidigt som en niondeklassare lyckas skapa 

världens första datorvirus visar etiopierna hur man 

- 

 

och övergående utslag. 

Barnabas G. Popcorn and fairies in the management of 

measles in Ethiopia. The Lancet. 1982. 319(8269): 450-1 

1983 

Optimal luktperception sker redan vid första sniffningen 

och med ett normalt sniff på 200 cm 3 under 

ande 

funktion. 

 

for humans. Perception. 1983. 12: 99-117 

1984 

 

skada människor. 

Barss P. Injuries due to falling coconuts. J Trauma. 1984 

Nov;24(11):990-1 

1985 

Forskarna fortsätter med att fastställa vad som kan 

vara farligt för oss. Nu med inriktning på högtidsat- 

belysning, 

batterier och malmedel kan skada oss. Bästa 

behandlingen är undvikande. 

Baker MD. Holiday hazards. Pediatric Emergency Care. 

1985. 1(4):210-4 

1986 

Studenter dricker mer öl om de är i grupp och om de 

 

Geller ES et al. Naturalistic Observations of Beer Drinking 

Among College Students. Journal of Applied Behavior Analysis. 

1986. 19: 391-6. 

Far, jag kan inte få upp min kokosnöt! 

Bara en saftig skallskada. 

1962 1970 1980

1987 

Barn som biter hårt och kan gapa stort är längre och 

väger mer än sina lättuggande motsvarigheter. 

Funakoshi M et al. Relationship Between Mastication and 

Intelligence in Children. Gifu Shika Gakkai Zasshi. 1987. 

14(1): 17-29 

1988 

Ha inte skyddat sex utomhus när det åskar under en 

regnsäsong. Ozonet som bildas kan göra små hål i kondomerna. 

Baker RF et al. Precautions when lightning strikes during 

the monsoon: the effect of ozone on condoms. Journal of 

the American Medical Association. 1988. 260(10): 1404-5 

1989 

Överlevnaden på fälthöns är densamma oavsett om de 

har bruna eller vita ryggsäckar med radiosändare och 

om ryggsäckarna väger 15 gram eller 25 gram. Dock 

försvinner fälthöns med ryggsäck mer frekvent än de 

som har halsband. 

Marcström V et al. Survival of ring-necked pheasants with 

backpacks, necklaces and leg bands. Journal of Wildlife 

Management. 1989. 53(3): 808-10 

1990 

 

och om man har öppen mun. 

Lee WE et al. Analysis of Food Crushing Sound During Mastication: 

Total Sound Level Studies. Journal of Texture Studies. 

1990. 21(2): 165–78 

1991 

 

man andas in kraftigt genom sin vänstra näsborre. För 

att optimera sin vänstra mer logiska sida bör istället 

den högra näsborren engageras. 

Shannahoff-Khalsa DS et al. The effects of unilateral 

forced nostril breathing on cognition. Int J Neurosci. 1991 

Apr;57(3-4):239-49 

1992 

Personer som lyssnar på country löper betydligt högre 

 

genrer. 

Stack S & Gundlach. The Effect of Country Music on Suicide. 

Social Forces. 1992. 71(1): 211-8 

1993 

Kanadensiska forskare visar att kroppslängd och fotstorlek 

är relaterat till penislängd. Tyvärr är emeller- 

 

kunna bli ett vedertaget mått. 

Siminoski K & Bain J. The relationships among height, 

penile length, and foot size. Annals of Sex Research. 1993. 

6(3): 231-5 

1994 

 

de. 

Georget DMR et al. A study of the effects of water content on 

der 

Technology. 1994. 81(2): 189–195. 

1995 

Anledningen till att en tappad macka alltid landar med 

smörsidan neråt (alt. påläggssidan) är att den max hin- 

 

med smörsidan uppåt. 

Matthews RAJ. Tumbling toast, Murphy’s Law and the Fundamental 

Constants. European Journal of Physics. 1995. 

16(4): 172–176 

Öl. 

1996 

 

(Viagra) patenteras och når snart de suktande massorna 

(1998). 1999 visar det sig även att 1/50 tablett 

räcker för att få blommor att stå en vecka längre än 

förväntat. 

 

ment 

of penile erectile dysfunction. Int J Impot Res. 1996. 

Jun;8(2):47-52 

 

British Medical Journal. 1999. 319(7205):274A 

1997 

Grekiska sniglar av arten Truncatellina rothi kan transporteras 

3 300 m i vindar på 100 km/h om de lever på 

 

Kirchner C et al. Flying Snails - How Far Can Truncatellina 

(Pulmonata: Vertiginidae) Be Blown Over the Sea?. Journal 

of Molluscan Studies. 1997. 63: 479-87 

1998 

Man producerar betydligt mer antikroppar i sin saliv 

om man lyssnar på Muzak, dvs. bakgrundsmusik i t.ex. 

hissar och varuhus. Lyssnar man på populärmusik på 

radio uteblir effekten. 

Charnetski CJ et al. Effect of music and auditory stimuli on 

secretory immunoglobulin A (IgA). Percept Mot Skills. 1998 

Dec;87(3 Pt 2):1163-70 

1999 

Ju mindre intellektuell och socialt begåvad man är des- 

 

Kruger J & Dunning D. Unskilled and Unaware of It: How 

 

cial 

Psychology. 1999. 77(6): 1121-34 

2000 

 

som lever på katter. 

Cadiergues MC et al. A comparison of jump performances of 

 

nary 

Parasitology. 2000. 92(3): 239-41 

2001 

Samtidigt som Wikipedia lanseras visas det att välbäddade 

sängar är stora hälsofaror. Dessa hyser betydligt 

varigheter. 

Patterson R & Patterson CS. The Well-Made Bed: An Unappreciated 

Public Health Risk. Canadian Medical Association 

Journal. 2001. 165(12): 1591-2 

2002 

Den bästa golvtypen för att minimera kraften vid för- 

terade 

parallellt till dragriktningen. Golvet ska även 

luta något. 

Harvey JT et al. An analysis of the forces required to 

drag sheep over various surfaces. Appl Ergon. 2002. 

Nov;33(6):523-31 

2003 

Det visar sig att hundar inte bemästrar matematiska 

analyser, t.ex. differentialkalkyler och integralkalkyler 

 

att hundar inte behöver kunna bemästra det). 

Pennings TJ. Do Dogs Know Calculus?. College Mathematics 

Journal. 2003. 34(3):178-82 

Välanvänd näsborre. Suicidal? 

Viagra-blomma? 

V E T E N S K A P 

2004 

Genom att använda sig av elitsimmare bevisas det att 

man simmar lika snabbt i sirap som i vatten. 

 

Slower in Syrup?. American Institute of Chemical Engineers 

Journal. 2004. 50(11): 2646-7 

2005 

Genom höghastighetsbilder lyckas ett par franska forskare 

uppdaga varför spagetti inte går att bryta i enbart 

2 delar. En brytning skapar inneboende vågor som 

ger ytterligare bristningar i pastan. 

Audoly B & Neukirch S. Fragmentation of Rods by Cascading 

Cracks: Why Spaghetti Does Not Break in Half. Phys. Rev. 

Lett. 2005. 95(9) 

2006 

Att öka komplexiteten i sin vokabulär för att låta mer 

intelligent framkallar motsatt effekt. 

Oppenheimer DM. Consequences of Erudite Vernacular Utilized 

Irrespective of Necessity: Problems with Using Long 

Words Needlessly. Applied Cognitive Psychology. 2006. 

20(2): 139-56 

2007 

Samtidigt som Bolognaprocessen sätts i verket på 

Universitetet visas det hur manliga studenter inte 

lägger lika stor vikt vid kyssar som sina kvinnliga 

motsvarigheter. Särskilt inte vid kortvariga förhållanden, 

där kyssandet istället används för att öka sannolikheten 

för sex. 

Hughes SM et al. Sex Differences in Romantic Kissing 

Among College Students: An Evolutionary Perspective. Evolutionary 

Psychology. 2007. 5(3): 612-31 

2008 

Korsning av armarna gör en person mer uthållig vid 

lösning av anagram. Detta gör även att man oftast ägnar 

tillräckligt med tid för att kunna lösa dem. 

Friedman R & Elliot Aj. The Effect of Arm Crossing on Persistence 

and Performance. European Journal of Social Psychology. 

2008. 38(3): 449-61 

2009 

 

med de som fortfarande är fulla. 

Bolliger SA et al. Are full or empty beer bottles sturdier 

man 

skull?. Journal of Forensic and Legal Medicine. 2009. 

16(3): 138-42 

2010 

Gravitationen från månen påverkar frekvensen av bar- 

 

densen 

påverkas. 

Wake R et al. The Effect of the Gravitation of the Moon on 

Frequency of Births. Environmental Healh Insights. 2010. 

4: 65-9 

2011 

 

färger. Dessutom motstår man lättare plötsliga frestelser 

som kostar pengar. Prestationen på ordkunskapstester 

är dock opåverkad. 

Tuk MA et al. Inhibitory Spillover: Increased Urination Urgency 

Facilitates Impulse Control in Unrelated Domains. 

2011. 22(5): 627-633 

2012 

 

bara lägga till massa referenser till tidigare artiklar 

från samma tidsskrift. 

Wilhite AW & Fong EA. Coercive Citation in Academic Publishing. 

Science. 2012. 335: 542-3 

Aschberg i anagram-tagen 

1990 2000 2012 

33

F R A M T I D 

2 0 6 2 

Charlotte Erlanson-Albertsson 

Professor i medicinsk och fysiologisk kemi 

Min gissning är att man kommer att satsa på 

personlig medicinering. Det kommer att bli for- 

 

hur den har reagerat på ett läkemedel eller en 

behandling. Samtidigt gör man en analys av hormoner, 

och olika markörer för att försöka förstå 

varför denna person svarat eller inte svarat på 

en behandling. I bästa fall kan man också göra 

en personlig genkarta. På detta sätt kan man 

samla information som bygger på en individuell 

behandling, som kan bli långt mera effektiv än 

en behandling baserat på ett statistiskt baserat 

 

fetma behandlades med motion 5 dagar i veckan 

i 90 minuter i fyra veckor. Förändringen i vikt 

sträckte sig från -14 kg till +3 kg. De som gick 

 

 

där det inte hände något alls. Den senare gruppen 

ska alltså ha en annan behandling. Genom 

insamling av studier med enskilda analyser är 

det lättare att förklara mekanismer. Den personliga 

medicineringen kommer att vara an- 

na-åderförkalkning, 

åldersdemens, benskörhet 

och cancer. 

34 

Framtidstal i Fernströmssal 

text: Ida Sundberg 

Vänta? Va? Sa han just att man kan släcka lampor och stänga av TV-apparater endast med ren tankekraft? Jag slänger en skeptisk blick åt sidan till mina 

kursare, som nickar och försäkrar mig om att jag inte drömt vad jag just hört. Den initiala misstänksamheten övergår rätt snabbt till rejäl fascination. 

Forskningsvärldens spektakulära framsteg kan vara så häpnadsväckande att jag ibland frågar mig själv om det faktiskt är Fernströmssalen vi sitter i, eller 

 

existens har minst sagt en hel del hänt på vetenskapsfronten. Den självklara frågan är nu: Vilken teori kommer att bli till eufori de kommande 50 åren? 

Vi hörde efter med några forskare och föreläsare om deras spekulationer kring vad som kommer bli det största medicinska genombrottet fram till 2062. 

Marcus Granmo 

PhD, Neurofysiolog, kursansvarig T2 läk 

Jag tror att de största framstegen de närmaste 

50 åren och även den största utmaningen inom 

den medicinska forskningsvärlden kommer 

att handla om utvecklandet av nya verktyg för 

att hämta in, hantera och framförallt förstå de 

oerhört stora informationsmängder som blir 

ra 

resurser har redan lagts på att t ex kartlägga 

det mänskliga genomet och kroppens proteiner, 

gen 

för att kunna lyssna av aktiviteten från 

 

inplanterade elektroder (brain-machine inter- 

 

 

och känslotillstånd. All denna information 

måste vi sedan försöka hantera och plocka ut 

det som är relevant - inte bara lyssna på vad cellerna 

säger utan faktiskt begripa vad de menar, 

dvs. tolka och integrera informationen. Kom- 

 

att lyssna. Förstår vi vad som sägs kan vi också 

skicka meningsfull information tillbaks. Genom 

 

man t ex tidigt kunna diagnosticera stora folk- 

 

kronisk smärta och ge riktad behandling långt 

 

idag. 

Cecilia Lundström 

Leg logoped, universitetsadjunkt 

Stamcellsforskningen är ett spännande område 

med stor klinisk potential, inte minst inom 

det logopediska diagnosområdet! Inom detta 

område kommer vi kanske att se några av de 

största vetenskapliga framstegen inom de närmaste 

decennierna. Idag är forskarna inte långt 

från att kunna styra insulinproduktion hos 

diabetespatienter, behandla makuladegeneration, 

förbättra hörseln efter skador på cellerna 

i innerörat eller, något som ligger nära vårt 

område, att med stamceller behandla patienter 

med svåra röstproblem på grund av ärrbildning 

i stämvecken. När det gäller transplantationsmedicin 

har patientens egna stamceller 

redan använts vid en lyckad transplantation 

 

transplantation av en luftstrupe med larynx! I 

framtiden kommer stamcellsforskningen även 

- 

 

Parkinson, MS och ALS. Och vem vet, inom 50 

år har kanske stamcellsforskningen nått fram 

 

 

stroke. 

FOTOPrivat FOTOPrivat

B A K T E R I O L O G I 

S N U S K 

Bakterieodling på anatomimodeller och kurslab-datorer 

provtagning: Anton Jarnheimer, Hampus Holmer, Love Lindau-Liljekvist 

I labbet: Elisabet Holst 

Under våren har en bakteriologisk undersökning 

utförts av medicinstudenternas stud- 

 

 

lever) samt tangentbord på kursdator svabbades 

med provtagningstops dränkt i koksalt för 

transport i provrör till mikrobiologilaboratoriet. 

Inkubering och analys för skadliga 

bakterier utfördes, men lyckligtvis kunde inget 

 

- Vi hittade inga anaerober eller gramnegativa 

bakterier, men mina kollegor såg mycket 

1. 2. 

 

på ett av proverna. De ville nog helst stå med 1. Tangentbord, 2. Anatomimodell: lever (T3), 3. Anatomimodell: hjärnstam (T2). 

3. 

i testamentet, berättar Lisa Holst, kursledare Enligt uppgift har tangentbordet en antibakteriell behandling som gör det till en mindre gynnsam plats för 

för läkarprogrammets T4 i Lund, som utförde 

odlingarna 

 

Your home of 

INNOVATION 

You inspire 

We innovate 

www.gambro.com 

© 2008.09. Gambro Lundia AB

A N A T O M I 

MÄNNISKOKROPPEN 

, färger och 

utföranden. 

ten, 

då den blir större, för att på slutet krympa 

igen. Minst av människorna är barnen, de körs 

runt i vagnar då deras ben inte hinner med. I 

vissa vagnar sitter två barn, dessa kallas tvillingar. 

När det är vackert väder kommer alla 

barnen ut på gatorna och då förstår man att vad 

de saknar i storlek tar de igen i mängd. Barn 

 

oftast snälla, men när de sover skriker de vilket 

i framtiden övergår i snarkningar. Alla har en 

gång varit barn, pappa också, och redan då hade 

han inget hår på huvudet. 

 

förväxla med andfåglar vilka göra betydligt mer 

 

kan antingen vara lockigt, svallande eller allde- 

 

er 

och andra färghandlare gör stora pengar. I 

ansiktet sitter nämligen hud vilken har mycket 

goda egenskaper för konsthantverk såsom att 

måla på och dekorera. 

 

lappssäck. 

Benen är långa och stela, men tillräckligt 

lediga för att man ska kunna sitta skönt. 

Mellan skelettet och huden sitter musklerna, 

vilka håller ihop kroppen och hindrar organen 

 

 

vi där, vilken vissa människor ofta spy över an- 

36 

Exposé över den mänskliga anatomin 

 

dra. Tidigare nämnda inälvor är naturligtvis till 

störst nytta för de som dagligen brukar dem, 

 

vilka utan inälvor skulle svälta och alldeles förs- 

- 

 

och mitralisklaffen. 

Blodet kommer från näsan och är rött till fär- 

nehåller 

blod som sipprar fram när man hackar 

 

trots att man inte kan se det. Blodets främsta 

uppgift är att offras för kung och fosterland, 

men kan även användas till blodpudding och 

svartsoppa. Vissa hästar har mycket blod och 

 

legat för länge i vatten och därför kallas kallblodiga 

då de fryser mycket. Förr i världen användes 

blod istället för vatten att bada i. Särskilt 

 

Blodet används även när man vill rodna, ett 

bruk mest förknippat med unga människor så 

fort någon talar med dem om kärlek och andra 

ekivoka ting. Det bästa blodet är blått och tillhör 

grevar och baroner vilka äga herresäten på 

vilka de brukar slå sig ned så fort de får en stol 

till bruks. Grevens fru brukar svimma så fort 

hon får se förut nämnda blod. Den som däremot 

 

bara en arm. Armen hänger på en axel, vilken 

 

marna 

ned för att sedan sluta i händerna, med 

vilka många har problem, då de inte vet vart de 

ska göra av dem. 

1. 

2. 3. 

Nedanför händerna sitter benen. Benen används 

för att hålla kroppen i luften och används 

titt som tätt till att gå med. Åker man cykel används 

benen mycket och om man åker bil tar 

benen upp plats som annars kunde ha använts 

till annan last. Mellan benen sitter sådant som 

inte lämpar sig för tryck. Längst ned på benen 

sitter fötterna, dessa blir ibland kalla. Särskilt 

kalla fötter har skådespelare i amerikanska ro- 

 

spela fotboll, för bruk av skor samt till att vila 

dem på bord. 

Kroppen består till stor del av vatten. Med så 

stor andel vatten kunde man lätt föreställa 

sig att människorna ofta drunknar. För att 

förhindra drunkning måste människan andas, 

och till andningen har man respirationsorganen 

(lungorna). Hade vi inte andningen skulle vi dö 

när vi sover. Lungan är en klump genomdragen 

av rör. Lungorna är kroppens farligaste organ, 

där skapas nämligen koldioxid vilket är mycket 

farligt. Koldioxiden bor i grottor och ger sig ofta 

på gruvarbetare och nymfparakiter. Lungorna 

 

talet och andedräkten är beroende av dessa. 

Andedräkten bildas i tarmarna men glömde 

något på vägen och vänder således tillbaka igen. 

 

är ett organ av högsta vikt. Där skvalpar ofta 

 

 

levern, tack vare vilken vi alla kan leva vidare i 

samförstånd. 

Det var en exposé över vår kropps viktigaste 

organ. 

5. 

4. 

1. En massa barn. 

2. Andfågel med barn. 

3. Kung i fosterLund 

4. Hjärtat - utrymme 

för kärleken, själen (ej 

avbildade) och mitralisklaffen 

(t.v.) 

5. Slott för blåblodiga 

(ej avbildade heller)

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 

– en fakultet i världen 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

tror!” 

 

 

 

 

 

www.med.lu.se/utbildning/studera_utomlands

AMBIO Helse AS støtter opp under kompetansehevingen i det norske helsevesenet gjennom 

vikarformidling, rekruttering og fagutvikling. AMBIO Helse AS er en del av AMBIO Gruppen som 

består av AMBIO Miljørådgivning, AMBIO Ingeniørtjenester, AMBIO Rekruttering og AMBIO Helse. 

 

 

 

Vi har ledige oppdrag i store deler av Norge der vi bistår med personell til sykehjem, omsorgsboliger, 

hjemmetjeneste og sykehus. Hos oss får du gratis grunnkurs i medisinhåndtering samt hvis ønskelig 

også fordypningskurs i legemiddelhåndtering og medikamentregning. 

 

 

■ Eventyrlysten 

■ Ansvarsfull 

■ Selvstendig 

■ Klar for nye utfordringer 

 

■ God lønn – sommerbonus *2 fra uke 26 til 33 

■ Gratis reise og bolig 

■ Valgfrihet 

■ Personlig oppfølgning 

Se www.ambio.no for mer informasjon eller ring oss på 22 41 17 02. 

VI BRYR OSS 

AMBIO Helse AS | tlf: 22 41 17 02 | e-post: helse@ambio.no www.ambio.no

O L D S C H O O L 

E M E R I T E R A D 

Sonden ringer upp gamla redaktörer och frågar: 

1. Vad är ditt bästa minne från Sonden? 2. Hur har arbetet tidningen påverkat dig? 3. Finns Sonden kvar om 50 år? 


prof. Martin Stjernquist, redaktör ‘73 

1. 

 

ihåg att vi brukade driva med Martin Ingvar 

 

 

2. 

 

vara redaktör på den tiden. Lund var förskräck- 

 

USA-kapitalismen om man blev redaktör! Mina 

vänster-kursare sade “goddag herr Redaktör”, 

 

3. 

- Jag har inte läst tidningen på förskräckligt 

 

nuförtiden än vi var då? 

Det har vi mycket svårt att tro... 

Josef Dankiewicz ‘09 

1. 

- Känslan av att någon gång gå från total tomhet, 

 

forumet 4chan. 

2. 

- 

 

få mig, och min medredaktör, att framstå som.. 

tre 

än okändhet... 

3. 

- MF-studenter kommer nog alltid ha något 

behov av att skriva av sig om matlådor, dåliga 

handledare och läkarhumor. När man bläddrar i 

gamla nummer är det slående hur många teman 

 

 

mig. 

FOTOKennet Ruona 

prof. Martin Ingvar, redaktör ‘74 

1. 

 

och hörde av er till mig! 

2. 

- Min roll som akademisk företrädare och mega- 

 

gen! 

3. 

- Det beror på om tidningen klarar att hålla sig 

relevant. Med enorm konkurrens ifrån olika 

håll måste en tidning, särskilt en student- 

dominerad tidning i en studentdominerad stad, 

upprätthålla en stilistisk förmåga och relevans. 

Upprätthåller man istället unkna, inåtvända 

akademiska traditioner är man stendöd. 

Skriver man om viktiga frågor blir man viktig. 

Det var lite bett i det svaret va? 

FOTOmartin.ingvar.com 

FOTO MF 

doc. Benkt Högstedt, redaktör ‘64 (första 

kända redaktören!) 

1. 

- Det måste vara kontakten med min idol Åke 

Nordén, docent på medicinkliniken! Han sket i 

röntgenronden för att undervisa om benmärg 

 

 

gick han också med på att skriva i tidningen, 

som ännu inte fått namnet Sonden. 

2. 

- Ja det har det absolut! Det väckte ett intresse 

 

tidningen Lundagård. Ändå var det medicinen 

som kom att bli mitt yrke. Som kliniskt verksam 

forskare inom invärtes- och yrkesmedicin “på 

landet” i Halmstad har dock både mitt intresse 

för att skriva och mitt möte med Åke Nordén 

spelat stor roll! 

3. 

 

 

den gör! 

Karl Lundblad ‘09 

1. 

- När vi hittade en sabel bakom en planka på 

Pub Locus och sabrerade Törleyn på Sondens 

första releasefest. Alternativt Heinrich Böll. 

2. 

- Jag köpte Ungdomens bröd av Heinrich Böll 

och bröt troligen mot en mängd upphovsrättsliga 

regler. Ännu inte fälld. 

3. 

- Jag tror att en annan kårtidning tagit Sondens 

 

tråkig oläst webbtidning. Sonden utges dock 

fortfarande i svartvitt på ihophäftade A4, som 

den klassiska punk-blaska det en gång var, och 

både läses och älskas. 

39 

FOTOPrivat

A R K I V E T 

H I S T O R I S K T 

Undangömt på Universitetsbiblioteket i Lund 

ligger varken Silverbibeln eller Dödahavsrullarna, 

men däremot samtliga nummer av Sonden. 

En andaktsfull stämning rådde då vi där sökte 

våra historiska rötter och vördnaden inför den 

stora kulturskatt vi funnit var stor. 

Efter otaliga timmars bläddrande är vi nu glada 

att kunna dela med oss av en exposé över några 

av de litterära, konstnärliga och idéhistoriska 

 

 

mer skrämmande. I många fall behandlar de 

återkommande och allmänna ämnen som aldrig 

tycks gå ur tiden. 

40 

I sann jubileumsanda har redaktörerna tillsammans med Johan Danielsson, 

 

Särskilt vill vi tacka Johan för hans intensiva 

scannande, samt Lagerstedt Lab, för att de 

lånade ut sin scanner till oss, så att vi slapp anlita 

Universitetsservice som av oklar anledning

Snurrig gubbe. 

Förmodad konstnär: Martin Stjernquist 

A R K I V E T 

Det är en mycket rik tradition 

vi förvaltar när vi under varje 

Partus och andra festligheter 

besjunger falafelkungen och hans 

annorlunda etniska ursprung. 

Stort nöje! 

41

A R K I V E T 

42 

Ur Sonden för 32 år sedan om Sonden för 84 år sedan(?) 

Präktig MF-logga från förr.

Utdrag ur en insändare om lite allt möjligt. 

A R K I V E T 

De morbida inslagen är frekvent återkommande. 

43

A R K I V E T 

44 

Inlägg i betygsdebatten från 1975.

Lo Persson i labbet, back in the day. 

A R K I V E T 

Grisskjutning anno 1973. 

45

S O N D N D E B A T T 

I N S Ä N D A R E 

HELSINGBORG REPLIKERAR 

Dokument inifrån. Det har pratats mycket om 

stackarna som utvisats till läkarutbildningens 

yttersta provins, Lundastudenternas Mordor 

- Helsingborg. 

Trettio långa minuter på ett Öresundståg kan 

te sig oövervinnligt för en ovan pendlare, och 

 

beprövat alternativ? 

 

 

Helsingborg har rest sig och utan mindervärdeskomplex 

vågat tänka nytt och stort. Vi har 

tagits emot med öppna armar, fräscha lokaler, 

smidig administration och enormt engagerade 

handledare. Initiativet med webbplattformen 

 

oss som alltid tappar bort våra handouts och 

beslutsvägarna är korta när vi studenter har 

önskemål om hur vi vill ha det. 

Men visst, allt är inte guld och gröna skogar. 

Alla handledare älskar inte studenter, läsplattan 

är inte en iPad utan en avspritbar PC och 

 

 

håller inte alltid vad den lovar och vi som har ett 

 

utanför studentstadens gränser för att slippa 

pendla. 

Trots det är det svårt att inte trivas på ett 

 

ens åsikter och synpunkter. 

Kanske är det som den gamla låten ur Sobottaspexet 

hävdar, du kommer aldrig hem igen 

- du blir fast här på avdelningen. 

 

// Malin Zimmerman, T6 Helsingborg 

46 

Dela med dig av åsikter och bilder till 

SONDEN@MFSKANE.SE 

(vi förbehåller oss rätten att redigera inkommet material) 

TOMTEN REPLIKERAR OCKSÅ 

(autointervju) 

Du syntes senast på Sångboken, varför? 

rig 

ett tillfälle att få dela ut klappar! 

eringen. 

Berätta hur ni tänkte. 

- 

lapp 

om man varit snäll. 

I efterhand har det framkommit en del kri- 

 

knä. Anmälan till JämO (sedan 2009 DO, red.s 

anm.) har kommit på tal. Vad är din kommentar 

till detta? 

 

 

nog för alla! Att sedan merparten av de gossar 

 

 

 

 

pepparkakor, så att de ska vara riktigt snälla 

detta år. 

Jo, men det här med anklagelser om sexism 

och diskriminering, vad säger du om det? 

 

grund av kön eller annat humbug. Tomtens knä 

 

emos, fransmän, HBT-personer, muslemaner el- 

 

Och med det orden lämnar vi tomten åt fortsatt 

tullande av årsglöggen. Sista ordet i den 

här historien är antagligen inte sagt, men 

om detta må någon annan (Lundagård?) 

berätta. Det enda vi kan vara säkra på är att 

det blir jul igen. Kanske snarare än många 

anar. /Tomten 

K O M M E N T A R 

TILL TOMTEN 

MFs studenthälsoansvarig har tagit fram ett 

förslag till en mångafalds- och likabehandlingspolicy 

som kommer att tas upp i fullmäktige i 

tsdokument. 

AXELS FÅGELHÖRNA

S O N D N D E B A T T 

M I N S K A 

L Ö N E G A P E T ! 

Enligt lönestatistik.se är medellönen per månad 

 

kr och för undersköterskor 19.682 kr. Att 

 

 

kurvan för utbud och efterfrågan och ett fackförbund 

som med osedvanlig skicklighet främ- 

 

de senaste terminerna varit handledare för en 

workshop på termin 1, den handlar om att vara 

student på läkarprogrammet och dess syfte är 

 

frågor som dyker upp när man precis har äntrat 

sin läkarkarriär. Läkares höga löner har kommit 

upp under dessa träffar, konsensus tycks råda 

 

ansvarstyngda uppgifter de utför och den stress 

som är behäftad med dessa. 

Stress är ett bra exempel på hur den psykoso- 

min 

3 lär vi oss alla om hur stressiga situationer 

via väl kartlagda banor leder till ökad utsöndring 

av såväl adrenalin som glukokortikoider 

hormon 

är en viktig predisponerande faktor 

för atherosklerosutveckling, diabetes och andra 

 

Läkarstudenter verka vara överens om att läkare 

är mer stressade än övriga vårdkategorier. 

domar 

borde väl utgöra en moralisk grund för 

skor 

som genom sin yrkesutövning löper större 

risk för att drabbas av ohälsa bör kompenseras 

för detta med högre lön. 

 

och att skillnaden är stor mellan i vilken utsträckning 

de olika typerna av stress är patogena. 

Den stress läkarstudenter syftar på då 

de försvarar de höga lönerna består i att ha 

mycket att göra, högt ställda krav. Mycket ansvar 

och ett fullspäckat schema är emellertid 

relativt ofarligt så länge man upplever att man 

har kontroll över situationen. Mer skadligt för 

Debattinlägg av Sten Axelson Fisk, 

läkarstudent och aktiv i Socialistiska Läkare 

cortisolnivåerna är att ha ett arbete som är 

monotont, ostimulerande och där besluten om 

vad man ska göra fattas av någon annan. En 

avgörande faktor för risken att utveckla stress- 

 

krav som ställs på individen och vilken kontroll 

personen har över sin egen arbetssituation. 

Läkaren och professorn i folkhälsovetenskap 

Michael Marmot beskriver i boken Statussyndromet 

kopplingen mellan hälsa och position 

i hierarkier. Hans forskning utgår från två omfattande 

studier av personalen på den brittiska 

statsförvaltningen i Whitehall. Forskningen 

 

upp i hierarkin man kom. Många förklarar den 

 

 

med kortare utbildning och lägre position på 

“Jag tror inte att mycket hade förlorats ifall de som 

väljer läkaryrket för den höga lönen hade sökt sig 

till handelshögskolorna istället” 

BOKTIPS 

The Status Syndrome / Statussyndromet (2006) 

av dr. Michael Marmot 

The Spirit Level / Jämlikhetsanden : därför är 

mer jämlika samhällen nästan alltid bättre 

samhhällen (2010) 

av Richard Wilkinson och Kate Pickett 

arbetsmarknaden med sämre levnadsvanor. 

Rökning, dålig kost och sämre träningsvanor 

bland arbetarklassen bidrar mycket riktigt till 

skillnaderna i folkhälsa. Vad Whitehallstudierna 

bevisar är att dessa faktorer inte kan 

förklara hela den hälsogradient som föreligger 

mellan de olika polerna i hierarkin. När man tar 

hänsyn till rökning, motionsvanor och kost föreligger 

fortfarande en hälsogradient. Den stress 

människor långt ner i en hierarki erfar genom 

ringa kontroll över sin tillvaro är en viktig del 

i förklaringen. Dessa undersökningar är inte 

 

den hierarkiska organisationen inom vården är 

det sannolikt att resultaten är generaliserbara 

till våra kommande arbetsplatser. 

- 

ska 

även ifall lönerna var lika höga (eller låga 

beroende på vilken yrkesgrupps lönenivå man 

skulle lägga sig på) och de högre studieskulderna 

kompenserades. De som försvarar de stora 

löneskillnaderna brukar anföra som argument 

att läkarkåren hade blivit mindre kompetent 

ifall lönerna hade varit lägre. Jag tror inte att 

yrket 

för den höga lönen hade sökt sig till handelshögskolorna 

istället. 

Varför är frågan om minskade löneskillnader 

inom vården viktig? Det en rättviseskandal att 

 

 

genussynpunkt. Det är inte bara för att blidka 

vänstermoralister som klassklyftorna bör minska. 

Folkhälsovetare är väl medvetna om att 

ökande klassklyftor korrelerar med en sämre 

folkhälsa. I länder som inte är drabbade av 

 

bättre med hög förväntad medellivslängd än 

vad BNP per capita gör. Som experter på hälsa 

borde läkare veta bättre än att bidra till den farliga 

utveckling mot ett skarpare klassamhälle 

som har setts i Sverige under lång tid. 

Socialistiska Läkare driver frågan om bättre 

lan 

de olika yrkeskategorierna inom vården. 

Läkarförbundet är en av Sveriges mäktigaste 

fackföreningar och deras talan väger tungt i 

samhällsdebatten. Deras neutrala hållning då 

 

- 

 

löner och kommunal ska förhandla om ett nytt 

avtal i år. Ett aktivt stöd från läkarförbundets, 

men även svenska Läkaresällskapets, sida hade 

förbättrat våra underbetalda vårdkollegors 

förutsättningar att segra i kampen för rättvisare 

löner. Konkret kan ett sådant stöd uttryckas i 

form av debattartiklar, demonstrationer och 

 

erkänt det orättfärdiga i löneklyftorna och avs- 

skorna 

och undersköterskorna hade inte bara 

inkomstskillnaderna minskat. Arbetsklimatet 

och samarbetet inom vården hade förbättrats 

på ett markant sätt efter en sådan solidaritetshandling. 

Ett välbekant diagram över sjukvårds- 

personalens löner. Titta på den vänstra 

stapeln - jättestor! 

OBS! siffrorna är delvis påhittade. 

47

POSTTIDNING B 

Sonden 

Medicinska Föreningen 

BMC 

221 84 LUND 

Medicinska Föreningen Lund-Malmö 

Postadress: MF, BMC, H10, 221 84 Lund 

Besöksadress: BMC, Sölvegatan 19, Lund 

Telefon: 046 - 222 06 80 

Fax: 046 - 222 06 81 

E-post: mf@mfskane.se 

KALENDARIUM FÖR AKTIVITETER INOM MF 

- Måndag: Fotboll (17.00) 

Klostergården 

- Tisdag: Innebandy (21.00-22.00) 

Svaneskolan 

- Onsdag: Ultraljud (kören) repar (19.00) 

Locus Medicus Lundensis 

Pub på Kapellet ibland 

Locus Medicus Malmoensis 

- Torsdag: Ärtsoppa (12.00) 


Basket i Malmö (21.00-22.00) 

Lärarhögskolans G-sal 

(Busshållplats Heleneholmsskolan Malmö) 

- Fredag: Pub Locus (19.00-00.00) 


- Lördag: Paus 

- Söndag: Volleyboll (13.30-15.00) 

Bollhuset 

Brunch (varannan söndag 12.00) 


MFSKANE.SE

Sonden 112 - Medicinska Föreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?