daLai Lama - Södertörns högskola

moa En 

mAj 2011 

HögSKOlAnS 

första doktor 

KAnSKE SvERIgES FöRSTA 

romska LÄrare 

action! 

Följ mED En DAg 

pÅ HuSSERvIcE 

vERKSAmHETSbERäTTElSE 

FöR SöDERTöRnS HögSKOlA 

daLai Lama 

HälSAR pÅ 

harriet sharp 

ÅRETS vASSASTE läRARE 

varför moa? 

OcH vEm vAR HARRY? 

Johan rönnby 

DYKER EFTER HISTORIA 

EKOnOmISK REDOvISnIng FöR 2010 SIDORnA 57–63

Foto: Olle Eriksson 

2 | moa maJ 2011

en vanlig 

vardag på 

södertörns 

högskola 

moa maJ 2011 | 3

»lYcKA KOmmER InIFRÅn« 

När Dalai Lama besökte Södertörns högskola var uppslutningen stor. 700 förväntansfulla elever och 

lärare fick höra honom tala i aulan, och ännu fler såg honom på storbildsskärm på torget utanför. 

Text och foto: Maria Makar 

den tibetanska andlige ledaren gästade 

högskolan i april 2011. Ett besök som 

Södertörns högskola länge förberett och 

längtat efter. Anledningen till att han 

kom just hit är högskolans mångkulturella 

profil. 

– Religion och kulturell bakgrund 

är inte viktigt. Det viktigaste är att vi 

hjälps åt och ser våra medmänniskor som 

bröder och systrar. Vår omgivning är en 

del av oss och vi är en del av den, sa Dalai 

Lama under sin föreläsning. 

4 | moa maJ 2011 

enLigt honom har lycka ingenting med 

materiella ting att göra, utan lycka kommer 

inifrån. Och för att bli lycklig är det 

viktigt att ha kontroll både känslo mässigt, 

andligt och fysiskt över sina tankar och 

handlingar, menar han. Att ha klara 

visioner och ta ansvar för sitt eget liv och 

sin egen lycka. 

– Man ska aldrig tro att man som 

enskild individ inte kan påverka. Det kan 

man. Både sitt eget liv och andras. 

daLai Lama förbLuffade publiken med 

sin humoristiska framtoning. Särskilt 

roligt var när han undersökte koppen och 

karaffen som han fick i present av skolan. 

När Dalai Lama sprack upp i ett leende, 

var det ingen av de 700 i aulan som 

kunde hålla sig för skratt. •

innehåll 

06 år 2010 

InlEDnIng Av jOlIn bOlDT 

08 moira 

vÅR glObAlA REKTOR 

10 moa 

SAnnIngEn Om mOA-HAjpEn 

12 carL 

SöDERTöRnS FöRSTA DOKTOR 

14 LÄrare 

lEK äR lIv 

18 mikaeL & kati 

(FöRmODlIgEn) SvERIgES FöRSTA 

läRARuTbIlDADE ROmER 

22 fiskargubben 

äR HAn KOnSTTERRORIST? 

24 inga 

FRÅn pARIS TIll KAIRO 

TIll SöDERTöRn 

26 guLeed 

mED TEnSTA I RYggEn 

28 sthLm media Lab 

nY plATS FöR mEDIEFORSKnIng 

30 harriet 

SöDERTöRnS vASSASTE läRARE 

32 viviana & therése 

STuDEnTAmbASSADöRER 

34 fredrik 

pROvOKATöR & FöRFATTARE 

36 studentkör 

mED lEvAnDE STämnIng 

37 webbproJekt 

nYTT uTSEEnDE pÅ wEbbEn 

38 Johan 

HAn DYKER EFTER 

HISTORIEnS puSSElbITAR 

40 söderspexet 

I ÅR: vIETnAmKRIg 

42 Leiyah 

lIvET TOg En nY vänDnIng 

44 david 

FORSKAR Om FOlKmORD 

46 husservice 

AcTIOn! En DAg pÅ HuSSERvIcE 

50 birgitta 

TRöTTnADE pÅ gRAmmATIK 

52 utbytesstudenten 

En DAg mED DAvE 

57 verksamheten 

2010 I SIFFROR 

moa maJ 2011 | 5

2010 

kvalitet och glädje 

– i år ska vi fokusera på begreppet kvalitet … 

Ett tjugotal studenter tittar artigt på mig. 

– Vi ska försöka spegla högskolan som en miljö för kvalificerad forskning 

och undervisning … 

Minerna blir om möjligt ännu artigare. 

Hur entusiasmerar man unga journaliststudenter att kasta sig in ett 

projekt för att skapa högskolans verksamhetsberättelse? Knappast genom 

allmänt hållna fraser. Nytt försök: 

– Vad skulle ni vilja berätta om? 

Då börjar det hända saker. Här sitter unga människor som är nyfikna 

på sina medstudenter och lärare, som gärna undersöker hur saker fungerar. 

Idéerna haglar. Snart finns det betydligt fler förslag än sidor i verksamhetsberättelsen. 

Vi får sålla. 

I år får ni inte läsa om lunchserveringen eller om den allt avgörande 

rull trappan upp från pendeln. Det finns så många spännande lärare, 

administratörer , forskare och studenter att vi måste sovra och välja bort 

många av dem. Ändå slutar det med fler sidor än planerat. 

Och det där med kvalitet får en ny dimension. 

Kvalitet är de här studenternas hårda arbete med att fixa ett bra material, 

textputsandet och layoutarnas sena kvällar i datasalen. Kvalitet är 

deras hårda bildkoll: Vad duger? Kvalitet är hur de lyfter sådant som är 

spännande och bra på Södertörns högskola. Kvalitet är också det som stiger 

fram ur studenternas intervjuer och reportage: omsorgen om utbildningen, 

om arbetsmiljön, entusiasmen hos dem som jobbar här och hos 

dem som pluggar här – helt enkelt glädjen över allt roligt, levande och 

krävande som sker här varje dag. 

JOLIN BOLDT 

adjunkt i journalistik 

6 | moa maJ 2011 

REDAktionEn 

Skribenter och fotografer: 

Alexander jansson Kujanpää 

charles Thulin Assarmo 

christian ploog 

David larsson 

Erik johansson 

Isabel Eriksson 

Kevin carlsson 

louise Alvarsson 

maria makar 

monica lundbom 

nathalie borgman peters 

Olle Eriksson 

Oumie gibba 

Sanna persson 

Stina loman 

Layoutare: 

Alexander berg 

cecilia Hermansson 

David larsson 

Hans Repo 

Inga Smirnova 

maria makar 

Olle Eriksson 

tecknare: 

Sofie nohrstedt 

omslagsfoto: 

maria makar 

Layouthandledning 

och mallar: 

Eva jais 

Projektledning: 

jolin boldt

Foto: Eleonor Björkman 

Vår forskning 2010 

under året fick högskolan rätt att utfärda 

forskarutbildningsexamen inom fyra 

mångvetenskapliga forskningsområden. 

Att ge och ansvara för forskarutbildning är 

en central del av en levande forskningsmiljö, 

men samtidigt får det inte glömmas bort 

att högskolan har intressant och betydelsefull 

forskning även utanför dessa områden. 

Karaktäristiskt för många av forskargrupperna 

och forskningsprojekten är 

att de eftersträvar en hög samhälls- och 

samtidsrelevans. Här forskas kring alltifrån 

studiet av interreligiösa och interkulturella 

relationer och kulturella minnespraktiker 

till miljöproblem, kommunikationsstrategier 

och samtida förvandlingar inom ekonomi 

och förvaltning. Studierna rör både 

Sverige och det geopolitiska närområdet 

kring Östersjön och det nya Europa. 

forskningsprogrammet tid, minne, 

representation (finansierat av Riksbanken 

Jubileumsfond), ett mångvetenskapligt 

forskningsprogram om historiemedvetandets 

förändringar, har under året funnit 

sin form. Programmet har gästats av flera 

världsledande forskare inom det mångvetenskapliga 

området, som exempelvis 

professor Hayden White (University 

of California Santa Cruz och Stanford 

University) och professor Walter Mignolo 

(Duke University). Hela högskolan har 

kunnat ta del av programmets kontakter 

genom de populärvetenskapliga föreläsningar 

som getts i anslutning till besöken. 

Ett 25-tal forskare från 14 ämnesdiscipliner 

ingår i programmet, som mot 

slutet av 2010 förberedde sin första gemensamma 

publikation. Föreståndare för 

programmet är professor Hans Ruin. 

Även den marinarkeoLogiska 

forskningen har väckt uppmärksamhet 

under 2010. Forskare på högskolan har 

rebecka Lettevall är docent i idéhistoria 

och prorektor med ansvar för 

forskning. 

Karaktäristiskt för många 

av forskargrupperna och 

forskningsprojekten är att 

de eftersträvar hög samhälls- 

och samtidsrelevans. 

tillsammans med forskare vid Vasamuseet 

undersökt det så kallade ”Spökskeppet” 

som med stor sannolikhet är ett förlist 

holländskt 1600-talsskepp. I samband med 

den arkeologiska undersökningen har ny 

mätteknik och 3D-modeller utvecklats. 

Detta är något som kan komma vetenskapen 

till gagn i många sammanhang. 

Den tekniska metodutvecklingen har 

genomförts tillsammans med det svenska 

havsmätningsföretaget Marin mätteknik. 

Den unika marinarkeologiska miljön i 

Östersjön utforskas vidare inom forskningscentret 

Maris under ledning av 

föreståndaren professor Johan Rönnby. 

Den mångvetenskapliga Östersjö- och 

Östeuropaforskningen utgör en viktig 

profil vid Södertörns högskola. Inom högskolan 

finns stor kompetens i att belysa, 

förklara och aktivt delta i analyser av pågående 

förändringar inom det närliggande 

Östersjöområdet. Hit hör också studier 

av det nya Europa som vuxit fram efter 

murens fall. Det kan handla om bostadssegregering 

eller ungas identitetssökande. 

Men det kan också handla om Kalla 

kriget, där t ex professor Birgitta Almgren 

bidragit till kunskapsbilden om hur omfattande 

kontakterna var mellan Sverige och 

DDR. En stor del av denna forskning görs 

i samverkan med och inom forskningscentret 

Centre for Baltic and East European 

Studies (CBEES), som firade femårsjubileum 

under året. 

förhåLLandet meLLan vetenskaplig 

kunskapsproduktion och politisk styrning 

vid analys av miljörisker är särskilt angeläget 

när det gäller den känsliga miljön i 

Östersjön. Sådan forskning utförs inom 

projektet ”Environmental Risk Governance 

in the Baltic Sea”. Denna grupps vetenskapliga 

resultat, som presenterades på en 

konferens under 2010, utgjorde grunden 

för ett nummer av KVA:s vetenskapliga 

tidskrift Ambio. 

Annan miljövetenskaplig forskning 

utförd vid högskolan visar att den genetiska 

sammansättningen hos storspigg kan 

påverkas av förorenat vatten. Vilka övriga 

slutsatser vi kan dra av det får framtiden 

utvisa, men resultatet ställer många nya 

frågor, just som bra forskning ska göra. 

Rebecka Lettevall 

moa maJ 2011 | 7

Text: Louise Alvarsson Foto: Henrik Peel 

»vi står inför 

spÄnnande tider« 

Hon härstammar från Finland, men har rest mycket och bott i flera länder. Till sist 

hamnade hon i Sverige och är nu rektor på Södertörns högskola. Vår nya rektor 

sedan den första juli 2010 heter Moira von Wright. Hon trivs med sin roll och ser 

positivt på Södertörns högskolas framtid. 

vi börJar med att reda ut hur hennes 

efternamn, von Wright, uttalas. Inte 

som jag trodde, med ett engelskt uttal, 

utan som det stavas, med ett i- och 

k-ljud. Släktnamnet härstammar från 

Skottland berättar hon. 

Moira von Wright föddes 1957 i Helsingfors 

och bodde under större delen 

av sin uppväxt på ön Vuolax utanför 

Åbo. 

– Vi talade tre språk hemma, berättar 

hon. Svenska, engelska och finska. 

Hon utbildade sig först till lärare vid 

Helsingfors universitet och började 

sedan arbeta som grundskollärare i en 

liten byskola i skärgården. Hon beskriver 

skärgårdens miljö som inspirerande. 

Och inspirerande var även Kenya, dit 

hon flyttade med sin man på grund 

av att han fick ett jobberbjudande. De 

bodde där i två år. 

– Det gav mig mycket erfarenhet, 

den fantastiska naturen och kulturen, 

de nya språken och alla möten med nya 

människor. 

Moira von Wright skrev under åren 

i Afrika en uppsats om möten och 

8 | moa maJ 2011 

konflikter mellan den brittiska kolonialismen 

och de östafrikanska folken. 

Hon har även bott i USA, Storbritannien, 

Danmark, Norge och nu i Sverige. 

Till Sverige och Stockholm flyttade hon 

1993. För kärleken avslöjar hon. Hennes 

man kommer från Holland och eftersom 

Moira von Wright kommer från Finland 

blev Stockholm deras kompromiss som 

bostadsort. 

Hon förklarar att det inte bara är språket 

som skiljer oss åt. När man kommer 

till ett nytt land är det mycket att lära 

sig, om det nya samhället och dess vanor 

och värderingar. Hon tycker att det är 

spännande att vara ”ny svensk.” 

hon har Även bott i Örebro i sex år 

och varit prorektor och professor i 

pedagogik vid Örebro universitet. Hon 

har bland annat varit gästprofessor i pedagogisk 

filosofi vid Oslos universitet 

och gästforskare i Cambridge. När hon 

blev tillfrågad om tjänsten som rektor 

på Södertörns högskola funderade hon 

först ett slag. Hon hade tidigare tackat 

nej till liknande erbjudanden. Men var 

det någonstans hon skulle passa som 

rektor så var det på Södertörn. 

– Jag vill vara med och utveckla den 

här högskolan, säger hon. Det är en 

kritisk och viktig tid att göra Södertörns 

högskola synlig i samhället. 

Som rektor anser sig Moira von 

Wright ha ett ansvar att företräda verksamheten 

utåt och stärka relationerna 

och kontakterna både internationellt 

och regionalt. 

Hon lyfter fram högskolans forskning 

och att forskning och utbildning 

bör ha en närmare relation och ingå fler 

gemensamma projekt. 

– Det är roligt att vi kan erbjuda 

utbildning i alla steg, ända upp till forskningsnivå. 

Det ger kvalitet, säger hon. 

Hon tycker att det är kul med aktiva 

studenter och hon talar om hur viktigt 

det är att göra studenternas röster hörda. 

södertörns högskoLas vision bygger 

på tre M: mångvetenskap, mångkultur 

och medborgerlig bildning. 

– De inspirerar till ständig diskussion 

om hur högskolan kan utvecklas, säger

»näR mAn KOmmER TIll ETT nYTT 

lAnD äR DET mYcKET ATT läRA 

SIg, Om DET nYA SAmHällET OcH 

DESS vAnOR OcH väRDERIngAR.« 

Moira von Wright. Mångvetenskap är 

viktigt och centralt för både vår forskning 

och utbildning. Mångkultur ger 

mångfald. Oavsett vem man är ska man 

känna sig välkommen. Det är viktigt 

att ta vara på skillnader. Medborgerlig 

bildning innebär kunskap, men även att 

växa som människa i samhället och bli 

en del av samhället. Det ger perspektiv 

och rikedom. 

Södertörns högskola har växt mycket 

de senaste åren och det är nu dags att 

göra en sammanfattning och rikta in sig 

på det högskolan är bäst på. 

– Vi står inför spännande tider 

med förändringar, men jag ser med 

tillförsikt på högskolans framtid, 

säger Moira von Wright. 

Hon har ett leende på läpparna 

när hon pratar om sin 

roll som rektor. Hon trivs bra 

på högskolan och ser fram 

emot de sex år hon har framför 

sig. 

– Jag vill låta Södertörns 

högskola blomma, säger 

hon. • 

moa maJ 2011 | 9

Text: Charles Thulin Assarmo Illustration: Sofie Nohrstedt 

HuR mOA FIcK SIT 

Moas båge, ett landmärke på Södertörn. Uppkallad efter Moa Martinson, 

en av de stora författarna inom svensk litteratur. Men vem var hon egentligen 

och varför valde högskolan att namnge en byggnad just efter henne? 

det Är naturLigtvis ingen slump att 

det blev just Moa och hennes make Harry 

som fick ge namn åt bågen och bokhandeln 

på Södertörns högskola – inte heller 

att konstverket utanför skolans huvudentré 

kallas Moas stenar. Halvön Södertörn 

är kulturellt och litterärt förknippad med 

Moa Martinsson och hennes torp Johannesdal, 

beläget mellan Sorunda och Ösmo. 

Här levde Moa under hela sitt vuxna 

liv, både före och efter äktenskapet med 

Harry, och torpet är fortfarande bevarat 

som hon lämnade det. Idag är Johannesdal 

den mest besökta författarbostaden på 

hela Södertörn. 

Moa Martinson föddes som Helga 

Swartz 1890 i Östergötland. Hennes mor 

Kristina var en ogift, fattig piga och de 

första åren av sitt liv tillbringade Moa hos 

sina morföräldrar. 1893 beslöt sig Moas 

mor för att lämna landsbygden och bege 

sig till Norrköping, där de stora väverifabrikerna 

behövde arbetskraft. Hon tog 

Moa med sig till staden och under flera år 

flyttade den lilla familjen runt i Norrköpings 

fattiga förstäder och arbetarkvarter. 

nÄr moa var sex år gifte sig hennes mor 

med arbetaren Alfred Karlsson, något som 

kom att få stor betydelse för Moas författarskap. 

Alfred var en hetlevrad man som 

ofta drack för mycket och vars oförmåga 

10 | moa maJ 2011 

att behålla ett arbete tvingade familjen att 

flytta ofta. 

Redan i tonåren började Moa skriva 

dikter, men hennes författardebut lät vänta 

på sig. Som tjugoåring blev hon förälskad 

i den tio år äldre Karl Johansson, en man 

som på många sätt påminde om styvfadern. 

Tillsammans med Karl levde hon 

på torpet Johannesdal i Sorunda, och hon 

födde i snabb takt fem söner. Ensamheten 

i torpet fick henne att fundera mycket över 

arbetarnas hårda livsvillkor, vilket ledde 

till ett stort politiskt engagemang. Hon 

skrev regelbundet debattartiklar för arbetarpressen 

och gjorde sig snart ett namn. 

1925 drabbades moa av sitt livs tragedi; 

hennes två yngsta söner dog i en drunkningsolycka. 

Ett par år senare dog också 

hennes make, och nu blev skrivandet 

Moas väg ut ur den förlamande sorgen. 

1927 började hon skriva under signaturen 

Moa. I slutet av 1920-talet mötte hon 

den fjorton år yngre luffarpoeten Harry 

Martinson, som sedan blev en av våra 

största författare och ledamot av Svenska 

akademien. De gifte sig borgerligt 1929 

och Helga Johansson blev Moa Martinson. 

När Moa träffat Harry började hon 

koncentrera sig mer på skönlitterära texter 

än debattartiklar. 1933 debuterade hon 

med romanen Kvinnor och äppelträd – en 

realistisk proletärroman som lyfter fram 

kvinnokroppen och den kvinnliga sexualiteten. 

Det blev början på en lång författarbana, 

där den så kallade Mia-trilogin 

är bland hennes mest älskade verk. De 

tre böckerna Mor gifter sig, Kyrkbröllop 

och Kungens rosor bygger på hennes egen 

barndom och uppväxt. 

Äktenskapet meLLan moa och Harry 

beskrivs som mycket kärleksfullt och deras 

relation gav upphov till flera stora litterära 

verk. Men deras liv var också tidvis stormigt. 

Harry kände sig ofta kvävd av Moas 

passionerade kärlek och lämnade henne 

ensam på Johannesdal under långa perioder. 

1939 lämnade han henne för gott. 

Harry Martinson begick självmord 1974. 

Moa Martinsons popularitet har bara 

ökat med åren och vid sin död 1964 hade 

hon hunnit bli en av våra mest folkkära 

författare. Hon var också en av de första 

svenska författarna som lyfte fram kvinnan 

och könsrollerna. Vad hon, som levde 

hela sitt liv i sitt omoderna torp Johannesdal, 

skulle tycka om Flemingsberg av i dag 

går inte att säga men en sak kan man förmoda: 

Moa Martinson skulle nog ha varit 

mycket stolt över att få ge namn åt den 

största byggnaden på en högskola med så 

tydlig mångfald och genusinriktning som 

just Södertörns högskola. •

T nAmn 

moa maJ 2011 | 11

Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle Eriksson 

högskoLans 

första doktor 

Södertörns högskolas första egna disputation hölls i december 2010, då Carl Cederberg försvarade 

sin avhandling i filosofi, »Resaying the Human: Beyond Humanism and Antihumanism«. 

– men det Är inget som spelar så 

stor roll, det är ju många som doktorerat 

här före mig, det är bara det att jag 

doktorerade för själva högskolan, säger 

han. Det är inte direkt så att jag förväntar 

mig stora statyer och sånt där. Eller jo, 

ändrar han sig med ett litet skratt, det gör 

man ju såklart … 

I en av Primus-husets korridorer håller 

filosoferna till. Carl Cederbergs lilla rum 

täcks av bokhyllor, en kärleksfull samling 

med filosofi. Högst upp står en stor 

samling med Platons skrifter, därefter går 

det i kronologisk ordning, med Heidegger 

och Nietzsche bland verken, berättar 

Carl Cederberg glatt. 

– Heidegger är en central filosof för 

mig, tillägger han. 

Även vid Carl Cederbergs arbetsdator 

finns en mindre bokhylla. Här återfinns 

alla böcker som han använde för sin 

avhandling. 

– Jag började med avhandlingen 

2005, berättar han. Då var jag antagen 

på ett annat universitet. Men jag tog 

mina kurser här på Södertörn och under 

den tiden fick högskolan tillstånd att 

examinera doktorander. 

Samma vecka som Carl fick reda på att 

han skulle bli doktorand, fick han också 

veta att han skulle bli pappa. 

– Det kändes omtumlande, säger Carl 

Cederberg, och tillägger: 

12 | moa maJ 2011 

– Jag blir förresten pappa nu igen till 

hösten! 

Carl Cederberg tycker det är roligt att 

vara baserad på Södertörns högskola. 

– Här finns många kompetenta unga 

forskare, säger han, och dessutom är man 

inte rädd för att pröva nya idéer. Jag gillar 

stämningen här. 

Han berättar att han valt en akademisk 

karriär som forskare och lärare främst för 

att han gillar livsstilen det medför. 

– Man kan styra sin tid ganska bra, sitta 

var man vill och tänka, läsa, skriva och 

samtala. Filosofi är mitt stora intresse och 

det känns väldigt roligt att få betalt för det. 

Carl Cederberg hämtar sin avhandling. 

– Den handlar om filosofen Levinas, 

som tillhör den fenomenologiska 

traditionen i filosofi. I den har jag behandlat 

humanism, anti-humanism och 

mänskliga rättigheter, förklarar han. 

en avhandLing tar Lång tid att skriva. 

Och Carl Cederberg erkänner att arbetet 

ibland känts ensamt och knäckande. Det 

gällde att strukturera både sin tid och 

själva avhandlingen noga, förklarar han. 

– Det var ett konstant kaos, säger han, 

men han säger det i skämtsam ton, och det 

märks att han hade ordentlig koll på läget. 

– Under disputationsfesten skojade 

min sambo och frågade när jag egentligen 

hade arbetat, berättar han. Det var 

egentligen bara under de dagliga femton 

minuterna på pendeltåget till och från 

högskolan som jag hade ro att skriva. Så 

jag brukar säga att jag skrivit avhandlingen 

på pendeltåget. 

Det stämmer förstås inte riktigt. 

Däremot tycker Carl Cederberg att han 

fick många goda idéer när han åkte med 

pendeln, det var givande att sitta där på 

tåget och anteckna. 

Nu arbetar han på lärarutbildningen 

där han undervisar blivande förskollärare, 

men han har även andra kurser, 

bland annat kursen Barns existentiella 

frågor, som handlar om hur pedagoger 

kan tala med barn om Gud och döden 

och universum och livet. 

Han tror att den kursen passar honom 

eftersom han själv har barn. 

– Jag hade nog inte känt mig så hemma 

på det ämnet annars, säger han. 

Carl Cederberg tycker det är bra att 

han kan jobba på lärarutbildningen. 

– Det finns ett stort behov av lärare 

samtidigt som vi filosofer behöver jobb. 

Som filosof kan man ju vara med på 

många olika hörn. 

Eller som han skojar till det: Som 

filosof är man inkompetent på många 

områden. 

Vid sidan av arbetet längtar Carl 

Cederberg efter att snön ska smälta, så att 

korpfotbollen kan börja igen. •

»DET äR InTE DIREKT SÅ ATT 

jAg FöRvänTAR mIg STORA 

STATYER OcH SÅnT DäR.« 

moa maJ 2011 | 13

Lekande lärare ger lekande barn, så går resonemanget på lärarutbildningen. 

lEK äR lIv 

Att plugga heltid på distans på förskollärarutbildningen innebär att 

studenterna jobbar parallellt med studierna. Nyförvärvade kunskaper 

kan då direkt omsättas i praktiken. 

– Det är en fantastisk fördel, även om det kan bli lite mycket att 

göra ibland, säger studenten Eréne Möller. 

Text: Christian Ploog Foto: Stina Loman 

14 | moa maJ 2011

i dahLborg står i en stor ring av lärarstudenter. 

Vi befinner oss i ”Svarta lådan”, 

ett slags föreläsningssal fylld med becksvarta 

attribut. Väggarna, golvet, stolarna 

och pianot längst väggen är alla korpsvarta 

och ger rummet en något dunkel stämning. 

Halva lokalen består av en lutande 

läktare, andra halvan rymmer ett öppet 

scengolv. Och det är där Bi Dahlborg nu 

står och pratar till sina studenter, som en 

engagerad strimma ljus. 

– Har ni lekt den här leken förut? 

– Nej, svarar hela gruppen. 

En av grupperna för förskollärarutbildning 

med interkulturell profil har just 

avslutat en namnlek som även inkluderade 

viss bollkastning. 

– Det här är en övning som kan växa. 

Den kan starta i det lilla, så att barnen 

förstår strukturen, och sedan öka, tipsar 

hon. 

Stämningen är uppsluppen. Bi Dahlborg 

pratar engagerat medan studenterna 

hummar och nickar instämmande. Hon 

fortsätter med att instruera dem om hur 

de kan använda och utveckla sina röster 

på ett sätt som gör att de även får med 

kroppen. 

– Om vi ska få folk att bli trygga måste 

vi själva stå tryggt på jorden, och det har 

också att göra med rösten. Den utgör ungefär 

20–38 procent i vår kommunikation 

när vi träffas första gången. Så trygghet, 

trygghet, trygghet, det är en av de saker 

ni först och främst ska förmedla både 

till föräldrarna och barnen, förklarar Bi 

Dahlborg för sina studenter. 

När jag sedan pratar med henne om 

just trygghet betonar hon att det är en av 

de viktigaste ingredienserna att ha med 

när man till exempel bygger upp en barn- 

eller föräldragrupp. 

– När förskollärarna möter barnens 

föräldrar för första gången kommer föräldrarna 

att titta på dem och undra vilka 

de är och hur de kommer att ta hand om 

barnen. Då gäller det att vara trygg i sig 

själv. Vi har bara oss själva att utgå ifrån, 

stor självkännedom är till stor hjälp, säger 

hon. 

under Lång tid Jobbade Bi Dahlborg 

som skådespelare på olika teatrar, men 

efter många år bestämde hon sig för att 

sluta eftersom hon själv ville styra processen. 

I stället började hon skriva egna 

teaterföreställningar som hon sedan själv 

producerade. Det hon lär ut på lärarutbildningen 

är mycket det som hon fått 

med sig under åren som skådespelare 

– till exempel hur man använder sin röst 

för att bli tydlig och vad man signalerar 

genom kroppsspråk. 

I dag är det redovisning på temat 

”Kroppen i rörelse” och alla studenter 

ska framföra lekar och övningar för och 

med varandra. De sätter sig i smågrupper 

för att förbereda sig. Under tiden bär Bi 

Dahlborg in två stora koffertar som hon 

lägger i ena hörnet av det svarta scengolvet. 

Ur dem plockar hon fram en mängd 

rekvisita från sina gamla föreställningar. 

Det är allt från kläder till gosedjur. 

– Studenterna kan låta gosedjuren vara 

personer som pratar, för att på så sätt 

flytta fokus från kroppen. Och barn som 

är lite tysta kan man sätta på en mössa 

eller så, för att de ska byta identitet. Det 

brukar vara ett bra sätt att få de tysta barnen 

att träda fram, förklarar Bi Dahlborg. 

Just dagens grupp lärarstudenter är lite 

speciell – utbildningen innebär heltidsstudier 

på distans, vilket innebär att de 

pluggar en dag i veckan på högskolan 

och sedan jobbar resten av vardagarna 

på olika förskolor runt om i landet. 

Studenterna Eréne Möller och Camilla 

Nejdhammar har båda jobbat som barnskötare 

i många år och går nu den här 

utbildningen för att bli förskollärare. 3 

bi dahlborgs teaterkunskaper kommer 

väl till pass under hennes föreläsningar. 

moa maJ 2011 | 15

– vi behöver praktiska moment, menar eréne möller och camilla nejdhammar (vänstra bilden) som 

läser kombinationsutbildningen mot förskola. 

– Den kunskap vi får här tar vi sedan 

med oss och provar och praktiserar i våra 

barngrupper på jobbet, och får då verkligen 

se att det funkar. Det är det som är 

häftigt, säger Camilla Nejdhammar. 

Men att både jobba och plugga samtidigt 

kan ta på krafterna. 

– Det är väldigt mastigt. Vi jobbar 

heltid och pluggar heltid så det blir mycket 

kvälls- och helgjobb. Vi har säkert en 

400–500 sidor att läsa varje vecka, säger 

Eréne Möller. 

– Men det är ju bara tre år, kontrar 

Camilla Nejdhammar och skrattar. Det 

är därför vi behöver sådana här praktiska 

moment. Vi sitter mycket i skolbänken 

också, men det här, att kunna röra på sig 

och liksom lära med hela kroppen, det är 

väldigt nyttigt. 

de två arbetar på förskoLor i Haninge 

och Sollentuna, men de berättar att det 

också finns en del personer i klassen som 

inte jobbar i Stockholm. 

– Vi har folk från bland annat Strängnäs 

och Gotland, så vi är väldigt spridda. Vi 

räknade ut att vi har flera hundra års erfarenhet 

tillsammans, och det är ju häftigt eftersom 

man kan plocka tips och idéer från 

varandra. Man behöver ju inte uppfinna 

hjulet flera gånger, säger Eréne Möller. 

16 | moa maJ 2011 

– Jag tycker att fler borde göra det här, 

det är verkligen jättekul. Jag vill fortsätta, 

jag vill inte att det ska ta slut. Vi får gå någon 

fortsättningskurs eller något, skrattar 

Camilla Nejdhammar. 

Lektionen Lider mot sitt slut och redovisningarna 

består i den ena mer kreativa 

leken än den andra. Bi Dahlborg förklarar 

vad det är hon och hennes studenter är 

ute efter i sina lektioner. 

– Vi vill hitta synergieffekter, ny inspiration 

och en medvetenhet om varför vi gör 

de här övningarna. Hur kan jag stödja det 

här barnet – vad behöver han eller hon? 

Och hur kan jag få in barnet i leken. Det 

handlar mycket om att bygga upp barnens 

självkänsla, att få dem att känna att de kan 

klara av det här, att ge barnen kraft. 

»DEn KunSKAp vI FÅR HäR TAR vI SEDAn 

mED OSS OcH pROvAR OcH pRAKTISERAR 

I vÅRA bARngRuppER pÅ jObbET.« 

Hon tystnar ett tag och ler. Du kan få 

en dikt av mig, säger hon – en som hon 

tycker ganska bra sammanfattar vad de 

sysslar med här på de estetiska lektionerna. 

På stående fot drar hon sedan ett 

stycke diktkonst från journalisten Caj 

Lundgren. Fortfarande med samma engagemang 

i rösten: 

Barnen leker. När de leker ekar 

livets egen låt i deras lekar. 

Gäll och yster eller dystert dov 

ljuder den så länge den får lov. 

Allt de tror och vet om verkligheten 

gör de lek av. Det är märkligheten. 

Vuxna tror att lek är tidsfördriv. 

De har fel i detta. Lek är liv.•

Text: Christian Ploog Foto: Stina Loman 

läRARuTbIlDnIng 

uTAn läRARE 

Rätt kompetens på rätt plats – det är tanken bakom Södertörns 

högskolas lärarutbildning. Dit handplockas lärare från hela högskolan 

som kan bidra med just sina kunskaper. 

– Denna mångvetenskaplighet är en stor fördel, den gör oss unika, 

säger föreståndaren Lisa Öberg. 

i apriL 2010 tog riksdagen ett beslut 

som innebar att alla lärarutbildningar i 

hela Sverige blev tvungna att ompröva 

sina examensrättigheter. För Lisa Öberg, 

föreståndare för lärarutbildningen på Södertörns 

högskola, och hennes kollegor 

innebar det en hel del jobb. Tre nya lärarexamina 

skulle sökas och bara ansökningshandlingarna 

bildade en halvmeter 

hög trave med papper. Runt årsskiftet 

kom beskeden från Högskoleverket. 

– Vi var jättenervösa. Får vi inte 

examenstillstånd kan vi ju inte ge 

utbildningarna och det skulle innebära 

omplaceringar eller uppsägningar av 

väldigt mycket folk. 

Men Lisa Öberg och kollegerna 

kunde andas ut – samtliga ansökningar 

beviljades (så när som på två ämnen i 

ämneslärarexamen). Men långt ifrån alla 

högskolor och universitet var lika lyckligt 

lottade. Till exempel forna Lärarhögskolan, 

som numera är en del av Stockholms 

universitet, fick nej på samtliga sina 

ansökningar för grundlärarexamen. 

Lisa öberg tog sJÄLv sin lärarexamen 

1973 och har bland annat undervisat på 

högstadie- och gymnasienivå. På Södertörns 

högskola har hon jobbat sedan 

starten 1996 och sedan januari 2009 är 

hon föreståndare för lärarutbildningen. 

Här kan man läsa till fritidspedagog och 

här utbildas lärare från förskole- upp till 

gymnasienivå. Trots det saknar utbildningen 

egna anställda lärare. Lisa Öberg 

förklarar varför: 

– Om vi till exempel vill starta en kurs 

om språkutvecklande arbetssätt tänker 

vi först på vilka lärare på högskolan som 

har de kunskaperna. Det kan vara lärare 

från pedagogik, svenska, litteraturvetenskap 

och retorik. Vi går då helt enkelt till 

de institutionerna på skolan och frågar 

vilka lärare som skulle vilja arbeta på 

lärarutbildningen. Och så hyr vi in dem. 

Så alla högskolans institutioner är med 

i lärarutbildningen, men ingen lärare är 

anställd hos oss. 

Lisa öberg berÄttar att denna mångvetenskaplighet 

blivit ett signum för 

Södertörns högskola. 

– Jag tror att det är en fördel att arbeta 

så. 

En annan unik sak med högskolans 

lärarutbildning är den interkulturella 

profilen. Den innebär bland annat att 

studenterna lär sig arbeta i olika kulturella 

sammanhang. Lisa Öberg berättar 

att det har visat sig vara ett starkt skäl till 

att många söker just hit. 

Lisa öberg och hennes kolleger andades 

ut när södertörns högskola fick fortsätta 

att utbilda lärare. 

– De flesta av våra studenter gör till 

exempel sin praktik i sydvästra Stockholmsområdet 

där det finns en väldigt 

mångkulturell elevgrupp. Vi försöker 

också ta in litteratur och moment som 

handlar om kulturmöten. Det kan då 

handla om etniska kulturer, men också 

om kön, generation, ålder och sexualitet. 

ni har även något som kallas för bildningsprofilen 

– vad är det? 

– Den handlar om en vilja att vara 

självreflekterande och försöka gå utöver 

det man redan kan. Vi försöker integrera 

konstformerna så mycket som möjligt. 

När till exempel våra studenter läser om 

rymden får de samtidigt övningar i hur 

man kan förstå rymden genom dans. 

Man kan alltså dansa planeterna och på 

så sätt få känslan för hur de snurrar. Det 

är något som våra studenter sen också 

kan göra med sina elever. Vi försöker 

verkligen att använda alla människans 

sinnen i utbildningen, inte bara läsning. 

varför ska man söka till lärarutbildningen? 

– För att den är så mångkulturell. Nästan 

40 procent av våra studenter har ett 

annat modersmål än svenska. Och så är 

den ganska livlig på något sätt, det finns 

ingenting här som än så länge har satt sig 

och stelnat. • 

moa maJ 2011 | 17

Text: Malin Timan Foto: Olle Eriksson 

FRÅn TälTlägER 

TIll läRAREXAmEn 

De har kallats tattare och zigenare och blivit utfrysta i hela Sverige. Mikael Demetri och Angelina Dimiter- 

Taikon började sin resa i tältläger, flyttade senare in i hus och kämpade för platser i skolbänken. I dag är de 

tillsammans med Kati Dimiter-Taikon tre av Sveriges första lärarutbildade romer. 

− det var sLitigt, svettigt, jobbigt och 

svårt. Men att vi tog lärarexamen är 

otroligt stort för oss och för hela den 

romska befolkningen. 

Mikael Demetri lutar sig fram, ber Kati 

Dimiter-Taikon servera oss ”zigenarté”, 

och blir tyst en stund innan han börjar 

berätta om den långa resa som tagit 

honom dit han är i dag. 

Mikael föddes av en rysk mor i ett tält. 

Det var 50-talets Sverige och romer var 

inte välkomna i samhället. Tältet skulle 

bli familjens hem under de närmaste tio 

åren. Från stad till stad följde han med 

karavanen av lastbilar och karuseller. 

Hans föräldrar drev företaget och under 

sommarmånaderna var livet fantastiskt 

för den lille pojken. Han lekte med 

hästarna , karusellerna och lottvagnarna. 

Han hjälpte bönder med skörden och 

levde ett okomplicerat liv. 

Men så kom vintrarna och den stränga 

kylan. Han minns en vinter med isande 

vindar då hans mor var gravid. Familjen 

sökte hjälp på förlossningen, men svaret 

var som väntat. 

− ”Vi tar inte in några zigenarkärringar”, 

18 | moa maJ 2011 

sa de på sjukhuset. Så mamma födde mina 

tvillingsystrar i tältet mitt i vintern. 

Tre månader senare var de båda 

flickorna döda. 

Mikael växte upp. Sommar månaderna 

tillbringades på turné och vintermånaderna 

i Skåne för att preparera 

ekipaget för våren. Det hände att han 

frågade sin pappa varför han inte fick gå 

till skolan med de andra barnen, men han 

fick alltid samma svar: Romer var inte 

välkomna i den svenska skolan. 

− Sorgligt. Det kändes sorgligt, 

berättar han. 

först på 60-taLet tillät svenska myndigheter 

romer att ha en fast bostad och gå 

i skola. Mikael och hans familj fick för 

första gången rätt att bosätta sig i ett hem 

utan hjul. De hyrde en lägenhet i Stockholm, 

men vantrivdes allihop. Tivolit gick 

inte att sköta vilket gjorde att hyran till en 

början var svår att betala. Omställningen 

var stor. 

Men Mikael Demetri fick äntligen 

sätta sig i skolbänken. Han var då tio 

år gammal och kunde varken läsa eller 

skriva. Liksom så många andra romer 

blev han nedtystad och placerad längst 

bak i klassrummet. 

− Det var så det var, berättar Kati 

Dimiter-Taikon. Det finns så många 

romer som suttit igenom en hel skolgång 

och gått ut som analfabeter för att ingen 

sett dem. 

Mikael Demetri bestämde sig för att 

ändra historien, göra livet lättare för 

dem som kommer efter honom och visa 

Sverige och världen att romer kan läsa 

och skriva som vem som helst. 

− Gå en dag i svenska skolors korri dorer 

så ska du få se hur det ser ut. Romska barn 

sitter utanför klassrummen och släpps inte 

in i gemenskapen, berättar han. 

För att underlätta för sina egna barn 

placerade han dem i privatskola, men till 

slut bestämde han sig för att gör något 

åt problemet med romska barns skolgång. 

Tillsammans med sin fru Angelina 

Dimiter-Taikon startade han Sveriges 

första klass för romer, Roma Kulturklass. 

− Vi kommer båda från lägren och har 

sett för mycket misslyckanden, jag och 

Angelina. Det är därför vi har engagerat oss

»vI TAR InTE In nÅgRA zIgEnARKäRRIngAR, 

SA DE pÅ SjuKHuSET. SÅ mAmmA FIcK FöDA 

mInA SYSTRAR I TälTET mITT moa I vInTERn.« 

maJ 2011 | 19

så för barn och den romska kulturen. Nu 

vill vi hjälpa andra till en bra start i livet. 

kati dimiter-taikon förklarar att de 

romska barnen inte bara blir mobbade av 

andra barn. De mår dessutom dåligt av 

att känna att deras föräldrar får ett dåligt 

bemötande av skolledningen när de följer 

dem till skolan. I Roma kulturklass får 

barnen komma och vara som de är. Under 

förmiddagarna är romani chib, romernas 

officiella språk, det enda som är tillåtet 

medan eftermiddagarna enbart ägnas åt 

svenska. Språkblandningen är en viktig del 

för att hålla den romska kulturen vid liv 

och samtidigt göra eleverna förberedda för 

ett arbetsliv i det svenska samhället. 

Christina Rodell Olgac, lektor på 

20 | moa maJ 2011 

Södertörns hög skola, upptäckte deras 

kompetens för några år sedan. De arbetade 

då med Roma Kulturklass samtidigt 

som de läste fristående kurser. Christina 

Rodell Olgac som forskat kring romernas 

rättigheter tog initiativet till att de tre 

skulle få en riktig lärarutbildning. 

Stockholms stads utbildningsförvaltning 

gick med på att finansiera en uppdragsutbildning 

för obehöriga romska 

lärare och hösten 2008 kunde programmet 

starta. 

Tidigare kurser räknades in och 

resterande poäng spreds ut kvällstid. Två 

år senare kunde de alla tre stolt visa upp 

sina lärarexamensbevis mot förskola, 

förskoleklass och grundskolans tidigare 

år. Christina Rodell Olgac har fortsatt 

sitt samarbete med lärarna även efter 

utbildningen. Tillsammans driver de 

forskning för att bevara romernas språk 

och kulturarv. 

− Södertörns högskola har blivit 

som en trygg plats för oss, med så stor 

mångfald. Ibland när jag studerade kom 

jag dit i traditionella romska kläder, men 

jag kände mig aldrig utanför, säger Kati 

Dimiter-Taikon. 

Mikael Demetri är övertygad om 

att det kommer att bli bättre, att romer 

kommer att få en naturlig plats i det 

svenska samhället. 

− Det kommer inte att hända i dag och 

inte i morgon, men vår lärarexamen gör 

att vi är förebilder och jag vet att många 

nu kommer att följa oss. • 

kati dimiter-taikon 

»SöDERTöRn HAR blIvIT SOm En TRYgg plATS 

FöR OSS, mED SÅ STOR mÅngFAlD.«

nästa super mario kommer 

från södertörns högskola 

Till hösten 2011 startar Södertörns högskola en 

spelutbildning som leder till en filosofie kandidatexamen 

i medieteknik. Lärarna på programmet har 

omfattande kontakter inom branschen och studenterna 

kommer att få bra arbetslivskontakter. 

de tre populäraste 

programmen 

hösten 2010 var: 

Journalistik och multimedia 

Ekonomie kandidatprogrammet 

Interkulturell lärarutbildning 

mot förskola, förskoleklass 

och grundskolans tidigare år 

för cirka ett och ett halvt år sedan 

kontaktade jag Sasan Shaba, som är 

idérådgivare på SH Innovation på Södertörns 

högskola. Jag läser Journalistik med 

samhällsstudier på Södertörns högskola 

och var nyfiken på att starta eget företag, 

för att frilansa som journalist. 

Jag trodde att jag var på det klara 

med min affärsidé, vilket inte visade sig 

stämma. Jag deltog i en workshop, där 

jag träffade många andra människor, fick 

mycket respons och utvecklade mina 

idéer. 

sedan ansökte Jag till Utvecklingsprogrammet 

som drivs i samarbete 

mellan SH Innovation och Karolinska 

ILLuSTRATION: MARIA MAKAR 

institutet Science Park AB. Jag blev 

antagen och fick ett kontor med telefon 

och en personlig coach. Jag har verkligen 

utvecklat mina idéer och mitt företag 

under tiden i programmet. Vi har till 

exempel haft trevliga frukostmöten och 

workshops, och vi har fått öva oss på att 

pitcha – presentera vår idé. Det har även 

gett många nya kontakter. Jag älskar att 

mingla. Att nätverka och gå på möten, 

seminarier och övriga träffar är viktigt 

för företagandet. 

Jag har kunnat utveckla mitt företag 

parallellt med studierna. Jag har även fått 

ett ekonomiskt stöd, som jag har utnyttjat 

bland annat till att skapa en hemsida. 

Mitt företagande och mina studier går 

10 000 

Så många ansökningar fick Södertörns 

högskola inför vårtterminen 2011. Det innebär 

att 33 procent fler ansökte till högskolan 

än vårterminen 2010. 

visste du att ... 

… Södertörns högskola bildades för att 

motverka Söderorts höga arbetslöshet och 

segregation? Redan efter några år kunde 

man mäta att andelen gymnasister från 

Söderort som gick vidare till högre studier 

ökade. 

… Södertörns högskola grundades efter 

ett riksdagsbeslut 1995? 

… Söfre, Södertörns förenade ekonomer, 

i november 2010 utnämndes till ”Årets 

ekonomiförening” av Sveriges ekonomiföreningars 

riksorganisation? Söfre är en 

av SöderS föreningar. 

Starta eget redan i plugget 

in i varandra. På så vis har jag kunnat 

få en mycket trevlig praktikplats och 

flera frilansuppdrag. Framför allt kan 

jag kombinera nytta med nöje. Att ha ett 

eget företag kräver mycket jobb, men det 

innebär även att man får jobba med det 

man älskar. 

Jag viLL uppmana alla (både studenter, 

personal och alumner) att gå till SH 

idé- och innovationsrådgivning, där man 

får hjälp att utveckla sina idéer. Förhoppningsvis 

blir de verklighet. 

Man kan läsa mer om SH Innovation 

på Södertörns högskolas hemsida, under 

rubriken Samverkan. 

Louise Alvarsson 

moa maJ 2011 | 21

Text: David Larsson Foto: Olle Eriksson 

»vISSA RETAR SIg pÅ DEn, 

AnDRA blIR nYFIKnA.« 

fiskargubbe eLLer 

konstterrorist? 

Han har förbryllat oss alla med sin blotta närvaro. Med bister uppsyn och pipa i mun kastar han ett ont öga 

mot lunchjäktande förbipasserande. Men vem är egentligen fiskargubben? Och vad tusan gör han där? 

sedan ett par år tiLLbaka pågår ett 

paradigmskifte inom de flesta kreativa 

områden. Så även inom det mest heliga : 

konsten. Den har förflyttat sig från 

kalla museiväggar ut i sin omvärld 

och finns nu på elskåp, hustak och 

tunnelbanevagnar . Med detta har det 

blivit allt mer uppenbart att det är 

konsten som skall tala, inte konstnären. 

Anonymiteten har tagit en framträdande 

roll och förgyller kanske rentav konsten 

med sin mystik. 

Därför känns det inte heller helt 

märkligt att man finner just detta på 

Södertörns högskola. Strax utanför 

restaurangen Matmakarna hänger ett 

46 gånger 38 centimeter anspråkslöst 

stycke konst: en tavla somliga skulle 

kalla Hötorgskonst. Upphängd i bästa 

konstterroristisk anda på en termometer. 

Av vem då? Tja, ingen vet! 

Tavlan porträtterar en klassisk 

fiskargubbe . Han har dimmiga ögon, pipa 

i mun och blickar mot åskådaren med 

22 | moa maJ 2011 

sammanbiten min och livstrött blick. 

Hans åldrade drag pryds av ett präktigt 

skägg. Han är målad i tjocka penseldrag 

och tavlan bär en otydbar signatur. Står 

det Spies, kanske? 

– Den är kul, tycker högskoledirektör 

Enrique Arias. 

Den bryter mot Södertörns högskolas 

mönster gällande konst. All konst på 

högskolan är nämligen inlånad av Statens 

konstråd. 

– Men så finns plötsligt en tavla från en 

anonym avsändare och ingen vet varför 

den sitter här. 

en googLesökning på mysteriet 

ger ringa vägledning. Sökorden 

”fiskargubbe+tavla” ger tusentals träffar . 

Alla visar dock en och samma tavla 

(som till och med finns till salu!) som är 

misstänkt lik vår anonyma fiskargubbe. 

Det stannar emellertid enbart 

vid likhet . För inte är det samma 

fiskargubbe vars porträtt cirkulerar på 

nätet som hänger utanför Matmakarna. 

Möjligtvis en kopia, men vem är då 

förfalskaren? Vilket är originalet ? Och 

för att återkomma till ursprungsfrågan : 

Varifrån kommer den? 

– Det är nog ingen som vet någonting 

om den, förutom personen som har 

satt upp den, säger Peter Malmkjell på 

Avdelningen för lokalplanering. Han 

ansvarar för konsten som hänger på 

högskolans väggar. 

– Jag såg den hänga där en dag och 

tyckte att den var lite rolig. Tänkte att 

”tusan, den kan väl hänga kvar”. Vissa 

retar sig på den, andra blir nyfikna. D et 

är lite roligt! 

Peter Malmkjell tror att tavlan hängt 

där i ett år, om inte mer. Han tänker se 

hur länge den finns kvar. 

– Jag tänker då inte plocka ner den. 

Kanske hänger vår anonyma 

fiskargubbe där som ett experiment? 

Kanske bara för att djävlas? Eller kanske 

bara för att få oss att undra ”varför”? •

moa maJ 2011 | 23

Text: Oumie Gibba Foto: Olle Eriksson 

paris kairo 

södertörn 

I flera decennier var det ingen som förstod varför Inga Brandell hade valt att forska om Mellanöstern 

och Nordafrika. Varför inte forska om viktigare länder som till exempel Sydafrika? Men när saker hände 

i de forna kolonierna var det henne journalisterna ringde till. Och så har det fortsatt. 

inga brandeLL Är docent i statsvetenskap 

med inriktning mot Mellanöstern 

och Nordafrika. Jag träffar henne på hennes 

arbetsrum i E-huset på Södertörns högskola. 

Det är ett litet rum som är helt belamrat 

av statsvetenskapliga böcker, pärmar och 

papper. På väggen hänger en affisch med 

reklam för en utställning i Louvren i Paris. 

Le chant du monde, världens sånger. Inga 

Brandell lyfter bort en låda med papper 

från besöksstolen så att jag kan sätta mig. 

Folken i Mellanöstern och Nordafrika 

gör uppror mot sina diktatorer. Egyptens 

och Tunisiens ledare har redan avgått. I 

Libyen krigar Muammar Ghadaffi mot 

sitt eget folk. Så Inga Brandell är populär . 

Radio och tv vill ha med henne som 

expertkommentator och flera gånger 

under vårt samtal ringer telefonen med 

fler förfrågningar. 

− Det finns knappt några historiker som 

är specialiserade på Mellanöstern. Det 

finns fyra doktorander i hela Sverige. Vi 

har visserligen några islamologer, men det är 

allt, säger hon. 

24 | moa maJ 2011 

Inga Brandell har en akademisk bakgrund 

och har studerat många olika 

saker. Hon har hunnit med språk, filosofi, 

psykologi och journalistik, men till sist 

blev det ändå statsvetenskap hon fastnade 

för. 

− Jag tillhör 68-generationen och vi är 

intresserade av politik, förklarar hon. 

Det var under journalistikstudierna i 

Paris som intresset för Mellanöstern och 

Nordafrika vaknade. 

− Jag var intresserad av avkolonisering 

och internationella relationer. 

Världs systemet förändrades på 60-talet 

och ingen visste riktigt vad som skulle 

komma. 

att arbeta på Södertörns högskola 

beskriver Inga Brandell som ”roligt och 

besvärligt”. 

− Det är roligt att det finns så många 

entusiastiska studenter med skiftande 

bakgrund. Även bland lärarna och 

forskarna finns det många personligheter 

som går sina egna vägar. 

Hon kan tycka att det är besvärligt att 

Södertörn är en ung högskola som 

ännu inte riktigt funnit sina former. 

Det har ofta varit omstruktureringar 

och administrationen kan vara trög och 

byråkratisk. Det tar tid innan rutiner 

sätter sig. 

Och hon tycker att det borde satsas 

mer på forskning om Mellanöstern och 

Nordafrika. 

− Det är paradoxalt att vi har så många 

studenter med bakgrund i de här områdena, 

samtidigt som högskolans forskning 

präglas av samarbete med Östersjöstiftelsen 

med inriktningen mot Baltikum 

och Östeuropa. 

Inga Brandell skulle önska att högskolan 

kunde utveckla forskningen om 

Mellanöstern och Nordafrika på samma 

sätt. 

− Det finns en stor efterfrågan på 

sådan forskning. För Europa och EU är 

det här med Mellanöstern och Nordafrika 

den nya stora utmaningen att förhålla sig 

till. •

inga brandell 

på favvoplatsen 

på högskolan. 

Namn: inga brandell 

Ålder: 64 år 

Bor: södermalm, stockholm 

Familj: tre vuxna barn, tre barnbarn 

och ett barnbarn på gång 

Intressen: Läser mycket skönlitteratur 

Boktips: warda av sonallah ibrahim 

Favoritplats på Södertörn: matmakarna 

moa maJ 2011 | 25

Text och foto: Stina Loman 

han har förorten 

i ryggen 

Det är studenterna som gör Södertörns högskola till 

vad den är, menar Guleed Mohamed , 22 år. Han brinner 

för förorten Tensta och pluggar på Europaprogrammet. 

– För mig är diskussionen viktigast, säger han. 

Jag möter guLeed Mohamed en solig 

lördagsförmiddag i Tensta. Han har varit 

vaken hela natten och pratat om förlåtelse 

och hopp. 

Tillsammans med några vänner driver 

han en hoppförmedling. Där får ungdomar 

hjälp att tro på sig själva och samhället. 

Förmedlingen har flera gånger 

blivit uppmärksammad av stora dagstidningar 

i Sverige. Hoppförmedlingen 

bjuder in Tenstas ungdomar att delta i 

samtal och lyssna på olika föreläsningar, 

målet är att ungdomarna ska hitta en tro 

på sig själva och sin framtid. 

– Det är viktigt att tala om hur många 

gånger man misslyckas innan man 

lyckas, säger Guleed Mohamed. 

han Är 22 år, talar fem språk och pluggar 

på Europaprogrammet på Södertörns 

högskola. Det är en treårig utbildning 

som inleds med ett gemensamt 

basår, sedan kan studenterna själva välja 

26 | moa maJ 2011 

olika inriktningar. Guleed Mohamed har 

valt inriktningen statsvetenskap. 

innan han börJade på Södertörns 

högskola hade han läst flera kurser vid 

andra lärosäten. Men han fastnade för 

Europaprogrammet eftersom han tilläts 

att tänka fritt här. Oftast går han inte på 

föreläsningarna utan deltar hellre flitigt 

vid seminarietillfällena. Det är så han lär 

sig bäst. 

– För mig är diskussionen viktigast. 

Jag tycker det är bra att studenterna på 

Södertörns högskola uppmuntras att 

tänka utanför ramarna och diskutera 

utifrån egna perspektiv. Om vi diskuterar 

till exempel fattigdom blir samtalen 

alltid tyngre när man är en grupp med 

olika slags bakgrund. 

Han tycker också det är viktigt att 

studenter vet hur de ska kunna tillämpa 

sin utbildning på verkligheten. 

–Det funkar inte att läsa till sig 

kunskap på en högskola och sen inte ha 

en aning om hur man ska använda den, 

säger han. 

utanför tunneLbanan i Tensta sitter 

flera män på en bänk i solen. Det 

droppar från taken. I bakgrunden syns 

skyltar för olika föreningar. På en vägg 

finns olika länders flaggor målade. 

– Jag finner bättre lösningar för 

integration på Tenstas gator än lösningarna 

som presenteras i stadshuset. Det 

är skillnad att diskutera politik med 

en ensamstående mamma med tomt 

kylskåp och att diskutera politik med en 

riksdagsledamot. 

Guleed Mohamed tror att Södertörns 

högskola fungerar så bra på grund av 

människorna som har valt att gå där. 

–Det är ju vi studenter som gör 

högskolan till vad den är. Därför är det 

viktigt att högskolan fortsätter att tänka 

utanför boxen och vågar utvecklas. •

Namn: guleed mohamed 

Ålder: 22 år 

Bor: tensta 

Familj: mamma och storebror, 

24 år 

Intressen: böcker, fotboll 

och basket 

Vill i framtiden: bli spärrvakt 

eller statsminister 

»DET FunKAR InTE ATT läSA TIll SIg 

KunSKAp pÅ En HögSKOlA OcH SEn 

InTE HA En AnIng Om HuR mAn SKA 

AnvänDA DEn.« 

moa maJ 2011 | 27

28 | moa maJ 2011 

»DET vIKTIgA äR ATT DET InTE 

bARA äR InFORmATIOnSuTbYTE 

mEllAn FORSKARE OcH FöRETAg 

uTAn FAKTISK SAmvERKAn.« 

initiativet till stockholm media Lab togs 

på södertörns högskola. här träffas 

delta garna på Långholmen.

Text och foto: Sanna Persson 

mEDIEFORSKnIngEn KnYTS 

näRmARE InDuSTRIn 

Medieforskningen måste lyssna och förstå medieindustrins behov, och vice versa. Detta anser Lars 

Erik Holmquist, professor på Södertörns högskola och en av initiativtagarna till Stockholm Media Lab, 

det nya forskningscentret och platsen där forskning och näringsliv inom IT och nya medier ska mötas. 

det Är apriLmorgon i en av Långholmens 

konferenssalar. Macbookarna står 

uppradade framför de elva deltagarna 

som representerar ämnena medieteknik, 

informatik, medie- och kommunikationsvetenskap, 

journalistik och företagsekonomi 

på Södertörns högskola. 

Bredvid i princip varje Macbook ligger 

en iPhone. Inte så förvånande kanske, 

med tanke på att ämnet som diskuteras 

här i dag är just nya medier och hur 

medie industrin och medieforskningen 

ska knytas närmare varandra. De som 

samlats här i dag utgör Stockholm Media 

Lab, ett nystartat forskningscentrum som 

ska utgöra en mötesplats för högskolan 

och näringslivet. 

– Det viktiga är att det inte bara är 

informationsutbyte mellan forskare och 

företag utan faktisk samverkan, säger 

Lars Erik Holmquist som är professor i 

medieteknik vid Södertörns högskola och 

initiativtagare till Stockholm Media Lab. 

med högre och högre krav från forskningsinstituten 

på en ökad samverkan 

med näringslivet har idén till Stockholm 

Media Lab stegvis vuxit fram. I februari 

hölls ett första dialogforum på Södertörns 

högskola då medverkande företag 

och forskare träffades för att diskutera 

framtida samarbete. 

– Kontaktytan mellan forskare och 

företag är otroligt viktig och måste tas 

tillvara, och det är bland annat detta vi 

vill möjliggöra, säger Johan Bornebusch 

som är koordinator för Stockholm Media 

Lab. 

det Är andra dagen i rad som gruppen 

från Södertörn har samlats för att 

diskutera och formulera den faktiska 

form som Stockholm Media Lab förväntas 

anta. Huvudfinansiär för Stockholm 

Media Lab är KK-stiftelsen (Stiftelsen 

för Kunskaps- och Kompetensutveckling) 

och sedan dialogforumet hölls är 

nu ett flertal företag involverade, bland 

andra TV4, Schibstedt och Allers. Det 

Stockholm Media Lab söker är långsiktig 

finansiering för att genomföra de projekt 

som är på gång. 

– Vi har redan ett nära samarbete med 

exempelvis SVT. Det som är viktigt är att 

ta reda på vad som är viktigt för företagen 

just nu och hur vi ska knyta detta till vår 

forskning, säger Ester Appelgren, lektor i 

journalistik, kontaktperson och ansvarig 

för ett av delprojekten. 

den genomgående tanken, som även 

ligger till grund för initiativet, är att 

medieforskningen måste anpassas till 

den aktuella medieindustrin och vice 

versa. Då nya medier, i form av läsplattor, 

digitala magasin, smartphones, interaktiva 

spel, tv etcetera ständigt förändrar 

den allmänna mediekonsumtionen, är 

det av största vikt att medieforskningen 

hänger med i svängarna. Ett av projekten 

som är på gång heter UBI-TV. Syftet 

med det projektet är att utifrån både ett 

journalistiskt och tekniskt perspektiv 

ta reda på hur nya produktions- och 

distributionsmetoder påverkar innehållet 

och affärsstrategier för framtidens mobila 

direktsända tv. 

– Det är viktigt att vi visar och tar vara 

på den styrka vi redan har inom forskningstraditionen, 

och tar reda på hur 

man kan utnyttja tekniken till fullo, säger 

Johan Bornebusch. 

den typ av forskningssamverkan som 

Stockholm Media Lab förespråkar är 

relativt ny och har pågått i runt två år. 

Traditionell forskning inom medietekniken 

har bedrivits sedan över tolv år 

tillbaka på Södertörns högskola. 

– I slutet på maj ska alla projekt presenteras, 

till dess ska vi ha tagit reda på 

vilka problem och behov som finns inom 

medieforskningen och medieindustrin. 

Det vi måste fundera över är vad vi kan 

tänkas erbjuda företagen, säger Ester Appelgren. 

• 

moa maJ 2011 | 29


I maj 2010 utsågs Harriet Sharp till årets bästa lärare. Engelskläraren 

blev framröstad av studenterna på Södertörns högskola för att hon 

är en lärare som »sätter individen i främsta rummet«. 

högskoLans vassaste L 

”harriet Är bÄsta läraren överhuvudtaget.” 

”Alla lärare borde vara som hon!” 

”Harriet vill verkligen att man ska lära sig 

och hon krigar för eleverna.” 

När jag frågar Harriet Sharp vad 

studenterna tycker om hennes undervisning 

visar hon mig deras utvärderingar 

från förra veckan. Det tycks bara vara 

positiva kommentarer och hur mycket jag 

än försöker, lyckas jag inte hitta ett enda 

negativt omdöme. 

harriet sharp skriver sitt eget kursmaterial 

för att studenterna lättare ska 

kunna tillgodogöra sig engelsk grammatik. 

Studenterna är positiva till det 

och skriver i utvärderingen: ”Det är nice 

med bilder och det är lättare att förstå 

då.” Harriet Sharp slår upp en sida ur sitt 

material och på en sida ser jag bananer, 

äpplen och päron. Jag undrar vad frukter 

har med engelska att göra. Jag tycker mer 

att det ser ut som en barnbok. 

– När en bild får symbolisera något 

grammatiskt blir det lättare att komma 

ihåg. Frukten använder hon för att 

symbolisera det grammatiska begreppet 

”samordning”. 

På Harriet Sharps kontor står en babushka, 

en rysk trädocka som innehåller 

30 | moa maJ 2011 

flera små dockor. Inuti varje docka finns 

en ny docka. 

– Babushkan representerar språkets hierarkiska 

uppbyggnad, det vill säga att stora 

element består av mindre och mindre 

underordnade delar. Till exempel består 

en sats av fraser som i sin tur består av 

ord och så vidare. 

Babushkan och Harriet Sharp är lite 

lika. De ser sympatiska och glada ut och 

är båda klädda i rött. 

– Jag tänkte på det i morse när jag 

klädde på mig. Jag ville matcha min 

vapen dragare Babushka, skämtar hon. 

harriet sharp är en lärare som har nära 

till skratt och använder sig mycket av humor. 

Men hon ställer också höga krav och 

vill att studenterna ska nå högsta betyg. 

– Jag går runt i undervisningssalen och 

kontrollerar att alla gjort sina läxor. Det 

kan tyckas hårt, men det ger resultat. 

Årets lärare menar att det inte bara 

handlar ”om att gå till jobbet” när man är 

lärare, utan om att hjälpa studenterna med 

deras rädslor, genom att avdramatisera 

dem och möta individerna på deras nivå. 

– Det är som i Biggest Loser. ”You have 

to do what ever it takes.” 

Harriet Sharp försöker lära känna stu- 

denterna och även få dem att lära känna 

sig själva bättre. 

– När de känner till sina brister kan 

de arbeta med dem och därmed nå sina 

mål. Som lärare känns det sedan extremt 

tillfredsställande att se en student lyckas. 

Jag frågar henne vad det betydde att få 

utmärkelsen ”Årets lärare”. 

– Jag blev rörd till tårar när jag fick 

priset. Och superglad och tacksam. Alla 

människor behöver bekräftelse och det 

här är ett bevis på att man är på rätt väg. 

Jag trivs så bra på Södertörn och det här 

är den bästa arbetsplatsen någonsin och 

jag vill ALDRIG sluta här. De kommer få 

kasta ut mig när jag blir pensionär. • 

Namn: harriet sharp 

Yrke: filosofie doktor och ämneslärare 

i engelska 

Aktuell: årets lärare 

Tidigare yrken: har arbetat som 

lärare i 32 år 

Forskning: avhandling om engelskans 

roll i det multikulturella 

sverige

Ärare – harriet sharp 

moa maJ 2011 | 31

DE SäTTER SIn HögSKOlA 

Allt fler väljer att studera på Södertörns högskola. Studentambassadörerna Viviana 

Lema och Therése Lundblad har en viktig roll i rekryteringen av nya studenter. 

Text och foto: Monica Lundbom 

det Luktar matsaL i korridorerna på 

Södra Latins gymnasium. Elever skyndar 

fram över det schackrutiga golvet 

på våning två. Mitt i myllret befinner sig 

Viviana Lema och Therése Lundblad, två 

studentambassadörer från Södertörns 

högskola. 

Viviana Lema står böjd över ett bord 

där några tonårspojkar flockas kring en 

iPad. De ska spela SHnille. I prispotten 

finns en åtråvärd surfplatta. 

– Du har hundra sekunder på dig att 

svara rätt på så många frågor som möjligt, 

förklarar Viviana Lema. 

En av pojkarna anlägger ett ansiktsuttryck 

av djup koncentration innan 

han trycker igång spelet. Efter hundra 

sekunder visar skärmen att pojken svarat 

rätt på tio frågor av tolv. Kompisarna vill 

32 | moa maJ 2011 

genast försöka slå resultatet. Nästa person 

sätter sig direkt och fyller i sin e-post 

innan han ivrigt påhejad av vännerna 

prövar lyckan. 

– Spelet testar kunskaperna samtidigt 

som det introducerar eleverna för Södertörns 

högskola på ett avslappnat sätt, 

säger Viviana Lema. 

södertörns högskoLa är fortfarande 

ett relativt ungt lärosäte som inte alla 

känner till. Studentambassadörernas 

mål är att ändra på det, berättar Viviana 

Lema. Deras uppgift är att informera 

om Södertörns högskola, hur det är att 

studera här och vilka utbildningar som 

finns. 

– Vi ger råd om studier, men är inte 

studievägledare. Det blir mer person- 

ligt eftersom vi själva är studenter. Jag 

försöker alltid öppna tankemässiga 

möjligheter som eleven kan ta med sig till 

studievägledaren. 

Kristina Karlén och Anna Moberg- 

Lindqvist arbetar med studentrekrytering 

på Avdelningen för information och 

kommunikation på Södertörns högskola. 

De berättar att studentambassadörernas 

arbete är oerhört viktigt för att attrahera 

nya studenter. 

– De är vårt ansikte utåt och är ofta det 

första mötet med Södertörns högskola för 

gymnasieeleverna, säger Anna Moberg- 

Lindqvist. 

therése LundbLad rör sig framför 

bokbordet och pratar utbildning med 

nyfikna gymnasieelever. Lunchrusningen

pÅ KARTAn 

gör att det i perioder bildas en klunga 

av lyssnare framför henne. Om några 

minuter ska hon hålla en presentation 

någonstans i labyrinten av klassrum. 

– Det roligaste med arbetet är att träffa 

så många olika slags människor, säger 

Therése Lundblad, innan hon följer med 

en gymnasielärare som agerar guide. 

För andra året i rad har Södertörns 

högskola slagit personbästa i antalet 

sökanden. Under lågkonjunkturen sökte 

sig stora elevkullar till högskolestudier. 

Nationellt ökade antalet sökande med 

fyra procent inför höstterminen 2010. 

På Södertörns högskola uppgick ökningen 

till cirka trettio procent jämfört 

med 2009. 

Studentambassadören Viviana 

Lema tror att en av anledningarna till 

Södertörns högskolas popularitet ligger 

i utbildningsutbudet och kvaliteten på 

program och kurser. 

– Vi har många tvärvetenskapliga 

utbildningar. Ungdomar i dag verkar 

intresserade av program som kombinerar 

flera av deras intresseområden och 

som öppnar för breda karriärmöjligheter, 

säger Viviana Lema. 

kristina karLén och Anna Moberg- 

Lindqvist menar att det höga söktrycket 

är ett kvitto på ökad kännedom om Södertörns 

högskola och att utbildningarna 

svarar mot arbetsmarknadens efterfrågan. 

Anna Moberg-Lindqvist berättar att 

Södertörns högskola arbetar aktivt med 

uppsökande verksamhet, exempelvis på 

gymnasieskolor och utbildningsmässor. 

– Vi har även ökad närvaro i sociala 

medier, vilket bidrar till att fler känner till 

oss och blir mer öppna för att studera här, 

fortsätter Kristina Karlén. 

Anna Moberg-Lindqvist lyfter fram 

studiebesök, där gymnasieelever får känna 

på stämningen på högskolan och visas 

runt i lokalerna av studentambassadörer. 

Båda bekräftar även Viviana Lemas syn 

på att utbildningarnas innehåll attraherar 

presumtiva studenter. 

– När vi utvärderar vad studenter på 

Södertörns högskola har utgått ifrån när 

de sökte hit, framkommer det väldigt 

studentambassadörer på södertörns högskola 

Tjugofem studenter arbetar vid sidan av sina studier 

som studentambassadörer. Deras uppgift är att 

representera och informera om Södertörns högskola. 

Rekrytering sker varje vår och hösttermin och 

det läggs stor vikt vid mångfald. Ambassadörerna 

får själva anmäla sig till uppdrag när de kan arbeta 

och antal arbetade timmar varierar därför från 

person till person. Exempel på uppdrag är gymnasiebesök, 

studiebesök och utbildningsmässor. 

framgångsrik studentrekrytering 

Ansökningarna till höstens utbildningar 2010 ökade 

med cirka trettio procent. Södertörns högskola 

tillhör därmed toppen på listan över lärosäten som 

ökar mest. Programmet Journalistik och multimedia 

var det populäraste valet, tätt följt av Ekonomie 

kandidatprogrammet. Bland de nystartade programmen 

toppade Socialt arbete med storstadsprofil 

och Personalvetarprogrammet. 

tydligt att det beror på specifika program 

som bara finns hos oss och som har tydlig 

koppling till framtida yrkesliv, säger 

Kristina Karlén. 

på södra Latins gymnasium har 

Therése Lundblad precis kommit tillbaka 

från presentationen och står återigen och 

pratar med elever. En tjej står vid bokbordet 

och fingrar på de blanka studiekatalogerna. 

– Har ni några utbildningar inom 

utvecklingsfrågor? Jag går ett globalt 

inriktat gymnasieprogram, säger hon. 

– Absolut, säger Viviana Lema och tar 

fram en katalog och börjar peka i den, 

samtidigt som hon berättar om programmet 

Utveckling och internationellt 

samarbete. 

Tjejen lyssnar aktivt och ställer följdfrågor 

innan hon beslutar sig för att spela 

en omgång SHnille. Efteråt tar hon några 

godisar ur glasburken på bordet, innan 

hon sveper iväg genom korridoren med 

sina vänner. • 

moa maJ 2011 | 33

Text och foto: Eric Johansson 

provokatören 

bLir retoriker 

Fredrik Söder är författaren som omyndigförklarar sin egen generation, vägrar vara seriös och 

får sin farmor att gråta. I vår tar han sin kandidatexamen i retorik vid Södertörns högskola. 

Lata, okunniga och oviLLiga att arbeta, 

så beskriver Fredrik Söder 80-talisterna. 

Han är en av tre författare till boken 

”90talet.se – eller vem fan komponerade 

modemljudet?” Boken är en nostalgisk 

återblick på årtiondet då TV3 anordnade 

SM i lavemang, Robinson-Robban blev ett 

namn i allas vrångstrupe och en misstänkt 

statsministermördare vek ut sig i Svenska 

Hustler. Sedan boken kom ut i höstas har 

den sålt i över 10 000 exemplar. 

Tesen som är ett underliggande tema i 

boken är att 90-talet förstörde 80-talisterna. 

34 | moa maJ 2011 

80-talisterna, eller generation fuck you 

som de också kallats, har växt upp med 

tron att de kan bli vad som helst, så länge 

de tycker att det är kul. Problemet är att 

alla inte kan bli rockstjärnor, fotbollsgudar 

eller få jobb inom medierna. Även 

Fredrik Söder ville som så många av sina 

generationskamrater arbeta som journalist. 

– Jag vill göra det som är roligt. Men 

jag vet att jag får vara beredd på att 

jobba hårt eftersom det är många som 

vill jobba med det jag gör. 

22 år gammal fick han sitt första 

arbete som reporter på Blekinge läns tidning, 

BLT. Han hade innan dess pluggat 

två år på en journalistisk yrkeslinje vid 

Ädelfors folkhögskola. 

under haLvåret fredrik Söder arbetade 

på BLT hann han bli känd bland 

sina kollegor och bland läsarna som lite 

av en ”gonzojournalist”. Han var mer 

inriktad på att underhålla än att göra 

djupt grävande och informerande artiklar. 

Något inte alla uppskattade. Fredrik

»80-TAlISTERnA äR lATA, 

OKunnIgA OcH 

OvIllIgA ATT ARbETA.« 

Söders journalistiska metoder ledde till 

slut till att han fick lämna BLT. En av de 

sista dropparna i den symboliska bägaren 

var hans recension av en Robert Wellskonsert. 

– I stort sett idiotförklarade jag samtliga 

7 000 personer som lyssnar på Robert 

Wells, säger Fredrik Söder och ler. 

Någon dag senare fick han veta att le 

var det sista hans farmor gjorde när hon 

läste artikeln. 

– Farsan hade snackat med farmor 

på telefon och pappa sa att farmor grät i 

luren. Efteråt har farmor sagt att hon inte 

alls grinat. Men farsan sa att hon grät, så 

det är vad jag tror på. Om inte annat för 

att det är en bättre story. 

på fredrik söders nÄsta arbetsplats, 

grabbtidningen Slitz, uppskattades hans 

metoder desto mer. Men inte heller där 

blev han långvarig. Efter nio månader 

lämnade han och flera andra Slitzarbetare 

tidningen för att skapa grabbmagasinet 

Ivan. Under arbetet med den nya 

tidningen fick Fredrik Söders stil ett inte 

helt oväntat resultat: en utskällning från 

mångsysslaren Peter Wahlbeck under en 

intervju. 

– Jag ville höra om hans och Micke 

Persbrandts festande. 

efteråt fick fredrik Söder ett mejl 

där Wahlbeck skrev att det ”fan var den 

sämsta intervjun” han varit med om. 

Ett återkommande inslag i tidningen 

var att Fredrik Söder utsattes för olika 

tester. Bland annat agerade han måltavla 

för soft airguns, testade hur lätt det var 

att bli full på viner och blev spöad av 

boxaren Paolo Roberto. 

När Ivan lades ner efter två nummer 

hade Fredrik Söder alltså hunnit med att 

bli nerskjuten, nersupen och nerslagen. 

Han fick nog, tappade skrivlusten och 

började arbeta på ett lager. 

Men efter ett år kunde han inte hålla 

sig ifrån att skriva längre. 2007 började 

han läsa Retorikkonsultprogrammet vid 

Södertörns högskola. 

Samtidigt började han skriva för studentkårstidningen 

Soda. Det slutade med 

att han blev chefredaktör för tidningen 

under två år. Sedan hösten 2010 har han 

varit informatör för SöderS och till våren 

tar han sin kandidatexamen i retorik. • 

Född: 3 januari 1982 

Bor: bromma 

Tips till studenter: Jobba och 

engagera dig i något som har 

anknytning till det du vill göra 

i din framtid. det är bättre att 

jobba ideellt än att tjäna pengar 

på ica. arbeten får man på utbildning 

och på erfarenheter. 

Dricker helst: gran canariadrinken 

sex on the beach 

Hatar: när man måste sitta och 

äta middag i sängen för att man 

inte har ett middagsbord. 

Älskar: nya projekt. det är ett jävligt 

gubbigt svar, men jag älskar 

verkligen att göra nya grejer. 

Favoritljud: modemljudet. 

Ett ljud han hatar: människor som 

talar på utandningen 

Detta visste du inte om Fredrik: 

Jag har en dvärghamster som 

heter magda. 

moa maJ 2011 | 35

Text och foto: Stina Loman 

36 | moa maJ 2011 

En lEvAnDE STuDEnTKöR 

Södertörns högskolas studentkör har funnits i snart tio år. Varje vecka ses ett tiotal 

personer för att repa. »Det är en härlig stämning här«, säger dirigenten Anna Eriksson. 

popsånger, psaLmer och kLassiska körsånger 

är sådant som sjungs i Södertörns högskolas studentkör. 

Kören har funnits i snart tio år och den repar 

varje tisdagseftermiddag i Svarta Lådan. 

– Det är en härlig stämning här, säger dirigenten 

Anna Eriksson. 

Oftast kommer det ett tiotal personer till repetitionerna, 

de flesta är studenter från högskolan . Vid slutet 

av varje termin har kören en konsert, på höstterminen 

en julkonsert och på vårterminen en vårkonsert. 

– Man behöver inga förkunskaper för att vara med, 

bara man tycker det är kul att sjunga, säger Johan 

Bergsten, körens ordförande. •

Text och foto: Monica Lundbom 

nu SKA HEmSIDAn 

FÅ ETT nYTT uTSEEnDE 

I dag är ett besök på www.sh.se som att kliva in i en tidsmaskin och trycka på knappen »2003«. Men 

den 20 oktober lanseras den nya hemsidan som tar Södertörns högskola in i framtiden. 

tycker du genereLLt att det var bättre 

förr? Ta dig i så fall en rejäl titt på Södertörns 

högskolas nuvarande hemsida. Efter 

den 20 oktober försvinner möjligheten, 

då lanseras en ny hemsida på samma 

adress som tidigare. En virtuell godispåse 

för oss som gillar funktionalitet och 

modern design. 

Malena Granbom, Avdelningen för 

information och kommunikation, ansvarar 

för interaktionsdesign och design i 

projektet med nya hemsidan: 

– Mycket har hänt på åtta år. Det som 

var nytt då är omodernt i dag. 

prototypen för hemsidan känns ljus, 

fräsch och framförallt enhetlig. Menyerna 

är färre, men logiskt uppdelade. Att hitta 

rätt direkt är något som förmodligen 

tjusar även den mest reaktionära internetsurfare. 

– Sökträffarna är kategoriserade så 

besökaren enkelt ser vad som är kurser, 

program, personal, forskare, och så 

vidare, förklarar Malena Granbom. 

Hon visar genom att peka med musen 

på de färgade fyrkanterna som anger 

vilken kategori som sökningen på ”Ekonomi” 

gav. Presumtiva och nuvarande 

studenter kommer att ha stor glädje av 

utbildningssidan. Men att göra livet enklare 

för besökare på www.sh.se omfattar 

mer än teknik och estetik. 

– Vi bygger upp en helt ny webbor- 

ganisation med tydligare fördelning av 

uppgifter. Tidigare har det varit något 

oklart vem som ansvarar för vad, säger 

Malena Granbom. 

Något som alla kommer att ha glädje 

av, särskilt inbitna språkpoliser, är att det 

satsas tid och pengar på att kvalitetssäkra 

språket på hemsidan. Webbredaktörerna 

utbildas i att skriva för webb och i efterhand 

ska texterna språkgranskas. 

– Det handlar inte om att sätta dit någon, 

betonar Malena Granbom. Det är ett 

sätt att försäkra sig om att hela hemsidan 

är enhetligt utformad och håller samma 

höga kvalitet. 

De engelska sidorna fräschas också upp 

för att internationella forskare och studenter 

lättare ska hitta information. 

– Hemsidan är vårt ansikte utåt. Den 

ska spegla internationalitet och modernitet, 

precis som Södertörns högskola. 

För att attrahera internationella forskare 

och studenter måste vi signalera kvalitet, 

säger Malena Granbom. 

forskare på södertörns högskola 

kommer också att kunna skörda frukterna 

av uppdateringen. Under varje 

forskarnamn finns det plats för bild, 

personlig presentation, information 

om forskningsprojekt, publikationer 

och möjlighet att hänvisa vidare till en 

hemsida, blogg eller twitter. Högskolans 

nuvarande forskningsdatabas går därmed 

malena granbom arbetar med den 

nya hemsidans design. 

i graven och ersätts av denna betydligt 

mer lättanvända variant. 

betoningen på anvÄndarvÄnLighet 

och service genomsyrar hela strukturen. 

Alla nyheter finns samlade under ”Nyheter”, 

utbildningar under ”Utbildningar”, 

forskning under ”Forskning”. Efter bara 

några minuter bör de flesta kunna hitta 

med förbundna ögon. 

– Hittills har vi fått jättebra respons. 

Förhoppningsvis kommer både studenter, 

personal och forskare att känna att den nya 

hemsidan motsvarar deras förväntningar 

och lite till, säger Malena Granbom. • 

moa maJ 2011 | 37

Text: Jakob Nilsson Lind Foto: Maris 

han dyker 

EFTER HISTORIEnS puSSElbITAR 

Djupt under Östersjöns brusande vågor, dit solens gyllene strålar inte når, står tiden nästan stilla. Här jobbar 

Johan Rönnby, professor i marinarkeologi, när han inte analyserar data i sitt arbetsrum eller håller föreläsningar. 

– att ”gå ombord” på ett 400 år 

gammalt skeppsvrak är ett häftigt sätt att 

studera historien, säger Johan Rönnby. 

Östersjön är en av världens bästa platser 

för marinarkeologisk forskning, med 

en lång historia av sjöfart. Det bräckta 

vattnet i kombination med kylan gör att de 

organismer som på andra platser i världen 

förtär skeppsvrak inte kan leva här. 

Johan Rönnby utbildade sig till marinarkeolog 

vid Stockholms universitet. Då 

fanns ingen särskild utbildning för detta, 

men han läste arkeologi och kunde jobba 

med projekt som till slut ledde till en 

doktorsgrad i marinarkeologi 1995. 

Han har undervisat och forskat vid 

Söder törns högskola sedan 1997 och 

2009 blev han professor. Han är också 

chef för Maris – Marinarkeologiska 

forsknings institutet på Södertörns högskola, 

sedan starten 2010. 

– För mig handlar det om att förena ett 

stort intresse för historia med dykning. 

Just att kombinera det praktiska och det 

teoretiska i forskningen är viktigt för mig, 

säger Johan Rönnby. 

år 2003 upptÄcktes ett holländskt 

flöjtskepp utanför Gotska Sandön på 

125 meters djup. Det förliste för nästan 

400 år sedan och är så kusligt välbevarat 

att det fått namnet Spökskeppet. 

38 | moa maJ 2011 

Efter upptäckten kontaktade man Johan 

Rönnby som sedan dess jobbat med 

projektet som vetenskapligt ansvarig för 

ett internationellt forskningsteam på 

omkring 10 forskare och 15 tekniker. 

Eftersom skeppet ligger så djupt är det 

nästan omöjligt att dyka där, även med 

avancerad utrustning. Därför använde 

teamet robotkameror för att undersöka 

vraket. Sedan kunde man återskapa hela 

skeppet i 3D på datorn. Även insidan av 

vraket kunde återskapas med hjälp av en 

laser som tränger igenom skrovet och ser 

den inre strukturen på skeppet. Arbetet 

med Spökskeppet har pågått sedan 2008 

och bland annat gett upphov till två 

dokumentärer av National Geographic. 

sverige har ett gott internationellt 

rykte för sin marinarkeologiska forskning. 

Det sträcker sig tillbaka till arbetet 

med regalskeppet Vasa. Östersjön, och 

framförallt Stockholms skärgård, är 

fullt med gamla skeppsvrak. De ligger 

utspridda över havets botten som pusselbitar 

av vår historia. 

Det var precis en sådan bit två 

sport dykare upptäckte när de av en 

slump hittade ett annat 400 år gammalt 

holländskt skepp utanför Värmdö 

i Stockholms skärgård. Skeppet är av 

samma modell som Spökskeppet och i 

det närmaste lika välbevarat. De insåg att 

fyndet inte kunde vara något vanligt vrak 

och kontaktade Johan Rönnby. 

– Först trodde jag att de skämtade. 

Sedan när jag såg bilderna hoppade jag 

högt – det var ett nytt spökskepp, säger 

Johan Rönnby. 

Vraket har fått namnet Lejonvraket 

efter sin akterutsmyckning som förestället 

ett lejonhuvud. 

Under 2011 kommer Maris med 

Johan Rönnby i spetsen att jobba med 

ut grävningar i vikingastaden Birka på 

Björkö i Mälaren. Birka grundades omkring 

år 700 och var en viktig handelsplats 

under vikingatiden. De nya utgrävningarna 

koncentreras runt områden 

som idag ligger under vatten, men som 

var viktiga delar av staden under dess 

storhetstid. Man har bland annat hittat 

spår av hamnen i Birka, svenska vikingars 

kanske viktigaste hamn. 

I National Geographics dokumentär 

om Spökskeppet kallas Johan Rönnby 

Sveriges ledande expert på sjunkna fartyg, 

men hans egna ambitioner är större 

än så. 

– Målet för mig med Maris är att vi en 

dag ska ha fast anställda forskare med 

spetskompetens. Förhoppningen är att 

vi ska bli världsledande inom marinarkeologi, 

säger han. •

»FöRST TRODDE jAg ATT DE SKämTADE. 

SEDAn SÅg jAg bIlDERnA OcH HOppADE HögT. 

DET vAR ETT nYTT SpöKSKEpp.« 

moa maJ 2011 | 39

catwoman, barack obama och Jane fonda repas in inför premiären i maj. 

SnART DAnSAR jAnE FOnDA 

I En vIETnAmESISK DjungEl 

I åtta år har Söderspexet roat Södertörns studenter med fantasifulla eskapader i historiska 

miljöer. Efter en tripp till Wienkongressen styr de nu skutan mot Vietnamkrigets djungler. 

Text: Alexander Jansson Kujanpää Foto: Olle Eriksson 

40 | moa maJ 2011

torsdagskvÄLL i svarta Lådan. Cirka 

15 förväntansfulla spexare har samlats för 

att repa. De har en lång dansscen att nöta 

in, men först ska de leka. De springer 

runt som yra höns, tjoar och tjimmar. 

Efter en märklig variant av viskleken är 

det så dags för allvaret. Medan en stor del 

av ensemblen dansar passar de andra på 

att improvisera och öva in spontaniteter. 

Någon har satt sig ner på golvet med en 

min som ett barn när det blivit bestulet 

på sin napp. På läktarens första rad sitter 

regissören Åsa Enström Garnström och 

kämpar för att hålla sig för skratt. 

– Vi gör det här i första hand för att ha 

roligt, säger Sofia Lundqvist. Hon är Söderspexets 

producent och en av projektets 

GUDar (General Usurpator Direktör) 

tillsammans med Annika Engdahl. 

Sedan 2003 har Söderspexet satt upp 

en föreställning per år. Projektet drar 

igång redan i början av höstterminen 

och premiären äger rum i maj. Förutom 

skådespelare, regissörer och producenter 

arbetar diverse team med till exempel 

rekvisita, ljus och ljud, kostym och PR 

under projektets gång. 

– Sen slår vi ihop allt till en enda röra, 

säger Sofia Lundqvist. 

en gemensam nÄmnare för alla spex är 

att de utspelar sig under en viss historisk 

tidpunkt. År 2010 års spex utspelade sig 

1814–1815 under Wienkongressen, vars 

syfte var att ställa Europa tillrätta efter 

Napoleons härjningar. Tidigare spex har 

bland annat utspelat sig vid Elisabet I:s 

hov, Christofer Columbus resa till Amerika 

och på självaste Olympen. På så sätt 

blir spexet inte bara underhållning utan 

även en historielektion. 

Handen på hjärtat: hur många vet 

något om Wienkongressen, förutom var 

och när den ägde rum? 

Djungeln som spexarna nu repar i är 

den vietnamesiska under Vietnamkriget. 

Att Catwoman, Barack Obama och Jane 

Fonda är med är inte det minsta konstigt. 

– Spex handlar ju till stor del om att 

driva med saker, säger Sofia Lundqvist 

och förklarar att alla spex utspelar sig 

under en verklig tidsperiod och handlar 

om verkliga historiska figurer, men att 

allt är rejält tillskruvat. 

Napoleon drog inte av några skriande 

gitarrsolon under de där månaderna i 

Wien, men när Söderspexet ansvarar för 

historieskrivningen kan allt hända. 

spex Är interaktiv teater, vilket 

innebär att publiken inte bara är passiva 

åskådare. Att de då och då kommer 

med synpunkter och önskemål är helt i 

sin ordning. Faktum är att det hade varit 

tråkigt om de inte gjort det. Och deras 

ord är lag. 

– Om vi gör något och publiken säger 

”gör det snabbt” eller ”gör det långsamt” 

eller ”gör det porrigt” så gör vi det, säger 

Sofia Lundqvist. 

Publiken strömmade till 2010 års spex. 

Många kom på flera föreställningar. 

– Det känns som det bästa betyg vi 

kan få, säger Sofia Lundqvist, som flera 

gånger fått höra att det var det bästa 

spexet hittills. 

Många av deltagarna i spexet har varit 

med förr. Sofia Lundqvist är inne på sitt 

andra spex och är gärna med fler gånger 

om tiden tillåter. Hon gillar gemenskapen 

i spexgruppen och säger att hon har fler 

vänner i spexet än i sin klass. Det är hon 

nog inte ensam om. Spexet har en hel 

grupp vars uppgift enbart är att ordna 

fester och andra evenemang för att stärka 

gemenskapen i gruppen. Spexet är en 

heltidssyssla för alla medverkande. Att det 

kommer i vägen för till exempel tentor är 

inte alls ovanligt. 

– Men det här är så pass roligt att det 

är värt det, säger Sofia Lundqvist. • 

Från vänster: Elin Ledenvik, manus, Josefin Lange, kostymansvarig, Åsa Enström Garnström, 

regissör, Felicia Gustafson, regiassistent, Johan Bergsten, skådespelare. 

moa maJ 2011 | 41

Text: Nathalie Borgman Peters Foto: Monica Kielland Tangen 

»hÄr Är det LÄtt 

att nÄtverka« 

Förra året vann hon stora kulturbloggspriset. Livet tog en lite annan vändning än vad Leiyah Rose Lindén 

trodde. Idag väntar ett nytt jobb som redaktionschef, fortsatta studier på Södertörns högskola och en framtida 

premiär i högskolans spexpjäs där hon spelar huvudrollen – trots fruktansvärd scenskräck. 

– ska vi Äta frukost? 

Klockan är strax över ett och Leiyah 

Rose Lindén är utsvulten efter att ha varit 

vaken sen sex, utan att ha hunnit tänka på 

mat. Mat kräver tid, en bristvara för Leiyah 

Rose Lindén. 

Det har gått drygt ett år sedan hon började 

blogga för filmbloggen Onyanserat och 

hon har redan hunnit vinna Stora Kulturbloggspriset, 

slutat skriva för Onyanserat 

och istället fått jobb som redaktionschef på 

webbmagasinet Stocktown. Det går snabbt 

nu, men Leiyah Rose Lindén har ingen plan 

på att sluta accelerera. 

– Förra veckan slutade jag av olika 

skäl på Onyanserat, var deppig i drygt tre 

timmar för att sedan kontakta Stocktown. 

Tre dagar senare var jag anställd. Vill man 

någonting måste man satsa. 

förutom att skriva för nättidningar 

läser hon Estetikprogrammet på Södertörns 

högskola. Hon har alltid varit fascinerad 

av hur estetiska uttryck speglar 

samtiden, och valde utbildningen för 

dess öppna inställning till hennes stora 

intresse, gatukonst. Ämnet konstvetenskap 

på Södertörns högskola har varit 

med och skapat Atlasakademin, ett 

42 | moa maJ 2011 

webb aserat forum för graffiti, streetart 

och annan visuell gatukultur. Leiyah 

Rose Lindén, som på fritiden är engagerad 

i diverse gatukonstprojekt, blev 

intresserad och såg en chans att få lyfta 

frågan om graffiti. 

– Idag är det i princip förbjudet att 

föra en debatt eller ha en utställning eller 

festival som innehåller graffiti. Stockholms 

kommun vill tysta konstformen på alla sätt. 

noLLtoLeranspoLitiken har funnits i 

Stockholm i över femton år och har fört 

med sig att de flesta väggar slutat som 

whiteboardtavlor. De sprejas färgglada, för 

att sedan tvättas igen. Leiyah Rose Lindén 

vill använda sin utbildning för att uppmärksamma 

det tröttsamma mönstret. 

– På högskolan får jag i alla fall föra en 

debatt om graffiti. Jag tycker det är viktigt 

att inte ta bort de få lagliga väggar som 

finns. Graffiti rymmer mycket samtida 

värderingar och konsthistoria, det är synd 

att folk inte kan skilja på graffiti och klotter. 

på södertörns högskoLa får Leiyah 

Rose Lindén möjlighet att enkelt nätverka 

med studenter från andra ämnen och 

institutioner. 

– Här är inte institutionerna uppdelade 

i olika hus, utan vi samsas i ett, vilket ger 

större chans till möten över ämnesgränserna 

och andra perspektiv. 

Leiyah Rose Lindén har även en annan 

anledning till att hon just sökte sig till estetik. 

Efter att ha sett en dokumentär om 

hur musik används som tortyrredskap 

började hon fundera. Hur kan ljud och 

rytmer påverka människan till hjärntvätt 

samtidigt som musiken i de flesta fall har 

så positiva effekter? 

Musik räddade under en jobbig högstadieperiod 

Leiyah Rose Lindén. 

idag går hon fortfarande med musik 

högt, högt i lurarna. Men bara för att 

komma igång. Varje morgon vaknar hon 

klockan sex och promenerar i en till två 

timmar. Därefter jobbar och pluggar hon. 

Om några timmar ska Leiyah Rose Lindén 

till högskolan, där hon spelar huvud rollen 

i skolans spexpjäs – trots fruktansvärd 

scenskräck. 

– Att stå och prata inför folk kan 

skrämma livet ur mig. Men om man vill 

föra fram en fråga som betyder något kan 

man inte ha scenskräck. •

»ATT STÅ OcH pRATA InFöR FOlK KAn SKRämmA lIvET 

uR mIg. mEn Om mAn vIll FöRA FRAm En FRÅgA SOm 

bETYDER nÅgOT KAn mAn InTE HA ScEnSKRäcK.« 

moa maJ 2011 | 43

»jAg äR lITE bESATT Av ATT TA REDA 

pÅ vARFöR FOlK SOm längE HAR vARIT 

gRAnnAR plöTSlIgT bESTämmER SIg 

FöR ATT böRjA SlÅ IHjäl vARAnDRA.« 

44 | moa maJ 2011

Text och foto: Sanna Persson 

Han lämnade 60-talets USA och Vietnamkriget bakom sig för en ny framtid i Sverige. 

Nu forskar han om den romska förintelsen och håller i kvällskursen »Folkmordens historia« 

på Södertörns högskola. Möt David Gaunt, författare och professor i historia. 

han viLL ge en biLd 

av romernas historia 

– Jag bestÄmde mig för att aldrig bli 

något som skulle kunna vara farligt för 

andra. 

Det svarar David Gaunt på frågan 

om varför han bestämde sig för att bli 

historiker. 

David Gaunt föddes i England och 

växte upp i 60-talets USA, men bestämde 

sig för att flytta till Sverige mitt under 

Vietnamkriget. Han var vid den här tiden 

utbildad kemist och ville till varje pris 

undvika att hamna i en situation där hans 

yrkeskunskaper skulle kunna användas 

som verktyg i krigsindustrin. 

Han bestämde sig därför för att sadla om 

helt och hållet. Som historiker var risken 

att göra någon illa betydligt mindre än 

som kemist. Under åren som historiker 

har David Gaunts stora forskningsfokus 

legat på våld och konfliker. 

– Jag Är Lite besatt av att ta reda på 

varför folk som länge har varit grannar 

plötsligt bestämmer sig för att börja slå 

ihjäl varandra, säger han. 

David Gaunt är särskilt intresserad av 

etniska och religiösa minoriteter. Han har 

tidigare inriktat mycket av sin forskning 

på folkmord av assyriska, judiska, 

armeniska och kurdiska folkgrupper. 

Hans pågående forskning handlar om att 

studera den romska förintelsen. 

– Det är den största utmaning jag stått 

inför hittills, på grund av att det är så 

okänt och svårt att hitta material. Men 

det är samtidigt väldigt berikande, säger 

David Gaunt. 

Från början var tanken att han skulle 

stanna i Sverige en kort tid, tills kriget 

var över. Men ödet ville annorlunda. Här 

träffade han sin dåvarande fru och nu har 

han både barn och barnbarn i Sverige, ett 

fritidshus i Lappland och inga planer på 

att återvända till USA. 

han har under åren som gått hunnit 

disputera i Uppsala, arbeta på Umeå 

universitet, arbeta som forskningsledare 

på Institutet för framtidsstudier och på 

Stockholms socialförvaltning, för att bara 

nämna ett axplock. David Gaunt har även 

skrivit ett flertal böcker om bland annat 

Förintelsen, den judiska förföljelsen och 

första världskrigets folkmord i Turkiet. 

Samtidigt som hans senaste 

forsknings projekt nu pågår håller han i 

kvällskurserna ”Folkmordens historia” 

och ”Romernas historia” på högskolan 

och föreläser om ”Mellanöstern i världspolitiken” 

på Historia A. 

Med sin forskning om den romska förintelsen 

vill David Gaunt utöka den i hans 

mening tunna rapportering av förföljelsen 

av romer under andra världskriget. Det 

finns rapporter och fysiska arkiv över hur 

judarna förföljdes och över hur den nazistiska 

ideologin pekade ut just judarna 

under förintelsen. Men det 

saknades liknande arkiv över varför 

romerna runt om i Europa drabbades av 

samma öde. Det var samma bödlar och 

samma avrättningsmetoder – ändå finns 

det få historiska återberättelser av händelserna 

nedskrivna, säger David Gaunt. 

inspiration tiLL proJektet fick David 

Gaunt år 2000 då han besökte Förintelsekonferensen 

som hölls i den judiska 

synagogan i Stockholm. 

– Efter att dåvarande statsminister Göran 

Persson hade hållit sitt tal reste sig en 

aktivist upp och påpekade att romernas 

öde under förintelsen helt och hållet hade 

förbisetts, dels under konferensen, men 

även i den nedtecknade historien, säger 

David Gaunt. 

sedan dess har David Gaunt engagerat 

sig i romernas öde och historia och vill 

med sitt projekt försöka ge en samlad bild 

av historien. 

– Jag vill offentliggöra det som hände 

romerna genom att hjälpa till att skapa ett 

kollektivt minne. Detta kan kanske i sin 

tur hjälpa dem i deras identitetsskapande, 

säger David Gaunt. • 

moa maJ 2011 | 45

mazyar saffar och rosa grimstrup är två av tre receptionister som kan hjälpa till med allt från passerkort till borttappade saker. 

»vI HAR ETT STAR wARS-lAg. jAg HETER HAn SOlO 

OcH mADElénE HETER jAR jAR bInKS.« 

46 | moa maJ 2011 

Det här är husservice 

• Avdelningen sysselsätter 15 anställda 

personer. 

• Förutom tre receptionister och fyra 

vaktmästare finns två avtekniker, en servicesamordnare, 

en lokalbokningsadministratör, 

en administratör, en assistent, 

en enhetschef och en avdelningschef 

knutna till avdelningen.

Text och foto: Kevin Carlsson 

»nu blIR DET AcTIOn!« 

En DAg pÅ HuSSERvIcE 

Moa har varit en dag i receptionen och vaktmästeriet, två arbetsplatser inom 

högskolan som är knutna till Avdelningen för husservice. De anställda springer 

runt och hänger upp tavlor, lagar kopiatorer, byter ut kaffekokare, tar emot varor 

och sist men inte minst svarar på hundratals telefonsamtal. 

– nu bLir det action! säger Mazyar 

Saffar. 

– Ja, det gäller att inte stoppa in fingrarna 

nu, säger Madeléne Carlberg. 

Maskinen i rummet bakom receptionen 

surrar ljudligt och gör sig redo för 

det skrovmål som den nu kommer att 

bjudas. Ett efter ett slänger Madeléne 

Carlberg plastkorten i gapet på pappersförstöraren. 

Fler än två kort åt gången 

går inte att slänga ner, då riskerar de att 

fastna i maskinen. 

Korten som utsätts för denna omilda 

behandlig är gästkort, det vill säga passerkort 

som delas ut till gästföreläsare 

och andra som inte jobbar på högskolan, 

men ändå behöver ta sig in i lokalerna. 

När gästkorten har använts kan de inte 

återanvändas, därför förstörs de. 

I disken hjälper Rosa Grimstrup en 

lärare som har glömt sitt passerkort 

hemma. Receptionisterna har ett antal 

lånekort att dela ut vid den sortens tillfällen, 

eftersom lärarna behöver ta sig runt 

på högskolan och inte alltid kan förlita 

sig på att en kollega finns till hands för att 

öppna åt dem. 

en våning ner, i en liten verkstadsluktande 

lagerlokal bakom de tunga metalldörrarna 

i gången mellan Moas båge och 

biblioteket hörs skratt. Högskolans fyra 

vaktmästare har precis kommit tillbaka 

från sin lunch för att återgå till arbetet, 

men när Pontus Tyllström ska dra fram 

sin skrivbordsstol får han problem. Stolen 

sitter fast i skrivbordet. 

– Nu har Björn gjort någonting, säger 

han. 

– Inte bara jag, skrattar Björn Mattsson 

och riktar blicken åt Joakim Nielsens håll. 

Practical jokes är en del av gemenskapen 

på vaktmästeriet. Vaktmästarna har 

ofta små bus för sig med varandra. Björn 

Mattsson och Joakim Nielsen berättar att 

de antagligen är busigast i gruppen. 

– Eller egentligen inte, säger Joakim 

Nielsen. Vi är nog mest provokatörer. 

i receptionen frågar en man efter sitt 

borttappade USB-minne. Ett litet svart. 

Receptionisten Rosa Grimstrup går 

till det kodlåsta kassaskåpet i rummet 

bakom receptionen, öppnar det och tar 

fram tre USB-minnen som stämmer in 

på mannens beskrivning. Hon bemannar 

receptionen tillsammans med två 

andra receptionister, Madeléne Carlberg 

och Mazyar Saffar som är tillfällig inhoppare 

för lediga Jennifer Åström. 

Mannen som letar efter sitt USBminne 

har ingen tur den här gången, rätt 

minne har inte blivit inlämnat. Enligt 

Rosa Grimstrup brukar det dock oftast 

vara tvärtom, att de får in minnen som 

ingen kommer och hämtar. 

moa maJ 2011 | 47

i växeln välkomnar receptionisternas röster oss till södertörns högskola och hjälper oss att komma till rätt person. 

– Folk tror nog inte att den som hittar 

sådant kommer hit, säger hon. 

– Det är annorlunda när någon tappar 

bort sin mobiltelefon, fyller Madeléne 

Carlberg i. Då kommer de springande 

med gråten i halsen. Datorer brukar också 

bli hämtade samma dag som vi får dem. 

Receptionisterna är noga med att 

datummärka allt upphittat som lämnas 

in. USB-minnen, kläder, läroböcker med 

mera sparas i tre veckor innan de slängs. 

Värdesaker som pass och mobiltelefoner 

sparas i en vecka, sedan skickas de vidare 

till polisen. Idag ligger ett paket med en 

dvd-spelare, klar att sändas till polisen. 

nere på fJÄrde våningen gör vaktmästarna 

sig redo att ta i med full styrka, ett 

stort kassaskåp skall flyttas från ett förvaringsutrymme 

bakom Matmakarnas café 

till vaktmästeriet. Björn Mattsson, Joakim 

Nielsen och Viktor Brolund tar med sig 

en pallyftvagn genom ”servicegången”, en 

svagt upplyst parallellkorridor som går 

utmed Moas båge på fjärde våningen. Väl 

på plats får de ta i ordentligt för att gunga 

48 | moa maJ 2011 

upp skåpet på vagnen. Exakt hur mycket 

skåpet väger är oklart, men det är garanterat 

inte lite. 

– 150 kilo, gissar Björn Mattsson. 

– Nej, det måste väga mer, tror Joakim 

Nielsen. Jag väger ju 100 kilo. 

– Skriv att det väger ett ton, säger Björn 

Mattsson. 

Vaktmästarna behöver kassaskåpet för 

att förvara värdesaker, de får ibland leveranser 

med datorer eller annan elektronik. 

i receptionen har signalmelodier börjat 

gå febrilt från datorerna som är kopplade 

till växeltelefonerna. Alla som hör av sig 

ringer ungefär samtidigt. Sådana tider 

finns det ett par av varje dag. Flest ringer 

på förmiddagen, vid lunch och senare på 

eftermiddagen, troligtvis för att det är då 

studenter och personal är lediga och har 

tid att ringa. 

– Välkommen till Södertörns högskola, 

du sökte studieverkstan, säger Madeléne 

Carlberg i sitt headset. 

När någon ringer till en avdelning eller 

person på högskolan och inte kommer 

fram kopplas samtalet automatiskt till 

växeln. Receptionisterna ser på sin skärm 

vart personen ville ringa. 

andra uppgifter som faller på receptionisternas 

lott är att ta emot och skicka 

post samt ansvara för skyltarna som finns 

utanför högskolans anställdas arbetsrum. 

Behövs ett gummiband i arbetet blir det 

aldrig problem att hitta ett. I receptionen 

finns nämligen en ganska stor boll gjord 

helt av gummiband. Bollen går bra att 

studsa och receptionisterna kallar den för 

sitt arv eftersom den funnits länge. 

Mycket spring blir det dock inte på 

receptionen, vilket leder till att receptionisterna 

ligger efter vaktmästarna i 

stegtävlingen som för tillfället är den stora 

snackisen bland högskolans personal. I 

tävlingen får personalen välja själva hur de 

vill kalla sig. 

– Vi har ett Star Wars-lag, berättar 

Rosa Grimstrup. Jag heter Han Solo och 

Madeléne heter Jar Jar Binks. Vi är ganska 

nördiga på det sättet. •

»pRAcTIcAl jOKES äR En DEl Av 

gEmEnSKApEn pÅ vAKTmäSTERIET. 

vAKTmäSTARnA HAR OFTA SmÅ 

buS FöR SIg mED vARAnDRA.« 

björn mattsson och 

Joakim nielsen jobbar 

hårt men glömmer 

inte bort att få sig ett 

gott skratt då och då. 

moa maJ 2011 | 49

Text och foto: Isabel Eriksson 

hon genomskådar 

agenter och arkiv 

Många associationer virvlar igenom mitt huvud när jag hör orden Stasiakter och Säpoarkiv. 

Men Birgitta Almgren tar varsamt ner mig på jorden igen. Det handlade inte om män i 

slokhattar och trenchcoats som rörde sig snabbt över dimhöljda gator. Verklighetens hemliga 

agenter var ofta högutbildade, vältaliga personer med orden som vapen. 

som professor i tyska, obotligt trött 

på att vända ut och in på den tyska 

grammatiken, kom Birgitta Almgren 

till Södertörns högskola för 13 år sedan. 

Hon lockades av samarbetet över ämnesgränserna 

och fann ny kraft. 

Man behöver inte tillbringa mycket tid 

tillsammans med henne för att uppfatta 

hennes stora kärlek till och fascination 

för språket. Med stora ögon och svepande 

handrörelser talar hon om ”ordens 

magiska kraft att förföra tankeprocessen”. 

I flera år har Birgitta Almgren forskat 

om DDR:s hemliga säkerhetstjänst, som 

är mest känt under förkortningen Stasi. 

50 | moa maJ 2011 

Fokus har varit att synliggöra hur Stasi 

infiltrerade Sverige. 2009 publicerades 

hennes bok ”Inte bara Stasi: Relationer 

Sverige–DDR 1949–1990”. I den berättar 

hon bland annat om den socialistiske 

riksdagsledamoten Stellan Arvidsson. 

En av dem som inte lyckades se bakom 

orden, som blev förförd av retoriken. 

– Han blev behandlad som en vipperson 

i DDR och tilläts inte se några 

baksidor. 

Tack vare sin ställning var han en 

utmärkt multiplikator – en person som 

kunde övertygas om DDR:s storhet och 

som med sitt stora kontaktnät skulle 

sprida denna övertygelse vidare till andra. 

– Diktaturer som Kina använder precis 

samma metoder idag. Jag fascineras 

av retoriken eftersom den återkommer 

gång på gång. Det är därför det är så 

viktigt att studera historien. 

birgitta aLmgrens ögon letar efter 

en bekräftelse på att jag har förstått det 

hon förklarar. Orden rinner ur henne 

och tre timmar känns som ett ögonblick. 

Hon förklarar pedagogiskt. Knyter 

ihop samband och fyller i luckor. 

Under många år har Birgitta Almgren 

jobbat som gymnasielärare och när

sommaren 2010 fick 

professor brigitta 

almgren tillgång till 

säpos akter om de 

svenskar som samarbetade 

med stasi. 

men om hon avslöjar 

några namn riskerar 

hon fängelse. 

birgitta almgren 

forskar inom cbees, 

centrum för östersjö- 

och östeuropaforskning. 

jag sitter där och lyssnar, tänker jag att 

en sådan lärare borde alla få chansen 

att ha. En som verkligen kan konsten 

att trollbinda sina åhörare. Få dem att 

förstå. 

På första sidan i hennes bok citerar 

hon Nobelpristagaren William Faulkner: 

”The past is never dead, it’s not 

even past.” Och hon återkommer ständigt 

till detta: Vi måste ta lärdom av vår 

historia. Den upprepar sig. 

Men ibland stöter man på motstånd. 

I Säpos arkiv i Stockholm finns material 

från Stasi. Bland annat akter med namn 

på de svenskar som jobbade för dem. 

Dessa akter är sekretessbelagda och fram 

till den 5 juli 2010 hade ingen utomstående 

sett dem. Men då, efter en lång process 

och ett beslut i regeringsrätten fick Birgitta 

Almgren till slut läsa Stasiakterna. 

Trots att flera restriktioner följt med 

henne in i arkiven ser hon detta som en 

triumf. 

– Det är ett steg mot öppenhet, som 

förhoppningsvis leder till att fler efter 

mig kan få tillgång till dessa akter. 

en av restriktionerna som förargat 

många, är att hon inte får avslöja några 

namn. Motiveringen är att man måste 

skydda enskilda individer. 

Vissa höjda röster kräver att man ska 

”avslöja landsförrädarna” men Birgitta 

Almgren tycker inte att det är så enkelt. 

– Dessa människor kämpade för 

någonting de trodde på. Övertygade 

av retoriken. Man talade om plikt, ära 

och heder. Att man måste kämpa för 

det goda. Stasi utnyttjade retoriken och 

ställde frågor som bara gick att besvara 

på ett sätt. Hon lyfter sina ögonbryn 

mot hårfästet: 

– Vill du inte kämpa för freden? 

Vem kan säga nej till en sådan fråga?• 

moa maJ 2011 | 51


En DAg mED DAvE 

På Södertörns högskola går ca 140 utbytesstudenter. Dave, David 

McDonald, är en av dem. Moa följde honom under en dag. 

Namn: david mcdonald 

Från: tacoma i nordvästra usa 

Sysselsättning: student på södertörns högskola 

Intressen: klippa hår, träna, rappa, resa och träffa 

människor 

Motto: »go on or go home« 

Förebild: pappa mcdonald 

Dröm: bli en god familjefar, studera juridik på yale 

och starta en organisation för barn utan förebilder 

52 | moa maJ 2011

moa maJ 2011 | 53

dave är bodybuilder och tränar varje dag klockan fem. 

06.02 

Dave stiger upp. Dricker ett glas fullkornsvälling. 

”Hemma dricker jag vällingen 

med jordnötssmör.” Han tvättar sig i 

ansiktet och borstar tänderna. Med saxen 

i högsta hugg finputsar han frisyren, 

eftersom han väntar besök av Moa. 

09.43 

Dave ger sig av mot Södertörns högskola. 

I klassen ”Gender and Sexuality in Modern 

Sweden” diskuterar studenterna hur 

män porträtteras i sportsammanhang. 

Det är tack vare ett stipendium som 

Dave har möjlighet att studera i Sverige. 

Hemma i Tacoma studerar han sociologi 

54 | moa maJ 2011 

och kursen han läser nu är en del av hans 

utbildning. Han har valt att förlägga en 

termin utomlands för att lära sig mer 

om andra kulturer och för att ha större 

chans att komma in på Yale, som är hans 

mål. ”Jag har tio gånger större chans att 

komma in på Yale, nu när jag studerar 

utomlands.” 

Innan Dave kom till Sverige trodde 

han att svenskar var lite dryga och självupptagna. 

”Men det inser jag nu att det 

inte är sant.” 

Under sin tid i Sverige säger Dave att 

han har blivit mer intresserad av 

andra kulturer. ”Och jag är definitivt mer 

punktlig och lugn nuförtiden.” 

»jAg mÅSTE ju SE bRA 

uT FöR DAmERnA.« 

11.55 

Dave trallar vidare till nästa lektion: 

”Swedish for Exchange Students.” Han 

hälsar på några studenter. ”Jag älskar att 

träffa nya människor och försöker att 

lära känna så många som möjligt, varje 

individ är vacker på sitt sätt.” 

15.12 

Dave åker buss hem till sin studentlya. 

På bussen hälsar han på en liten pojke 

i barnvagn. ”Jag vill ha tre pojkar, eller 

kanske en tjej också, så min fru blir glad.” 

Ett av Daves mål är att bli en god familjefar. 

Han berättar att hans pappa är hans 

förebild och har lärt honom att det är

viktigt att fokusera, visa respekt och att inte 

falla för droger och andra ”distractions”. 

I lägenheten sitter en kille från 

Samoaöarna. Han har tatueringar över 

båda låren. Det är Daves rumskompis. 

”Tatueringarna är en kulturell grej och de 

bevisar att du är en riktig man.” 

16.04 

Dave öppnar kylskåpet, rynkar pannan 

och suckar lätt. ”Jag har inte hunnit 

handla, så det får bli ris, med socker på.” 

17.36 

”Nananana come on, nananana come on”. 

Rihannas nya singel pumpar på högsta 

volym. Det stinker svett. Män stönar och 

stånkar. Det är till gymmet Dave går när 

han behöver rensa tankarna. 

Dave är inte längre närvarande, just 

nu handlar det om att fokusera och att 

slå sina personliga rekord. Innan han går 

loss på bänkpressen försätter han sig i ett 

transliknande tillstånd och sjunger med 

i låten som spelas i hörlurarna samtidigt 

som han dansar. 

Han berättar att träning är väldigt 

viktigt för honom: ”Jag måste ju se bra 

ut för damerna.” Dave är bodybuilder 

och ställer med jämna mellanrum upp 

i fitnesstävlingar. ”Jag älskar det, men 

utseendefixeringen kan också gå för långt 

och göra dig mentalt instabil. Det enda 

som egentligen räknas är att du har ett 

starkt psyke.” 

20.15 

Dave åker och handlar och tillagar sedan 

kyckling tillsammans med några andra 

utbytesstudenter som bor i samma korridor 

som han. Några timmar senare 

slocknar han. • 

»jAg HAR TIO gÅngER STöRRE cHAnS ATT 

KOmmA In pÅ YAlE, nu näR jAg STuDERAR 

uTOmlAnDS.« 

dave äter ris med socker på. 

dave hjälper sin rumskompis sebastian kirisome fata meafou med bänkpressen. 

moa maJ 2011 | 55

hej där! 

mARIA SAnDgREn, 

AnSvARIg FöR pERSOnAlvETARpROgRAmmET 

SOm STARTADE HöST- 

TERmInEn 2010. 

vad gör en personalvetare? 

En personalvetare arbetar inom tre områden: 

människa, organisation och lagstiftning. 

Exempel på konkreta arbetsuppgifter 

är rekrytering, kompetensutveckling 

eller hur man bäst tar tillvara på kreativitet 

hos organisationens personal. 

vem passar som personalvetare ? 

Den som gillar att få andra personer att 

utvecklas och är intresserad av samspelet 

mellan människa och organisation. Sen 

är det bra med ett starkt ”driv”. Vi uppmuntrar 

studenterna att ha en aktiv roll 

i yrkeslivet, där de tar ansvar och driver 

förändring. Kommunikation är också 

jätteviktigt! 

vilken är den viktigaste 

personalvetarfrågan i dag på 

arbetsmarknaden ? 

Att kunna navigera i det nya samhället 

och möta de nya arbetsvillkoren. 

Kontakten mellan människor förändras 

när många arbetar på distans och har 

korttidsanställningar. Särskilt med dagens 

alltmer IT-baserade värld. Vi måste 

främja det positiva i den utvecklingen. 

händer det att du får rycka ut i egenskap 

av personalvetare på jobbet? 

Ja, men det är säkert något som alla 

stöter på då och då. Inte bara vid direkta 

konflikter. Även vid sådant som försiggår 

i det tysta och kan vara nedbrytande 

på lång sikt. Då försöker jag att ta mitt 

ansvar och påverka i positiv riktning mot 

det goda samtalet. 

56 | moa maJ 2011 

monica Lundbom 

södertörns 

högskola 

utbildning 

och studenter 

70 utbildningsprogram 

Ca 400 fristående kurser 

15 559 studenter 

7 468 helårsstudenter 

5 449 helårsprestationer 

73 % genomsnittlig prestationsgrad 

68 % kvinnliga studenter 

32 % manliga studenter 

53 % av studenterna är yngre än 25 år 

33 % är 25–34 år 

15 % är äldre än 34 år 

400 

fristående kurser 

utbytesprogram: 

139 inresande helårsstudenter 

58 utresande helårsstudenter 

personal 

653 helårsarbetskrafter varav 

49 professorer 

77 docenter 

110 lektorer 

13 postdoktorer 

85 adjunkter 

3 forskarassistenter 

68% 

kvinnliga 

studenter 

66 doktorander med anställning 

9 övrig forskningspersonal 

30 bibliotekspersonal 

211 teknisk/administrativ personal 

63 % disputerade lärare 

ekonomi 

Verksamhetens intäkter: 670 956 tkr 

Verksamhetens kostnader: 659 381 tkr 

Årets kapitalförändring: 11 575 tkr 

Myndighetskapital: 30 098 tkr 

Oförbrukade bidrag: 212 927 tkr 

Grundutbildningens andel av intäkterna: 

58 % 

Forskningens andel av intäkterna: 42 % 

49 

professorer

ekonomisk 

redovisning 

högskoLan redovisar för år 2010 ett 

positivt verksamhetsutfall på 11 575 tkr. 

Det är en förbättring med 1 729 tkr jämfört 

med föregående år. 

Högskolans totala intäkter för det gångna 

verksamhetsåret uppgår till 670 956 tkr. 

Det är en ökning med 57 539 tkr eller 9 % 

jämfört med 2009. Ökning har uteslutande 

skett av anslagsintäkter, främst från utbildning 

på grundläggande och avancerad nivå 

men även för forskning och forskarutbildning. 

Den ackumulerade kapitalförändringen 

per den 31 december 2010 uppgår därmed 

till 30 098 tkr. Målsättningen är att bygga 

upp ett myndighetskapital motsvarande 

10 % av anslagens storlek, ca 40 000 tkr. 

Högskolan beräknar att det målet kommer 

att uppnås under 2011. 

utbildning på grundläggande 

och avancerad nivå 

Den kraftigt ökade volymen inom högskolans 

utbildning på grundläggande och 

avancerad nivå återspeglar sig tydligt i det 

ekonomiska utfallet. Intäkten av anslag för 

utbildning på grundläggande och avancerad 

nivå 2010 uppgick till 379 107 tkr. Det 

är en ökning av anslagsintäkten med 65 

514 tkr vilket motsvarar en positiv utveckling 

med 21 % jämfört med utfallet 2009. 

Som en effekt av den ökade volymen 

producerade högskolan studenter och 

prestationer utöver takbeloppet. Överproduktionen 

uppgick till 6 009 tkr och 

finansieras genom tidigare uppkommet 

anslagssparande. 

forskning och utbildning 

på forskarnivå 

Forskningens andel av högskolans verksamhet 

är stabil. 2010 utgjorde forskningen 

drygt 42 % procent av verksamhetens 

intäkter att jämföra med 47 % 2009. Det 

direkta anslaget för forskning och forskarutbildning 

har ökat med 7 635 tkr. 

De totala intäkterna till forskning och 

utbildning på forskarnivå är dock 10 315 

tkr lägre. Orsaken till detta är främst den 

snabba expansion av utbildning på grundläggande 

och avancerad nivå som högskolan 

haft under 2010. 

Detta har bidragit till en minskad möjlighet 

för högskolans lärare och forskare 

att utnyttja tilldelade forskningsmedel då 

utbildningsverksamheten krävt stora personella 

resurser. Detta kan skönjas i resultaträkningen 

vid jämförelse av personalkostnaderna 

2009 och 2010. 

Den finansiella intäkten har minskat med 

379 tkr som en följd av minskad volym av 

oförbrukade bidrag. Anledningen till detta 

är att högskolan omförde 75 000 tkr av 

oförbrukade bidrag för professorsprogrammen 

vid ingången av 2010 till nya projekt 

i enlighet med en överenskommelse med 

Östersjöstiftelsen. 

Detta genomfördes för att minska 

volymen oförbrukade bidrag och för att 

möjliggöra att dessa medel kunde användas 

till annan forskning. Verksamhetsutfallet 

uppgick vid årets slut till 188 tkr och 

den ackumulerade kapitalförändringen för 

verksamhetsområdet uppgår till minus 

1206 tkr. 

HögSKOlAn REDOvISAR 

FöR ÅR 2010 ETT pOSITIvT 

vERKSAmHETSuTFAll pÅ 

11 575 TKR. DET äR En 

FöRbäTTRIng mED 1 729 

TKR jämFöRT mED FöREgÅEnDE 

ÅR. 

moa maJ 2011 | 57

utbiLdning 

på grundLÄggande 

och avancerad nivå 

södertörns högskoLa har som mål 

att bedriva en starkt forskningsförankrad 

utbildning präglad av mångvetenskap, 

mångkultur och medborgerlig bildning. 

Högskolans höga andel disputerade lärare 

borgar för att utbildningen på grundläggande 

och avancerad nivå har en stark 

forskningsanknytning. 

Då forsknings och utbildningsstrategin 

utarbetades uttalades att målsättningen 

var att högskolan senast 2012 skulle nå 

en volym av utbildning på omkring 7 500 

helårsstudenter. Målet nåddes redan under 

2010. 

utbildningsuppdraget återgår till normal 

nivå 2012 efter det att regeringens satsning 

på tillfälliga utbildningsplatser under 2010 

och 2011 upphör. 

studenter 

Det totala antalet helårsstudenter uppgick 

under året till 7 468. Antalet studenter har 

aldrig varit högre på högskolan. 

Störst expansion av helårsstudenter finns 

inom teknik och undervisning. Lärarutbildningens 

fortsatta expansion är förklaringen 

till det ökade antalet studenter inom 

området undervisning. För första gången 

på senare år kan högskolan även avräkna 

studenter inom området vård, detta sker 

inom programmet Socialt arbete och inom 

en kurs i Psykologi. 

Av högskolans studenter läser 65 % på 

kurser inom utbildningsprogram och 35 % 

av studenterna läser fristående kurser. Det 

är en fördelning som har varit stabil under 

flera år. 

58 | moa maJ 2011 

heLårsstudenter per utbiLdningsområde 2007–2010 

2010 2009 2008 2007 Förändring 2010–2009 

Humaniora 1 630 1 395 1 302 1 467 235 17 % 

Samhällsvetenskap 2 465 2 090 1 910 1 942 375 18 % 

Juridik 302 283 314 260 9 3 % 

Naturvetenskap 629 588 544 621 41 7 % 

Teknik 770 604 535 510 166 27 % 

Undervisning 749 573 460 398 176 24 % 

Design 19 19 23 30 0 0 % 

Övrigt 868 746 666 644 122 16 % 

Vård 35 0 0 0 35 100 % 

Summa 7 468 6 298 5 754 5 871 1 170 19 % 

Redovisningen omfattar högskolans samtliga helårsstudenter inkl uppdrags- och KY-utbildning 

antaL genereLLa examina 2007–2010 

2010 2009 2008 2007 2010–2009 

Masterexamen 1 0 0 0 1 

Magisterexamen 128 108 101 150 20 

med ämnesdjup 

Magisterexamen 0 2 8 18 -2 

med ämnesbredd 

Kandidatexamen 578 520 420 388 58 

Högskoleexamen 8 6 8 7 2 

Totalt 715 636 537 560 79

andeL heLårsstudenter vid fristående kurser 

respektive kurser inom program 2007–2010 

examina 

under 2010 utfärdade högskolan sammanlagt 

892 examensbevis. Jämfört med 

föregående år är det en ökning med 165 

utfärdade examina. 

Högskolan utfärdade totalt 715 generella 

examina under 2010. 

Antalet magisterexamina ökade med 

18. Magisterexamina med ämnesdjup 

ökade med 20 till totalt 128. 

Antalet kandidatexamina ökade med 

58 eller 11 % till 578 medan åtta utfärdade 

högskoleexamina ligger i paritet 

med tidigare år. Ökningen av antalet 

kandidatexamina är en trolig följd av det 

nya utbildningssystemets krav på utfärdad 

kandidatexamen innan övergång till avancerad 

nivå är möjlig. Samtidigt finns signaler 

om att arbetsgivare i större utsträckning 

än tidigare efterfrågar examensbevis 

vid anställning. 

2010 2009 2008 2007 

Fristående kurser 35 % 35 % 33 % 35 % 

Kurser inom program 65 % 65 % 67 % 65 % 

Totalt antal HST 7 468 6 298 5 754 5 871 

antaL LÄrarexamina 2007–2010 

Lärarexamen 2010 2009 2008 2007 2010–2009 

• med inriktning förskola, 81 0 0 0 81 

förskoleklass och tidigare år 

• med inriktning senare år 96 91 84 81 3 

och gymnasiet 

Totalt 177 91 84 81 84 

Varav examen med inriktning 33 19 8 28 14 

mot matematik, teknik eller 

naturvetenskap 

Sammantaget har 177 lärarexamina 

avlagts under 2010. Av dessa lärarexamina 

har 33 utfärdats med inriktning mot 

matematik, teknik eller naturvetenskap 

vilket motsvarar 19 % av det totala antalet 

lärarexamina. Noterbart är att 2010 är 

första gången högskolan utexaminerade 

lärarstudenter som läst sin utbildning 

inriktad mot förskola, förskoleklass och 

grundskolans tidigare år. I och med detta 

har högskolan utfärdat lärarexamina inom 

samtliga nivåer. 

strukturförändring 

inom utbildningen 

under 2010 anordnade högskolan 70 

utbildningsprogram. utöver detta har ca 

400 fristående kurser anordnats under 

året. Det är en volym av antal kurser som 

varit relativt konstant de senaste åren. 

Högskolan har sedan 2008 haft som 

DET TOTAlA AnTAlET HEl- 

ÅRSSTuDEnTER uppgIcK 

unDER ÅRET TIll 7 468. 

AnTAlET STuDEnTER HAR 

AlDRIg vARIT HögRE pÅ 

HögSKOlAn. 

mål att ge utbildningsprogrammen en 

tydligare framtoning, där anställningsbarhet 

och forskningsförankring blir ett 

sammanhållande kriterium. under 2010 

har totalt fem av de nya utbildningsprogrammen 

startats. Dessa är Sport 

management, Personalvetarprogrammet, 

Samtid och kulturarv, Informatörsprogrammet 

samt Kultur och IT. under 

året har även huvudområdet Psykologi 

inrättats och antagit sina första studenter. 

Samtidigt har under året följande utbildningsprogram 

avvecklats; Språk, kultur 

och marknad samt Kultur, samhälle och 

historia. utöver detta har verksamheten 

inom biovetenskap avvecklats som en 

följd av vikande studenttillströmning och 

därmed underbalanserad ekonomi inom 

den verksamheten. 

ExAMENSRÄTTIGHETER 

FÖR LÄRARExAMEN 

Högskoleverket har genomfört prövningar 

av tillstånd att utfärda examina som ska 

ersätta den nuvarande lärarexamen. De 

aktuella examina är förskollärarexamen, 

grundlärarexamen, ämneslärarexamen och 

yrkeslärarexamen. 

utfallet av prövningen var att Södertörns 

högskola, som ett av sju lärosäten 

i landet och det enda i Stockholmsregionen, 

tilldelades rättigheter att utfärda 

examen på samtliga nivåer. 

moa maJ 2011 | 59

forskning 

och utbiLdning 

på forskarnivå 

andeL disputerade LÄrare 2007–2010 

södertörns högskoLa har sedan starten 

kraftigt betonat forskningens betydelse 

för grundutbildning och kunskapsutveckling. 

Det har bland annat inneburit en 

medveten prioritering på att anställa lärare 

med doktorsexamen och att bygga upp 

miljöer där grundutbildning och forskning 

kan samverka. Andelen disputerade lärare 

vid högskolan är i paritet med de etablerade 

universiteten och det bedrivs en omfattande 

och högkvalitativ forskning inom 

i stort sett samtliga ämnen vid högskolan, 

en forskning som i flera projekt dessutom 

är mångvetenskaplig. 

forskning 

Södertörns högskola har sedan starten 

strävat efter att forskning och utbildning 

skall utgå från ett mångvetenskapligt 

betraktelsesätt. Forskningen ska framförallt 

bidra till att utveckla gränsöverskridande 

kunskap och medborgarnas förståelse av 

samhället. Ambitionen är att så många 

som möjligt av högskolans doktorander 

2010 2009 2008 2007 

Södertörns högskola 63 % 59 % 58 % 55 % 

Universiteten 1 – 61 % 59 % 58 % 

Högskolorna 2 – 42 % 41 % 39 % 

1 Andelen disputerade lärare vid universiteten varierade under 2009 från 46 %–81 % 

2 Exkl. de konstnärliga högskolorna 

(Källa: Högskoleverkets årsrapport 2010). Beräknat på heltidsekvivalenter. 

60 | moa maJ 2011 

och forskare ska arbeta mångvetenskapligt. 

Högskolan definierar mångvetenskap 

som ett samarbete mellan forskare vilka 

har en gedigen bas i sina respektive discipliner, 

men där man genom projekt och 

program samarbetar över disciplingränserna 

vilket ger en vidare syn vad gäller 

problemställning och som samtidigt berikar 

den egna forskningen. 

Forskningsvolymen är omfattande och 

uppgick 2010 till 42 % av de totala intäkterna 

och den i särklass största finansiären 

är Östersjöstiftelsen. under 2010 bidrog 

stiftelsen med 181 736 tkr eller motsvarande 

77 % av de totala intäkterna för 

forskning. Bidragen från Östersjöstiftelsen 

finansierar forskningsprojekt sökta av högskolans 

forskare i konkurrens och särskilda 

satsningar på forskning inom Östersjöområdet 

såsom marinarkeologi, miljövetenskap 

och litterärt översättarseminarium. 

Stiftelsen finansierar även flera centrumbildningar, 

bland annat Centre of Baltic and 

East European Studies med forskarskolan 

Baltic and East European Graduate School, 

Samtidshistoriska institutet och Centrum 

för praktisk kunskap. Stiftelsen bidrar även 

till att säkerställa att högskolan har tillgång 

till ett bibliotek med hög akademisk 

standard. 

utbildning på forskarnivå 

Södertörns högskolas mål har sedan 

högskolans tillkomst varit att tilldelas examensrätt 

för forskarutbildning och därmed 

få möjlighet att anta och examinera egna 

doktorander. 

Högskoleverket beslutade under 2010 

att tilldela högskolan examensrätt för 

forskarutbildning inom de fyra områdena 

Historiska studier, Miljövetenskapliga studier, 

Kritisk kulturteori och Politik, ekonomi 

och samhällets organisering. Med dessa 

examensrättigheter är det nu möjligt att 

utveckla särarten inom utbildning och 

forskning vid högskolan samt behålla och 

rekrytera kvalificerade lärare och forskare. 

nedan föLJer en kort beskrivning av 

de områden som från och med den 1 

juli 2010 beviljats examensrättigheter för 

forskarutbildning. 

historiska studier 

Historiska studier är ett humanistiskt 

område där samhälle, kultur och kulturarv 

studeras ur olika aspekter och med 

utgångspunkt i olika ämnestraditioner. 

Området beskrivs som en livaktig forskningsmiljö 

med en stor vetenskaplig 

bredd. Gemensamt för området är att det 

omfattar empiriska vetenskaper med fo

doktorander vid södertörns högskoLa 2010 

Kvinnor Män Totalt 

Humaniora/Samhällsvetenskap 50 31 81 

Naturvetenskap/Teknik 15 13 28 

Utbildningsvetenskap 3 1 4 

Totalt 68 45 113 

Andel 60 % 40 % 100 % 

antaL doktorander 2007–2010 

2010 2009 2008 2007 

Män 45 37 29 38 

Kvinnor 68 69 52 62 

Totalt 113 106 81 100 

antaL personer per Ämne och kön som påbörJat 

forskarutbiLdning 2010 

Kvinnor Män Totalt 

Medieteknik 0 2 2 

Filosofi 1 1 2 

Sociologi 2 0 2 

Medie- och kommunikationsvet. 3 0 3 

Molekylär biologi 2 0 2 

Biologi, inriktn. bioinformatik 0 1 1 

Svenskämnets didaktik 2 0 2 

Totalt 10 4 14 

Andel 71 % 29 % 100 % 

hej där! 

mAgnuS RODEll, 

pROgRAmAnSvARIg FöR 

SAmTID OcH KulTuRARv 

SOm STARTADE HöSTTERmInEn 

2010. 

hur är utbildningen upplagd? 

Första året läser studenterna programspecifika 

kurser, sedan påbörjas studier i det 

valda huvudämnet arkeologi, etnologi, 

historia, idéhistoria eller konstvetenskap. 

Under C-terminen i huvudämnet skriver 

studenterna uppsats med handledning 

från Södertörns högskola och en arbetsplats. 

Samma arbetsplats är även praktikplats 

för studenten den sista terminen. 

Är det inte svårt att studera samtiden 

eftersom den alltid förändras? 

Historia och samtid är inget som existerar 

utan att vi skapar dem. Att studera historia 

säger mycket om samtiden. Historia 

förändras också beroende på vilka frågor 

som ställs. Frågor formuleras utifrån hur 

samtiden ser ut. Allt hänger ihop. 

varför ska man söka hit ? 

Det är den mest professionsinriktade kulturarvsutbildningen 

som finns i Sverige. 

Det finns både perspektivrikedom och 

bredd. Samtidigt finns det möjlighet att 

specialisera sig. Många av lärarna forskar 

dessutom om det som de undervisar om. 

hur står det till med ditt eget kulturarv, 

samlar du på något särskilt? 

Ja, böcker. Och jag brukar fotografera 

monument. Lite yrkesskadad, kanske. 


moa maJ 2011 | 61

hej där! 

IngElA TYKESSOn, 

AnSvARIg FöR InFORmA- 

TöRSpROgRAmmET SOm 

STARTADE HöSTTERmInEn 

2010. 

vad sysslar en informatör med? 

Oj, informatörer arbetar inom området 

information, kommunikation och medier. 

Som anställda eller som konsulter. Vissa 

arbetar ”brett” och andra är mer specialiserade. 

Ett exempel på det sistnämnda är 

informatörer som anställs för att twittra. 

hur är utbildningen upplagd? 

Nästan alla ämnen på institutionen är delaktiga 

i informatörsprogrammet. Huvudämnet 

är svenska, men det ingår studier 

i retorik och medieteknik och programspecifika 

kurser med lärare i journalistik. 

Många informatörer i dag har en bakgrund 

inom medie- och kommunikationsvetenskap, 

på Södertörns högskola ger utbildningen 

mer bredd. 

varför läggs det tonvikt 

vid det svenska språket? 

Det är viktigt att behärska språket för 

någon som dagligen arbetar med kommunikation. 

Intern webb, personaltidning, 

informationsblad är vanliga uppgifter för 

informatörer. Arbetsmarknaden efterfrågar 

den kompetensen, även om det finns 

tjänster som inte ställer de kraven. 

finns det något ord som du alltid stavar fel? 

Haha, ja. Ackommodation. Jag får alltid 

kolla om det ska vara ett eller två m, om jag 

ska skriva det på tavlan. 

62 | moa maJ 2011 


kusering på långa tidsperspektiv. Med 

hjälp av teoretiska verktyg analyseras 

övergripande förändringar i samhället 

och dess idétraditioner, för att bättre 

kunna förstå en föränderlig värld. 

Fyra gemensamma vetenskapliga 

profiler binder samman hela området, 

som en gemensam vetenskaplig 

grundval. Det är Östersjö och 

Östeuropaforskning, genusperspektiv, 

samtidshistoria, samt forskning kring 

kulturarv och kulturella processer. 

Området har examensrätt på forskarutbildningsnivå 

för ämnena historia 

och etnologi. 

kritisk kulturteori 

Kritisk kulturteori inriktar sig mot ett 

teoretiskt präglat och kritiskt motiverat 

studium av kulturella, meningsbärande 

företeelser. I centrum för forskningen 

står litterära och filosofiska texter, 

konstverk och medialiseringsformer. 

Forskarna inom området förenas av 

en gemensam föreställning: idén 

att humaniora är den plats där det 

mänskliga samhället granskar sig självt 

och blir medvetet om sig självt. 

Området har byggt upp en gemensam 

teoretisk plattform där modern 

kritisk teori, kontinental filosofi, 

hermeneutik, genusteori och postkoloniala 

studier ingår. Området har 

examensrätt på forskarutbildningsnivå 

inom tre ämnen; medie och kommunikationsvetenskap, 

filosofi och 

estetik. 

miljövetenskapliga studier 

Södertörns högskola har antagit 

utmaningen att integrera naturvetenskapliga 

och samhällsvetenskapliga 

ansatser för att skapa ett modernt, 

tvär och mångvetenskapligt område: 

Miljövetenskapliga studier. Här kombineras 

angreppssätt och metoder från 

olika discipliner för att nå en fördjupad 

kunskap och förståelse om miljö 

och naturresursproblemens orsaker, 

omfång och hantering, samt förutsättningar 

för hållbar utveckling. 

Forskningen är strukturerad i tre 

angränsande och samverkande teman: 

Miljöförändringar och ekologiska 

processer, Miljö och utveckling samt 

Environmental governance. Geografiskt 

omfattar intresseområdet främst 

Sverige och Östersjöområdet men 

även andra delar av världen. Området 

har examensrätt på forskarutbildningsnivå 

inom ämnet miljövetenskap. 

SöDERTöRnS HögSKOlA 

HAR SEDAn STARTEn 

KRAFTIgT bETOnAT FORSKnIngEnS 

bETYDElSE FöR 

gRunDuTbIlDnIng OcH 

KunSKApSuTvEcKlIng. 

politik, ekonomi och samhällets 

organisering 

Södertörn har examensrätt på 

forskarnivå inom området Politik, 

ekonomi och samhällets organisering. 

Här studeras förändringar och 

sammanflätningar i det moderna 

samhällets institutioner, i dess 

organisering och i människornas 

vardag. Samhällets organisering, 

legitimering och reglering står i 

fokus. Forskningsfältet har utvecklats 

i ett växelspel mellan ämnena 

företagsekonomi, sociologi och 

statsvetenskap. Forskarna inom 

området studerar många olika slags 

organisationer – exempelvis stater, 

internationella organisationer, 

företag, och frivilligorganisationer– 

och dessa organisationers relationer 

både till varandra och till människors 

levnadsvillkor. Studierna sker 

på tre sammanflätade samhälleliga 

plan: det institutionella, det organisatoriska 

och det mellanmänskliga. 

den första disputationen 

Som ett resultat av högskolans nya 

rättigheter att examinera forskarstudenter 

genomfördes den 18 

december 2010 den första egna 

examinationen på forskarnivå i Södertörns 

högskolas historia, då Carl 

Cederberg försvarade sin avhandling 

i filosofi med titeln ”Resaying 

the Human: Beyond Humanism and 

Antihumanism”. 

doktorander 

Trots att Södertörns högskola innan 

den 1 juli 2010 inte haft examensrätt 

för utbildning på forskarnivå, 

bedrivs en omfattande forskarutbildning 

i samarbete med lärosäten

med examensrätt. Vid högskolan 

finns idag 113 doktorander. Av dessa 

återfinns 81 inom humaniora och 

samhällsvetenskap, 28 inom naturvetenskap 

och fyra inom utbildningsvetenskap. 

Forskarutbildningen i humaniora 

och samhällsvetenskap bedrivs framför 

allt inom ett samarbetsavtal med 

Stockholms universitet. Ämnen vid 

Södertörns högskola med magisterexamensrättigheter 

och minst en tillsvidareanställd 

professor har möjlighet 

att upprätta avtal med Stockholms 

universitet. Avtal har även upprättats 

med uppsala, Örebro, Göteborgs 

och Linköpings universitet samt Åbo 

akademi. 

Södertörns högskola deltar i fyra nationella 

forskarskolor, Forskarskolan i 

historia vid Lunds universitet, Forskarskolan 

i genomik och bioinformatik 

vid Stockholms universitet samt två 

utbildningsvetenskapliga forskarskolor 

med värduniversiteten Stockholms 

universitet och Göteborgs universitet. 

Grundtanken med de nationella forskarskolorna 

är att genom att fler lärosäten 

samarbetar så kan doktoranderna 

erbjudas bättre utbildning. 

baltic and east european 

graduate school – beegs 

De första doktoranderna antogs till 

Forskarskolan Baltic and East European 

EFTER AnSöKAn bESluTADE 

HögSKOlEvERKET unDER 

2010 ATT TIllDElA Hög- 

SKOlAn EXAmEnSRäTT FöR 

FORSKARuTbIlDnIng InOm 

DE FYRA OmRÅDEnA HISTO- 

RISKA STuDIER, mIljövETEn- 

SKAplIgA STuDIER, KRITISK 

KulTuRTEORI OcH pOlITIK, 

EKOnOmI OcH SAmHällETS 

ORgAnISERIng. 

Graduate School, BEEGS år 2000. 

Forskarskolan hade under 2010 totalt 

56 doktorander och erbjuder en 

internationell och mångvetenskaplig, 

engelskspråkig forskarutbildningsmiljö 

där cirka hälften av doktoranderna 

har utländsk bakgrund. 

Doktoranderna vid BEEGS tillhör 

organisatoriskt både forskarskolan 

BEEGS och det egna huvudämnet 

vid högskolan. I och med tillkomsten 

av Centrum för Östersjö och Östeuropaforskning, 

CBEES, knyts doktoranderna 

i högre grad än tidigare till 

sina ämnen. 

under året har en disputation ägt 

rum och totalt har 34 av BEEGS doktorander 

disputerat under perioden 

2004–2010. 

forskarskolor inom 

naturvetenskap 

Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet 

bedrivs en aktiv 

forskarutbildning sedan högskolans 

start. under 2010 fanns det 25 doktorander 

vilka handleddes av lärare 

och forskare vid Institutionen för 

livsvetenskaper. 

Forskarutbildningen bedrivs i 

samarbete med Karolinska institutet, 

Stockholms universitet, uppsala 

universitet, Göteborgs universitet, 

Linköpings universitet, Örebro universitet 

samt Sveriges Lantbruksuniversitet. 

De forskarstuderande antas 

vid en värdinstitution vid respektive 

lärosäte, men erhåller sin projektspecifika 

och ämnesspecifika utbildning 

vid Södertörns högskola där de 

är anställda. 

Högskolan har två naturvetenskapliga 

forskarskolor: Molecular and 

Biological Sciences Graduate School 

och Environmental Sciences and 

Development Graduate School. 

Forskarskolornas syfte är att skapa 

en kreativ och vetenskapligt inspirerande 

miljö för doktoranderna med 

bland annat återkommande seminarier 

och inbjudna föredragshållare. 

under året har sju disputationer ägt 

rum inom den naturvetenskapliga 

forskarutbildningen. 

hej där! 

FREDRIK ARvIDSSOn, 

pROgRAmAnSvARIg FöR 

InFORmATIOnS- OcH 

SYSTEmvETEnSKAp SOm 

STARTADE vÅRTERmInEn 

2010. 

varför startades utbildningen? 

Det finns behov på arbetsmarknaden av 

systemvetare som kan informationshantering 

– och tvärtom. Våra studenter 

får två kompetenser som tillsammans är 

attraktiva för arbetsgivare. 

ni betonar den kreativa inriktningen för 

programmet. hur prövas kreativiteten? 

I undervisningen ställs studenterna inför 

verklighetsbaserade scenarion som de får 

lösa med hjälp av teoretiska verktyg. Men 

det finns inget färdigt svar. Att utforma en 

IT-lösning för ett företag handlar till stor 

del om kreativitet. Det är bara din fantasi 

som sätter gränserna. 

vad har ni fått för respons? 

De verkar nöjda hittills och kursutvärderingarna 

säger samma sak. Det verkar 

som att vi har attraherat rätt målgrupp. 

Studenterna är ambitiösa och engagerade 

i sina studier. 

informationsvetenskap eller systemvetenskap, 

vad är du själv bäst på? 

Jag har en bakgrund inom båda ämnena. 

Som systemvetare kom jag snabbt i kontakt 

med arkiv och bibliotek, där information 

och system kombineras. Men jag är nog lite 

vassare på systemvetenskap trots allt. 


moa maJ 2011 | 63

113 

doktorander 

30 

bibliotekspersonal 

7468 

helårsstudenter 

53% 

av studenterna är 

yngre än 25 år 

670 

956 

tkr=verksamhetens 

intäkter 

63% 

disputerade lärare 

www.sh.se 

verksamhetsberättelsen 

har producerats 

av journalistikstudenter 

på södertörns högskola. 

70 

utbildningsprogram 

85 

adjunkter 

77 

docenter

daLai Lama - Södertörns högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?