Kvalitetssäkring inom Individ- och familjeomsorg - Västerås stad

More documents

Recommendations

Info

Sedan ett par år har utföraren proAros en funktionsorienterad organisation. Tidigare var verksamheten organiserad utifrån geografi där varje geografiskt område hade ansvar för samtliga verksamheter inom området. Idag finns ett antal verksamhetsområden där individ- och familjeomsorg är ett. Tidigare gjorde alla socialkontor samma sak i olika geografiska områden, nu är enheterna specialiserade och arbetar med olika målgrupper (missbruk, barn och ungdom etc). Inom individ och familj finns det två verksamhetschefer, en för socialkontor råd och stöd och en för sysselsättning och försörjning. 5 Individ- och familjenämndens styrning 5.1 Individ- och familjenämndens direktiv Mål Nämnden styr verksamheten genom budget och mål. I revisorernas tidigare granskning från 2002 framhölls behovet av att utveckla målstyrningen på alla nivåer. Styrningen har utvecklats sedan dess. Idag sker styrningen genom övergripande långsiktiga inriktningsmål och årliga effektmål. Detta har, enligt sociala nämndernas stab, lett till att målen har blivit mer stringenta. Individ- och familjenämndens effektmål 2007 är uppdelade på mål som rör all individ och familjeomsorgsverksamhet (IFO) respektive mål som är specifikt riktade till en viss verksamhet. Nya effektmål gäller för 2008. Individ- och familjenämndens inriktningsmål 2007-2009 för IFO är indelade i strukturella insatser, integration och rättsäkerhet, barn och ungdom, alkohol, narkotika och missbruk av andra ämnen, sysselsättning, försörjning och bostad samt mottagande och introduktion. Nya inriktningsmål gäller för 2008. Effektmålen för 2007 och inriktningsmålen för 2007-2009 skiljer sig inte nämnvärt åt vad det gäller innehåll. Effektmålen har dock i större utsträckning preciserat till vem målen riktar sig. Det har funnits en ambition att minska antalet mål men det är, enligt staben, svårt just inom IFO-området då verksamheten är diversifierad och vänder sig till många olika målgrupper. Det gör att det totala antalet mål är många men sett till antalet mål per verksamhet ligger det på en mer acceptabel nivå, enligt staben. En annan avvägning är vilka delar av styrningen som ska vara formulerade som mål och vad som istället ska återfinnas som krav i avtalet med utföraren. Kvalitetspolicy Den nuvarande kvalitetspolicyn från slutet av 1990-talet och är under revidering. Den anger de sociala nämndernas övergripande viljeriktning och ambitionsnivå. Syftet med policyn är att vara ett stöd i verksamhetsstyrningen, vid upphandlingar och uppföljning samt utvärdering. Policyn definierar ett antal kvalitetskriterier som var kopplade till Kvalitetssäkring inom individ- och familjeomsorgen, januari 2008 5
dåvarande allmänna riktlinjerna från Socialstyrelsen. Kvalitetspolicyn har främst använts när effektmålen tagits fram. Riktlinjer Riktlinjer för verksamhetens utförande utifrån bl.a. socialtjänstlagen har funnits sedan länge och staben genomför en successiv revidering av dessa inom samtliga områden. De som bedömts mest angelägna har först varit föremål för revidering och dessa är bl.a. bedömningsstöd för biståndsbeslut, familjehemsersättning och tillsättande av kontaktperson/kontaktfamilj. Riktlinjerna för ekonomiskt bistånd är under ständig revidering i takt med att de statliga direktiven ändras. Avtal Avtalen mellan beställaren och utföraren reglerar på ett tydligt sätt utförarens ansvar när det gäller kvalitetskrav och måluppfyllelse. I avtalet hänvisas också till kvalitetspolicyn. Avtalet är även indelat i allmänna krav på tjänsteutförandet samt verksamhetsmässiga krav. Särskilda direktiv till utföraren År 2002 lade nämnden ett tilläggsuppdrag till proAros att utveckla kvalitetsledningen inom IFO-verksamheten. Detta var delvis initierat av proAros som uppmärksammade nya rön från Socialstyrelsen och forskningsvärlden och påtalade behovet av ett förnyat arbetssätt i verksamheten. Ledningssystem för kvalitet På uppdrag av nämnden har staben tillsatt en arbetsgrupp som håller på att ta fram ett ledningssystem enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter. Kvalitetssäkring av sociala tjänster är ett område som ledningssystemet för kvalitetsarbete ska omfatta. Arbetsgruppen har kartlagt och tagit fram exempel på arbete inom området. Många av rutinerna finns redan och kartläggningen visar att det finns ett väl uppbyggt system för att säkra kvaliteten. Exempelvis har nämnderna fastställda riktlinjer och krav för att säkerställa kvaliteten i myndighetsutövning på individnivå. Sedan slutet av 1990-talet hanteras flera basrutiner med stöd av verksamhetssystemet ProCapita. Det handlar bl.a. rutiner för utredning, dokumentation, kommunikation. IT-stödet bidrar också till att säkra kvaliteten. Enligt staben finns dock områden som behöver förbättras och säkras. Det saknas bra system för att kvalitetssäkra att kartläggning och utredning innan myndighetsbeslut omfattar alla erforderliga områden. Verksamheternas system för utvärdering behöver förbättras. Slutligen behöver arbetsprocesserna kring de områden som ledningssystemet omfattar tydliggöras och säkras. Staben planerar att påbörja ett projekt för kvalitetssäkring av sociala tjänster samt handläggning och dokumentation tillsammans med proAros under våren 2008. Kvalitetssäkring inom individ- och familjeomsorgen, januari 2008 6
Page 1 and 2: R EVISIONSRAPPORT 2007 Kvalitetssä
Page 3 and 4: 1 Sammanfattning Ernst & Young har
Page 5: Sociala nämndens direktör samt en
Page 9 and 10: Under 2007 har staben uppdaterat de
Page 11 and 12: Myndighetsutövningen har utvecklat
Page 13: Övergripande: Verksamheternas stru

Kvalitetssäkring inom Individ- och familjeomsorg - Västerås stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?