Kvalitetssäkring inom Individ- och familjeomsorg - Västerås stad

More documents

Recommendations

Info

6 proAros 6.1 Direktiv Revisionsrapporten från 2002 uppfattades som rättvisande i sin kritik avseende kvalitetssystemet inom proAros. Revisionens granskning i kombination med den starka statliga styrningen inom området har varit till stor hjälp i det interna utvecklingsarbetet inom ProAros IFO-verksamhet. Allmänna råd och föreskrifter upplevs fungerar som draghjälp. Under 2005 infördes en ny styrmodell inom proAros. Den har bland annat inneburit att verksamheterna har flerårsplaner, årliga verksamhetsplaner samt alla enheter har upprättar årliga lokala arbetsplaner. proAros tillämpar styrkort där mål sätts utifrån olika perspektiv både på verksamhets- och enhetsnivå. I proAros flerårsplan 2008-2010 uppmärksammas områden som finns med i Socialstyrelsens föreskrift. Bland annat återfinns tillgänglighet, samverkan och samarbete, handläggning och dokumentation, personal och kompetensförsörjning för att nämna några. I styrkortet för proAros som är nedbrutet på olika områden återfinns också kvalitetsledningssystemet. I IFOs verksamhetsplan för 2008 framgår tydliga spår av ledningssystemet. Planen är indelad i ett antal rubriker som tillsammans visar viljeinriktningen för verksamheten under de kommande åren. Det är framför allt under rubriken ”Brukare” som kvalitetsarbetet synliggörs men också under personalstrategiskt arbete och ledningsoch stödprocesser. I VP08 aviseras en ökad styrning av kontinuerlig och ökad brukarkontakt, bland annat med syfte att identifiera behov av omsorg från idag ej kända grupper av brukare. Enheternas lokala arbetsplaner tar sin utgångspunkt i verksamhetsplanen och i inriktnings- och effektmålen som är uppsatta för IFO av den beställande nämnden. Ett antal lokala enhetsplaner har granskats och samtliga av dessa behandlar kvalitativa aspekter som brukarinflytande, tillgänglighet. Enheten som arbetar med råd och stöd för missbrukare tar i sin lokala arbetsplan avstamp i nämndens kvalitetspolicy och räknar upp vilka kvalitetskriterier som ska ingå. 6.2 Kvalitetsarbete proAros verksamheter inom IFO har arbetat aktivt med kvalitetsfrågor i flera år. I samband med att den nya organisationen genomfördes har verksamheternas kvalitetsarbete och de arbetsmetoder som tillämpas setts över. Inriktningen på arbetet inom har varit att öka tillgängligheten för brukarna. De utredningsmetoder och uppföljningsverktyg som används är idag evidensbaserade. Forskning och erfarenhet har visat att dessa leder till bättre effekt. Ett konkret exempel är att samarbetet mellan behandlare och biståndshandläggare har förbättrats. Kvalitetssäkring inom individ- och familjeomsorgen, januari 2008 9
Myndighetsutövningen har utvecklats utifrån rättssäkerhetsaspekten (lika behandling) och information till den sökande om vilka alternativ som finns att tillgå inom öppenvården har förbättrats. Andra exempel på nya arbetssätt är att det regelbundna samråd mellan enheterna inom IFO. Dessa ska bl a säkerställa att inga frågor ”faller mellan enheterna” och därmed att inte brukarna får den service de ska ha. IFO arbetar också med behandlingsråd tillsammans med brukaren. Fokusmöte med brukarna används för att fånga in brukarnas synpunkter på verksamheten. Även öppenvården har förändrat sitt arbetssätt. De behandlingsmetoder som tillämpades ansågs inte vara tillräckligt bra. Nu har de olika verksamheterna fått möjlighet att specialisera sig. För exempelvis barnfamiljer och missbrukare har man påbörjat öppenvården direkt och inte som tidigare inväntat utredningsresultatet. För missbrukare är ofta vårdbehovet känt sedan tidigare och för barnfamiljer kan hjälp avseende uppenbara behov ges direkt i avvaktan på utredningsresultatet. Processkartläggningar genomfördes år 2004 och dessa följdes upp 2006 efter omorganisationen. Vissa kontor har kommit långt i arbetet med att förtydliga sina processer. Under hösten 2007 skulle en utbildning i processtyrning att genomföras. Revidering av processer ingår i den löpande styrningen av enhetscheferna. Det är en parameter i deras styrkort. Enligt verksamhetschefen för Råd och stöd finns behov av att utveckla kvalitetssäkringen framförallt inom myndighetsutövningsområdet. Rutinerna behöver förbättras och uppföljningen behöver systematiseras för ökad kontroll. 6.3 Uppföljning Samtliga enheter upprättar årligen enhetsfakta och kvalitetsredovisning. Redovisningen per enhet följer den gemensamma mallen för Kvalitetsredovisning. Det är framför allt detta dokument som behandlar verksamheternas kvalitet och resultat. I kvalitetsredovisningen redovisar enheterna uppfyllelsen av kvalitetsmålen. Redovisningarna innehåller också resultat av brukarenkät och produktionsmålens måluppfyllelse. Enheternas kvalitetsredovisningar och enhetsfakta lämnas till sociala nämndernas stab och till ledningen inom proAros. Enheterna rapporterar också vissa uppgifter varje månad samt varje tertial till proAros ledning. Enheternas kvalitetsredovisningar ligger till grund för IFOs årliga verksamhetsberättelse. Också denna behandlar verksamheternas kvalitet och resultat. proAros tillämpar olika uppföljningsmetoder. Den upplevda kvaliteten för brukarna följs upp genom minst ett fokusmöte per år, där brukarnas får ange vilka parametrar som betyder mest för dem avseende kvaliteten (bemötande, handläggningstid, utbud av vårdformer etc). Inom missbruksvården genomförs också återkommande brukarmöten. Kvalitetssäkring inom individ- och familjeomsorgen, januari 2008 10
Page 1 and 2: R EVISIONSRAPPORT 2007 Kvalitetssä
Page 3 and 4: 1 Sammanfattning Ernst & Young har
Page 5 and 6: Sociala nämndens direktör samt en
Page 7 and 8: dåvarande allmänna riktlinjerna f
Page 9: Under 2007 har staben uppdaterat de
Page 13: Övergripande: Verksamheternas stru

Kvalitetssäkring inom Individ- och familjeomsorg - Västerås stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?