4.10, Oscar - Film, droger och diskussioner - NBV

En tidning för dig som är cirkelledare
hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
Nummer 4 2010
SUSANNA
ALAKOVSKI:
"Jag är så glad för
filmen –nu blir det
debatt om alkohol"
Film utmärkt
pedagogiskt
redskap
Så kan du
använda film
i cirkeln
FILM, DROGER
OCH DISKUSSIONER
Våga
samtala
om spriten

I FILMENS
VÄRLD
Här sitter jag nu för första gången med
glädjen
att få
lämna
ifrån mig
Oscar till er alla. Det
känns spännande och
hedrande att få ta över
en tidning som når ut till
driftiga och kunniga medarbetare
i hela Sverige.
NBV har en fantastisk
bredd och spridning, det
ska vi vara stolta över!
2 | Oscar | nr 4/2010
Över tid har
det debatterats
livligt på vilket
sätt våldet i
film påverkar
unga tittare.
Men hur är det
med droger?
Det här numret av Oscar har temat ”Film, droger och
diskussioner”. Minns ni när ”Lilja 4-ever” kom på bio?
Från att ha varit en vanlig spelfilm så blev den en del av
undervisningen på vissa utbildningar och det ordnades
specialvisningar för riksdagens ledamöter. I september
visades en dokumentärfilm om lagliga internetdroger
på TV4 Fakta. NBV har nu ett studiematerial som kan
användas tillsammans med en kortad version av filmen.
Det är verkligen en gripande och skrämmande film, läs
mer om den på mittuppslaget.
Jag tror att all etermedia kommer att fortsätta spela
en stor roll för samhällsdiskussionen. Över tid har det
t ex debatterats livligt på vilket sätt våldet i film påverkar
unga tittare. Men hur är det med droger? Många gånger
kan film i alla fall skapa diskussioner och ur dem kanske
vi gradvis hittar vårt eget förhållande till det vi ser.
Det här numret av Oscar påminner till form om tidigare
nummer i år. Efter jul planerar jag att göra en läsarundersökning
och med den hoppas jag att fånga in era åsikter
om tidningen. Håll utkik efter undersökningen och kom
in med dina synpunkter och idéer.
Men nu vill jag erbjuda er en spännande läsning.
Kanske inspirerar det er till att starta en filmcirkel i höstmörkret.
Varför inte en cirkel på temat ”Sol”?
Maria Winberg, chefredaktör
Svinalängorna
på film blir debatt
Susanna Alakoskis debutroman,
delvis självbiografiska ”Svinalängorna”,
som kom ut 2006 fick samma
år Augustpriset för årets skönlitterära
bok. Förstås på goda grunder.
Kulturradions Anneli Dufva kallar
boken ryslig om Leena som växer
upp med alkoholiserade föräldrar
i miljonprogrammet utanför Ystad
med öknamnet Svinalängorna.
Nämligen rysligt bra och rysligt
stark. Eländet beskrivs utan
omskrivningar, men boken är ändå
njutbar, språkligt rik och till och
med rolig.
”Alakoski lyckas med det svåra
att inte sälja ut föräldrarna, trots att
perspektivet är Leenas och trots att
hon inte väjer för några detaljer…”,
skriver Dufva.
Och nu har boken blivit film med
premiär 10 december, en prisad
film dessutom. Vid denna tidnings
deadline har filmen, med Pernilla
August som regissör och bland
andra Noomi Rapace i huvudroll,
vunnit tre internationella priser. Två i
Venedig och ett i Sao Paulo, och ett
svenskt, Region Skånes kulturpris.
– Jag är otroligt glad för filmen,
säger Susanna Alakoski till Oscar.
Framför allt för att den kommer
att skapa ännu större möjligheter
till samtal om väldigt viktiga frågor,
då menar jag alkohol, alkoholism
och mäns våld mot
kvinnor.
Att samtalen
och debatten kring
detta ökar med
filmen är hon övertygad
om. Boken
används flitigt i
skolor och utbildningar. Men alla
läser inte böcker och särskilt inte
tillsammans.
– Det som framgår av filmen väldigt
tydligt är hur idiotiskt fel man
tänker när man tror att mäns våld
mot kvinnor inte drabbar barnen.
Nya boken ” Håpas du trivs bra
i fengelset” berör samma områden
men skrivs med vuxenperspektiv.
– Den är ännu mera rakt på. Jag
hoppas också den kommer att få
vara är med och debattera våld och
alkohol, säger Susanna Alakoski.
Mårten Gudmundhs
TIDNINGEN OSCAR är till för dig som är studiecirkelledare hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet,
NBV. Tidningen kommer ut fyra gånger per år.
ANsvArig utgivAre | Anders Castberger CHeFreDAKtÖr | Maria Winberg AssisterANDe reDAKtÖr oCH
FormgivAre | Mårten Gudmundhs & Marie Pettersson, Impacta AB tryCK | Sandvikens Tryckeri,
Sandviken upplAgA | 9 000 exemplar omslAgsFoto | Rolf Konow
utgivNiNgsDAgAr | nr 1: 15–19/3, nr 2: 10–14/5, nr 3: 23–27/8, nr 4: 22–26/11
KoNtAKtA reDAKtioNeN | tidningen.oscar@nbv.se | NBV, Tidningen Oscar, Box 12825,
112 97 Stockholm
| tel: 08-672 61 00 | fax: 08-672 61 21
vill Du läsA gAmlA Nummer? | www.nbv.se/oscar
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet är studieförbundet för dig som är intresserad av: kultur, hantverk, musik, samhälle,
demokrati, miljö, hälsa, alkohol- och drogfrågor, globala frågor, integration.
Bakom NBV står: Förbundet mot Droger, Riksförbundet Hälsofrämjandet, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund (JUNIS),
KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället), Länkens Kamratförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), MHF-
Ungdom, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF), Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund
(SAN), Sveriges Blåbandsförbund (SBF), Sveriges Blåbandsungdom (SBU), Sveriges Lärares Nykterhetsförbund
(SLN), Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund (SPHF) samt Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF).
rOLF KONOW
Sara Mac Key

Rune Nilsson skriver om cirkelpedagogik i Oscar. Rune har skrivit NBV:s Cirkelledaren
och har lett oräkneliga cirkelledarutbildningar, inte minst för ledare
bland deltagare med funktionsnedsättning. Han har varit lärare och rektor på
Tollare folkhögskola och förbundsordförande i NBV.
Film i studiecirkeln
Bild och ljud har alltid varit viktiga inslag i NBV-cirklar. En gång var det
stillfilm och skivor. På 1990-talet producerade NBV en rad filmer som UR
sände: En värld av skog, Drogerna världen runt, Kulturer i världen, för
att nämna några. Cirkeln kring Såsom i himlen blev mycket lyckad. Film
har alltså varit en viktig del i vår studieverksamhet.
Det finns dock en del för dig som cirkelledare att tänka på:
➡ Filmen är bara en del
Att visa filmen är ett inslag i cirkeln och
bör inte ta mer än en tredjedel av sammankomsten.
➡ Alla ska se och höra
Kolla att alla sitter så att de kan se och
höra bra.
➡ Se filmen i förväg
Det är mycket viktigt att du ser filmen i
förväg och noterar vad som är intressant
CITATET
Dricker inte alkohol. Det är inte gott.
Jag äter inte blekselleri heller, det är inte heller gott.
Jag är ungefär lika engagerad i båda frågorna, men
ingen frågar någonsin varför jag inte äter blekselleri.
Andreas Ekström, författare,
kulturredaktör på Sydsvenska Dagbladet
för just denna cirkel. Stanna, backa och
titta igen. Leta efter det viktiga.
➡ Titta även nästa gång
Använd filmen även nästa sammankomst.
Då kan du visa ett viktigt avsnitt
igen eller bara ett par repliker.
➡ Låt alla komma till tals
Det fina med en studiecirkel är att alla
deltagare är lika viktiga och att allas
synpunkter ska höras.
4
NyCKEL-
ORD
Studiecirkelns metodik
kan sammanfattas i fyra
nyckelord: aktualitet,
aktivitet, åskådlighet
och omväxling. Knyt
an till det som rör sig i
tiden. Hjälp deltagarna
att vara aktiva. Film kan
göra ämnet åskådligt.
Variera arbetsformer
och metoder. Samarbeta
gärna med andra cirklar.
ta med en recension av en film som
berör någon av våra stråk. är det
någon som har sett den eller tänker
se den? Finns det filmer vars ämnen
berör ”för mycket”? om det är så;
ge exempel.
PEDAGOGIK
Vad tycker du?
Tio frågor att samtala om. Du får kopiera. Alla deltagarna fyller i sina svar och sedan kan ni samtala om dem.
SÅ HÄR TYCKER JAG
1. Tycker du att drogbruket i Sverige är
så allvarligt som många påstår?
2. Är det samhällets fel att en del blir
missbrukare?
3. Tycker du att det behövs alkohol
när det ska vara fest, t ex bröllop?
4. Har du sett någon film som skapat
bestående intryck hos dig?
5. Vet föräldrar för lite om sina barns
alkoholvanor?
Ja Nej
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
6. Tror du att film kan vara ett sätt att
skapa diskussion om droger?
7. Det är bra att det finns många
rökfria platser!
8. Ser du dokumentärfilm på tv
(eller alternativt på nätet)?
9. Vi borde prata mer med varandra
om alkohol i vardagslivet.
10. Jag är fullständigt ointresserad
av andras drogvanor.
Ja Nej
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
❏ ❏
stråktidstips
nr 4/2010 | Oscar | 3

Starkt möte. I dokumentären ”Lagliga dödsdroger på
Internet” möter Emma Sulkakoski ryssen Sergei Sosjin
som förlorat en stor del av sin rörelse- och talförmåga.
Under flera år missbrukade han vanliga, receptfria
substanser från Apoteket, som han själv mixat ihop.
NBV KRAFTSAMLA
Bara 17 år gammal dog Emma Sulkakoskis kompis
av en drog han beställt via nätet. Nu gör NBV
en riksomfattande satsning för att motverka de
lagliga, men livsfarliga drogerna på Internet.
– Kunskap och attitydförändring betyder mycket,
menar Emma.
Text: Ann Johansson
Hon kallar kampen mot internetdroger sitt livsprojekt. För tre år
sedan dog Emma Sulkakoskis kompis, ”en helt vanlig kille”, i en
överdos av drogen DXM, dextrometorfan.
– När jag började ta reda på mer, insåg jag vilken jättemarknad
detta är. Att det bara krävs några knapptryck på datorn för att
drogerna ska skickas hem och är helt lagligt, gör att ungdomar inte
4 | Oscar | nr 4/2010
" När jag började ta reda på mer, insåg jag
vilken jättemarknad detta är. Att det bara
krävs några knapptryck på datorn för att
drogerna ska skickas hem och är helt lagligt,
gör att ungdomar inte förstår faran"
Emma Sulkakoski
BiLd: McN prOduKtiON aB
förstår faran, säger Emma som medverkar i en dokumentär som
nyligen visats i TV4 Fakta.
En kortversion av filmen, ”Lagliga dödsdroger på Internet”, och en
studieplan ingår i en satsning NBV gör just nu. Via NBV-avdelningarna
vill man öka kunskapen och medvetenheten om internetdroger.
– Syftet är att nå ut till föräldrar och andra vuxna med kunskap. Vi
behöver få igång samtal kring hur man kan prata med ungdomarna
om detta och sätta gränser för att skydda dem, säger Ann-Sofie
Roberntz, drogsamordnare vid NBV.
Emma Sulkakoski fungerar som filmens drivmotor och samtalar
med flera ”anonyma” ungdomar om deras missbruk. Ett argument
som genomsyrar är att "det som är lagligt inte kan vara farligt”. Mötet
med ryssen Sergei Sosjin har för alltid etsat sig fast i Emmas
medvetande.
– Det var väldigt sorgligt, han har förstört sitt liv. Han hade
blandat ihop receptfria substanser från Apoteket som han använt

Bara några knapptryck bort. Att det är så enkelt att
beställa hem lagliga droger från Internet, gör att missbrukande
ungdomar ofta ser de livsfarliga preparaten
som ”ofarliga mediciner”.
R mot droger på Internet
regelbundet. I dag har han förlorat en stor del av sitt tal och sin rörelseförmåga.
Han ångrar sig djupt, men det finns inget botemedel.
Exakt vilken inverkan de okända substanserna har på hjärnan
vet forskarna ännu inte. Men ett samarbetsprojekt mellan forskare
i Tallinn och Uppsala visar att vissa områden i hjärnan skadats hos
ungdomar som missbrukat under en längre tid.
Att symptomen kommer smygande gör att de inte direkt kan kopplas
ihop med drogerna. Christer Nyström, filmens producent, är en
erfaren filmare som tidigare gjort två dokumentärer om de neurologiska
sjukdomarna Parkinsons och Familjär tremor.
– Men jag har aldrig förut blivit så illa berörd vid en produktion.
Ungdomarna har skador i samma delar av hjärnan och samma rörelsestörningar
som vid Parkinsons sjukdom. Men de har gjort det här
mot sig själva, och ingen medicin hjälper, säger Christer.
Varje år ökar antalet dödsfall och svårt skadade på grund av
internetdroger. Så snart en drog förbjuds, tillkommer flera nya, som
Fakta:
Organisationer som samverkar
mot internetdroger är förutom
NBV, rNS (riksförbundet
Narkotikafritt Samhälle), caN
(centralförbundet för alkoholoch
narkotikaupplysning),
FMN (Föräldraföreningen mot
narkotika) och aMd (anhöriga
Mot droger).
sjukvården saknar kunskap om. Att många ungdomar utåt sett ändå
”klarar sig” gör att de trots biverkningar som ångest, skakningar och
darrningar vågar fortsätta.
Emma Sulkakoski menar att vuxna behöver få upp ögonen för hur
utbrett missbruket är:
– Förutom opinionsbildning måste lagen ändras. I stället för att
narkotikaklassa en drog i taget, behöver man gruppklassa ämnen
med liknande substanser och förbjuda dem i ett svep, anser Emma
som vet att saker går att påverka.
Efter sin väns död var hon med och lämnade 13 000 namnunderskrifter
mot nätdroger till dåvarande äldre- och folkhälsoministern.
Dagen efter förbjöds försäljningen av drogen DXM i Sverige.
Regeringen har nyligen beslutat om ett lagförslag, som ger tull och
polis rätt att beslagta droger som ännu inte klassats som narkotika
eller som hälsofarliga.
– Men vinstintressena i detta är stora, de som säljer hittar hela
tiden nya kryphål och de som stiftar lagar ligger tio steg efter.
nr 4/2010 | Oscar | 5

I mitten av 1980-talet blev det
möjligt för skolklasser att gå på
bio och se film för att lära sig
något. 1986 blev dåvarande kultur-
och skolminister (S) Bengt
Göranssons idé om ett ekonomiskt
stöd för film i skolan
verklighet.
Text: Åsa Ekström
"FILM ÄR ETT UTMÄRKT
PEDAGOGISKT VERKTyG"
När det statliga stödet för film i skolan infördes
lämnade skolklasser klassrummet för att
sjunka ner i biofåtöljerna och se fiktiva filmer
i utbildningssyfte. I förlängningen ledde
detta fram till bildandet av produktionsbolag
som Film i Väst och Film i Skåne, som i
sin tur gynnat det svenska filmskapandet,
vågar man väl påstå.
Författaren PO Enquist skrev en gång att
”en film som Fucking Åmål aldrig kunnat göras
i Stockholm”, vilket nog är ett riktigt antagande.
Enligt Andreas Hoffsten, redaktör
vid Svenska Filminstitutet, så fungerar de
rörliga bilderna utmärkt som pedagogiskt
verktyg för att skapa diskussioner och debatter
kring vissa ämnen. Han ansvarar för
Film i skola som ger service till pedagoger
vad gäller urval och diskussionsunderlag.
– Filmdramaturgin är ju så fantastisk i sitt
direkta tilltal när det gäller att närma sig ett
känsligt ämne. En bra film kan syresätta en
diskussion om värdefrågor på ett unikt sätt.
Dessutom står det skrivet i skolplanen att
skolorna ska jämställa bilden med ordet som
språk, konstaterar Andreas Hoffsten.
Nackdelen är att mediekunskap inte finns
som ämne i skolan, vilket innebär en viss
Boksläpp
■ I 19 år har Markarydsbygdens lokalhistoriska
förening genom NBV bedrivit
studiecirklar om svunna tider. Precis som
vanligt presenterades årets resultat av
cirkeln lagom till fars dag. Då släpptes
den 19:e delen av Markarydsboken.
Cirkeldeltagarnas artiklar tillsammans
6 | Oscar | nr 4/2010
Carolin Hermansson
Filmer som "Fucking Åmål" har kommit till genom statligt
stöd för film i skolan som i sin förlängning bidragit
till nya icke stockholmsbaserade produktionsbolag
okunskap vad gäller förståelsen av själva
mediets alla tricks och begränsningar. Samtidigt
satsar allt fler skolor på eget filmskapande
och får på så sätt viss kunskap om
hur hantverket går till. Andreas Hoffsten
tror att även om skolbiobesöken minskat så
används populärkulturella filmer allt oftare i
undervisningssammanhang i dag.
– Många skolor har ersatt biobesöken
med bioliknande upplevelser i klassrummen
enligt statistik från Filmcentrum och STIM.
Det är ju möjligt numera
tack vare den tekniska
utrustningen som många
skolor köper in.
Samtidigt understryker
han att det är viktigt att
lärare är vaksamma när
det gäller att visa film
som kan vara känslig för
vissa elever. Det finns
även svårigheter att hitta
filmer för barn i årskurserna
3–6.
Pedagogisk utveckling,
användning
och tillgänglighet är även
med gamla foton och bilder presenteras i
fint inbundna böcker som pryder många
bokhyllor i Markaryds-trakten.
Inför 20:e årets cirkel påbörjar föreningen
också ett nytt projekt; cirka 40 timmars
lokalhistoriska smalfilmer ska digitaliseras
och tillgängliggöras för en bredare målgrupp,
också detta arbete kommer att ske
i studiecirkelform parallellt.
FAKTA/
UR-filmer som rör
drogproblematik:
Alkohol i blodet (2006)
Hälsa i Europa: styrd av alkohol
(2009)
Osynliga sår: mamma knarkar
(2008)
De flesta nyligen visade
program finns tillgängliga via
UR Play. Annars gäller olika
distributionsformer för olika
utbildningsnivåer. Folkbildningen
har tillgång till program
via folkbildningsnätets
pedagogiska resurssidor.
en viktig del av UR:s verksamhet. Björn
Appelgren är pedagog på UR och arbetar
gentemot folkbildningen, nationella minoriteter
samt funktionsnedsättningar.
– Våra dokumentära program och serier
kan ju användas på precis samma sätt som
fiktiva filmer, eftersom de breddar, förstärker
och kompletterar annan mer traditionell
undervisning, konstaterar Björn Appelgren.
Han har ingen större förståelse för dem
som är skeptiska inför film som pedagogiskt
verktyg.
– Man ska inte glömma att
de flesta läromedel är skrivna
av kommersiella aktörer och
förlag.
Dessutom är det dramaturgiska
berättandet inom filmen
något som härstammar från
de gamla sagorna.
Filmmakarna vet precis
vilka knappar som ska tryckas
på för att förstärka vissa
känslor.
Betraktaren blir berörd om
formspråket träffar rätt. Och
träffar det rätt uppstår ett sug
att prata om det man upplevt.
!
Vi har just nu gjort listor på 19 422 st
studiecirklar inkl studiecirklar på distans.
på annan folkbildning är 7 585 st
arrangemangslistor gjorda.
Motsvarande siffror 31/10 2009 var:
17 426 st studiecirklar inkl studiecirklar på
distans och 8 915 st annan folkbildning.
FOtO: ÅKe OttOSSON/MeMFiS FiLM

Vad är på gång i din
studiecirkel JUST NU?
■ Marita Bengtsson, leder ”Glädje
Rörstrand” och ” Må bra-gruppen”,
Lidköping:
– Cirklarna riktar sig till ”daglediga” och
består mest av kvinnor som är arbetslösa,
långtidssjukskrivna eller pensionärer. Den
första gruppen startade för några år sedan
när Rörstrand lade ned fabriken här, sedan
dess har det bara vuxit. Just nu ska en
grupp besöka en 60-talsutställning på
Skara museum, den andra ska få höra ett
föredrag om hamnstaden som ska byggas i
Lidköping. Programmet utformar deltagarna
själva. Det är en mix av konsthantverk och
samhällsorienterade studiebesök, såsom
silversmide, tovning och tingsrättsbesök.
– Vi pratar och skrattar mycket när vi
möts. En kvinna sa att ”innan hon gick med
i cirkeln, gick hon överhuvudtaget inte ut”.
Nu ringer deltagarna till varandra och träffas
även privat.
■ Ove Kjellström, leder ”Historia på
nytt sätt”, Backe – Strömsund:
– Vi är en fantastisk grupp med femton historieentusiaster
som hållit ihop i nio år och
fortfarande har jätteroligt. När vi startade
började vi läsa in oss på stenåldern. Nu laddar
vi inför 1600-talshistoriken hos samtliga
byar i Sollefteå kommun.
– En viktig drivkraft är att hitta arkeologiska
fornlämningar. Vår förening, ”Forntid
Ramsele”, har varit med och hittat flera fina
lämningar i trakten, bland annat vid en cirka
5 000 år gammal boplats. Vi har också
utforskat området kring Vengelälven, där det
finns flest hällmålningar i hela Norrland. När
vi hittar något kontaktar vi yrkesarkeologer
och får vara med vid utgrävningarna.
■ Kia Erdogan, leder ”Coacha unga”,
Bollnäs:
– Just nu är vi mitt uppe i ett break- och
streetdanceläger, där ett 30-tal barn och
ungdomar deltar. Jag leder streetdance, en
dans du kan se i amerikansk ”gettofilm”, där
ungdomar väljer att dansa på gator i stället
för att dricka alkohol eller ta droger.
– Lägret ingår i vårt NBV-projekt
”Coacha unga”. Utifrån ungdomarnas egna
idéer ordnar vi aktiviteter kring ämnen som
alkohol, droger, rasism, samhälle och nya
kulturer. Vi vill skapa ett alternativt forum
där ungdomarna kan ta vara på samhällets
förutsättningar, genom att lära sig hur saker
fungerar.
Hallå…
Ulf Eriksson, förbundsrektor för NBV
Nu ska förbundet börja använda
en japansk fabriksmetod för att
effektivisera arbetet. Berätta mer.
– Toyota har utvecklat Lean-metoden, ett
sätt att ta vara på resurser och effektivisera
arbetet som funnits ända sedan
företaget tillverkade vävstolar. Nuförtiden
används metoden också på tjänsteorganisationer.
Det handlar inte om att få
arbetarna att springa fortare utan om att
utföra ett arbete på ett smartare sätt.
Kan du ge ett exempel?
– Tänk dig en grupp som vill komma igång
med en cirkel. De brinner för ämnet och
vill starta fort. Om vi då har långa handläggningsprocesser
tar det lång tid och
gruppen hinner tappa intresset. Lean ska
hjälpa oss att bli snabbare i vår service
och exaktare i det man
behöver få för att starta
just den här cirkeln.
Ska personalen jobba
snabbare nu?
– Inte hårdare, men
effektivare. Det handlar
inte om att kuva personer
utan tvärtom att låta
människor komma till
sin rätt, ta och få större
ansvar och inflytande.
Hur fungerar Leankonceptet
konkret?
– Upplever du ett problem
i dag går du till din
FAKTA/Lean management
Lean management kommer
från Japan på 50-talet.
Skapades av Toyota för göra
bilproduktionen mer produktiv.
Idag har Lean utvecklats till
att omfatta även tjänstesektorn.
Exempel på ställen som
arbetar med Lean-metoden:
Södertälje kommun, Universitetssjukhuset
i Lund, Scania,
Sophiahemmet i Stockholm
och Skanska. Bilda var det
första studieförbundet i
Sverige som började arbeta
med Lean.
FOtO: aNderS edLuNd
chef och ber den lösa det. Med Lean-metoden
löser man saker i grupp och bidrar
också själv i så kallade tavelmöten, där
alla idéer fångas upp och sätts på pränt.
Mötena är strukturerade och handlar om
att ständigt förbättra verksamheten.
Vad är målet?
– Vi ska snabbt, engagerat och med hög
kvalitet möta avdelningarnas önskemål om
verksamhetsstöd.
Var i processen är ni nu?
– Vi har kört två pilotprojekt, ett på
förbundskansliet och ett med tre studieavdelningar.
Övriga avdelningar har påbörjat
sina processer. Vi som kommit längst har
analyserat nuläge och skapat målbild om
var vi vill vara om två-tre år. Till det har vi
tagit fram ett par lösningsspår
och de implementeras
nu.
Kommer det att påverka
cirkelledarna?
– Det kommer att påverka
alla: ledning, arbetstagare
och märkas hos cirkelledare
och deltagare. Man kommer
bland annat att komma
igång snabbare med cirklar,
få snabbare utbetalningar,
effektivare rapporteringar
och bättre stöd.
Mårten Gudmundhs
nr 4/2010 | Oscar | 7

ALKOHOL OCH
RELATIONER
"Kysst av spriten"
berör och
skapar frågor
När jag kom hem väntade
jag utanför ytterdörren och
kände efter vilket skick
mamma var i. Jag kunde
känna det bara genom att lägga handen
på dörrhandtaget. Jag ropade på
henne och hoppades, hoppades att
hon skulle vara nykter. När hon drack
var tonfallet annorlunda, hon lät skamsen.
Det susade och stack i huvudet
på mig. Det var en konstig känsla som
jag i dag kan förstå var ångest. Ångest
för att komma hem och ångest för hur
kvällen skulle bli."
Stycket är ett utdrag ur boken Kysst
av spriten: berättelser om alkohol
och relationer av journalisterna Anna
Barve och Petra Dahlberg.
Kysst av spriten bygger på tv-serien
med samma namn, där flera svenskar
öppet berättar om sitt alkoholmissbruk.
Några av de personer som inte syntes
i tv träffar man i boken, som innehåller
nitton starka historier om liv.
Boken berör djupt. En av dem som
kommenterat boken är Marcus Birro,
författare och nykter alkoholist:
"Jag trodde jag drack för att jag var
ensam, men blev ensam för att jag
drack. Hela mitt liv vände från mörker
till ljus den dagen jag sökte hjälp för
mitt drickande. Den här boken är god
läkekonst, för här får vi möta männi-
skor som tvingats eller valt att leva
nära alkoholen. Att de är kvar och
berättar sina historier är enormt hoppfullt.
För oss alla."
Kysst av spriten: berättelser om
alkohohol och relationer är en bok
som lämpar sig utmärkt att läsa i
studiecirkel.
Frågorna som dyker upp är många.
Kunde omgivningen göra något för
barnet till alkoholisten? Varför räcker
det inte med viljestyrka när alkoholen
kräver att bli drucken? Hur känns det
att vara alkoholist? Hur känns det att
vara anhörig? Känner du själv någon
som är alkoholist eller närstående? Vad
kan man göra för den som har alkoholproblem
eller är närstående någon med
alkoholproblem?
Mårten Gudmundhs
Posttidning B
Avsändare: NBV, Box 12825, 112 97 Stockholm
Att AnvänDA I cIrKEln
Kysst av spriten: berättelser
om alkohol och
relationer
Av Anna Barve och Petra
Dahlberg
Gothia Personligt
Nu kan man boka föreläsningar
med tv-journalisterna och författarna
Anna Barve och Petra Dahlberg
samt Lars Lewerth. Föreläsningarna
arrangeras i samarbete mellan
IOGT-NTO, Våra
Gårdar, NBV och MHF. Kontakta
närmaste NBVavdelning
www.nbv.se för mer information och
bokning..
rubba dina cirklar