Patientsäkerhetspriser 2012 - Stockholms läns landsting

Patientsäkerhetspriser 2012
1

Från vänster i bild
Stig Nyman.
Anette Stein och
Rickard Stenevinge
Vad patienterna tycker och tänker
synliggörs och förbättrar vården
Med ett lika enkelt som genialt grepp har Rickard Stenevinge och Anette Stein på kirurgkliniken
på Capio S:t Görans sjukhus lyckats förmedla patientenkätresultat på ett lättillgängligt sätt
till medarbetarna. Det framgångsrika kommunikationsarbetet ledde till första pris under
Patientsäkerhetsdagen 2012.
Text: Louise Cederlöf, foto: Ulf Hinds
Varje månad skickas mellan 40 och 50 enkäter med
65 frågor till patienter som vårdats på kirurgkliniken
på Capio S:t Görans sjukhus. För att få medarbetarna
på kliniken delaktiga i resultaten, skickas, sedan tre
år tillbaka, månatliga nyhetsbrev till samtliga innehållande
bland annat statistik och patienternas fria
kommentarer om den vård de har fått.
– Medarbetarna måste få veta vad patienterna
tycker! Det svåra är att hitta en enkel metod som
landar hos människor, men det här har visat sig vara
fruktansvärt effektfullt, säger Rickard Stenevinge,
kvalitetscontroller, sjuksköterska och upphovsman
Vi har mandat att arbeta fram
förbättringsåtgärder och nya regler
utifrån resultaten i enkäterna.
till den tre år gamla metoden.
Idén till nyhetsbrevet med patienternas enkätsvar
föddes av att resultaten tidigare inte togs till vara. De
hamnade i regel i en bunt på bordet personalrummet,
det var allt. Och enligt Rickard Stenevinge är det
fortfarande så på många ställen.
– Kirurgkliniken är ensam på S:t Görans sjukhus
att ta hand om enkätresultaten, säger han. Det är
resultaten för hela kirurgkliniken som skickas till alla
medarbetare. Utöver det får varje chef för klinikens
olika avdelningar och mottagningar sitt eget resultat.
Det är viktigt att påtala de skillnader som finns då
vissa avdelningar har patienter som är mer missnöjda
än andra.
Patienten i fokus
Ett enkelt mail en gång i månaden kan tyckas både
banalt och självklart. Men för Rickard Stenevinge
och kollegan Anette Stein, även hon kvalitetscontroller
och sjuksköterska, är det just enkelheten som
är nyckeln till framgång. Bakom finns förstås en
ordentlig tanke om hur nyhetsbrevet utformas för att
ge mest effekt. Enkätsvaren redovisas i dimensioner
där bland annat bemötande, patientmedverkan och
information finns med som parametrar.
– Det händer att vi undrar om någon läser det vi
skriver, men så går vi ut i fikarummet tio minuter
efter utskick och då pratas det redan om det. Vi hör
att personalen diskuterar att bemötandet är viktigt,
säger Anette Stein.
– Kirurgkliniken har de absolut mest nöjda patienterna
på sjukhuset och det här informationsarbetet
är en bidragande orsak till det, att medarbetarna
hela tiden vet att vi ställer frågor, fortsätter Rickard
Stenevinge.
Att kunna sätta sig in i patientens situation tror vi
som arbetar inom sjukvården förmodligen att vi kan.
Men det är först när vi blir patienter själva som det
faktiskt blir möjligt, anser Rickard och Anette.
– Det här sättet att arbeta på tydliggör hur patienterna
tycker och tänker, säger Rickard Stenevinge.
Från resultat till handling
Det är en sak att mata människor med resultat, men
hur gör man för att omvandla svaren till konkret
handling? Rickard och Anette berättar att beslutsvägarna
på kirurgkliniken är korta och att de har
mandat att arbeta fram förbättringsåtgärder och nya
regler utifrån resultaten
i enkäterna.
– Vi kan till exempel
bestämma att när man
går in på stora salar
ska en låg ton hållas,
att patienten ska hållas
avskild och draperier
dras för. På ett ställe
där 170 personer jobbar
i skift kan det vara
svårt att nå ut med
information, men med
nyhetsbrevet vet vi att
alla har fått det, säger
Anette Stein.
Koncept för hela sjukhuset
Drygt en förmiddag i månaden tar det att sammanställa
uppgifterna och få ut nyhetsbrevet, ”det ingår i
våra ordinarie arbetsuppgifter och kostar ingenting
extra”. Utöver patientenkätresultaten skickas även ett
separat brev med kvalitetsnyheter ut varje månad.
Förhoppningen är att hela sjukhuset snart ska vara
igång och förmedla Indikator-resultat på liknande
sätt.
– Efter 32 år på S:t Görans sjukhus finns det
ingenting jag brinner mer för än patientens röst, det
som vi är så dåliga på inom svensk sjukvård. Därför
ger det mig tårar i ögonen att vinna det här priset,
avslutar Rickard Stenevinge.
2 3
”
Anette Stein Rickard Stenevinge

Kompetenskort, introduktionsdokument
och checklistor belönas med andra priset
Andra pris i patientsäkerhetsarbete gick till operationsavdelningen på S:t Eriks Ögonsjukhus som
sedan några år tillbaka arbetar med patientsäkerhet från ett flertal håll. Andreas Bolin och
Linda Åström (bilden) höll ett seminarium på Patientsäkerhetsdagarna och berättade om tre
insatser som på olika sätt bidrar till att effektivt höja patientsäkerheten.
Text: Louise Cerdlöf, foto: Ulf Hinds
Den som nyanställs på operationsavdelningen på S:t
Eriks ögonsjukhus kan räkna med att få en ordentlig
introduktion som varar runt sex månader. Sedan
2009 arbetar man med ett detaljerat och omfattande
introduktionsdokument som ska hjälpa den som är
ny på arbetsplatsen. Dokumentet individanpassas
och tar upp allt från operationsförfaranden till miljöpolicys
och praktiska personalfrågor. Varje operation
den nyanställde medverkat vid, bockas av efterhand
och indikerar att kompetens finns för att självständigt
utföra arbetet.
– Vi har både operationssjuksköterskor och ögonsjuksköterskor,
två olika specialiteter, vilket är unikt.
Trots olika bakgrund och utbildning ska man ändå
kunna göra samma jobb; när introduktionen är färdig
ska personen känna sig trygg och kunna arbeta
helt självständigt, för att våra patienter ska få så bra
och säker vård som möjligt, säger Linda Åström, kvalitetssamordnare
vid operationsavdelningen.
Apparatutbildning på nätet
På ett ögonsjukhus finns förstås en mängd utrustning
som inte hittas på andra sjukhus, på S:t Eriks operationsavdelning
närmare bestämt ett 40-tal unika
apparater. 2011 infördes ett webbaserat utbildningsverktyg,
Tilda, där man skapar kompetenskort - ett
slags körkort - över alla apparater. Tidigare använde
man sig av pappersvarianter och instruerades av sin
handledare i att använda den ögonspecifika maskinen.
– Med olika handledare fick man olika förutsättningar
att klara av apparaten. För att säkerställa att
alla får samma information valde vi att satsa på Tilda
efter ett studiebesök på Södersjukhuset, berättar
Andreas Bolin, Tilda-ansvarig undersköterska.
I Tilda, som står för Tool for Interactive Learning
and Daily Assistance, finns bilder och ibland videofilmer
som visar hur en apparat till exempel ska kopplas.
Det ska ses som ett komplement till handledaren,
säger Andreas Bolin och berättar att hela sjukhuset
nu använder sig av verktyget.
– Vi är ett av få sjukhus som använder det fullt
ut, oftast är det bara en klinik eller avdelning på ett
sjukhus som använder sig av Tilda.
Hur har personalen reagerat?
– Förvånansvärt positivt. Det fina är att du gör det
när du själv har tid. Har du 45 minuter över för att en
operation är struken, kan du gå in och göra det från
vilken dator som helst. Det är också mycket användarvänligt
och enkelt, säger Andreas Bolin.
och WHO:s checklista
I början av 2010 infördes WHO:s checklista vid
operationer på S:t Eriks ögonsjukhus. Men originalet
var väl omfattande för ögonkirurgi och har därför
anpassats till verksamheten här. Tre olika checklistor
finns upptryckta som posters inne i operationssalarna.
Time-out gjordes även innan 2010, men vid olika
moment före operationen och inte så strukturerat och
detaljerat som nu.
– Vi är inte de enda som har anpassade checklistor,
men vi har gjort tre uppföljningar som visar på
mycket bra resultat, säger Linda Åström.
Det sammantagna patientsäkerhetsarbetet har
prioriterats av sjukhuset, anser Andreas Bolin och
Linda Åström.
– Tid och resurser har avsatts för att hela sjukhuset
ska använda utbildningsverktyget, och det är
ingen liten satsning. De Tilda-ansvariga medarbetarna
lägger en hel dag i veckan på att ta fram nya och
uppdatera befintliga kompetenskort, säger Andreas
Bolin.
De är både glada och lite förvånade över att deras
arbete prisades under Patientsäkerhetsdagen.
– Det är lätt att tro att man inte gör något speciellt,
därför är det jätteroligt att få bekräftelse på att vi gör
något bra, säger Linda Åström.
Utvärderingen av Patientsäkerhetsdagarna 2012 finns med i nästa års arbete
Intresset för Patientsäkerhetsdagarna 2012 var stort. Ni var totalt 1 700 personer som anmälde er.
Fantastiskt, det visar att frågan angår.
Stort tack till alla er som svarade på utvärderingen av dagen som ni fick via e-post. Det hjälper oss
att utveckla framtidens arrangemang. Just nu ligger vi i startgroparna för att planera för 2013.
Ni var 1 186 personer som svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 70 procent.
Sammanfattningsvis tyckte de flesta att dagarna gav inspiration, ny kunskap och att innehållet höll
hög kvalitet (genomsnittsbetyg 4 på en 5-gradig skala). Nästan alla svarade att det är angeläget att
vi anordnar liknande dagar framöver.
Vi kan bli bättre genom att se över logistiken på eftermiddagen, så att lokalbyte kan ske utan att
man stör andra som sitter och lyssnar. Postrarna kan få mer utrymme och ni vill ha mer konkreta
patientfall som diskuteras i minisemiarierna.
Styrgruppen för Patientsäkerhetsdagen 2013 arbetar vidare med detta i åtanke. Har du några
konkreta idéer och synpunkter så får du gärna höra av dig till oss via e-post; henry.nyhlin@sll.se,
anne-may.moberg@sll.se, staffan.blom@sll.se.
Ha en skön sommar!
4 5
Önskar
Malena Jirlow, projektledare, Patientsäkerhetsdagen 2013, e-post: malena.jirlow@sll.se

Intensivvårdspatienter bearbetar det
som hänt vid uppföljningsbesök
Patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning riskerar att drabbas av både fysiska och psykologiska
komplikationer efter behandling. Sedan 2007 finns en särskild multidisciplinär intensivvårdsmottagning
på Karolinska sjukhuset i Solna där patienternas problem fångas upp genom screening. Verksamheten
belönades med tredje pris under Patientsäkerhetsdagen.
Text: Louise Cederlöf, foto: Ulf Hinds
Stig Nyman
och
Anna
Schandl
En del av komplikationerna som uppkommer efter intensivvårdsbehandling
har kunnat härledas till själva
behandlingstiden. Muskelsvaghet, stelhet, trötthet,
dålig kondition är några fysiska exempel. Många upplever
hallucinationer, mardrömmar och sömnbrist
under intensivvårdstiden. Cirka 20 procent drabbas
dessutom av symtom på posttraumatiskt stress,
ångest och depression under första året efter intensivvården.
– Många berättar om mycket otäcka upplevelser
under vårdtiden, att de har blivit förföljda eller
utsatta för övergrepp av olika slag. Vi försöker hjälpa
till att reda ut vad som har hänt och framför allt vad
som inte har hänt, säger Anna Schandl, sjuksköterska
på intensivvårdsmottagningen.
Husläkaren har sällan hela bilden av vad personen
varit med om och tidigare vittnade patienterna om
en bristande förståelse för vidden av dessa intensivvårdsrelaterade
problem. Idag fångas de istället upp
av personal på intensivvårdsmottagningen, som ofta
kan ge en förklaring till problemen.
Screening av IVA-patienter
Mottagningen är unik på det sättet att den är multiprofessionell
och systematiskt screenar patienterna
för potentiella problem, berättar Anna Schandl.
Patienter som vårdats tre dygn eller mer erbjuds
denna uppföljning och på mottagningen möter de
läkare, sjuksköterska och sjukgymnast som arbetar
på intensivvårdsavdelningen. En sjuksköterska
besöker patienten på vårdavdelningen veckan efter
intensiven. Där informeras kort om vårdförlopp och
genomgångna behandlingar och vilka problem som
möjligen kan uppstå nu.
Två och sex månader efter utskrivning från intensiven
kallas patienten till multidisciplinärt uppföljningsbesök.
Efter bedömning kan remiss skrivas till
” Många berättar om mycket otäcka
upplevelser under vårdtiden...
Vi försöker hjälpa till att reda ut
vad som har hänt och framför allt
vad som inte har hänt.
psykiater, smärtklinik eller sjukgymnastik, patienter
med identifierade problem slussas således vidare för
behandling.
– Vi jobbar utifrån patientens behov vilket gör att
patienten hela tiden är i fokus.
Patienten får också, under mindre dramatiska
former än sist, besöka intensivvårdsavdelningen
där man vårdades. Många är tveksamma och rädda,
men nästan alla uppskattar det efteråt, enligt Anna
Schandl.
– Det här är dessutom ett ypperligt tillfälle för oss
att få feedback och förbättra omhändertagandet av
patienterna. Det är sällan vi träffar människor som
kan berätta om sina upplevelser av intensivvården.
Många är ju medvetslösa eller påverkade på olika sätt
när de är på intensiven.
Engelsk förebild
Förebilden kommer från England där man började
intressera sig för de här frågorna för tio, femton
år sedan. Det är också dit som Anna Schandl och
hennes kollegor tänker åka på studiebesök för den
senaste tidens prispengar. Utöver Patientsäkerhetspriset
har mottagningen tilldelats Karolinapriset och
Stockholms läns landstings bemötandepris.
Intensivvårdsmottagningen på Karolinska sjukhuset
i Solna bekostas av centralintensiven, CIVA,
där mottagningens personal har sin huvudsakliga
anställning. Anna Schandl är även doktorand i det
forskningsprojekt som syftar till att utveckla omhändertagandet
efter intensivvård.
– Målet är att på ett bättre sätt kunna utforma
uppföljningen efter patientens behov. Vi önskar
kunna lägga mer resurser på de som har störst behov
och även följa upp patienterna tidigare än nu,
avslutar Anna Schandl.
”Mottagningen är unik
på det sättet att den är
multiprofessionell och
systematiskt screenar
patienterna för potentiella
problem
6 7
7

Patientsäkerhetspriset
delades ut på patientsäkerhetsdagarna
i
mars i år
Henry Nyhlin var med i priskommittén och är
ordförande för SLL:s Patientsäkerhetskommitté
som ansvarade för Patientsäkerhetsdagarna
2012.
Text: Louise Cederlöf, foto: Märta Thisner
Varför en patientsäkerhetsdag?
– För att visa hur landstinget bedriver patientsäkerhetsarbete,
för att uppmuntra lokala initiativ/projekt
och för att lära och inspireras av varandra. Den sätter
också fokus på hur viktigt patientsäkerhetsarbete
faktiskt är. Vid varje utvärdering framkommer att
deltagarna tycker att det är stimulerande för den
egna verksamheten att se vad andra gör i den här
frågan.
Varför två dagar?
– Svårt att hitta en bra lokal helt enkelt. Tidigare år
har vi behövt säga nej till en del som önskat anmäla
sig för att vi inte har haft plats. Möjligen lite tjatigt
med två likadana dagar, men det ökar möjligheten för
fler att delta.
Hur valdes årets teman?
– I kommittén diskuterar vi vilka problemområden
som finns, vad som inte riktigt fungerar. Vårdens
övergångar toppar den listan, det är där många fel
uppstår. Att patienter och anhöriga ska vara delaktiga
är numera lagstadgat och det ställer nya krav på
sjukvården. Och kultur och klimat i patientsäkerhetsarbete
är något även socialdepartementet uppmärksammat
och en fråga som är mycket viktig.
På vilket sätt?
– Säg att en undersköterska på en operationsavdelning
upptäcker att den stora operatören gör saker
Henry Nyhlin, överläkare och ordförande i
Patientsäkerhetskommittén
som faktiskt inte är enligt föreskrifterna, då vill det
till att patientsäkerhetskulturen är tillräckligt bra
för att undersköterskan ska säga: stopp, så gör vi inte
här. Att påtala avvikelser och risker kräver ett klimat
som är tillåtande, inte ett klimat som är repressivt.
Man kritiserar ju sina kollegor och överordnande.
Förebild när det gäller patientsäkerhetsarbete?
– Det finns många enskilda bra exempel på hur man
kan jobba, från Storbritannien, från Frankrike och
från våra grannländer. Danmark ligger långt fram
när det gäller patientsäkerhetsarbete. Många ställen i
USA är också bra.
Vilka andra värden finns, utöver patientens
väl och ve?
– Gör man rätt från början behöver man inte göra
om, och det är klart att det är mer ekonomiskt.
Vårdrelaterade infektioner till exempel, det förlänger
vårdtider och ökar lidandet. Kan man minska dem så
har man en direkt vinst.
Vad vill du säga om årets vinnare av Patientsäkerhetspriset?
– Det är alltid svårt att välja ut pristagare, det är
därför vi har tre priser! Alla i priskommittén gör en
individuell bedömning först, och den här gången var
vi väldigt eniga.
8 9
Fakta
Patientsäkerhetskommittén i Stockholm läns
landsting är en övergripande organisation som
har i uppdrag att samordna och stimulera
patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetskommittén
består, utöver ordförande, av en representant per
följande verksamhet/område:
Stockholms läns landstings akutsjukhus inkl.
Capio S:t Göran, Stockholms läns sjukvårdsområde,
Patientnämnden, tandvården, privata vårdgivare,
ambulanssjukvården, S:t Eriks Ögonsjukhus,
informationssäkerhetsexpertis, omvårdnads- och
kvalitetsexpertis inom Stockholms läns landsting.
Patientsäkerhetskommittén
Henry Nyhlin, ordförande i Patientsäkerhetskommittén
Eva Andersén Karlsson, ordförande Stockholms läns
läkemedelskommitté, docent, överläkare, Södesjukhuset AB
Måns Belfrage, chefläkare, Capio S:t Görans Sjukhus
Staffan Blom, adjungerad, förvaltningschef,
Patientnämndens förvaltning
Ann-Britt Bolin Wiechel, chefläkare, Karolinska
Universitetssjukhuset
Åsa Hammar, biträdande chefläkare, Danderyds Sjukhus AB
Håkan Götmark, adjungerad, chefläkare,
Stockholms läns sjukvårdsområde
Carina Libert, vårdutvecklare, S:t Eriks ögonsjukhus
Peter Lindton, chefläkare, Stockholms Prehospitala Centrum,
Södersjukhuset AB
Marion Lindh, chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Eric Paulson, medicinsk rådgivare, överläkare, SLL Utveckling och
styrning, Landstingsstyrelsens förvaltning
Lena Kallin Persson, kvalitetschef, TioHundra AB
Inger Rising, medicinskt sakkunnig/omvårdnad,
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Lennart Rosenborg, chefläkare, Södertälje Sjukhus AB
Stina Fransson Sellgren, stf omvårdnadschef,
Karolinska Universitetssjukhuset
Irene Smedberg, chef, Folktandvården Stockholms län AB
Anna Nergårdh, chefläkare, Södersjukhuset AB
Sonja Lingebäck, chefläkare, Närakuten Löwet,
Löwenströmska sjukhuset
Stefan Kallström-Jansson, chefläkare, Verksamhetsstöd
patientsäkerhet, Stockholm läns sjukvårdsområde (SLSO)
Patientsäkerhetspriset 2012
• Nyskapande, innovativt
• Patientnytta, patientfokus, patientdelaktighet
• Involvera flera yrkeskategorier, verksamheter,
vårdgrannar
• Ett nyskapande patientsäkerhetsarbete med
patientfokus och tvärprofessionellt perspektiv
Vinnarna
1:a pris 20 000 kr
Ökad kommunikation om Indikator-resultat
stärker ”patientens röst”
Pristagare
Anette Stein, sjuksköterska och Rickard Stenevinge,
kvalitetscontroller Kirurgkliniken,
Capio S:t Görans Sjukhus
2.a pris 10 000 kr
Säker vård på operation
Pristagare
Linda Åström, kvalitetsansvarig
operationssjuksköterska och Andreas Bolin, TILDAansvarig
undersköterska, S:t Eriks Ögonsjukhus
3:e pris 5 000 kr
Vem hjälper patienterna med komplikationer
efter intensivvård? – en fråga om patientsäkerhet
Pristagare
Anna Schandl, CIVA,
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna