Programhandling - Sotenäs kommun

More documents

Recommendations

Info

FÖRUTSÄTTNINGAR BOENDE OCH NÄRINGSLIV NULÄGESBESKRIVNING Åbyfjorden och dess närområde präglas av en landsbygdskaraktär med spridd bebyggelse och små orter som främst är lokaliserade på bergssluttningarna utmed dalgångarna och vikarna. Lokaliseringen av orterna anses typiska för landskapet och härstammar så långt tillbaka som från stenåldern då en del fynd från både boplatser och gravfält har gjorts inom området. Åby säteri omnämns i skriftliga källor redan på tidigt 1300-tal som vittnar om att platsen varit förknippad med både kungamakt och adelssläkter. Både Sotenäs och Lysekils kommun har en stor andel så kallade delårsboende. Delårsboende är de fastighetsägare som inte är folkbokförda i kommunen utan använder sin fastighet som ett andra hem eller fritidsboende under vissa delar av året, främst sommarmånaderna. Andelen taxerade fritidshus sett till hela bostadsbeståndet är också hög, knappt 50 %, men samtidigt har det under en längre tid även skett en omvandling av helårsbebodd bebyggelse, även kallat åretruntbostäder, till att enbart användas som fritidsboende. Detta har i realiteten innebär att över hälften av det totala bostadsbeståndet används som fritidsboende i kommunerna. Med dagens administrativa system innebär det ett stort inkomstbortfall för kommunerna då man enbart betalar skatt i kommunen man är folkbokförd i samtidigt som kommunen har kostnader i infrastruktur mm. En hög andel delårsboende innebär även problem för lokalservicen eftersom kundunderlaget kan variera stort under året. Under sommarhalvåret ökar befolkningen väsentligt med delårsboende och turister. På den östra sidan i Lysekils kommun är den övervägande majoriteten av husen taxerade som fritidsbostäder och andelen fastigheter som används för åretruntboende är omkring 20 %. 40 Både Sotenäs och Lysekils kommun arbetar med att ta fram bostadsförsörjningsprogram vilka ska presentera befolknings- och bostadsförhållandena i respektive kommun. Dessa dokument ska sedan ligga till grund för långsiktiga och strategiska ställningstaganden för bostadsplaneringen. Boende Bebyggelsen längs Åbyfjorden har successivt ökat främst i närheten av brukbar jord. Syftet med boendet har sedan förändrats med tiden. Den befintliga bebyggelsemiljön på sotenäset har det traditionella dubbelhuset som stomme. Miljöerna skapades på 1800-talet och representerar den bohuslänska byggtraditionen. Dessa hus är även de som skapat de gårdsmiljöer som man finner inom Åbyfjordens områden. Det är hus med bred rektangulär eller kvadratisk granitsockel som bär ett 1,5-planshus med förhöjt väggliv. Fasaderna är av trä, ljusmålade och med tegeltäckta sadeltak. Inom Åbyfjordens område finns även en stor fritidshusbebyggelse, enklare hus, ofta i ett plan och naturskön placering. Förr var dessa hus ofta mindre och placerade i grupp, enkla fönster och opretentiösa. Traditionellt dubbelhus med stomme. På 1970-talet började typhus att uppföras och dessa har inom Åbyfjordens område blivit etablerade i samband med åretruntboende där man nära befintliga gårdsmiljöer skapar en tomt och söker ett modernt och praktiskt boende. Även inom fritidshusområdena ser man att de
moderna typhusen ersätter de enklare stugorna. Dessa hus är ofta främmande för landskapet och den närliggande bebyggelsen. Gårdsmiljöer med traditionella dubbelhus, ladugårdar och uthus kan lätt förvanskas genom att dåligt anpassade typhus placeras allt för nära gårdsmiljön. När man förtätar, bygger inom en bebyggd miljö, så är det visuella sambandet mellan närliggande hus en central fråga. För att skapa harmoniska områden så måste husen underordna sig gemensamma gestaltningsprinciper vad gäller form, färg, material och placering. Bebyggelsen på östra sidan av fjorden i Lysekils kommun är till största delen planlagd för fritidsboende med relativt små byggrätter på 75-80 m 2 . Lysekils mål att omvandla fritidsområden till åretruntboende gäller bara för områden i närheten av tätorter. En förutsättning är även att vatten och avlopp har en tillfredställande lösning. Idag är trycket på ny bebyggelse på den östra sidan ganska begränsad. De senaste fem åren har det getts tre förhandsbesked varav två var för fritidsbebyggelse. I Lysekils översiktsplan finns två utpekade bebyggelseområden inom den fördjupade översiktsplanen och av de två finns det planer på att bygga ut vid Röe. I samband med utbygganden av Röe förs även diskussioner att bygga ut det kommunala VAnätet från Bro och därmed öppna möjligheter för nytt åretruntboende längs med vägen mellan Bro och Röe. 41 På västra sidan av fjorden i Sotenäs kommun har trycket på ny bebyggelse varit betydligt högre de senaste åren. För de senaste fem åren har det ansökts om 28 stycken förhandsbesked varav 22 stycken har fått positivt besked. I Sotenäs kommuns översiktsplan finns endast ett område utpekat som utvecklingsområde för bebyggelse, vilket är området runt Lyckan. Några andra områden har inte pekats ut då den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden har varit prioriterad för att utreda framtida utvecklingsmöjligheter. Bebyggelsen runt Åbyfjorden är idag koncentrerad till Åby, Röd, Fodenäs, Stensjö och Amhult på sotenässidan och Slävik, Fågelviken, Svensvik, Röe och Vrångebäck utmed lysekilssidan. Samlad bebyggelse Begreppet samlad bebyggelse är ett begrepp från gamla Plan- och bygglagen (PBL) från 1987 där det definieras som bebyggelsegrupper på 10-20 hus och avser tomter som gränsar till varandra eller endast åtskiljs av väg, gata eller grönområde/parkmark. Enligt nya PBL som antogs i maj 2011, heter det numera sammanhållen bebyggelse och har i princip samma definition som tidigare. Det som skiljer är att det i den nya lagen tydliggörs att det inte handlar om antalet hus utan att det istället ska ske en bedömning utifrån omfattningen och arten av de åtgärder som avses bli genom- FÖRUTSÄTTNINGAR
Page 1 and 2: programhandling Fördjupad översik
Page 3 and 4: Åbyfjorden - där levande landsbyg
Page 5: SAMMANFATTNING Sotenäs och Lysekil
Page 8 and 9: INLEDNING INLEDNING I Sotenäs komm
Page 10 and 11: INLEDNING projekt mellan kommuner o
Page 12 and 13: INLEDNING befintliga bebyggelsegrup
Page 14 and 15: INLEDNING LÄSANVISNINGAR Dokumente
Page 16 and 17: FÖRUTSÄTTNINGAR RIKSINTRESSEN - E
Page 18 and 19: FÖRUTSÄTTNINGAR Inom området fö
Page 20 and 21: FÖRUTSÄTTNINGAR NATURMILJÖ NULÄ
Page 22 and 23: FÖRUTSÄTTNINGAR Bua Risdal Amhult
Page 24 and 25: FÖRUTSÄTTNINGAR siktsplanen. Det
Page 26 and 27: FÖRUTSÄTTNINGAR Bua Risdal Amhult
Page 28 and 29: FÖRUTSÄTTNINGAR KULTURMILJÖ NUL
Page 30 and 31: FÖRUTSÄTTNINGAR Utifrån ovanstå
Page 32 and 33: FÖRUTSÄTTNINGAR som kan försvinn
Page 34 and 35: FÖRUTSÄTTNINGAR VATTENMILJÖN NUL
Page 36 and 37: FÖRUTSÄTTNINGAR ANALYS Vattenomr
Page 38 and 39: FÖRUTSÄTTNINGAR RISKER NULÄGESBE
Page 42 and 43: FÖRUTSÄTTNINGAR förda. I den fö
Page 44 and 45: FÖRUTSÄTTNINGAR län, så även l
Page 46 and 47: FÖRUTSÄTTNINGAR sluttningar. Man
Page 48 and 49: FÖRUTSÄTTNINGAR KOMMUNIKATIONER N
Page 50 and 51: FÖRUTSÄTTNINGAR ³± 873 Bua ³±
Page 52 and 53: FÖRUTSÄTTNINGAR TANKAR FÖR FRAMT
Page 54 and 55: HJÄLP OSS! Programsamrådet kommer
Page 56 and 57: Fördjupad översiktsplan Åbyfjord
Page 58 and 59: Natura 2000-områden i Västra Göt
Page 60 and 61: Längst in i fjorden mynnar Bärfen
Page 62 and 63: Befintligt skydd: -Naturreservat Bu
Page 64 and 65: Naturtyper, djur- och växtarter so
Page 66 and 67: 1160 Stora grunda vikar och sund Be
Page 68 and 69: 1230 Vegetationsklädda havsklippor
Page 70 and 71: 4030 Ris- och gräshedar nedanför

Programhandling - Sotenäs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?