Programhandling - Sotenäs kommun
Programhandling - Sotenäs kommun
Programhandling - Sotenäs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
RISKER<br />
NULÄGESBESKRIVNING<br />
I både <strong>Sotenäs</strong> och Lysekils översiktsplan<br />
finns flera olika faktorer kring<br />
miljöskydd, hälsa och säkerhet presenterade.<br />
Där finns beskrivningar kring<br />
luft, vatten, förorenad mark, buller och<br />
skredrisk med mera som kan påverka<br />
vid planering. Många av dessa faktorer<br />
påverkar även Åbyfjorden men är frågor<br />
som hanteras och ska hanteras i den<br />
<strong>kommun</strong>övergripande översiktsplanen.<br />
Nedan beskrivs de risker som inte ingår<br />
i övriga kapitel men som ändå är viktiga<br />
att ha i åtanke vid planering kring<br />
Åbyfjorden.<br />
Översvämningsrisk<br />
Det pågår för närvarande en global<br />
klimatförändring som förväntas avspegla<br />
sig i havsmiljön genom bland annat<br />
havsnivåhöjning. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens<br />
bedömningar kommer<br />
havsnivåhöjningen att kunna uppgå<br />
till 0,88 meter inom de närmsta 80 åren.<br />
Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog<br />
under 2009 fram förslag till riktlinjer<br />
för fysisk planering kopplat till framtida<br />
havsnivåhöjning. Dessa innebär en<br />
rekommenderad lägsta grundläggningsnivå<br />
för bebyggelse med samhällsviktiga<br />
funktioner på +2,5 meter. Även för<br />
ny bebyggelse innebär riktlinjerna att<br />
lägstanivå för grundläggning bör vara<br />
+2,5 meter och att krav på riskanalys ska<br />
ställas vid nybyggnation på lägre nivåer.<br />
För nybyggnation av enklare byggnader<br />
kan en grundläggning på +1,50 godtas.<br />
För närvarande håller länsstyrelsen i<br />
Västra Götalands län och Värmlands län<br />
på att ta fram ett regionalt planeringsunderlag<br />
med fokus på översvämningsproblematiken<br />
i länen som heter ”Stigande<br />
vatten”. Planeringsunderlaget är tänkt att<br />
användas som en handbok för planering<br />
i områden med översvämningsproblematik<br />
och är i första hand inriktad på att<br />
vara ett stöd vid nybebyggelse.<br />
38<br />
Enligt den nya plan- och bygglagen<br />
(PBL) som trädde i kraft 2 maj 2011 ska<br />
planläggning ske med hänsyn till bland<br />
annat klimataspekter. Med den nya lagen<br />
införs också en möjlighet för <strong>kommun</strong>en<br />
att i en detaljplan reglera skyddsåtgärder<br />
för att motverka olyckor, översvämning<br />
och erosion. Detta görs genom att <strong>kommun</strong>en<br />
i detaljplanen anger att bygglov<br />
inte får ges förrän en viss skydds- eller<br />
säkerhetsanläggning har genomförts<br />
på tomten eller i området. Länsstyrelsen<br />
ska enligt kap. 11 i nya PBL inom<br />
ramen för sin tillsynsuppgift överpröva<br />
<strong>kommun</strong>ens beslut att anta, ändra eller<br />
upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser,<br />
förhandsbesked eller bygglov<br />
om bebyggelsen kan antas bli olämplig<br />
med hänsyn till människors hälsa och<br />
säkerhet eller till risken för olyckor,<br />
översvämning eller erosion.<br />
Oljeutsläpp<br />
Längs västkusten finns det flera faktorer<br />
som gör att ett eventuellt oljeutsläpp<br />
når land mycket snabbare än på övriga<br />
kustavsnitt. Dessa faktorer är farledernas<br />
närhet till land, den förhärskande<br />
vindriktningen (SV-V) och havsströmmarnas<br />
riktning. För Åbyfjorden finns<br />
ytterligare en faktor med närheten till<br />
Brofjorden där Preems oljeraffinaderi<br />
ligger. Raffinaderiet tar emot knappt 11<br />
miljoner ton råolja per år via båt och när<br />
fartygen inväntar tillstånd att lägga till<br />
ligger de för ankar vid en ankringsplats<br />
precis söder om mynningen till Åbyfjorden.<br />
Sannolikheten för ett oljeutsläpp<br />
från tankfartygen anses inte stor men<br />
förödelsen vid en olycka är desto större.<br />
Marint skräp<br />
Mängder med avfall i havet, så kallat<br />
marint skräp, drivs årligen av strömmarna<br />
från källor utomlands till våra<br />
kustvatten och havsstränder. Det finns<br />
även verksamheter i Sverige som bidrar<br />
till det marina skräpet genom exempelvis<br />
plastskräp och plastpartiklar. Marint
Change language