Programhandling - Sotenäs kommun
Programhandling - Sotenäs kommun
Programhandling - Sotenäs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
VATTENMILJÖN<br />
NULÄGESBESKRIVNING<br />
En stor och mycket viktig del av planområdet<br />
består av vatten vars ansvarsområde<br />
delas i mitten med <strong>kommun</strong>gränsen<br />
mellan <strong>Sotenäs</strong> och Lysekil.<br />
Hela vattenområdet har Natura 2000<br />
skydd vars syfte och definition beskrivs<br />
närmre i avsnittet om Naturmiljön. I<br />
samband med arbetet med den fördjupade<br />
översiktsplanen uppdaterar länsstyrelsen<br />
den bevarandeplan 6 som finns för<br />
Natura 2000 området. Bevarandeplanen<br />
ger en beskrivning av området och dess<br />
värde samt vad som krävs för att de värdena<br />
ska finnas kvar.<br />
Den fördjupade översiktsplanen utgör<br />
ett pilotprojekt inom Hav möter Land<br />
vilket är ett projekt mellan <strong>kommun</strong>er<br />
och organisationer från Danmark,<br />
Sverige och Norge för Kattegatt-Skagerrak<br />
regionen. Inom projektet Hav<br />
möter Land ska det tas fram en metod<br />
för kartläggning av naturtyper under<br />
vattenytan och hur dessa ska värderas.<br />
Kartläggningen sker med hjälp av bland<br />
annat dykningar och analyser av botten.<br />
Denna karterings- och värderingsmetod<br />
skall prövas i Åbyfjorden vilket kommer<br />
ge viktig kunskap om hur det ser ut på<br />
botten och vilka värdefulla områden som<br />
finns där. Kunskapen används sedan vid<br />
planeringen av exempelvis nya bryggor<br />
eller andra vattenaktiviteter för att<br />
undvika att man skadar eller gör negativ<br />
påverkan på någon värdefull naturtyp<br />
under vattnet. Inventeringen kommer att<br />
genomföras av länsstyrelsen i slutet av<br />
sommaren 2012.<br />
6 För mer information se bilaga 1, Bevarandeplan för<br />
Natura 2000 område.<br />
34<br />
Inom Åbyfjorden finns det idag ett område<br />
där det bedrivs musselodling. Musselodlingarna<br />
ses av många som ett fult<br />
inslag i landskapet (bild på musselodling)<br />
men har samtidigt en positiv inverkan<br />
på kustvattenkvalitén. Sedan slutet<br />
av 40-talet har mängden näringsämnen<br />
som når havet ökat kraftigt vilket har lett<br />
till övergödning och en ökad produktion<br />
av växtplankton. Döda plankton som faller<br />
ner till botten orsakar syrebrist och<br />
så kallad bottendöd vid nedbrytningen.<br />
Där har musslorna en viktig roll som en<br />
styrande/kontrollerande faktor i ekosystemet,<br />
då deras föda till största delen<br />
utgörs av växtplankton och på så sätt tar<br />
de indirekt upp och lagrar näringsämnena.<br />
Samtidigt som det finns positiva effekter<br />
finns det också en del negativa effekter<br />
av musselodlingarna. Under själva<br />
musselodlingen blir det en ansamling av<br />
avfallsprodukter, bestående av avföring<br />
och nedfallna individer på botten, detta<br />
påverkar sammansättningen av djursamhället<br />
så att mångfalden av bottendjurarter<br />
oftast blir mindre än i omgivningen.<br />
Sammanfattningsvis är miljöeffekterna<br />
av musselodlingar huvudsakligen positiva.<br />
Eventuella sedimenteringsproblem<br />
på botten kan undvikas genom att man<br />
förlägger odlingarna i områden med god<br />
vattenomsättning. Det går även att byta<br />
mellan platser så att bottnen återhämtar<br />
sig. Vid planering av musselodlingar bör<br />
tillgången till vägar och bryggor vara<br />
god för att man lätt ska kunna transportera<br />
de skördade musslorna vidare.
Change language