Programhandling - Sotenäs kommun

programhandling 

Fördjupad 

översiktsplan 

Åbyfjorden 

2011 

2011-11-30 

Programhandling

Medverkande från Sotenäs kommun: 

Lena Johansson 

Cecilia Lindsten 

Unni Liljegren 

Magnus Karlsson 

Kristina Cardevik 

Henrik Wallin 

Bo Hallgren 

Titel: Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden, Programhandling 

Utgivningsdatum: 2011-12-01 

Utgivare: Sotenäs & Lysekil kommun 

2 

Medverkande från Lysekil kommun: 

Rickard Alström 

Josefin Kaldo 

Jenny Andersson 

Torgny Jansson

Åbyfjorden - där levande landsbygd 

möter storslagen natur nu och i framtiden. 

3

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 

Bua Heds naturreservat 

Lövvik 

Stensjö 

Varpet 

Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

4 

Röd 

Rågårdsdal 

Röe 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck

SAMMANFATTNING 

Sotenäs och Lysekils kommun ligger på ömse sidor om Åbyfjorden, där vatten- och 

kustområdena omfattas av många bevarandeskydd. För att skapa en helhetssyn kring 

utvecklingen av markoch vattenområdet kring Åbyfjorden har ett samarbete mellan 

kommunerna inletts. Den fördjupade översiktsplanen tas fram genom ett kommunövergripande 

planarbete och kommer resultera i en gemensam planhandling som antas 

av Kommunfullmäktige i båda kommunerna. 

En fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden syftar till att fungera som en avvägning 

mellan de många, och delvis konfliktfyllda, intressen som det attraktiva vatten- och 

kustområdet besitter. En sådan avvägning ska ge stöd i planeringen för en hållbar 

samhällsutveckling där dess höga värden bevaras och nyttjas i strävan att utgöra en 

attraktiv miljö för boende och besökare. 

I programmet beskrivs de olika förutsättningarna som finns för planeringen inom 

Åbyfjorden. Som grund för en diskussion, om vilken riktning utvecklingen ska ta, 

finns en del frågeställningar kring varje ämnesområde. Det finns redan många intressen 

och idéer om hur Åbyfjorden ska utvecklas och genom programsamrådet kommer 

förhoppningsvis fler intressen att uppmärksammas som alla kan bli en del av den 

kommande fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden. 

Det har varit viktigt, att från början se Åbyfjorden som en helhet, varför samarbetet 

mellan Sotenäs och Lysekils kommun har varit självklart. Målet med den fördjupade 

översiktsplanen är att fastställa riktlinjer utifrån bilden av vilken roll Åbyfjorden ska 

spela i den framtida utvecklingen av Lysekils och Sotenäs kommuner. 

5

PROGRAMHANDLING 

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN ÅBYFJORDEN 

INNEHÅLL 

INLEDNING...............................8 

BAKGRUND 8 

UPPDRAG 10 

VAD ÄR EN FÖP? 10 

SYFTE 11 

MÅL 11 

AVGRÄNSNING 11 

PLANPROCESSEN 12 

LÄSANVISNINGAR 14 

DIN ROLL 14 

FÖRUTSÄTTNINGAR......................16 

RIKSINTRESSEN - EN UNIK MILJÖ 16 

NATURMILJÖ 20 

KULTURMILJÖ 28 

VATTENMILJÖN 34 

RISKER 38 

BOENDE OCH NÄRINGSLIV 40 

KOMMUNIKATIONER 48 

FRILUFTSLIV OCH BESÖKSNÄRING 51 

HJÄLP OSS!.................................54 

7

INLEDNING 

INLEDNING 

I Sotenäs kommuns översiktsplan från 

2010 framfördes det ett behov av en 

fördjupad översiktsplan över Åbyfjorden 

med angränsande markområden, med 

hänsyn till de delvis motstående intressena 

med ett högt exploateringstryck 

och ett högt bevarandevärde som finns i 

området. 

Sotenäs och Lysekils kommun ligger 

på ömse sidor om Åbyfjorden, där 

vatten- och kustområdena omfattas av 

många bevarandeskydd. För att skapa en 

helhetssyn kring utvecklingen av mark- 

och vattenområdet kring Åbyfjorden har 

ett samarbete inletts. Den fördjupade 

översiktsplanen ska tas fram genom ett 

kommunövergripande planarbete och 

resultera i en gemensam planhandling 

som antas av Kommunfullmäktige i båda 

kommunerna. 

BAKGRUND 

Åbyfjorden är ett långsmalt vattenområde 

som ligger i gränsen mellan Lysekils 

och Sotenäs kommuner. Landskapet runt 

fjorden är ett typiskt sprickdalslandskap 

med omväxlande bergspartier och 

låglänta dalgångar. Dock skiljer sig den 

östra sidan en del från den västra. På den 

östra sidan i Lysekils kommun kantas 

Åbyfjorden till stora delar av branta 

klippvägar som på några ställen bryts av 

smala dalgångar ner mot vattnet. Östra 

sidan är även ett tydligt näs, en smal 

landremsa, som sträcker sig söderut med 

Åbyfjorden på ena sidan och Brofjorden 

på den andra. Västra sidan i Sotenäs 

kommun är mer låglänt och med fler och 

bredare dalgångar mot vattnet. Fjorden 

saknar en egentlig tröskel och är till 

största delen relativt grund. De innersta 

delarna är riktigt grunda och utgörs av 

långsträckta ler- och sandbottnar, där 

möter även Bärfendalsälven, Skårvebäcken 

och Lundebäcken som mynnar i 

fjorden. Denna inre del av fjorden kantas 

av många havsstrandängar som fortfarande 

betas. 

8 

Sotenäs 

Strömstad 

Lysekil 

Tanum 

Öckerö 

Orust 

Tjörn 

BOHUSLÄN 

Munkedal 

Uddevalla 

Stenungsund 

Kungälv 

Göteborg 

Lilla 

Edet 

Sotenäs och Lysekil kommun utmed västkusten 

i mitten av Bohuslän. 

Människans användning av området är 

anpassat till landskapets utformning runt 

fjorden. Kommunikationstråk som vägar 

och ledningar är ofta anpassat efter topografin 

och sträcker sig längs dalgångarna. 

Begränsningen i utrymme på grund 

av bergen har gjort att de tillgängliga 

områdena av bördig dalbotten och i viss 

mån bergsplatåer där jordtäcket varit 

tillräckligt tjockt har brukats som åker 

medan saltängar och mer kuperad terräng 

fungerat som betesmarker. Bristen 

på odlingsbar mark mellan bergen och 

landskapets topografi har format bebyggelsestrukturen. 

I odlingslandskapet 

ligger gårdarna utspridda och ofta ligger 

bebyggelsen i de flata dalgångarnas utkant 

för att optimera jordbruket. För den 

östra sidan med större andel berg har det 

inneburit att den sidan av fjorden har 

mindre spridd bebyggelse.

Åbyfjorden omfattas av flera olika 

skydd, vattenområdet är ett Natura 

2000 område och det finns även miljökvalitetsnormer 

för vatten. Vatten- och 

strandområdena på dess båda sidor 

omfattas av riksintresse för friluftsliv 

och för naturvård enligt 3 kap miljöbalken 

(MB) samt riksintresse enligt 4 kap 

1-3,8 §§ MB, särskilda hushållningsbestämmelser 

för ”obrutna kusten”. I den 

norra delen finns två områden av riksintresse 

för kulturmiljövård enligt 3 kap 

MB. Den inre delen av fjorden omfattas 

även av landskapsbildsskydd. Längs 

Åbyfjorden finns tre naturreservat; Åby, 

Bua hed och Näverkärr. 

I kombination med dessa omfattande, 

utpekade bevarandevärden finns ett 

högt exploateringstryck, främst längs 

de kustnära delarna på sotenässidan av 

fjorden. Nytillkommande bebyggelse 

har en påverkan på landskapsbilden, 

enskilda avlopp påverkar vattenområdet 

och vägarnas standard är en begränsande 

faktor för en ökad exploatering. Hantering 

av enstaka lokaliseringsprövningar 

och bygglov utan några riktlinjer i den 

översiktliga planeringen ger en spridd 

bebyggelse där hänsyn till en hållbar 

bebyggelseutveckling saknas. Det kan 

medföra att de stora orörda områden 

som är en stor kvalité runt Åbyfjorden 

går förlorade. 

Då Åbyfjorden och markområdena på 

dess båda sidor är relativt oexploaterade 

9 

och hyser höga upplevelsevärden finns 

en potential i utvecklingen av friluftsliv 

och besöksnäring. 

Sammantaget finns ett behov av en avvägning 

mellan samtliga dessa intressen. 

I Sotenäs kommuns översiktsplan, 

ÖP2010, har med hänsyn till de delvis 

motstående intressena med ett högt exploateringstryck 

och ett högt bevarandevärde 

inga särskilda utvecklingsområden 

pekats ut i eller längs fjorden. Istället 

beskrivs i översiktsplanen behovet av ett 

fördjupat planarbete för att göra lämpliga 

avvägningar mellan intressena sett 

ur området som helhet och utifrån ett 

långsiktigt hållbarhetsperspektiv. 

I Lysekils kommuns översiktsplan, 

ÖP06, har två områden pekats ut som 

möjliga utbyggnadsområden för bostäder 

i glesbygd inom området för den 

fördjupade översiktsplanen. Det mindre 

området av dessa två ansluter till den 

befintliga bebyggelsegruppen vid Röe. 

Det andra området är beläget mitt på 

Härnäset i ett hittills relativt oexploaterat 

område väster om Ingeröd. I övrigt 

anger översiktsplanen för stora delar av 

området att stor restriktivitet ska gälla 

för ny bebyggelse med hänsyn till de 

natur-, kultur- och friluftsvärden som 

finns. 

Den fördjupade översiktsplanen för 

Åbyfjorden ingår även som ett pilotprojekt 

i Hav möter Land, vilket är ett 

INLEDNING

INLEDNING 

projekt mellan kommuner och organisationer 

från Danmark, Norge och Sverige. 

Projektet har sin utgångspunkt i havet 

som en naturresurs med målet att etablera 

gemensamma förvaltningsstrategier 

för Kattegat-Skagerrak regionen. Projektet 

bidrar till den fördjupade översiktsplanen 

genom kunskapsutbyte, resurser 

för utredningar samt finansiellt stöd att 

utarbeta metoder och strategier för en 

bra dialog med lokalsamhället. 

UPPDRAG 

Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun 

beslutade i maj 2009 att ge miljö- och 

byggförvaltningen i uppdrag att ta fram 

en fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden 

med både dess angränsande vatten- 

och landområde. 

Då kommungränsen mellan Lysekil 

och Sotenäs kommun går i mitten av 

Åbyfjorden, utgör dess vatten- och 

landområde ett gemensamt intresse. Ett 

samarbete mellan de båda kommunerna 

har därför upprättats för att skapa en 

helhetsbild över området som båda kommunerna 

kan arbeta utifrån. 

En gemensam projektbeskrivning för 

den fördjupade översiktsplanen av 

Åbyfjorden antogs av både Sotenäs och 

Lysekils kommun under 2011. Programarbetet 

för den fördjupade översiktsplanen 

för Åbyfjorden kommer att pågå 

under hösten 2011. 

Sotenäs och Lysekil kommun 

där Åbyfjorden utgör 

kommungräns vilket illusteras 

med den röda streckade 

linjen. Den svarta streckade 

linjen utgör den fördjupade 

översiktsplanens avgränsningsområde, 

vilken ses mer 

i detalj på sida 13. 

10 

VAD ÄR EN FÖP? 

Enligt lag ska varje kommun i Sverige 

ha en översiktsplan som omfattar hela 

kommunens yta. Översiktsplanen blir 

ett strategiskt dokument för kommunens 

vision och framtida utveckling av all 

markoch vattenanvändning. 

En fördjupad översiktsplan blir ett tilllägg 

till översiktsplanen där man mer 

detaljerat än i den kommunövergripande 

översiktsplanen anger kommunens syn, 

riktlinjer och strategier avseende mark- 

och vattenanvändning för både befintlig 

bebyggelse, nytillkommande bebyggelse 

samt hur rekreationsytor och natur- och 

kulturmiljöer skall värnas och vårdas 

inom ett visst geografiskt område. Båda 

har som syfte att ge en tydlig vägledning 

till efterföljande beslut om markoch 

vattenanvändningen inom kommunen. 

Både översiktsplanen och fördjupningen 

är vägledande dokument för den kommande 

planeringen men är inte juridiskt 

bindande. 

Fördjupade översiktsplaner görs främst 

inom områden som kräver en mer 

detaljerad redovisning av markoch 

vattenområdena. Detta krävs exempelvis 

ofta i stadsdelar, kustområden eller inom 

komplexa kulturlandskap.

Norra delen av Åbyfjorden med havsstrandängarna som betas av kor. 

SYFTE 

Den fördjupade översiktsplanen för 

Åbyfjorden syftar till att fungera som en 

avvägning mellan de många, och delvis 

konfliktfyllda, intressen som det attraktiva 

vatten- och kustområdet besitter. 

En sådan avvägning ska ge stöd i planeringen 

för en hållbar samhällsutveckling 

där dess höga värden bevaras och nyttjas 

i strävan att utgöra en attraktiv miljö för 

boende och besökare. 

MÅL 

Målet med den fördjupade översiktsplanen 

är att konkretisera betydelsen av, 

och förhållningssättet till, de utpekade 

bevarandeskydd som omfattar Åbyfjordens 

vatten- och kustområden. Målet är 

också att i en helhetssyn för hela området 

redovisa riktlinjer för utveckling av 

friluftsliv, bostadsbebyggelse, vattenbruk, 

båtliv mm utifrån en bild av vilken 

roll Åbyfjorden ska spela i den framtida 

utvecklingen av Lysekils och Sotenäs 

kommuner. 

AVGRÄNSNING 

Vattenfrågan är grundläggande i arbetet 

med den fördjupade översiktsplanen 

(FÖP) då det finns både Natura 2000 

11 

område och vattendirektiv samt påverkan 

av enskilda avlopp mm. Därför är 

utgångspunkten för avgränsningen av 

den fördjupade översiktsplanen Åbyfjordens 

avrinningsområde 1 . På sotenässidan 

är dock avrinningsområdet väldigt stort i 

den nordvästra delen och det har inte bedömts 

rimligt att i en FÖP för Åbyfjorden 

inrymma hela det området. Därför 

ligger avgränsningen i nordväst längs 

med gränsen för de särskilda hushållningsbestämmelserna 

(riksintresse enl. 

4 kap 1-3,8 §§ MB) och längre söderut 

längs väg 171. Vid Åby följer avgränsningen 

gränsen för den befintliga FÖP 

som i slutet av 1980-talet upprättades 

för säteriet. Avsikten är att FÖP:en för 

Åbyfjorden vid ett antagande ska ersätta 

gällande FÖP för Åby säteri (se karta 

s.13). 

Utöver avrinningsområdet på lysekilssidan 

begränsas området i norr vid 

väg 171 för att undvika en alltför stor 

utbredning mot Skottefjället. Avgränsningen 

på lysekilssidan inkluderar även 

1 Med avrinningsområde menas det landområde, även 

sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Områdets 

topografi skapar en vattendelare, vilket innebär att allt 

vatten inom avrinningsområdet rinner ut i Åbyfjorden. 

INLEDNING

INLEDNING 

befintliga bebyggelsegrupper, områden 

med detaljplan samt områden utpekade 

som möjliga utbyggnadsområden i gällande 

översiktsplan. 

Markområden i Munkedals kommun föreslås 

inte ingå i FÖP-området. Tillrinningen 

till Åbyfjorden via Bärfendalsån 

påverkar dock vattenmiljön i Åbyfjorden, 

inte minst genom att ån huvudsakligen 

kantas av jordbruksmark längs 

Bärfendalen och därmed tillför fjorden 

näringsämnen. Munkedals kommun ska 

utgöra en samrådspart i processen med 

den fördjupade översiktsplanen. 

PLANPROCESSEN 

Planprocessen för en fördjupad översiktsplan 

är likadan som för en översiktsplan. 

Arbetet med den fördjupade 

översiktsplanen för Åbyfjorden har 

inletts med att ta fram ett program. Programskedet 

är till motsats från de andra 

skedena i planprocessen inte obligatoriskt 

enligt lag men genom en tidigare 

dialog med medborgare och sakägare, 

politiska nämnder och styrelser, länsstyrelse 

och andra statliga myndigheter 

kan man få en väl underbyggd inriktning 

för det fortsatta arbetet och kommande 

planförslaget. 

I programsamrådet genomförs bland 

annat olika möten med medborgare och 

sakägare med syfte att skapa ett bredare 

faktaunderlag, få in synpunkter på olika 

principfrågor och därmed få allmänhetens 

åsikt om hur planområdet kan 

utvecklas och bevaras. När samrådstiden 

gått ut sammanfattas alla inkomna 

synpunkter i en programsamrådsredogörelse 

och ett förslag på vilka principer 

det fortsatta planarbetet skall grunda sig 

på tas fram. Respektive kommuns kommunstyrelse 

tar sedan beslut om vilken 

riktning det fortsatta planarbetet skall ta. 

PROGRAM SAMRÅD GRANSKNING 

12 

I nästa skede, samrådsskedet, utarbetas 

ett planförslag baserat på den politiskt 

beslutade inriktningen. Planförslaget 

samråds med medborgare och sakägare, 

politiska nämnder och styrelser, länsstyrelse 

och andra statliga myndigheter 

för att ge möjlighet att komma in med 

synpunkter på förslaget. Även under 

samrådsskedet sker dialogen bland annat 

genom samrådsmöten. Synpunkter måste 

dock lämnas in skriftligen som sedan 

sammanställs i en samrådsredogörelse 

med kommentar till ställningstagande. 

Efter samrådsskedet utvecklas planförslaget 

ytterligare inför granskningsskedet 

(gamla utställningsskedet), vilket är 

det sista steget innan planen kan antas. 

I granskningsskedet finns det möjlighet 

att reagera på de ändringar som kommunen 

gjort efter samrådsskedet. Synpunkter 

måste även här lämnas in skriftligen. 

Synpunkterna sammanställs i ett 

granskningsutlåtande med redovisning 

av förslag till ändringar i planen med anledning 

av synpunkterna. De synpunkter 

som inte tillgodoses i förslaget redovisas 

också med en motivering till ställningstagandet. 

Leder de ändringar som görs, 

efter granskningsskedet, till väsentliga 

ändringar måste förslaget ställas ut på 

nytt. 

När granskningsskedet är avslutat är 

det sista steget för kommunfullmäktige 

att anta planen. Möjligheten finns att 

överklaga kommunfullmäktiges beslut 

under en tidsperiod av 3 veckor efter 

det att beslutet har tillkännagivits. 

När överklagandetiden har löpt ut och 

inga har överklagat eller när eventuella 

överklaganden har prövats slutgiltigt och 

avslagits, har planen vunnit laga kraft. 

Rätt att klaga har enbart de som inkommit 

med en synpunkt under program-, 

samråds- eller granskningsskedet. 

ANTAGEN 

PLAN

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 

Näverkärr naturreservat 

Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

13 

Röd 

Rågårdsdal 

Ingeröd 

Röe 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 

Avgränsning 

FÖP Åbyfjorden 

Bro 

Brodalen 

Teckenförklaring 

Avgränsning 


g 

Kommungräns 

Tillrinningsområde Åbyfjorden 

Riksintresse enl. 4 kap. MB 

g 

g 

! ! 

! ! ! 

! 

Gällande FÖP Åby säteri 

Gällande detaljplaner 

Område för utveckling inom 

befintlig bebyggelsestruktur 

Utbyggnadsområde för 

bostäder i glesbygd 

0 0.5 1 1.5 2 

km 

§ 

INLEDNING

INLEDNING 

LÄSANVISNINGAR 

Dokumentet inleds med en bakgrund 

kring arbetet samt syftet och målet med 

den fördjupade översiktsplanen. Där ges 

även en beskrivning av avgränsningen 

för planen och hur planeringsprocessen 

går till. Tillhörande kartor illustrerar 

vart avgränsningen för planen går. 

Därefter är dokumentet indelat i olika 

kapitel enligt följande ämnesområde: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Riksintressen - en unik miljö 

Naturmiljö 

Kulturmiljö 

Vattenmiljön 

Risker 

Boende och Näringsliv 

Kommunikationer 

Friluftsliv och Besöksnäring 

Varje ämnesområde är indelat i: 

Nulägesbeskrivning 

En beskrivning av rådande förhållande 

för det aktuella ämnet. 

Analys 

Beskrivning av de möjligheter och hot 

som uppstår vid användningen av mark- 

och vattenmiljön kring Åbyfjorden. 

Tankar för framtiden 

Här presenteras olika ställningstaganden 

och frågeställningar för att starta 

en diskussion kring vilken inriktning 

utvecklingen inom Åbyfjorden kan ta. 

Frågeställningar som; vad bör bevaras, 

på vilket sätt och vad kan utvecklas i 

framtiden?, redovisas för de olika ämnena. 

Ställningstagandena handlar mest om de 

förutsättningar som är lagstadgade och 

inte kan påverkas utan ska följas. Kommunen 

har inga intentioner att gå emot 

dessa olika förhållningssätt. 

14 

DIN ROLL 

I programsamrådet är vår önskan att 

ALLA som har ett intresse i hur det 

framtida området kring Åbyfjorden 

utformas, kommer in med önskemål och 

synpunkter. Som boende, markägare, 

svampplockare, fiskare, bergsklättrare 

med flera besitter NI stor kunskap om 

hur området används och NI har säkert 

åsikter om hur det borde utvecklas i 

framtiden. 

Med hjälp av de ställningstaganden och 

frågeställningar som presenteras under 

”Tankar för framtiden” för respektive 

avsnitt, vill vi att NI funderar och hjälper 

oss att svara på de frågeställningar 

vi har. Fundera även kring de ställningstaganden 

kommunen tagit och kom med 

synpunkter om de inte överrensstämmer 

med er bild av det framtida Åbyfjorden. 

Detta är väldigt viktigt för att vi ska få 

fram ett planförslag som ni som användare, 

intressent, boende, markägare 

med flera känner kommer att utveckla 

och bevara de värden och kvalitéer som 

Åbyfjorden och dess närområde besitter. 

I det sista avsnittet kan ni läsa mer om 

hur, när och var ni kan delta och möta 

oss tjänstemän för att diskutera de frågor 

ni brinner för och hur ni kan komma in 

med era synpunkter. 

Synpunkter ska alltid lämnas in skriftligen 

för att de ska kunna behandlas 

senare i planprocessen.

15 

INLEDNING

FÖRUTSÄTTNINGAR 

RIKSINTRESSEN - EN UNIK MILJÖ 

NULÄGESBESKRIVNING 

Åbyfjorden är en långsmal fjord som 

övergår i fjorddalen Bärfendal. Tillsammans 

med Brodalen och Brofjorden är 

Åbyfjorden den enda landform med en 

fjord jämte en fjorddal. Åbyfjordens 

unika miljö har ett högt bevarandevärde 

som omfattas av olika riksintressen 

och skyddsområden. Genom bevarandevärdena 

skapas förutsättningarna för 

utvecklingen av Åbyfjorden och möjligheten 

att skapa större tillgänglighet till 

denna unika miljö. 

Inom området för den fördjupade översiktsplanen 

över Åbyfjorden finns riksintressen 

av olika slag, en del av dessa 

omfattar stora områden. Här ges en kort 

beskrivning av de riksintressen som 

förekommer inom planområdet. 

Vad är ett riksintresse? 

Riksintressen är markoch vattenområden 

som har så höga värden av något 

slag att de är av nationell betydelse. 

Det finns flera olika typer av riksintressen 

men gemensamt är att de utpekade 

områdena ska skyddas mot åtgärder som 

påtagligt kan skada de värden som är av 

riksintresse. Kommuner och länsstyrelser 

har ansvar för riksintressena vilket 

för kommunen innebär att de genom sin 

planering ska visa hur områdena skyddas. 

Grundläggande hushållningsbestämmelser, 

3 kap MB 

Miljöbalkens tredje kapitel säger att 

markoch vattenområden ska användas 

för det eller de ändamål som de är mest 

lämpade för. Särskild hänsyn ska tas 

till stora markoch vattenområden som 

är opåverkade av exploateringsföretag, 

områden som är ekologiskt känsliga, 

av betydelse för fiske eller vattenbruk, 

som har natur- eller kulturvärden, som 

är värdefulla för friluftslivet, som är 

särskilt lämpliga för industriell produktion, 

energidistribution, kommunikationer 

eller har betydelse för totalförsvaret. 

Inom planområdet finns riksintressen för 

16 

naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård 

utpekade. Dessa områden ska skyddas 

mot åtgärder som påtagligt kan skada 

dem. Nedan beskrivs de olika riksintressena 

samt vilket värde de utgör. 

Riksintresse naturvård, 

3 kap 6 § MB 

Områden av riksintresse för naturvård 

ska representera huvuddragen i svensk 

natur, belysa landskapets utveckling 

och visa mångfalden i naturen ur ett 

nationellt perspektiv. Inom Åbyfjorden 

omfattas stora delar längs kuststräckan 

av riksintresset för naturvård (se karta, 

s. 19). 

• Åbyfjorden-Bärfendalen 

Riksvärde: Havslandskap, odlingslandskap, 

naturbetesmark, vattendrag, ädellövskog, 

flora och fauna, förkastningslinje, 

sprickdal. 

Riksintresse friluftsliv, 

3 kap 6 § MB 

Områden med riksintresse för friluftslivet 

ska ha stora värden för friluftslivet 

genom särskilda natur- och kulturkvaliteter, 

ha variationer i landskapet och 

god tillgänglighet för allmänheten. Inom 

planområdet är följande område av riksintresse 

för friluftsliv (se karta, s.19). 

• 

Norra Bohusläns kust i Strömstads, 

Tanums, Sotenäs och Lysekils kommuner 

Intresseaspekter: Naturstudier (botaniska, 

geologiska, ornitologiska), kulturstudier 

(kulturhistoriska), båtsport, bad, 

fritidsfiske, kanoting. 

Riksintresse kulturmiljövård, 

3 kap 6 § MB 

Områden av riksintresse för kulturmiljövården 

utpekas av Riksantikvarieämbetet. 

Inom planområdet finns två sådana 

områden (se karta, s.19).

• Åby - Nordens Ark 

• Centrala Bro 

Herrgårdsmiljö med strategiskt läge i det Centralbygd i ett bohuslänskt fjord- 

inre av Åbyfjorden, där säteribebyggelse landskap, där ett rikt och varierat forn- 

med 1700-tals prägel tillsammans med lämningsbestånd, medeltida lämningar, 

rika förhistoriska och historiska läm- kyrkby med medeltida kyrka och relaningar 

tydligt speglar utvecklingen av tivt stora gårdar tillsammans visar hur 

det agrara kulturlandskapet inom ett bo- ett område med strategiskt läge sett ur 

huslänskt storgods (fornlämningsmiljö). handels-, kommunikations- och försvarssynpunkt 

kontinuerligt nyttjats sedan 

förhistorisk tid. 

Sammansatt miljö med rika förhistoriska 

lämningar. Stenåldersboplatser, två stenkammargravar, 

ett flertal gravrösen och 

monumentala hällristningar, manbyggnad 

troligen från 1720, flygelbyggnader 

från slutet av 1700-talet liksom eventuellt 

en stor lada, övriga ekonomibyggnader 

från 1800- och 1900-talet, historiska 

lämningar samt ryggade åkrar och allé 

som visar säteriets tidigare tillfartsväg, 

privatkyrkogård från 1800- till 1900-talet, 

knuten till tidigare ägare av säteriet. 

17 

Kulturmiljöerna kring Brodalen är bland 

annat stenåldersboplatser i höjdlägen, 

hällristningar, järnåldersgravar, lämningar 

efter kastal 2 från 1100-talet på 

Brobergskullen, husgrund från 1200-talet 

vid Hala, Bro medeltida kyrka, samt 

kyrkby med prästgård från 1700-talet, 

löneboställe, skola med lärarbostad, affär 

och före detta mejeri. 

Särskilda hushållningsbestämmelser, 

4 kap 1-3, 8§§ MB 

Bohusläns kust är enligt 4 kap 1-3,8 

§§ MB i sin helhet av riksintresse med 

hänsyn till de natur- och kulturvärden 

som finns där. Riksintresset innebär att 

exploateringsföretag eller andra ingrepp 

på miljön endast får komma till stånd 

om det kan ske på ett sätt som inte 

påtagligt skadar områdets natur- och 

kulturvärden. 

2 Kastal är en tornliknande försvarsbyggnad som uppfördes 

under medeltiden i sten. Kan även kallas ”liten 

borg”. 

FÖRUTSÄTTNINGAR


Inom området för riksintresset, som 

sträcker sig från Lysekil och norrut 

till den norska gränsen - den så kalllade 

”obrutna kusten”, ska turismen och 

friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, 

intressen särskilt beaktas vid 

bebyggelse eller andra ingrepp i miljön. 

Miljöstörande tung industri får inte 

komma till stånd inom detta kustområde. 

Bestämmelserna enligt 4 kap MB utgör 

inget hinder för utveckling av befintliga 

tätorter eller av det lokala näringslivet. 

4 kap MB handlar till skillnad mot 3 kap 

MB om kustens samlade värden inom 

det geografiska området. 

ANALYS 

Riksintressen och övriga skydd inom 

Åbyfjorden har skapats för att skydda 

den unika miljön som finns inom området. 

Skyddet innebär därmed inte att 

området inte bör utvecklas, utan skapar 

stora möjligheter för att uppmärksamma 

och tillgängligöra dessa unika värden för 

alla. 

Riksintresset för friluftsliv förespråkar 

en utveckling av friluftslivet och 

tillgängligheten för allmänheten vilket 

det finns stora möjligheter för inom 

Åbyfjorden. Som två stora turistkom- 

18 

muner finns även förutsättningar att 

utveckla turismen med olika aktiviteter 

och boendemöjligheter i anslutning till 

Åbyfjorden. 

Riksintressena, särskilda hushållningsbestämmelser 

enligt 4 kap MB och 

övriga skydd är alla förutsättningar för 

att utveckla den unika miljön som finns 

kring Åbyfjorden. 

Det finns en del motstående intressen 

för markoch vattenanvändningen inom 

området. Ett hot mot de olika riksintressena 

och andra skydd kan vara efterfrågan 

på annan markanvändning som 

motverkar syftet med skydden. Genom 

en mer reglerad användning av markoch 

vattenanvändningen inom området 

skapas en större möjlighet att kombinera 

de motstående intressena till en hållbar 

helhet. 

TANKAR FÖR FRAMTIDEN 

• 

Riksintressena säkerställer att de värden 

som gör Åbyfjorden unikt bevaras 

och ska därför alltid beaktas vid ingrepp 

i miljöerna.

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

19 

Röd 

Rågårdsdal 

Svee 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 


Riksintressen 


Bro 

Brodalen 

Riksintresse enl. 4 kap 

1-3,8§§MB 

Riksintresse Friluftsliv 

Riksintresse Kulturmiljövård 

Riksintresse Naturvård 

0 0.5 1 1.5 § 

2 

km 

FÖRUTSÄTTNINGAR


NATURMILJÖ 


Sprickdalslandskapets dalgångar övergår 

successivt från vikar, fjordar och strandängar 

till odlingsmarker längre in över 

land. Tillgången till naturlandskapet och 

strövområden är en mycket viktig del av 

livskvaliteten för kommunernas invånare 

och utgör ett viktigt skäl för inflyttning 

samtidigt som det är viktigt för besöksnäringen. 

Behovet av att vårda, skydda, 

bevara och ta hänsyn är därför starkt i 

många naturområden. Miljöbalken (MB) 

skall därför tillämpas så att värdefulla 

naturmiljöer skyddas och vårdas och så 

att den biologiska mångfalden bevaras. 

Natura 2000 (MB 7:27) 

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest 

skyddsvärda områden och skapades för 

att hejda utrotningen av djur och växter 

samt för att förhindra att deras livsmiljöer 

förstörs. Alla Natura 2000 områden 

är klassade som riksintressen enligt 4 

kap 8§ MB (se karta, s. 22). 

Skyddet innebär att det krävs tillstånd 

enligt 7 kap 28a § MB för att bedriva 

eller vidta åtgärder som på betydande 

sätt kan påverka miljön i ett utpekat 

Natura 2000 område. Bestämmelsen om 

tillstånd kan även gälla för verksamheter 

som bedrivs utanför ett Natura 2000 

område om detta medför en betydande 

påverkan på naturområdet. Bevarandeplaner 

finns framtagna för samtliga Natura 

2000 områden och bevarandeplanen 

för Åbyfjorden uppdateras av länsstyrelsen 

i samband med att den fördjupade 

översiktsplanen tas fram. 

Inom planen omfattas hela vattenområdet 

av Natura 2000, nedan nämns de 

naturvärden som har en bevarandestatus 

inom Åbyfjorden. 

• 

Skyddade habitat 3 : Estuarier och 

sandbottnar som blottas vid lågvatten, 

stora grunda vikar och sund, rev, 

vegetationsklädda havsklippor, salta 

strandängar, torra hedar (alla typer), 

3 För en mer detaljerad förklaring till de olika skyddade 

habitaten, se bilaga 1 Bevarandeplan för Natura 2000 

område. 

20 

klippvegetation på silikatrika bergssluttningar, 

pionjärvegetation på sili- 

katrika bergytor. 

Naturreservat 

Naturreservaten inom planområdet har 

tillkommit genom beslut av länsstyrelsen. 

Varje reservat omfattas av förordnande 

som innehåller avgränsningar av 

området samt föreskrifter om skötsel 

och vilka åtgärder som är förbjudna att 

vidta inom respektive område. Länsstyrelsen 

får meddela dispens från en del av 

föreskrifterna om det finns särskilda skäl 

och så länge det inte strider mot reservatets 

syfte.

Naturreservat är ett område med stor 

betydelse för människan, flora, fauna, 

eller är av intresse ur ett geologiskt 

perspektiv. Naturreservat är den mest 

effektiva och användbara skyddsformen 

för bevarande av större naturområden. 

Inom planområdet omfattas Bua Hed, 

Åby och Näverkärr av förordnanden som 

naturreservat (se karta, s. 22). 

• Bua Hed 

Bildat 1977 är Bua hed en av de mest 

välbevarade kustljunghedarna i Bohuslän. 

Den c:a 80 hektar stora heden 

ligger på en sandavlagring vilket gör att 

vegetationen är mycket slitagekänslig. 

Ljung uppblandad med kråkris dominerar 

växtligheten men här och var finns 

partier med lavrik gräshed. Mellan 

uppstickande bergknallar utmed stränderna 

finns många fina badstränder och 

från höjderna har man en magnifik utsikt 

över fjordlandskapet. 

Vy från naturreservatet Bua Hed. 

• Åby 

Åby var från början ett naturvårdsområde 

som bildades 1989 och utgörs 

av ett strandparti längs västsidan av 

Åbyfjorden. I den kuperade terrängen 

med omväxlande miljöer som barr- och 

lövskog, bäckraviner samt bergspartier 

med rasbranter har man uppfört en 

anläggning för utrotningshotade djur. En 

del av anläggningen är mot avgift öppen 

för allmänheten. Här kan besökare få 

se många exotiska djur, alla på gränsen 

till utrotning. Även inhemska djurarter 

som utter, lodjur och järv ingår i detta 

räddningsprojekt, där yttersta avsikten 

är att genom uppfödning och utplante- 

21 

ring stärka vilda stammar av respektive 

art. Anläggningen har blivit känd under 

namnet Nordens Ark och är unik för 

Sverige. 

• Näverkärr 

Naturreservatet Näverkärr som ligger 

på Härnäsets sydvästligaste del bildades 

1964 vid gården Näverkärr som är 

känd från 1500-talet. Här består naturen 

av hällmarkslandskap med vindskyddade 

sprickdalar. I dalarna finns odlingsmarker 

och den stora sevärdheten: 

En storvuxen kustlövskog som är unik 

i Sverige, främst sett till tätheten och 

antalet rödlistade arter. Floran är rik 

i reservatet, både i lövskogen och på 

ängsmarkerna. I skogen finns dessutom 

en lavflora som är ovanligt rik för västkusten. 

Näverkärrsreservatet har många 

bra badplatser, och i Karlsvik kan man 

ankra med båt. 

Gullviva i Näverkärr. 

Landskapsbildsskydd 

Inom planområdet finns ett område med 

förordnanden om landskapsbildsskydd 

enligt 19§ i dåvarande naturvårdslagen 

(se karta, s. 22). Landskapsbildsskyddet 

förordnades av länsstyrelsen i vissa 

områden med syfte att reglera bebyggelse, 

vägar och andra anläggningar som 

kan påverka landskapsbilden negativt. 

Landskapsbildsskyddet infördes innan 

begreppet riksintresse fanns och den 

FÖRUTSÄTTNINGAR


Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

22 

Röd 

Rågårdsdal 

Svee 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 


Övriga intressen 


! ! 

! ! ! ! 

Naturreservat 

Natura 2000 

Bro 

Brodalen 

Landskapsbildsskydd 

0 0.5 1 1.5 2 

km §

främsta anledningen var att man skulle 

kunna skydda större områden utan att 

behöva bilda reservat. Landskapsbilden 

är ett lite diffust begrepp men handlar i 

princip om den visuella upplevelsen av 

ett landskap med en särskilt värdefull 

helhetskaraktär. Den visuella upplevelsen 

av landskapet utgörs av summan 

och samverkan mellan olika landskapselement. 

Dessa kan vara terrängformer, 

åkrar, alléer, bebyggelse, vägar eller 

olika naturtyper. Det innebär att det 

krävs tillstånd för att till exempel bygga 

ett nytt bostadshus i ett sådant område. 

Begreppet finns inte med i miljöbalken, 

men bestämmelserna gäller så länge 

länsstyrelsen inte beslutat om något annat. 

Norra delen av Åbyfjorden är det 

område som omfattas av landskapsbildsskyddet. 

Skyddade områden 

Värdefulla naturområden kan skyddas 

genom förordnanden enligt Miljöbalken. 

De typer av skyddade områden 

som finns inom Åbyfjorden är listade på 

följande sidor. 

Biotopskyddsområde (MB 7:11) 

Biotopskyddsområden är mindre markområden 

som utgör livsmiljö för hotade 

djur- eller växtarter. Inom området för 

den fördjupade översiktsplanen finns 

fyra utpekade biotopskyddsområden. 

Utöver dessa gäller ett generellt biotopskydd 

för ”småbiotoper” i jordbrukslandskapet 

t.ex. stengärdsgårdar och 

åkerholmar (se karta, s. 26). 

Naturvårdsavtal 

Naturvårdsavtal är en form av frivillig 

avsättning av skog som inte har stöd i 

någon specifik lagtext. Inom området för 

den fördjupade översiktsplanen finns på 

sotenässidan en plats där naturvårdsavtal 

tecknats, Kärr 1:4 (se karta s. 27). 

Ekologiskt särskilt känsliga områden 

Mark- och vattenområden som är särskilt 

känsliga från ekologisk synpunkt 

ska enligt miljöbalken ”så långt möjligt 

skyddas mot åtgärder som kan skada 

naturmiljön”. Detta gäller framförallt 

följande områdestyper: 

23 

• Naturbetesmark, slåtterängsrester, är 

jordbruksmark som främst används för 

bete åt främst idisslare som nötkreatur, 

får och getter. Slåtterängsrester är områden 

där man förr avverkat hö. 

• Småbiotoper i odlingslandskapet, är 

åkerholmar, diken och odlingsrösen som 

ofta fungerar som livsrum och skyddade 

vägar för djur och förbindelseleder 

för arters spridning i ett fragmentiserat 

landskap. 

• Ädellövskogar, de mest artrika 

skogarna i Sverige med de inhemska 

trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, 

fågelbär, lind och lönn. 

• Värdefulla odlingslandskap, områden 

som skapats av människan och naturen 

under flera hundra år. 

• Sötvattensamlingar och våtmarker, 

kärr etc, är områden där vatten finns 

nära, under, i eller strax över markytan 

och har stor ekologisk betydelse för 

flora och fauna som är anpassade till 

dessa fuktiga förhållanden. 

• Vattendrag, sötvattenmassa som drivs 

från högt belägna punkter ut i sjöar och 

hav. 

• 

Reproduktionsområden i havet, områden 

där förutsättningarna för reproduktion 

är som bäst. 

Utöver dessa kan det handla om andra 

områden som av olika anledningar 

är särskilt instabila eller känsliga för 

störningar alternativt inrymmer hotade 

växt- eller djurarter. 

Länsstyrelsen har genomfört en inventering 

av ängs- och hagmarker i länet. 

Inom området för den fördjupade översiktplanen 

för Åbyfjorden har det identifierats 

36 betesmarker som helt eller 

delvis hamnar inom området (se karta, 

s. 27). 

Länsstyrelsen har tagit fram ett bevarandeprogram 

för odlingslandskapets natur- 

och kulturmiljövärden där man pekat ut 

11 områden som helt eller delvis hamnar 

inom området för den fördjupade över- 

FÖRUTSÄTTNINGAR


siktsplanen. Det rör sig om odlingslandskap 

där åker omväxlar med riklig 

förekomst av naturliga betesmarker och 

ängar, kombinerat med spår av äldre 

odlingar och byggnader (se karta, s. 27). 

Länsstyrelsen har även låtit genomföra 

en inventering av områden med värdefull 

ädellövskog i länet. Inom området 

för den fördjupade översiktplanen för 

Åbyfjorden har det identifierats 69 

24 

stycken ädellövskogsområden med höga 

naturvärden (se karta, s. 27). 

I Skogsvårdsstyrelsens register över 

nyckelbiotoper finns i området kring 

Åbyfjorden idag 24 områden registrerade 

som nyckelbiotoper och 21 områden 

registrerade som naturvärden. Nyckelbiotoper 

har ett högt naturvärde, men inget 

formellt skydd (se karta, s. 26).

Länsstyrelsen gör bedömningen att vattendrag 

med reproduktion av havsöring 

utgör ekologiskt särskilt känsliga och 

skyddsvärda naturmiljöer. Inom området 

för den fördjupade översiktplanen för 

Åbyfjorden finns 5 vattendrag som är 

öringförande, bland annat Bärfendalsälven 

och Lundebäcken (se karta, s. 26). 

Åbyfjordens ekologiskt känsliga havsmiljöer 

är främst grundområden 0-6 meter 

samt områden för hummerns reproduktion. 

Dessa områden, som är särskilt 

känsliga ur ekologisk synpunkt, är de 

inre vattenområdena av Åbyfjorden. 

ANALYS 

Åbyfjorden har med sina höga naturvärden 

en stor potential som besöksmål för 

till exempel vandring, fågelskådning, 

sportfiske, klättring och bad. Som reproduktionsområde 

är Åbyfjorden viktig för 

fisk och som häcknings- och rastningslokal 

för många fågelarter. Åbyfjorden 

har även potential för vattenbruk, ett 

exempel är musselodling som bedrivs 

där idag men detta kan stå i konflikt med 

andra intressen. Det finns även möjlighet 

att skapa attraktivt boende längs med 

Åbyfjorden. Det är dock viktigt att man 

inte förtar de värden som finns genom 

en allt för stor och spridd bebyggelseutveckling, 

då en av Åbyfjordens största 

potential ligger i dess orördhet. 

Generellt kan alla naturtyper i området 

för den fördjupade översiktsplanen hotas 

av olika former av exploatering. Det kan 

röra sig om byggande av vägar, bostäder, 

båthamnar, bryggor med mera. Naturtyper 

som ängar och hagar, småbiotoper 

samt värdefulla odlingslandskap hotas 

alla av ett minskat jordbruk med igenväxning 

som följd. Ädellövskogar kan 

hotas av avverkning, inte enbart vid 

direkta exploateringar utan även som 

en följd av exploatering t.ex. när träd 

tas ner för att skapa en bättre utsikt för 

bostäder. Sötvattensamlingar, våtmarker 

och öringförande vattendrag hotas 

alla av markavvattning vid olika former 

av exploatering. Dessa miljöer hotas 

även av övergödning från jordbruk och 

enskilda avlopp samt olika former av 

miljögifter. 

25 


• Ingen bebyggelse ska planeras inom 

värdefulla biotoper, t.ex. ädellövskog, 

våtmarker mm. 

• Nya bryggor och båtplatser ska 

lokaliseras vid redan befintliga bryggor 

och småbåtshamnar. Orörda och oexploaterade 

områden ska därmed inte tas i 

anspråk för nya bryggor. 

• På vilket sätt används naturreservaten 

och på vilket sätt kan dess värden tillvaratas 

och nyttjas? 

• Det är viktigt att ha kvar orörda/obebyggda 

områden i naturlandskapet. Vilka 

områden och utsiktsplatser är ”särskilt” 

vackra och bör därmed bevaras och 

undantas från bebyggelse eller annan 

förvanskning? Vad gör dessa platser 

speciella? 

• Landskapsbilden utmed hela fjorden 

ska beaktas. Vilket värde har landskapsbilden 

inom området och hur bör den 

värnas? Vad är karaktäristiskt för landskapsbilden 

runt Åbyfjorden? Vilken 

karaktär är viktig för dig att bevara? 

• Detta ger Åbyfjorden karaktär… 

• Detta försämrar Åbyfjordens karaktär… 

• 

Vilka naturområden vistas du mest i? 

• 

Hur kan lokalsamhället bidra till 

att bevara ängs- och hagmarker runt 

Åbyfjorden? 

FÖRUTSÄTTNINGAR


Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

26 

Röd 

Rågårdsdal 

Svee 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 


Naturmiljö 


Avgränsning 


Biotopskydd 

Nyckelbiotoper 

Bro 

Brodalen 

Våtmarksinventering 

Naturvärden 

Öringförande vattendrag 

§ 

0 0.5 1 1.5 2 

km

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

27 

Röd 

Rågårdsdal 

Svee 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 


Naturmiljö 


Avgränsning 


Ängar och hagar 

Ädellövskog 

Bevarandevärda 

odlingslandskap 

Sumpskog 

Bro 

Brodalen 

Naturvårdsavtal 

§ 

Kärr 1:4 

0 0.5 1 1.5 2 

km 

FÖRUTSÄTTNINGAR


KULTURMILJÖ 


Kulturmiljön är enkelt uttryckt vår gemensamma 

historia så som den avspeglar 

sig i landskapet och bebyggelsen 

runt omkring oss. I 8000 år har området 

kring Åbyfjorden bebotts och nyttjats av 

människor, där kulturmiljöerna ger oss 

perspektiv på vad området har varit jämfört 

med hur det är idag samtidigt som 

det utgör ett avstamp för vad det kan bli 

i framtiden. 

Värnandet av kulturarvet, kulturmiljövård, 

syftar till att slå vakt om platser, 

byggnader eller lämningar som kan 

berätta om livet förr. Vissa platser kan 

vi kanske uppleva, förstå och njuta av 

enbart genom ett flyktigt besök medan 

andra kräver större bakomliggande 

kunskap. Kulturmiljön är i högsta grad 

en ändlig resurs. Man kan, som ett 

exempel, inte återskapa det genuina 

fiskeläget, men man kan slå vakt om och 

bevara de delar i ett existerande äldre 

kustsamhälle som berättar om livet förr 

och samhällets utveckling fram till idag. 

Fornlämningar 

Fornlämningar är spåren efter en varaktigt 

övergiven mänsklig verksamhet (se 

karta, s. 33). Det kan till exempel vara 

boplatser, gravfält, ruiner och kulturlager 

i medeltida städer. Lagen anger 

inte hur gammal en lämning måste vara 

för att anses som fornlämning men ett 

skeppsvrak räknas som en fornlämning 

100 år efter förlisningen. 

Fornlämningar är skyddade enligt lag 

om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). 

Detta gäller såväl redan kända som 

ännu ej påträffade fornlämningar, både 

på land och under vattenytan. Lagstiftningen 

syftar till att i första hand bevara 

fornlämningarna för kommande generationer. 

Vikt läggs också vid att fornlämningarna 

ska kunna förstås och upplevas 

i landskapet, och därför omfattas även 

området runt omkring fornlämningarna 

av lagskyddet. 

28 

Naturlandskapet 

När inlandsisen drog sig tillbaka och 

landet höjdes ur havet skapades de spår 

vi ser i dagens landskap i form av fint 

slipade hällar, jättegrytor och isräfflor 

på bergen som visar vilken riktning isen 

rörde sig. Risö som ligger ute i fjorden 

har en underlig form och ett udda 

utseende och är troligtvis en rest från 

istiden. 

Kulturmiljöer 

Kulturmiljöerna runt Åbyfjorden har 

spår efter människors verksamheter 

genom årtusenden som det går att följa 

ända tillbaka till stenåldern. 

Under stenåldern täckte havet en stor 

del av Sotenäset, Härnäset och Stångenäset 

och därför ligger många av de 

boplatser som hittats högt i terrängen på 

båda sidor om fjorden. De ligger som ett 

pärlband längs fjordens sträckning med 

de äldre högt i terrängen och de yngre 

lägre i landskapet. Kökkenmöddingar 4 

är funna vid Röe på Härnäset och dessa 

gamla komposter och avfallsanläggningar 

kan berätta om vilken föda människor 

levde av. 

Under den yngre stenåldern ca 4000- 

1800 f. kr påbörjades människans 

omvandling av naturlandskapet till ett 

kulturlandskap genom att röja upp små 

ytor för odling. Men den viktigaste försörjningen 

var troligen betesdjur, fiske 

och jakt. Spåren efter dom ser vi i form 

av dösar, gånggrifter och hällkistor, även 

kallat stenkammargravar, vilka dyker 

upp under stenåldern och tolkas av 

arkeologer som markering av äganderätt 

och territorieanspråk. 

Bronsålderns signum är hällristningar 

och på sotenäset finns det fullt av hällar 

med figurer och bilder som representerar 

en stor del av bronsåldern och början på 

järnåldern. Under stenålder och bronsålder 

var klimatet varmt med ett djur och 

växtliv som senare kom att förändras. 

4 Kökkenmöddingar är ett danskt ord som betyder 

avfallshög.

Det som vi kallar järnåldern sträckte 

sig från århundradena före Kristus till 

tidig medeltid och under denna period 

infaller vikingatiden. Vid det här laget 

är Åbyfjorden segelbar en bit upp mot 

Dingleslätten men med tiden förändras 

det och går från hav till ängsmarker. 

Begynnelsen till nutidens kulturlandskap 

med en blandning av åker och ängar 

uppstod först under 500-talet f.kr. Då 

inträdde även en kallare period vilket 

gjorde det omöjligt att ha djuren ute om 

vintern. Eftersom man behövde foder till 

djuren under vintern skapades ängarna 

som sedan var stommen i kulturlandskapet 

under flera århundraden men som 

vid 1900-talets slut nästan helt försvunnit. 

De första skrivna källorna från området 

kommer från medeltiden och är från Åby 

som blir ett säteri 1307. För att hitta 

original måste man gå till Oslo eftersom 

området tillhörde Norge. Området 

var oroligt under en lång tid och tillsammans 

med bland annat digerdöden 

lämnades områden övergivna och nya 

ägarkonstellationer gjorde att gårdar 

slogs samman eller överläts till annan 

ägare. En lång rad av stormän bodde på 

Åby som också fungerade som omlastningsplats. 

Varor kom med båt till Åby 

och lastades om för vidare transport upp 

genom Bärfendalen och Dingleslätten. 

Det finns tecken på att Åby från början 

var en befäst gård. 

På lysekilssidan är Bro kyrkby en 

central ort i området med sin medeltida 

kyrka. Första gången Bro kyrka nämns i 

skriftliga källor är runt 1350 men inventeringar 

har visat att kyrkan antagligen 

är uppförd under 1100-talet. Troligen har 

den haft en eller flera föregångare, men 

kanske på annan plats. Kyrkan byggdes 

om i slutet på 1600-talet och fick då en 

utpräglad barockkaraktär. 

På Härnäset finner vi också en annan befäst 

gård, Röe gård som är samtida med 

5 Vrickning är ett sätt att framföra en båt med endast en 

åra, har mest förekommit på västkusten eller i någon 

trång farled där det inte fanns plats för att ro en båt. 

29 

Åby och tillsammans har de bildat ett lås 

över Åbyfjorden. Fjorden var transportleden 

mellan hav och inland men också 

över fjorden roddes och vrickades 5 det. 

Mellan Röe gård och Röd fanns färjetransport 

och åtminstone så fanns det 

gästgiveri på Rödsidan där man kunde 

rasta och byta häst för resan vidare mot 

Tossene. Allt eftersom den grunda viken 

på härnäsetsidan grundade upp flyttades 

transportleden till Vrångebäck. 

Sillperioderna har kommit och gått och 

periodvis har människor kommit till 

Bohuskusten från när och fjärran för att 

fiska eller arbeta vid trankokeri. Två 

fiskelägen utmed Åbyfjorden växte fram 

under 1500-talet, ett vid Traelsand, Bua 

Hed och ett vid Skiöldenborg på Härnäset. 

Stenhuggeriet blev en hel industri som 

varade i över 150 år och spåren från den 

perioden kan ses längs hela fjordens 

sträckning, främst på sotenässidan i 

form av utlastningskajer och stenbrott. 

En hel kultur växte fram ur mötet mellan 

fiskare och stenhuggare. 

Värdefulla kulturmiljöer 

I Lysekils kommun finns ett Kulturminnesvårdsprogram 

från 1992 som beskriver 

kommunens historia från forntid till 

nutid och där utvalda och inventerade 

kulturmiljöer redovisas. De redovisade 

miljöerna är valda för att belysa kulturutvecklingen 

under olika tidsperioder. 

Hela miljöer där de historiska lämningarna 

från olika tider är särkilt tydliga 

valdes. 

Sotenäs kommun saknar ett kommunövergripande 

kulturmiljöprogram som 

beskriver och värderar kommunens 

värdefulla kulturmiljöer. Bohusläns 

museum har däremot tagit fram ett kulturmiljöunderlag 

som ger en samlad och 

uppdaterad bild av Sotenäs kommuns 

kulturmiljöer och deras värden. 

FÖRUTSÄTTNINGAR


Utifrån ovanstående material finns det 

några områden på båda sidor om fjorden 

som har pekats ut som särskilt värdefulla: 

Brodalen - ett gammalt centrum 

Dalgången från Brodalen mot Brofjorden 

och utlöparna mot Åbyfjorden utgör 

en tidig centralbygd av betydelse. Brofjorden 

har långt in i historisk tid varit 

segelbar ända upp till Bro. Det strategiska 

läget var viktigt för utvecklingen 

som centralbygd. Området innehåller en 

mängd olika lämningar från olika tider 

och verksamheter. Det finns ett rikt och 

varierat fornlämningsbestånd från sten- 

brons- och järnålder. På Brobergskullen 

ligger resterna av en kastal från 1100-talet. 

Bro kyrka har medeltida ursprung. 

Tre storgårdar dominerar bebyggelsehistorien, 

Broberg, Vese, och Röe. Röe var 

en befäst gård på 1400-talet. Delar av 

området är av riksintresse för kulturminnesvården. 

Fågelviken 

På Härnäset mot Åbyfjorden ligger Fågelviken. 

Här har stenhuggerinäringen 

från 1800- talets sista decennier haft ett 

centrum fram till 1950-talet då stenbrottsverksamheten 

lades ner. Miljön 

utgörs idag av det övergivna stenbrottet 

med stora mängder skrotsten och tydliga 

lämningar av verksamheten samt den 

välbevarade bolagsbebyggelsen som ligger 

i dalgången mellan bergen ner mot 

Fågelviken. Bebyggelsen utgörs bland 

annat av stenhuggarbostäder, disponentbostad, 

matsal och ett Folkets Hus 

uppfört år 1907. Härnäsets Folkets Hus 

är byggnadsminne. 

Härnäsets Folkets hus som är ett byggnadsminne. 

30 

Näverkärr, Slävik, Bubacka 

Ytterst på Härnäset ligger den gamla 

gården Näverkärr i ett välbevarat och 

ålderdomligt landskap. Näverkärr finns 

omnämnd redan på 1300-talet. I en dalgång 

mot norr vid Sköllbergsvik finns 

lämningarna av fiskeläget Skioldenborg 

från 1500-talets sillfiskeperiod. I norra 

delen av Näverkärrsdalen ligger fyra 

identiskt lika bostadshus uppförda som 

stenhuggarbostäder. 

Åby 

Välbevarat kulturlandskap med höga 

kulturvärden. Miljön är uttagen som 

riksintresse för kulturmiljövård. Fornlämningsbilden 

visar på en lång brukarkontinuitet 

med flera välbevarade och 

unika fornlämningsobjekt. Säterimiljö 

med lång historia och byggnadsminnesklassade 

byggnader. 

Risö 

Liten ö som i sin helhet täcks av välhävdad 

betesmark. Öns välbevarade förhistoriska 

gravar visar på ett nyttjande 

som gravfält från och med järnålder. Det 

finns även lämningar som visar på öns 

funktioner under historisk tid. Under 

sommaren utgör Risö ett utflyktsmål 

med badstrand för båtburna besökare. 

Bua Hed 

Bua hed är idag ett naturreservat och 

ett mycket populärt besöksmål. Vid den 

sydligaste stranden (Bua Håle, Östra 

Rörvik) finns husgrunder, rester efter 

bebyggelse från säsongsfiskare, troligen 

från 1500-talets slut. Fynd av bl.a. lergodsskärvor 

av hushållskärl och glaserade 

skärvor från kakelugnar, fönsterglas, 

kritpipor m.m. talar för detta. Jens Nilssøn 

nämner på 1500-talet att Traelsand 

var ” it fikeleye”. Närmast stranden 

Viken vid Bua Hed naturreservat.

finns lämningar efter trankokerier (Askum 

107), bryggor, grumsedamm m.m. 

På 1700-talet anlades tre skärgårdsverk 

här. Trälsand är ett åskådligt exempel på 

sillfiskeperiodernas industri och bebyggelse. 

Med hänsyn till landskapets 

känsliga karaktär där lämningarna löper 

stor risk att förstöras ytterligare, främst 

i samband med sommarturismens nyttjande 

av området, måste fornlämningsskyddet 

förstärkas. 

Vägminnen 

I vägminnesvårdsprogrammet, framtaget 

av Vägverket i samarbete med länsstyrelse, 

Göteborgs museer och Bohusläns 

museum (1991), är vägarna 852, 853 och 

854 utpekade som vägminnen, det vill 

säga objekt eller miljöer som är väghistoriskt 

värdefulla. 

31 

Marinarkeologi 

En marinarkeologisk inventering av 

Åbyfjorden har aldrig gjorts men möjligheten 

att hitta något vid en eventuell 

inventering måste dock anses som stor. 

Ortsnamn och historiska källor antyder 

omfattande maritim verksamhet i området 

som kan ha avsatt spår under vattnet. 

Vattenområdet i anslutning till både Åby 

och Röe kan innehålla vrak, bryggor och 

annat av arkeologiskt intresse. 

ANALYS 

Kulturmiljön har en viktig roll i att 

beskriva och förklara varför kommunen 

har växt fram med den struktur som 

finns idag, varför det finns byggnader 

och vägar på vissa platser och varför 

vissa samhällen har blivit större än 

andra. Kulturmiljön är en ändlig resurs 

FÖRUTSÄTTNINGAR


som kan försvinna om den inte förvaltas 

på rätt sätt. Det kan finnas flera hot mot 

dessa värden som exempelvis skogsbrukets 

avverkningsmetoder, nybyggnationer 

och slitage efter någon fritidsaktivitet. 

Detta behöver inte innebära ett 

hinder för utveckling men för att kunna 

motverka dessa hot är det viktigt att hänsyn 

tas till kulturmiljövärden vid förändringar 

av markanvändningen. 

Det finns stora möjligheter att uppmärksamma 

kulturmiljön och göra 

den tillgänglig för allmänheten. Vandringslederna 

som finns i kommunerna 

är redan idag en vandring genom ett 

värdefullt kulturlandskap med bland 

annat flera fornlämningar som ligger 

utmed Åbyfjorden. Med exempelvis 

informationsskyltar längs med leder osv. 

kan kulturmiljön uppmärksammas och 

göras mer levande och närvarande. Även 

förbättrad information via kommunernas 

hemsidor är ett sätt att belysa kulturmiljöerna 

och sprida turismen till större 

delar av kommunerna. 

32 


• Utpekat kulturhistoriska miljöer ska 

bevaras och säkerställas för framtida 

generationer att ta del av. 

• På vilka sätt kan man utveckla och 

nyttja kulturmiljön runt Åbyfjorden så 

att den görs tillgänglig för alla? Exempelvis 

genom tydligare information och 

skyltar. 

• Hur går det att kombinera en utveckling 

av friluftsliv och turism tillsammans 

med kulturmiljön? 

• Vilka områden är för dig speciella 

och typiska för området runt Åbyfjorden? 

Vad är det speciella/viktiga med 

just det området? Vilka ingrepp/förändringar 

skulle kunna försämra det området? 

• Hur kan marinarkeologin i Åbyfjorden 

nyttjas och utvecklas för att bli en 

del av en tillgänglig kulturmiljö?

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

33 

Röd 

Rågårdsdal 

Ingeröd 

Röe 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 

Bro 

Brodalen 


Kulturmiljö 


Avgränsning 


Riksintresse 

Kulturmiljövård 

Kommunalt värdefulla 

kulturmiljöer 

! Fornlämningar 

Byggnadsminne 

§ 

0 0.5 1 1.5 2 

km 

FÖRUTSÄTTNINGAR


VATTENMILJÖN 


En stor och mycket viktig del av planområdet 

består av vatten vars ansvarsområde 

delas i mitten med kommungränsen 

mellan Sotenäs och Lysekil. 

Hela vattenområdet har Natura 2000 

skydd vars syfte och definition beskrivs 

närmre i avsnittet om Naturmiljön. I 

samband med arbetet med den fördjupade 

översiktsplanen uppdaterar länsstyrelsen 

den bevarandeplan 6 som finns för 

Natura 2000 området. Bevarandeplanen 

ger en beskrivning av området och dess 

värde samt vad som krävs för att de värdena 

ska finnas kvar. 

Den fördjupade översiktsplanen utgör 

ett pilotprojekt inom Hav möter Land 

vilket är ett projekt mellan kommuner 

och organisationer från Danmark, 

Sverige och Norge för Kattegatt-Skagerrak 

regionen. Inom projektet Hav 

möter Land ska det tas fram en metod 

för kartläggning av naturtyper under 

vattenytan och hur dessa ska värderas. 

Kartläggningen sker med hjälp av bland 

annat dykningar och analyser av botten. 

Denna karterings- och värderingsmetod 

skall prövas i Åbyfjorden vilket kommer 

ge viktig kunskap om hur det ser ut på 

botten och vilka värdefulla områden som 

finns där. Kunskapen används sedan vid 

planeringen av exempelvis nya bryggor 

eller andra vattenaktiviteter för att 

undvika att man skadar eller gör negativ 

påverkan på någon värdefull naturtyp 

under vattnet. Inventeringen kommer att 

genomföras av länsstyrelsen i slutet av 

sommaren 2012. 

6 För mer information se bilaga 1, Bevarandeplan för 

Natura 2000 område. 

34 

Inom Åbyfjorden finns det idag ett område 

där det bedrivs musselodling. Musselodlingarna 

ses av många som ett fult 

inslag i landskapet (bild på musselodling) 

men har samtidigt en positiv inverkan 

på kustvattenkvalitén. Sedan slutet 

av 40-talet har mängden näringsämnen 

som når havet ökat kraftigt vilket har lett 

till övergödning och en ökad produktion 

av växtplankton. Döda plankton som faller 

ner till botten orsakar syrebrist och 

så kallad bottendöd vid nedbrytningen. 

Där har musslorna en viktig roll som en 

styrande/kontrollerande faktor i ekosystemet, 

då deras föda till största delen 

utgörs av växtplankton och på så sätt tar 

de indirekt upp och lagrar näringsämnena. 

Samtidigt som det finns positiva effekter 

finns det också en del negativa effekter 

av musselodlingarna. Under själva 

musselodlingen blir det en ansamling av 

avfallsprodukter, bestående av avföring 

och nedfallna individer på botten, detta 

påverkar sammansättningen av djursamhället 

så att mångfalden av bottendjurarter 

oftast blir mindre än i omgivningen. 

Sammanfattningsvis är miljöeffekterna 

av musselodlingar huvudsakligen positiva. 

Eventuella sedimenteringsproblem 

på botten kan undvikas genom att man 

förlägger odlingarna i områden med god 

vattenomsättning. Det går även att byta 

mellan platser så att bottnen återhämtar 

sig. Vid planering av musselodlingar bör 

tillgången till vägar och bryggor vara 

god för att man lätt ska kunna transportera 

de skördade musslorna vidare.

En stor påverkansfaktor för Åbyfjordens 

vattenkvalitet är tillrinningen av näringsämnen 

via Bärfendalsälven. Älven 

kantas huvudsakligen av jordbruksmark 

som läcker näringsämnena kväve och 

fosfor vilket kan bidra till övergödning i 

fjorden. Länsstyrelsen i Västra Götaland 

har tagit fram rapporten ”Många bäckar 

små, Små bohuslänska bäckars transport 

av kväve och fosfor till Skagerrak, rapport 

2005:49”. 

I rapporten beskrivs tillståndet för 

fosfor- och kvävenivåerna i Bärfendalsälven. 

Fosfornivåerna har minskat 

sedan perioden 1993-2003 men ligger 

fortfarande i klass 4 vilket är en mycket 

stor avvikelse från referensvärdet enligt 

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 

Värdet har den senaste tiden legat under 

det värde som anges i miljömålet. 

Kväve nivåerna i Bärfendalsälven har 

förbättrats men älven ligger i klass 3 enligt 

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 

vilket motsvarar en stor avvikelse 

från referensvärdet. Miljömålet är 21,23 

ton per år vilket är långt ifrån dagens 

nivåer på 36,9 ton kväve per år, det är 

viktigt att trenden bryts för att komma 

ner till miljömålets nivåer. 

Utöver olika påverkansfaktorer finns 

det flera förordningar och skydd som 

gäller för strand- och vattenområdet vid 

Åbyfjorden. De som gäller för Åbyfjorden 

beskrivs nedan. 

Miljökvalitetsnormer för vatten 

Förordningen (2004:660) om förvaltning 

av kvaliteten på vattenmiljön innebär 

bland annat att de fem regionala vattenmyndigheterna 

ska fastställa kvalitetskrav 

i form av miljökvalitetsnormer 

för ytvatten, grundvatten och skyddade 

områden. Syftet med normerna är att tillståndet 

i våra vatten inte ska försämras 

och att alla vatten ska uppnå en bestämd 

miljökvalitet. En norm är helt enkelt ett 

uttryck för den lägsta miljökvalitén som 

kan godtas, den utgör en miniminivå. 

35 

Normerna omfattas av kvalitetskrav för 

ekologisk och kemisk ytvattenstatus 

samt ekologisk och kemisk grundvattenstatus. 

För Åbyfjorden är miljökvalitetsnormen 

att man ska uppnå god 

ekologisk och kemisk status till 2015. 

Vid den senaste mätningen för Åbyfjorden 

var det måttlig ekologisk status och 

god kemisk status, vilket betyder att det 

är främst den ekologiska statusen som 

behöver förbättras. 

Miljökvalitetsnormer för fi sk- och 

musselvatten 

I Åbyfjorden gäller miljökvalitetsnormer 

för musselvatten. Det är i förordningens 

2:a bilaga som gränsvärden och riktvärden 

för musselvatten i hela Västra Götalands 

län regleras. Med musselvatten 

menas kustvatten eller bräckt vatten som 

behöver skyddas eller förbättras för att 

göra det möjligt för musslor att leva och 

växa till i dessa vatten. Åbyfjorden utgör 

sådant musselvatten (se karta s. 37). 

Strandskydd (MB 7:13) 

Strandskyddet tillkom på 1950-talet med 

syftet att bevara allmänhetens friluftsliv, 

exempelvis trygga trygga allmänhetens 

tillgång till strandområdet. Idag har det 

även syftet att bevara land- och vattenområden 

för att de är värdefulla miljöer 

för växter och djur. Strandskyddet är 

generellt 100 meter från strandkanten 

både på land och från vattnet med undervattensmiljön 

inräknad och har på vissa 

ställen utökats till 300 meter. Längs 

Åbyfjorden är strandskyddet anpassat 

till terrängen och ligger därför mellan 

0-300 meter. 

För att få bygga, gräva eller anlägga 

något inom strandskyddat område krävs 

en dispens, ett undantag från förbudet i 

strandskyddsbestämmelserna. För att få 

dispens krävs ett särskilt skäl enligt lag 

samt att syftet med strandskyddet inte 

påverkas negativt. 

FÖRUTSÄTTNINGAR


ANALYS 

Vattenområdet utgör en stor del av 

planområdet för den fördjupade översiktsplanen. 

För att skydda och förbättra 

statusen för vattenområdet är det viktigt 

att det finns en samsyn för hur vattenområdet 

ska hanteras mellan kommunerna. 

Den fördjupade översiktsplanen får 

därmed en viktig roll genom att presentera 

kommunernas samsyn i frågan. 

För att både bibehålla och förbättra 

den ekologiska statusen på vattnet bör 

det finnas ett fortgående arbete med att 

upprätthålla miljökvalitetsnormerna för 

Åbyfjorden. Det finns flera faktorer som 

påverkar miljökvalitetsnormerna negativt. 

För de ekologiskt känsliga havsmiljöerna 

är övergödning från jordbruk 

och enskilda avlopp ett hot. För enskilda 

avlopp finns det krav som ställs för nya 

VA-lösningar inom Åbyfjorden, vilka 

redovisas i avsnittet Boende och näringsliv. 

Även direkta ingrepp i miljöerna 

så som byggande av bryggor är ett 

hot vilket även kan leda till en tillförsel 

av miljögifter. En tillförsel av flera nya 

enskilda bryggor har också en negativ 

inverkan på landskapsbilden om orörda 

områden tas i anspråk. Därför bör lämpligheten 

av att anlägga nya bryggor eller 

båtplatser inom oexploaterade områden 

utredas och främst lokaliseras vid redan 

befintliga bryggor och småbåtshamnar. 

Idag finns det inget område utpekat för 

vattenbruk inom Åbyfjorden, men då det 

finns en pågående verksamhet med musselodling 

är det lämpligt att i den fördjupade 

översiktsplanen hantera den frågan. 

En utgångspunkt för friluftslivet utmed 

fjorden är allmänhetens tillgång till 

strandområdet där strandskyddet spelar 

en stor roll. Längs Åbyfjorden finns det 

36 

långa partier med orörda strandområden 

vilket är viktigt att bevara. 

Strandskyddet är en viktig utgångspunkt 

för friluftslivet då det reglerar allmänhetens 

tillgänglighet till vattnet. Tillgången 

till alla de badplatser som finns längs 

fjorden och möjligheten att vandra längs 

med långa partier med orörda strandområden 

är en stor kvalité som måste bevaras. 

Den allt större efterfrågan på privata 

strandtomter och fler bryggor och båtplatser 

inom området är ett hot mot detta 

och därmed det rörliga friluftslivet. 


• Ny bebyggelse får inte uppföras inom 

strandskyddat område. 

• Strandområdena ska alltid vara tillgängliga 

för allmänheten. 

• Nya bryggor och båtplatser ska 

lokaliseras vid redan befintliga bryggor 

och småbåtshamnar. Orörda och oexploaterade 

områden ska därmed inte tas i 

anspråk för nya bryggor. 

• Finns det strandområden som skulle 

vara lämpliga som allmänna badplatser 

och/eller som kan göras mer tillgängliga 

genom exempelvis parkeringar? 

• 

Vad är din inställning till vattenbruk i 

Åbyfjorden, som exempelvis musselodlingar?

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

37 

Röd 

Rågårdsdal 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 

Avgränsning 



Avgränsning 


Strandskyddsgräns 

Musselvatten 

! Båtbryggor 

Bro 

Brodalen 

0 0.5 1 1.5 2 

km 

§ 

FÖRUTSÄTTNINGAR


RISKER 


I både Sotenäs och Lysekils översiktsplan 

finns flera olika faktorer kring 

miljöskydd, hälsa och säkerhet presenterade. 

Där finns beskrivningar kring 

luft, vatten, förorenad mark, buller och 

skredrisk med mera som kan påverka 

vid planering. Många av dessa faktorer 

påverkar även Åbyfjorden men är frågor 

som hanteras och ska hanteras i den 

kommunövergripande översiktsplanen. 

Nedan beskrivs de risker som inte ingår 

i övriga kapitel men som ändå är viktiga 

att ha i åtanke vid planering kring 

Åbyfjorden. 

Översvämningsrisk 

Det pågår för närvarande en global 

klimatförändring som förväntas avspegla 

sig i havsmiljön genom bland annat 

havsnivåhöjning. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningens 

bedömningar kommer 

havsnivåhöjningen att kunna uppgå 

till 0,88 meter inom de närmsta 80 åren. 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län tog 

under 2009 fram förslag till riktlinjer 

för fysisk planering kopplat till framtida 

havsnivåhöjning. Dessa innebär en 

rekommenderad lägsta grundläggningsnivå 

för bebyggelse med samhällsviktiga 

funktioner på +2,5 meter. Även för 

ny bebyggelse innebär riktlinjerna att 

lägstanivå för grundläggning bör vara 

+2,5 meter och att krav på riskanalys ska 

ställas vid nybyggnation på lägre nivåer. 

För nybyggnation av enklare byggnader 

kan en grundläggning på +1,50 godtas. 

För närvarande håller länsstyrelsen i 

Västra Götalands län och Värmlands län 

på att ta fram ett regionalt planeringsunderlag 

med fokus på översvämningsproblematiken 

i länen som heter ”Stigande 

vatten”. Planeringsunderlaget är tänkt att 

användas som en handbok för planering 

i områden med översvämningsproblematik 

och är i första hand inriktad på att 

vara ett stöd vid nybebyggelse. 

38 

Enligt den nya plan- och bygglagen 

(PBL) som trädde i kraft 2 maj 2011 ska 

planläggning ske med hänsyn till bland 

annat klimataspekter. Med den nya lagen 

införs också en möjlighet för kommunen 

att i en detaljplan reglera skyddsåtgärder 

för att motverka olyckor, översvämning 

och erosion. Detta görs genom att kommunen 

i detaljplanen anger att bygglov 

inte får ges förrän en viss skydds- eller 

säkerhetsanläggning har genomförts 

på tomten eller i området. Länsstyrelsen 

ska enligt kap. 11 i nya PBL inom 

ramen för sin tillsynsuppgift överpröva 

kommunens beslut att anta, ändra eller 

upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser, 

förhandsbesked eller bygglov 

om bebyggelsen kan antas bli olämplig 

med hänsyn till människors hälsa och 

säkerhet eller till risken för olyckor, 

översvämning eller erosion. 

Oljeutsläpp 

Längs västkusten finns det flera faktorer 

som gör att ett eventuellt oljeutsläpp 

når land mycket snabbare än på övriga 

kustavsnitt. Dessa faktorer är farledernas 

närhet till land, den förhärskande 

vindriktningen (SV-V) och havsströmmarnas 

riktning. För Åbyfjorden finns 

ytterligare en faktor med närheten till 

Brofjorden där Preems oljeraffinaderi 

ligger. Raffinaderiet tar emot knappt 11 

miljoner ton råolja per år via båt och när 

fartygen inväntar tillstånd att lägga till 

ligger de för ankar vid en ankringsplats 

precis söder om mynningen till Åbyfjorden. 

Sannolikheten för ett oljeutsläpp 

från tankfartygen anses inte stor men 

förödelsen vid en olycka är desto större. 

Marint skräp 

Mängder med avfall i havet, så kallat 

marint skräp, drivs årligen av strömmarna 

från källor utomlands till våra 

kustvatten och havsstränder. Det finns 

även verksamheter i Sverige som bidrar 

till det marina skräpet genom exempelvis 

plastskräp och plastpartiklar. Marint

skräp bedöms idag som ett stort miljöproblem 

och även orenat dagvatten från 

våra stadsmiljöer som sköljer med sig 

gummipartiklar med mera är en källa 

till förorening av vattendrag, sjöar och 

hav. För närvarande tar Naturvårdsverket 

fram en ny nationell avfallsplan 

där kommunerna i norra Bohuslän har 

uppmärksammat om att marint skräp bör 

behandlas inom ramen för planen. 

Analys 

Som rubriken ”Risker” antyder finns 

det en del faktorer som ska finnas i 

åtanke vid planeringen kring Åbyfjorden. 

Översvämningsproblematiken kan 

kännas avlägsen men ska hanteras för 

att ge en långsiktigt hållbar planering 

genom att hantera problemen i förebyggande 

syfte. Bebyggelse är en struktur 

som finns kvar länge i samhället och den 

skall även kunna användas av framtida 

generationer. 

Oljeutsläpp är en annan risk som också 

kan kännas avlägsen men där en handlingsplan 

för en eventuell katastrof bör 

finnas för att det ska vara möjligt att vid 

en akut situation agera fort i förebyggande 

syfte. Inloppet till Åbyfjorden är 

relativt smalt så exempelvis beredskap 

39 

med länsar som snabbt placeras över 

inloppet skulle minska intrånget av olja 

i fjorden. 

Marint skräp är både ett miljöproblem 

och ett estetiskt problem då stränderna 

inte blir lika attraktiva om de är fulla 

med skräp. Då källorna till skräpet som 

hamnar på västkustens stränder ligger 

långt härifrån är det en fråga som inte 

går att hantera lokalt. Istället är strandstädningen 

en viktig del av förvaltningen 

av våra kustvatten och havsstränder. 

Framförallt då båda kommunerna till 

stor del lever på en attraktiv kust. 


• Använda ”Stigande vatten” som en 

handbok vid framtida planering där det 

finns risk för översvämning. 

• Nybyggnation ska följa de rekommenderade 

lägstanivåerna för grundläggning. 

• 

Vad finns det för handlingsberedskap 

för eventuella oljeutsläpp idag? 

FÖRUTSÄTTNINGAR


BOENDE OCH NÄRINGSLIV 


Åbyfjorden och dess närområde präglas 

av en landsbygdskaraktär med spridd 

bebyggelse och små orter som främst är 

lokaliserade på bergssluttningarna utmed 

dalgångarna och vikarna. Lokaliseringen 

av orterna anses typiska för landskapet 

och härstammar så långt tillbaka som 

från stenåldern då en del fynd från både 

boplatser och gravfält har gjorts inom 

området. Åby säteri omnämns i skriftliga 

källor redan på tidigt 1300-tal som 

vittnar om att platsen varit förknippad 

med både kungamakt och adelssläkter. 

Både Sotenäs och Lysekils kommun har 

en stor andel så kallade delårsboende. 

Delårsboende är de fastighetsägare som 

inte är folkbokförda i kommunen utan 

använder sin fastighet som ett andra hem 

eller fritidsboende under vissa delar av 

året, främst sommarmånaderna. Andelen 

taxerade fritidshus sett till hela 

bostadsbeståndet är också hög, knappt 

50 %, men samtidigt har det under en 

längre tid även skett en omvandling av 

helårsbebodd bebyggelse, även kallat 

åretruntbostäder, till att enbart användas 

som fritidsboende. Detta har i realiteten 

innebär att över hälften av det totala 

bostadsbeståndet används som fritidsboende 

i kommunerna. Med dagens 

administrativa system innebär det ett 

stort inkomstbortfall för kommunerna 

då man enbart betalar skatt i kommunen 

man är folkbokförd i samtidigt som 

kommunen har kostnader i infrastruktur 

mm. En hög andel delårsboende innebär 

även problem för lokalservicen eftersom 

kundunderlaget kan variera stort under 

året. Under sommarhalvåret ökar befolkningen 

väsentligt med delårsboende och 

turister. 

På den östra sidan i Lysekils kommun är 

den övervägande majoriteten av husen 

taxerade som fritidsbostäder och andelen 

fastigheter som används för åretruntboende 

är omkring 20 %. 

40 

Både Sotenäs och Lysekils kommun 

arbetar med att ta fram bostadsförsörjningsprogram 

vilka ska presentera 

befolknings- och bostadsförhållandena 

i respektive kommun. Dessa dokument 

ska sedan ligga till grund för långsiktiga 

och strategiska ställningstaganden för 

bostadsplaneringen. 

Boende 

Bebyggelsen längs Åbyfjorden har successivt 

ökat främst i närheten av brukbar 

jord. Syftet med boendet har sedan 

förändrats med tiden. Den befintliga 

bebyggelsemiljön på sotenäset har det 

traditionella dubbelhuset som stomme. 

Miljöerna skapades på 1800-talet och 

representerar den bohuslänska byggtraditionen. 

Dessa hus är även de som 

skapat de gårdsmiljöer som man finner 

inom Åbyfjordens områden. Det är hus 

med bred rektangulär eller kvadratisk 

granitsockel som bär ett 1,5-planshus 

med förhöjt väggliv. Fasaderna är av trä, 

ljusmålade och med tegeltäckta sadeltak. 

Inom Åbyfjordens område finns även 

en stor fritidshusbebyggelse, enklare 

hus, ofta i ett plan och naturskön placering. 

Förr var dessa hus ofta mindre 

och placerade i grupp, enkla fönster och 

opretentiösa. 

Traditionellt dubbelhus med stomme. 

På 1970-talet började typhus att uppföras 

och dessa har inom Åbyfjordens 

område blivit etablerade i samband med 

åretruntboende där man nära befintliga 

gårdsmiljöer skapar en tomt och söker 

ett modernt och praktiskt boende. Även 

inom fritidshusområdena ser man att de

moderna typhusen ersätter de enklare 

stugorna. Dessa hus är ofta främmande 

för landskapet och den närliggande 

bebyggelsen. Gårdsmiljöer med traditionella 

dubbelhus, ladugårdar och uthus 

kan lätt förvanskas genom att dåligt 

anpassade typhus placeras allt för nära 

gårdsmiljön. När man förtätar, bygger 

inom en bebyggd miljö, så är det visuella 

sambandet mellan närliggande hus en 

central fråga. För att skapa harmoniska 

områden så måste husen underordna sig 

gemensamma gestaltningsprinciper vad 

gäller form, färg, material och placering. 

Bebyggelsen på östra sidan av fjorden 

i Lysekils kommun är till största delen 

planlagd för fritidsboende med relativt 

små byggrätter på 75-80 m 2 . Lysekils 

mål att omvandla fritidsområden till 

åretruntboende gäller bara för områden i 

närheten av tätorter. En förutsättning är 

även att vatten och avlopp har en tillfredställande 

lösning. Idag är trycket på 

ny bebyggelse på den östra sidan ganska 

begränsad. De senaste fem åren har det 

getts tre förhandsbesked varav två var 

för fritidsbebyggelse. I Lysekils översiktsplan 

finns två utpekade bebyggelseområden 

inom den fördjupade översiktsplanen 

och av de två finns det planer 

på att bygga ut vid Röe. I samband med 

utbygganden av Röe förs även diskussioner 

att bygga ut det kommunala VAnätet 

från Bro och därmed öppna möjligheter 

för nytt åretruntboende längs med 

vägen mellan Bro och Röe. 

41 

På västra sidan av fjorden i Sotenäs 

kommun har trycket på ny bebyggelse 

varit betydligt högre de senaste åren. 

För de senaste fem åren har det ansökts 

om 28 stycken förhandsbesked varav 22 

stycken har fått positivt besked. I Sotenäs 

kommuns översiktsplan finns endast 

ett område utpekat som utvecklingsområde 

för bebyggelse, vilket är området 

runt Lyckan. Några andra områden har 

inte pekats ut då den fördjupade översiktsplanen 

för Åbyfjorden har varit 

prioriterad för att utreda framtida utvecklingsmöjligheter. 

Bebyggelsen runt Åbyfjorden är idag 

koncentrerad till Åby, Röd, Fodenäs, 

Stensjö och Amhult på sotenässidan och 

Slävik, Fågelviken, Svensvik, Röe och 

Vrångebäck utmed lysekilssidan. 

Samlad bebyggelse 

Begreppet samlad bebyggelse är ett 

begrepp från gamla Plan- och bygglagen 

(PBL) från 1987 där det definieras som 

bebyggelsegrupper på 10-20 hus och 

avser tomter som gränsar till varandra 

eller endast åtskiljs av väg, gata eller 

grönområde/parkmark. Enligt nya PBL 

som antogs i maj 2011, heter det numera 

sammanhållen bebyggelse och har i 

princip samma definition som tidigare. 

Det som skiljer är att det i den nya lagen 

tydliggörs att det inte handlar om antalet 

hus utan att det istället ska ske en bedömning 

utifrån omfattningen och arten 

av de åtgärder som avses bli genom- 

FÖRUTSÄTTNINGAR


förda. I den fördjupade översiktsplanen 

finns ett antal områden utpekade som 

samlad bebyggelse enligt gamla PBL. I 

arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

över Åbyfjorden kommer det pekas 

ut vilka områden som kan definieras 

som sammanhållen bebyggelse enligt 

nya PBL. 

Mellanrum 

Mellanrum är områden som omfattas 

av en återhållsamhet mot nya bostäder, 

verksamheter och anläggningar med 

syfte att bevara större orörda områden 

i landskapet. Längs Åbyfjorden finns 

flera orörda naturområden som utgör 

ett viktigt karaktärsdrag och en attraktivitetsfaktor 

för kommunerna. Under 

arbetet med den fördjupade översiktsplanen 

skall mellanrum inom planområdet 

pekas ut. Utpekandet av mellanrum 

innebär även ett hänsynstagande till de 

särskilda hushållningsbestämmelserna i 

4 kap. miljöbalken. 

Vatten och avlopp 

Runt Åbyfjorden finns en övervägande 

del enskilda avlopp men det finns kommunalt 

vatten och avlopp inom Tullboden 

och Bua området på sotenässidan. 

För lysekilssidan finns kommunalt 

vatten och avlopp närmast i Brodalen 

samhälle. Länsstyrelsen i Västra Götaland 

håller på att arbeta fram riktlinjer 

för krav på små avlopp i marina Natura 

2000 områden som Åbyfjorden. Dessa 

riktlinjer blir vägledande, ihop med 

kommunernas riktlinjer för enskilda avlopp, 

för hur avloppsanordningarna skall 

utformas. I området kring fjorden gäller 

hög skyddsnivå för miljöskydd, vilket 

innebär höga krav på utformningen av 

nya och vid ändring av befintliga (t.ex. 

renoveringar) enskilda avloppsanordningar. 

Då bebyggelsen på lysekilssidan 

av Åbyfjorden är gles samt då 

krav på sluten tank för WC gäller inom 

fritidshusområdena bedöms avloppens 

påverkan på fjordens vatten vara relativt 

begränsad. Vilken påverkan avloppen på 

västra sidan av fjorden har på vattenkvalitén 

i Åbyfjorden är osäker då andelen 

markbäddar och infiltrationer är fler än 

slutna tankar. Tillsynsarbetet med att få 

till stånd sanering av enskilda avlopp 

bör intensifieras genom att genomföra 

42 

en avloppsinventering på sotenässidan. 

På lysekilssidan har inventering av 

enskilda avlopp genomförts på den södra 

delen av Härnäset. De norra delarna 

kommer att inventeras längre fram. Vad 

gäller dricksvattenförsörjningen finns 

det enskilda samt några gemensamma 

anläggningar. Många brunnar är borrade 

men det finns även grävda brunnar som 

nyttjas idag. På sotenässidan finns kommunalt 

vatten vid Tullboden och Bua 

området. 

Service 

Ett fungerande boende behöver tillgång 

till den dagliga servicen i form 

av matvarubutiker, förskola med mera. 

Serviceutbudet inom planområdet är begränsat. 

Det finns även en del service i 

form av bageri, café och små butiker av 

olika slag men närmsta matbutik finns i 

de större orterna Kungshamn, Hunnebostrand 

eller Brastad. 

Utmed sotenässidan av Åbyfjorden 

finns ingen skola. Det finns heller ingen 

kommunalt driven förskola men däremot 

har Nordens Ark nyligen startat en 

förskola för åldrarna 1-5 år, där det finns 

en inriktning mot djur och natur. För de 

barn som vill gå kommunal förskola och 

ska börja grundskolan tillhör de skolan 

i Bovallstrand och får åka skolbuss dit. 

Sotenäs kommuns högstadieskola ligger 

i Kungshamn och gymnasiet ligger i 

Lysekil men det finns även möjlighet att 

gå gymnasium i Uddevalla. 

På östra sidan i Lysekils kommun är 

närmsta förskola i Brodalen där även 

grundskola upp till årskurs 3 finns. 

Brastad har grundskola upp till årskurs 

6 medan högstadie- och gymnasieskola 

finns i Lysekil. 

Näringsliv och pendling 

Historiskt har verksamheterna längs 

Åbyfjorden främst handlat om de storgårdar 

som funnits med Åby säteri på 

västra sidan och Röe gård på den östra 

sidan av fjorden. Under 1500-talets sillperiod 

växte två fiskelägen fram utmed 

Åbyfjorden, ett vid Traelsand, Bua Hed 

och ett vid Skiöldenborg på Härnäset 

och i mitten på 1800-talet växte stenhuggeriet 

fram till en hel industri i Bohus-

Bua 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 


Stensjö 

Varpet 

Ed 


Fodenäs 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

43 

Röd 

Rågårdsdal 

Ingeröd 

Röe 

Åby 

Källevik 

Vrångebäck 

Vese 

Lännestad 


Bebyggelse 


Bro 

Brodalen 

Avgränsning FÖP Åbyfjorden 

Gällande planer 

Samlad bebyggelse 

Utbyggnadsområde för 

bostäder i glesbygd 

Område för utveckling inom 

befintlig bebyggelsestruktur 

! Byggnader 

0 1 2 

0.5 

Km 

§ 

FÖRUTSÄTTNINGAR


län, så även längs Åbyfjorden. Spåren 

från denna period kan ses längs hela 

fjordens sträckning. 

Idag är Nordens Ark, Åby säteri, i Sotenäs 

kommun den största verksamheten 

inom området som varje år lockar tusentals 

besökare till sin djurpark. På Nordens 

Ark pågår ett flertal olika projekt, 

där det senaste handlar om att ta fram en 

ekopark. Ekoparken är ett 200 ha stort 

område som under 5 år kommer att restaureras 

för att gynna hotade växter och 

djur. Lyckans gård bedriver jordgubbsodling 

och säljer jordgubbar sommartid, 

de har även ett vandrarhem. Sedan finns 

det även andra mindre verksamheter 

med små butiker och ett stenugnsbageri. 

På östra sidan av fjorden finns det inga 

verksamheter i den storleksordningen. 

Röe gård bedriver café och restaurang 

tillsammans med presentbutik och möjlighet 

till övernattingsboende. Småbåtshamnarna 

i Åbyfjorden drivs också 

privat men arbetstillfällena längs med 

denna sida av Åbyfjorden är väldigt få. 

Infrastrukturen medger heller inga större 

verksamheter utan den främsta potentialen 

ligger i besöksnäringen. 

Rörligheten i samhället ökar och under 

de senaste 20 åren har arbetspendlingen 

fördubblats. Boendet värderas allt högre 

och människor är villiga att pendla för 

att kombinera arbete med drömbostaden. 

Norra Bohusläns strategiska geografiska 

position mellan de två ekonomiska naven 

Oslo och Göteborg kommer att stärkas 

ytterligare när E6:an står klar och de 

44 

tidsmässiga avstånden minskar. Närheten 

till E6:an kan göra boende inom 

planområdet attraktivt för det drygt 2500 

personer som pendlar ut från kommunerna. 

Många arbetspendlare färdas dock 

med bil vilket ökar koldioxidutsläppen 

och efterfrågan på kollektiva resmöjligheter 

förväntas tillta. Säker och snabb 

bredbandsuppkoppling kan innebära ett 

alternativ för pendlare som har möjlighet 

att arbeta från hemmet. Fibernätet är 

dock inte utbyggt inom planområdet. 

Jordbruk och skogsbruk 

Jordbruket runt Åbyfjorden är genom 

sprickdalslandskapets utformning småskaligt 

med små åkrar insprängda mellan 

bergspartierna. Historiskt har det funnits 

många lantbrukare, men med tiden har 

det skett en förändring inom jordbruket 

där det småskaliga jordbruket till stora 

delar har försvunnit och ersatts av färre 

lantbrukare med större arealer. Så har 

även skett runt Åbyfjorden där det idag 

är betydligt färre lantbrukare än vad 

det var tidigare. Men åkermarken som 

brukas är ungefär densamma då marken 

istället arrenderas ut till dem som fortfarande 

bedriver jordbruk. 

Djurhållningen runt Åbyfjorden har 

minskat de senaste åren. Inom mjölkproduktionen 

har det skett en rationalisering 

där det krävs större djurbesättningar för 

att få förtjänst i verksamheten. Det har 

inneburit att mjölkproducenterna runt 

Åbyfjorden har minskat i antal men de 

som finns kvar har fler djur än tidigare. 

Det finns även några specialiserade 

köttproducenter runt Åbyfjorden men de

har relativt små djurbesättningar. Risken 

finns att den rationalisering som skett 

inom mjölkproduktionen även kommer 

ske inom köttproduktionen vilket kan 

innebära att köttproduktionen och därmed 

antalet djur runt Åbyfjorden minskar 

än mer. Betesdjuren fyller en viktig 

funktion i landskapet genom att hålla 

betesmarkerna öppna och den minskade 

djurbesättningen har inneburit viss igenväxning 

i landskapet runt Åbyfjorden. 

Dock går en del djur från gårdar inåtlandet 

på betesmarkerna runt Åbyfjorden 

vilket motverkat igenväxningen i landskapet. 

Skogsbruket runt Åbyfjorden är som 

en följd av landskapets utformning likt 

jordbruket småskaligt. I det småbrutna 

landskapet saknas stora sammanhängande 

skogsområden utan istället finns 

det flera småarealer av skog som ägs 

av många markägare. Inom området är 

den största andelen barrskog men det 

finns även mycket lövskog, främst i de 

södra delarna. Tidigare har lövskogarna 

inte varit speciellt ekonomiskt intressanta 

men marknaden har förändrats de 

senaste åren vilket inneburit en ökad 

skötsel av lövskogarna. Den ökade 

användningen av bioenergi har inneburit 

en större ekonomisk vinning i att gallra 

ut slyskog vilket även det inneburit en 

bättre skötsel av skogarna. 

Strukturplanen 

I kustzonsprojektet som var ett kommunövergripande 

projekt antogs en 

gemensam strukturbild av de fem deltagande 

kommunernas kommunfullmäktige. 

En strukturplan/överenskommelse 

avseende användningen av mark och 

vatten kopplat till kustzonsplanering och 

landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. 

45 

I beslutet ingick att strukturplanen skulle 

vara vägledande för den fysiska planeringen 

och att respektive kommun har 

som avsikt att följa överenskommelsen i 

sitt arbete med lokal utveckling. 

Strukturplanen pekar på det som är 

attraktivt i regionen för besökande och 

boende. Som exempelvis stora orörda 

områden som hotas av högt exploateringstryck. 

Samtidigt upplevs det som 

ett problem i kommunernas inlandsområden, 

att man har liten byggnation och 

utveckling samt ett litet befolkningsunderlag. 

För att möta de aktuella problem som 

finns beslöt kommunerna att man skall 

arbeta för att stärka och utveckla de 

kvalitéer som ger attraktivitet för boende 

och besökare, att arbeta för attraktiv 

infrastruktur och kollektivtrafik samt att 

gå från kortsiktig följsamhet till långsiktig 

styrning i kommunernas planarbete. 

Man är bland annat överens om att allmänhetens 

tillgång till strandzonen alltid 

skall säkerställas, att tydliggöra, bevara 

och utveckla de natur- och kulturvärden 

som de kustnära områdena hyser, 

att lokalisera ny bebyggelse som stöder 

ny och befintlig kollektivtrafik, att 

inte belasta kustnära områden med nya 

verksamheter och anläggningar som med 

fördel kan lokaliseras i inlandet, samt att 

värna basnäringarna jord och skog för en 

levande landsbygd och viktiga miljövärden. 

ANALYS 

Den unika miljön och de höga naturvärden 

som finns kring Åbyfjorden ställer 

höga krav på all nytillkommande bebyggelse 

samt på om- och tillbyggnader. 

Möjligheterna för utveckling av bebyggelsen 

är begränsad främst på grund av 

de bevarandeskydd som de olika riksintressena 

samt landskapsbildsskyddet 

utgör. 

Det viktigaste med ny bebyggelse på 

landsbygden är att se platsen och respektera 

omgivningen. Var plats har sina 

speciella förutsättningar och man måste 

bygga i harmoni med landskapet. Traditionellt 

placerades husen i gränsen där 

åkermark möter skogsbryn eller berg och 

FÖRUTSÄTTNINGAR


sluttningar. Man sökte skydd och stöd av 

skog och berg samtidigt som man inte 

ianspråktog den värdefulla odlingsmiljön. 

Det skapades en randbebyggelse 

med bra vind och ljusförhållanden. 

Idag vill man gärna bygga hus i exponerade 

lägen, men hus bör placeras på 

ett mer diskret sätt då anpassning till 

landskapet är det viktigaste, gärna utmed 

bergssidor och endast i undantagsfall 

högt belägna. Landskapsbildens orörda 

natur bör värnas. Man skall även undvika 

onödiga sprängningar samt stora 

fyllningar och slänter. I många fall är 

det naturen, snarare än den traditionella 

bebyggelsen, som är det dominerande 

formelementet och då kan moderna former 

och diskreta färger vara den lämpligare 

anpassningen till det bohuslänska 

landskapet. 

På landsbygden är många om- och 

tillbyggnader bygglovsbefriade. Detta 

lägger ett stort ansvar på den enskilde 

fastighetsägaren om att inte förvanska 

en värdefull miljö. En arkitekt eller 

antikvarie bör konsulteras för att värna 

de estetiska värdena. Även kommunen 

tillhandahåller omfattande rådgivning 

vad gäller dessa frågor. 

46 

Inom planområdet finns det några tätare 

områden med små fritidshus, en del 

områden med samlad bebyggelse utmed 

vikarna och många gårdar. En trend de 

senaste åren är att utsikten mot vattnet 

är det mest attraktiva området varför en 

del ny bebyggelse är lokaliserad nära 

vattnet. 

Vid nytillkommande bebyggelse är 

vatten- och avloppsfrågan viktig att 

lösa. En spridd bebyggelse innebär fler 

enskilda avlopp vars påverkan på både 

Natura 2000 området och miljökvalitetsnormerna 

bör utredas. Nya avlopp 

bör invänta rekommendationerna från 

länsstyrelsen angående vilka avlopp som 

godkänns inom Åbyfjorden. Rekommendationerna 

bör följas både ur en miljömässig 

och hälsoskyddsmässig hänsyn 

för att undvika spridning av ämnen som 

kan påverka vattenområdet. Ytterligare 

arbete med hur vattenkvalitén i Åbyfjorden 

kan förbättras bör fortgå. 

Nyetablering av små verksamheter är 

positiv, framförallt de som är knutna till 

att främja det rörliga friluftslivet, för 

att främja utvecklingen av näringslivet 

inom området. 

I Lysekils kommun finns det en målsättning 

att öka befolkningen i de 

norra kommundelarna, medan Sotenäs 

kommun har som mål att i första hand

förstärka befintliga tätorter och dess befintliga 

strukturer med service, VA och 

kommunikationer. Det finns dessutom 

ett beslut tagit av båda kommunerna att 

ny bebyggelse bör placeras vid befintlig 

kollektivtrafik. Då det är bristfällig eller 

obefintlig kollektivtrafik inom planområdet 

är förutsättningarna för större 

satsningar på ett utökat åretruntboende 

ur den aspekten dåliga. Detsamma gäller 

om man ser till övrig samhällsservice 

som matbutiker och skola. Bilberoendet 

inom området är väldigt stort och 

tillgång till bil är i det närmaste en 

förutsättning för boende inom området. 

Samtidigt har de norra delarna av planområdet 

potential att attrahera en del av 

alla som pendlar längs E6:an. 


• Ny bebyggelse ska inte tillkomma 

inom strandskyddat område. 

• För all nytillkommande bebyggelse 

krävs VA- lösningar som är anpassade 

till den skyddsnivå som har fastställts 

inom Natura 2000 områden. För befintlig 

bebyggelse ska en successiv anpassning 

ske efter hand. 

• Utveckling av verksamheter, småskalig 

handel och areella näringar ska 

främjas. 

• Bör det skapas nya områden med 

sammanhållen bebyggelse, var är det i 

sådana fall lämpligt? 

47 

• Var skulle det passa med komplettering/förtätning 

kring befintlig bebyggelse? 

Och var bör man inte bygga fler 

hus? Finns det områden som inte är 

lämpliga för åretruntboende med hänsyn 

till det begränsade service- och kommunikationsutbudet? 

• Hur skall ny bebyggelse, utanför 

utpekat samlad bebyggelse, placeras för 

att värna de (landsbygds-) värden som 

gör landskapet i Åbyfjorden så speciellt? 

Bör husen inom Åbyfjorden se ut på ett 

visst/speciellt sätt? 

• Bör det finnas områden som är utpekade 

som mellanrum där ingen mer exploatering 

får ske och i sådana fall var? 

Förstör flera enskilt och spritt placerade 

hus upplevelsen av landsbygden? 

• Landskapsbilden bör värnas, är exploatering 

på höjdpartierna lämpligt med 

hänsyn till landskapsbilden? 

• Finns det fritidshusområden vars 

karaktär med små fritidshus bör bevaras 

genom att inte tillåta en mer storskalig 

bebyggelse? Finns det fritidshusområden 

som är lämpliga att omvandla till åretruntboende? 

• Är det lämpligt med ny fritidshusbebyggelse 

och i sådana fall var? 

• 

Vilken service saknar du mest i området 

runt Åbyfjorden? 

FÖRUTSÄTTNINGAR


KOMMUNIKATIONER 


Det finns två stora huvudvägar inom 

Sotenäs kommun som båda leder söderut 

och sammanlänkas utmed kusten 

strax söder om Hunnebostrand. Väg 171, 

en av de två huvudlederna, går längs 

Åbyfjorden för att vid Lyckan svänga 

ut mot kusten och möta väg 174. Majoriteten 

av vägarna inom planområdet är 

enskilda vägar. Den enda statliga vägen 

utöver väg 171 är väg 164 som går 

från Lyckan till Stensjö, där vägen blir 

enskild en sträcka, för att sedan åter bli 

statlig väg mellan Vattersröd och Bua 

och vidare västerut mot Amborsröd (se 

karta s. 50). 

De enskilda vägarna är nästan enbart 

grusvägar som leder fram till mindre 

områden med samlad bebyggelse och 

landsbygdsbebyggelse. Det är främst 

de statliga vägarna som håller en högre 

standard, de andra vägarna inom planområdet 

är smala och delvis bristfälligt 

underhållna vägar. 

I Lysekils kommun är det väg 162 mellan 

Lysekil och E6:an i norr som är 

den stora länsvägen varifrån de mindre 

enskilda vägarna matas. Härnäset, som 

48 

är den smala landtunga som sträcker sig 

längs med Åbyfjorden, trafikmatas med 

en statlig väg, 852, från väg 162 vid 

Brodalen ända ner till spetsen på näset. 

Vägarna inom planområdet är tydligt 

knutna till topografin och följer spricklandskapets 

dalgångar från väg 852 ut 

mot vattnet. Utöver väg 852 finns det 

ytterliggare två statliga vägar. Dessa är 

asfalterade men relativt smala, främst 

väg 854 mot Rågårdsdal. Övriga vägar 

inom området är enskilda grusvägar. 

Några allmänna kommunikationer finns 

inte lättillgängliga inom planområdet. 

Buss 860 som går mellan Kungshamn 

och Trollhättan har sitt stopp vid Lyckan. 

Sedan finns det även bussförbindelse 

mellan Kungshamn och Bohus-Malmön 

vid färjeläget och i Bua. Mellan Bua och 

Lyckan går skolbussen, vilken kan utnyttjas 

som en kollektiv förbindelse men 

dock i väldigt begränsad omfattning. På 

östra sidan går endast skolbuss mellan 

Slävik och Lysekil under vardagarna. 

Enligt Lysekils energiplan från 2008 ska 

kommunen sträva efter att lokalisera 

bostäder, arbetsplatser och rekreationsområden 

så att gods- och persontransporterna 

minimeras.

Vägminnen 

I vägminnesvårdsprogrammet, framtaget 

av Vägverket i samarbete med länsstyrelse, 

Göteborgs museer och Bohusläns 

museum (1991), är vägarna 852, 853 och 

854 utpekade som vägminnen, det vill 

säga objekt eller miljöer som är väghistoriskt 

värdefulla. 

ANALYS 

Vid en vidareutveckling av Åbyfjorden 

är det av stor vikt att titta på vägstandarden 

och kommunikationerna inom 

området. Många av vägarna har inte 

tillräckligt hög standard för att klara 

av den eventuella trafikökning som ny 

bebyggelse medför. Vägarna är främst 

till för den trafik som har en målpunkt 

inom området och då många av husen 

är fritidshus ökar trafiken inom området 

markant under sommarmånaderna. 

En trafikflödesmätning har genomförts 

i två perioder på sotenässidan av fjorden 

för att mäta skillnaden i trafikflödet 

under låg- respektive högsäsong. Första 

mätningen var mellan den 27 maj till 

den 3 juni och den andra mätningen genomfördes 

mellan den 11 juli till den 18 

juli. Slutsatserna från mätningen är att 

trafiken har ökat med allt från 80-175% 

i båda riktningarna. Trafikflödesmätningen 

visar hur stor trafikökningen är 

under högsäsong samt vilka vägar som 

får det högsta trycket. 

49 

Landskapet inom planområdet har en 

speciell karaktär med sprickdalslandskapet 

som skiftar från höga klippor till 

låga dalar. Detta gäller även vägarna 

som är en del av den karaktären. Vägarnas 

beskaffenhet gör de ofta lämpliga 

som gröna turistvägar för både vandring 

och cykling där många av de privata 

vägarna leder ner till små badvikar. För 

att kunna öka allmänhetens och turisternas 

tillgänglighet till Åbyfjorden bör 

nya parkeringar alternativt rastplatser i 

anknytning till området utredas. Även 

möjligheterna till förbättrad kollektivtrafik 

för området bör ses över. 


• Var finns behov av att förbättra vägarna? 

• Hur upplever du vägarna inom området? 

Charmiga? Vackra? Farliga? För dålig 

standard? Behöver vägarna förändras 

på något sätt? Finns det trafiksituationer 

som upplevs farliga? Förslag på nya 

trafiklösningar, som exempelvis mötesplatser? 

• Är utbudet av allmänna kommunikationer 

tillräcklig för området och finns 

det ett underlag för mer? 

• Bör kollektivtrafiken öka under sommaren 

för att tillgodose tillgängligheten 

för de utan bil under turistsäsongen? 

• Är fler parkeringsmöjligheter i anslutning 

till området ett alternativ för 

bättre tillgänglighet för allmänheten och 

turister? Var saknas det parkeringsplatser 

idag? 

• Känns det tryggt att cykla och promenera 

på vägarna inom området? 

• 

Var cyklar, går, vandrar du ofta? 

FÖRUTSÄTTNINGAR


³± 

873 

Bua 

³± 

871 

Risdal 

Amhult 

Slävik 

Lyckan 

Risö 

³± 


869 

Stensjö 

Varpet 

³± 

Ed 

852 


Fodenäs 

50 

Rågårdsdal 

854 

Ulorna 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

Röd 

³± 

Ingeröd 

Röe 

³± 

171 

Åby 

³± 

853 

853 

³± 

Källevik 

Vrångebäck 

³± 

855 

Vese 

Lännestad 

Vägförhållanden 


³± 

821 

³± 

162 


! 

Bro 

Brodalen 

Avgränsning FÖP Åbyfjorden 

Statlig väg 

Enskild väg 

Kollektivtrafik (huvudsträcka) 

Skolbussen 

Busshållplats 

Vägnummer 

§ 

0 0.5 1 1.5 2 

km

FRILUFTSLIV & BESÖKSNÄRING 


Delar av planområdet är utpekat som 

riksintresse för friluftsliv. Det innebär 

att friluftslivets samt besöksnäringens 

intressen inom det området ska beaktas 

och särskilt tas till vara på. Kommunerna 

i norra Bohuslän har tagit fram 

en strategisk plan för utvecklingen 

av besöksnäringen som fastställer de 

gemensamma målen. Planen bygger på 

att besöksnäringen är en viktig del av 

näringslivet vilket ska vara en utgångspunkt 

för kommunens agerande i olika 

frågor. Vidare ska man även verka för att 

skapa en åretruntbaserad besöksnäring, 

medverka till samspel mellan branschens 

aktörer och tillgodose att ett varierat 

utbud säkras för att nå ut till flera målgrupper. 

Åbyfjorden har en spännande natur vilket 

skapar stora möjligheter för friluftsliv. 

Utmed fjorden finns det idag flera 

badplatser, möjligheter till klättring och 

paddling genom fjorden. Vandringsleder 

finns längs en del av fjorden på sotenässidan 

och det finns planer på att utveckla 

leden hela vägen ner till Bua hed. På 

lysekilssidan sträcker sig kuststigen 

längs med Åbyfjorden från Härnäsets 

yttersta spets till Åbyfjordens innersta 

del, det utgår även några vandringsleder 

från Röe gård. Se kartan på sida 53 för 

en överblick av de vandringsleder, kända 

klätterplatser och badvikar som finns 

utmed Åbyfjorden. Friluftslivet från 

vattnet erbjuder också flera möjligheter 

som paddling, dykning, fiske och segling. 

Det finns dock inga gästhamnar eller 

utpekade naturhamnar längs fjorden. 

De boendemöjligheter som finns inom 

området erbjuds på Röe gård, Nordens 

ark och vid Lyckans gård. 

Sotenäs och Lysekil kommun får varje 

sommar tusentals besökare där de flesta 

åker till tätorterna och de mer kända 

turistmålen som Lysekil, Smögen och 

Hunnebostrand. Ett stort besöksmål är 

51 

Nordens Ark, en djurpark för utrotningshotade 

djur, som ligger naturskönt precis 

invid fjorden. 

Trenderna inom besöksnäringen visar 

att allt fler vill ha möjlighet att kunna 

utöva olika aktiviteter i samband med 

sin semester. 

ANALYS 

Möjligheterna för att utveckla friluftslivet 

och besöksnäringen inom Åbyfjorden 

är stora. Det finns en stor efterfrågan 

för att kunna utöva olika aktiviteter 

som paddling, klättring, fiske, dykning, 

cykel och vandring under sin semester 

och Åbyfjorden har alla förutsättningar 

för detta. Fjordlandskapets unika natur 

och kulturmiljöer har något helt annat 

att erbjuda än tätorter som Smögen, 

Hunnebostrand, Lysekil och Skaftös 

fiskesamhällen som idag är kommunernas 

stora turistattraktioner. Turism vid 

Åbyfjorden är en förhållandevis outnyttjad 

och dåligt marknadsförd resurs. 

Genom att utveckla, uppmärksamma 

och marknadsföra Åbyfjorden och dess 

möjligheter utökas kommunernas utbud 

av aktiviteter och upplevelser som till 

viss del även kan utövas under hela året. 

Områdets tillgänglighet är idag dålig då 

det finns en avsaknad av kollektivtrafik 

till områdena. Det bör även finnas fler 

möjligheter till boende då närområdet 

runt Åbyfjorden erbjuder exempelvis 

klättring som idag lockar människor från 

hela Europa. 

En förutsättning för att kunna utveckla 

friluftsliv och besöksnäring inom 

Åbyfjorden är att orörd och skyddsvärd 

natur bevaras. Ett hot mot detta är främst 

en fortsatt oreglerad bebyggelse som kan 

leda till en spridd bebyggelse utan några 

större sammanhängande orörda naturområden. 

Tillgängligheten till strandområdet 

kan också hotas då havsnära lägen är 

de mest attraktiva på bostadsmarknaden 

idag. 

FÖRUTSÄTTNINGAR



• Utveckling av friluftslivet och besöksnäringen 

inom området ska främjas. 

• Var finns de viktigaste rekreationsområdena? 

• Är färdiga paketlösningar med övernattning, 

vandring, naturupplevelser, 

paddling eftertraktat och ett bra sätt att 

utveckla turistnäringen på inom området? 

• Kan vandringslederna inom Åbyfjorden 

utvecklas? 

• Bör större orörda markområden 

bevaras som en förutsättning för utvecklingen 

av friluftslivet? 

• Bör det finnas mer tillgänglig information 

kring möjligheterna till friluftsliv 

vid Åbyfjorden? 

52 

• Bör möjligheterna för besökare att 

lätt kunna ta sig till olika områden runt 

Åbyfjorden med allmänna förbindelser 

utvecklas? 

• Det finns flera klätterväggar kring 

Åbyfjorden, hur kan denna verksamhet 

utvecklas och uppmärksammas? Finns 

det fler klätterväggar inom Åbyfjorden 

som bör pekas ut? 

• Finns det ett behov av ett turistcentra 

specifikt för Åbyfjorden? 

• Hur skall turismen utvecklas runt 

Åbyfjorden? 

• Vilken roll fyller turismen för näringslivet 

runt Åbyfjorden? 

• 

Hur ser möjligheterna för övernattning 

ut runt Åbyfjorden?

! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! 

!!! ! ! ! 

! 

Bua 

! ! 

! ! ! ! 

!! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! !! !!! ! ! ! ! 

! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! 

! !!!! 

! 

! !!!! !!! ! ! ! !! 

!!! ! ! ! !! 

!! ! ! ! ! ! ! ! !! 

! ! ! ! ! 

! ! ! !! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

!! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! 

! ! ! !! !! ! 

!! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! ! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! !!!!!! ! ! 

! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! !! 

! ! ! ! 

! ! ! ! ! !! !! 

!! !! ! 

!! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! !! !! ! 

! ! !! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! !! !! ! 

! 

! 

! ! ! ! 

!!! ! ! !! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! 

53 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! 

! ! ! !!! 

!! 

! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! 

! ! 

! ! ! 

! ! ! !!! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !!! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! !! ! ! ! 

! !! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !!!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! !! ! 

! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! 

!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

! ! 

! ! ! ! ! !!! ! ! !!! ! 

! ! ! ! ! !! !! !! !! ! ! ! ! 

!! ! !! ! !!! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

!!!! !!!! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! 

!! ! ! !! ! 

! ! ! !!! 

!! !! ! ! !! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! !!!! !! ! 

! ! 


! 

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 

Risdal 

Amhult 

! 

Slävik 

Lyckan 

Risö 

Stensjö 

Varpet 

Ed 


! 

! 

Fodenäs 

Ulorna 

! 

! 

Svensvik 

Fiskebäck 

Fågelviken 

Svee 

Röd 

! 

! 

! 

! 

Rågårdsdal 

! 

Röe 

Ingeröd 

Åby 

! 

! 

Källevik 

Vrångebäck 

! ! 

Vese 

Lännestad 

Avgränsning 



Avgränsning 


Bro 

Brodalen 

Riksintresse för friluftsliv 

!!!!!!!!!!!!!! Vandringsleder 

! Badplatser 

! Klätterväggar 

0 0.5 1 1.5 2 

km 

§ 

FÖRUTSÄTTNINGAR

HJÄLP OSS! 

Programsamrådet kommer pågå från den 

1 december 2011 till den 31 januari 

2012. Under den perioden är det vår önskan 

att ALLA som har ett intresse i hur 

det framtida området kring Åbyfjorden 

ska utformas, kommer in med önskemål 

och synpunkter. Som boende, markägare, 

svampplockare, fiskare, bergsklättrare 

med flera besitter NI stor kunskap om 

hur området används och NI har säkert 

åsikter om hur det borde utvecklas i 

framtiden. 

Som en hjälp för att få igång en diskussion 

avslutas varje kapitel med frågeställningar 

som man kan fundera kring. 

Frågeställningar som; vad bör bevaras, 

på vilket sätt kan Åbyfjorden utvecklas 

i framtiden? Vi vill att ni funderar och 

hjälper oss att svara på dessa frågeställningar, 

eller andra som ni kommer på. 

Era synpunkter är väldigt viktiga för att 

vi ska få fram ett planförslag som ni som 

användare, intressent, boende, markägare 

med flera känner kommer att utveckla 

och bevara de värden och kvalitéer som 

Åbyfjorden och dess närområde besitter. 

MÖTESTILLFÄLLEN 

Under programsamrådet kommer det 

erbjudas ett antal mötestillfällen där ni 

kan träffa oss som arbetar med planen 

för att diskutera de frågor ni brinner för 

och lämna in synpunkter. 

Första tillfället att besöka och samråda 

med oss som arbetar med projektet är 

på Nordens Arks julmarknad den 3 

december*. Vi kommer även att närvara 

vid julmarknaden på Röe gård den 17 

december. 

Fler möten kommer att anordnas under 

januari månad och mer information om 

detta finner ni på kommunernas hemsida 

eller via anslag ute i samhället. Det 

finns även möjlighet att få ett mejlut- 

54 

skick med information om var och när 

samrådsmöten kommer anordnas. Mejla 

i så fall rickard.alstrom@lysekil.se från 

den mejladress som du vill ha utskicken 

till och skriv anmälan samrådsmöte i 

ämnesraden. 

Känner du något speciellt för Åbyfjorden? 

Skicka gärna åsikter eller kom och 

medverka vid något av samrådstillfällena. 

Allmänhetens kunskap är viktig för 

att vi ska kunna utforma en så bra plan 

som möjligt. 

* Vid julmarknaden på Nordens Ark tas 

en entréavgift på 50 kr. 

INFORMATION & 

KONTAKTPERSONER 

Kommunernas hemsidor kommer kontinuerligt 

uppdateras med aktuellt material 

och information om mötestillfällen 

med mera. 

Information på Lysekil kommuns hemsida 

finner ni på www.lysekil.se under Bo 

och bygga – översiktsplan. Information 

på Sotenäs hemsida finner ni på www. 

sotenas.se under Miljö & hälsa – planenheten 

– översiktsplanering 

Kontaktpersoner vid respektive kommun 

är: 

Lysekils kommun: 

Rickard Alström, 0523 - 61 33 41, 

rickard.alstrom@lysekil.se 

Sotenäs kommun: 

Lena Johansson, 0523 - 66 46 53, 

lena.johansson@sotenas.se 

LÄMNA DINA SYNPUNKTER 

Synpunkter ska alltid lämnas in skriftligen 

för att de ska kunna behandlas i 

den sammanställning som görs av alla 

inkomna yttranden.

Synpunkter önskar vi få skriftligt senast 

2012-01-31 på någon av följande adresser: 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, 

Planenheten, 453 80 

Lysekil 

Sotenäs kommun 

Miljö- och byggkontoret, 

456 80 Kungshamn 

eller via e-post från egen e-postadress 

till: registrator@lysekil.se 

Den som inte framfört skriftliga synpunkter 

senast under granskningstiden 

kan förlora rätten att senare överklaga 

beslutet att anta den fördjupade översiktsplanen. 

FORTSATT PLANARBETE 

Planprocessen för den fördjupade översiktsplanen 

för Åbyfjorden där denna 

handling ingår sker i flera steg. Lysekils 

och Sotenäs kommunstyrelse har nu 

fattat beslut om att detta program ska 

skickas ut för programsamråd. Myn- 

55 

digheter, fastighetsägare, föreningar, 

enskilda med flera som har intresse av 

planen kommer kunna lämna synpunkter 

på arbetet vid tre tillfällen; under programmet, 

samrådet samt granskningen. 

Mellan de olika skedena redovisas de 

framförda synpunkterna. Då tas även 

politiska beslut om eventuella ändringar 

samt om hur det fortsatta arbetet skall 

bedrivas. Den fördjupade översiktsplanen 

antas slutligen av Sotenäs och 

Lysekils kommunfullmäktige. 

Preliminär tidplan för planarbetet: 

Beslut om programsamråd nov 2011 

Programsamråd dec 2011-jan 2012 

Beslut om samråd juni 2012 

Samråd juli-aug 2012 

Beslut om granskning nov 2012 

Granskning dec 2012 

Godkännande i KS feb 2013 

Antagande i KF feb 2013 

Om ingen överklagar kommunfullmäktiges 

beslut att anta detaljplanen vinner 

den laga kraft cirka en månad efter 

antagandet.

Fördjupad 

översiktsplan 

Åbyfjorden 

Sotenäs 

& 

Lysekil 

kommun 

2011 

Sotenäs kommun, Miljö- och byggförvaltningen 

456 80 Kungshamn 

Besök: Hallindenvägen 17, Kungshamn 

Telefon: 0523-66 40 00 

Hemsida: www.sotenas.se 

Lysekil kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen 

453 80 Lysekil 

Besöksadress: Kungsgatan 44, Lysekil 

Telefon: 0523 - 61 30 00 

Hemsida: www.lysekil.se

SE0 520175 Åbyfjorden 

.lst.s 

Bevarandeplan 

för Natura 2000-område 

SE0520175 Åbyfjorden 

EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ”ekologiskt nätverk” av naturområden som 

kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och växter krymper i snabb takt 

och många arter hotas av utrotning. Länderna i EU samarbetar därför för att försöka 

bevara det europeiska växt- och djurlivet. Arbetet grundas på två EU-direktiv, 

fågeldirektivet och art- och habitatdirektiet. 

2005-08-15

Natura 2000-områden i Västra Götalands län 

I Västra Götalands län finns 406 av regeringen beslutade Natura 2000-områden (t.o.m. år 

2004) som sammanlagt har en yta av cirka 240 900 hektar. Avsikten med områdena är att 

bevara speciella, i EU direktiven bestämda naturtyper och arter. I länet förekommer 54 av 

dessa naturtyper och 95 djur- och växtarter. Arbetet med att utse områden har pågått sedan 

EU-inträdet 1995. Naturtyperna kan sammanfattas i följande kategorier och täcker cirka 

hälften av den totala ytan. 

• Berg / hällmark, 3 800 ha 

• Odlingsmark / hed, 3 506 ha 

• Lövskog, 5 248 ha 

• Barrskog, 8 475 ha 

• Våtmark / hed, 14 218 ha 

• Sötvatten, 21 567 ha 

• Sötvatten, Vättern, 60 000 ha 

• Hav / kust, 25 304 ha 

Bevarandeplanen 

Till varje Natura 2000-område ska det finnas en bevarandeplan. Den ger en beskrivning av 

området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad 

som krävs för att de ska finnas kvar. Planen ska också underlätta vid tillståndsprövningar 

enligt miljöbalken. Bevarandeplaner utarbetas och fastställs av Länsstyrelsen som även är 

ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Planen kan dock revideras när 

ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar ändras; den sägs vara ett "levande dokument". 

Det är därför aldrig för sent att bidra med kunskap och synpunkter, kontakta gärna 

Länsstyrelsen. När bevarandeplanen ändras medför det att den måste fastställas på nytt. 

Markägare och andra berörda ges då nytt tillfälle att lämna synpunkter om ändringarna är 

av betydelse. 

Tillståndsplikt och samråd 

För att inte skada Natura 2000-områdenas värden krävs tillstånd för verksamheter eller 

åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det gäller 

även åtgärder utanför Natura 2000-området (regleras av miljöbalken). Då det kan vara 

svårt att avgöra vilka åtgärder som kan påverka naturvärdena i ett område bör man samråda 

med länsstyrelsen innan man påbörjar en åtgärd. Om det rör sig om en skogsbruksåtgärd 

ska istället samråd hållas med skogsvårdsstyrelsen innan en åtgärd påbörjas. 

Mer information 

Länsstyrelsen - www.o.lst.se - Telefon 031-60 50 00 vx. - E-post: natura2000@o.lst.se 

Skogsvårdsstyrelsen - www.svo.se - Telefon 033-17 73 30 vx. - E-post: svs@svsvg.svo.se 

Naturvårdsverket - www.naturvardsverket.se 

§ Om 

lagstiftningen som Natura 2000 bygger på 

Ett Natura 2000-områdes juridiska status bestäms av flera paragrafer i miljöbalken. Förutom bestämmelser 

om områdesskydd och tillståndsprövning enligt 7 kap. miljöbalken är Natura 2000områden 

även riksintresseområden enligt 4 kap. 1 och 8 §§ i miljöbalken, vilket innebär att Natura 

2000-bestämmelserna får en tydlig koppling till en rad andra lagar som rör markanvändning. Bestämmelser 

som rör miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), tillsyn och ersättningsfrågor m.m. i 

Natura 2000-områden finns även i miljöbalkens kapitel 6:1 och 7, 11:9, 17:3, 19:2, 21:7, 29:4 och 

31:4 och 5 kap. MB samt i förordningen om områdesskydd (1998:1252).

Naturvårdsenheten 

Ewa Lawett 

Bevarandeplan för Natura 2000-området 

SE0520175 Åbyfjorden 

Enligt sändlista 

Kommun: Sotenäs, Lysekil Områdets totala areal: 1096 ha 

Områdestyp: pSCI Biogeografisk region: Kontinental 

Naturtyper och arter som måste bevaras i området: 

BEVARANDEPLAN 

Fastställd 

2005-08-15 

1130 - Estuarier 

1140 - Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 

1160 - Stora grunda vikar och sund 

1170 - Rev 

1230 - Vegetationsklädda havsklippor 

1330 - Salta strandängar 

4030 - Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 

8220 - Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 

• 8230 - Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 

• 

Diarienummer: 

511-24715-2004 

Bevarandesyfte 

Syftet med Natura 2000-området är att de naturtyper och arter som finns i området (se 

förteckningen) ska bevaras långsiktigt. Varje naturtyp och art ska bidra till att upprätthålla s.k. 

gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Det här området utgör därför en 

viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. 

Det främsta bevarandesyftet i detta område är att ett bevara ett relativt lågexploaterat marint 

grundområde med omgivande strandängar, som har ett rikt fågelliv och med en stor betydelse 

för fiskproduktionen (lek, yngel och uppväxtområde. 

Regeringen fattade beslut om att föreslå området till Natura 2000-nätverket i juli 2000. 

Beskrivning av området 

Åbyfjorden är den smala grunda havsvik som avdelar Sotenäset från Härnäset. Fjorden saknar 

egentlig tröskel och är till större delen relativt grund. 

Innersta delarna av Åbyfjorden utgörs av riktigt grunda och långsträckta ler- och sandbottnar 

som omges av salta strandängar.

Längst in i fjorden mynnar Bärfendalsävlen samt Skårvebäcken och Lundebäcken. Dessa 

tillrinnande vattendrag medger en mindre estuariebildning i fjordens innersta del. Estuariets 

omfattning varierar med tillrinnande sötvattenflöde i dynamik med havets vattenstånd. 

De inre, näringsrika vikarna och grunda bottnarna med omgivande strandängar, är viktiga häck- 

och övervintringsplatser för sjöfågel och vadare. Fågellivet är känsligt för störning från 

mänskliga aktiviteter. 

Området är i sin helhet viktigt för fiskreproduktionen. 

Större delen av Natura 2000 området utgörs uteslutande av vattenområden. De delar av objektet 

(Natura 2000 området) som omfattar landarealer finns vid Åby säteri, Åbyfjordens innersta vid 

och Bua Heds naturreservat. Delar av de branta bergskullar(sprickdalslandskap) med stort 

inslag av (ädel)lövskog som omger fjorden ingår i området. 

Befintligt områdesskydd: 

- Naturreservatet Bua Hed (1977-04-27), beläget i Åbyfjordens yttre delar. 

- Åby naturvårdsområde (1989-07-14), omfattar "Nordens Ark" och Åby säteri. 

- Åbyfjordens inre del skyddad med förordnande till skydd för landskapsbilden (1974-10-22), 

enligt 19§ i tidigare NVL (naturvårdslagen, beslutet gäller tills det upphävs eller ersätts av 

annant beslut) 

. 

Stora delar av fjorden omfattas av strandskyddssbestämmelser (7 kap 13-16§§ MB) på land och 

i vattenområden. 

Fjordens innersta delar, dvs mynningsområdena till älvar och åar, är fredningsområden för fisk 

- främst lax och havsöring (Enligt FIFS 1993:30). 

Riksintressen (förutom Natura 2000): 

-Naturvård (3 kap 6§ MB) - hela området 

-Friluftsliv (3:6) - hela området 

-Kulturmiljö (3:6) - delar av området (Åby säteri och Vrångebäck) 

-Särskilda hushållningsbestämmelser för kusten (4 kap 1-3§§ MB) 

Bevarandemål 

Exempel på uppföljningsbara bevarandemål beskrivs under respektive naturtyp och art. Vilka 

av dessa mål som kommer att användas i området bestäms när kompletterande inventeringar 

genomförts. Då kommer även koder som x, y och liknande att ersättas med siffror och arter. 

Åbyfjordens företrädesvis marina naturvärden skall genom lokalt naturskyddsarbete och 

regionalt miljömålsarbet leda till att gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter 

upprätthålls (se vidare Bevarandeåtgärder) 

Arealer av utpekade naturtyper skall bibehållas eller öka. 

Exempel på uppföljningsbara bevarandemål beskrivs även under respektive naturtyp (se vidare 

under resp. naturtyp). Vilka av dessa mål som kommer att användas i området bestäms då 

basinventeringen är genomförd. Efter denna inventering kommer också x, y eller liknande mål 

förhoppningsvis kunna ersättas med aktuella och korekta siffror och för naturtyper. 

Bevarandemål för arter skrivs av Artdatabanken och kompletterar bevarandeplanen senare. 

Markägarförhållanden 

Privat och kommun. Mestadels vattenområde (fastigheternas rättigheter inte utredda).

Vad kan påverka negativt 

Kustvattenområden längs hela Sveriges kust är generellt utsatta för samma typ av 

påpverkansfakorer. 

Generella hot är övergödning, föroreningar genom utsläpp, åtgärder som förändra hydrologin 

(vattenstånd och /eller strömmar) som t ex exploatering iv attnet 

Åbyfjorden utgör inget undantag i sammanhanget. För att motverka de faktorer som påverkar 

havsmiljön kan ibland behövas mer övergripande samhällsåtgärder än vad som kan fomuleras 

som konkreta åtgärder i bevarandeplan. 

Mer specifika hot mot området utgörs t ex: 

- Minskat / förändrat bete av strandängar som på sikt leder till igenväxning. 

- Övergödning (enskilda avlopp, gödsling av åker/betesmark, utsläpp från trafiken). För helt ny 

eller kompeletterande bebyggelse runt Åbyfjorden bör nya VA anläggningar prövas mycket 

restriktivt. Befintliga anläggningar bör vid ombyggnad bytas mot system som minskar 

närsalttillförseln. 

- Exploatering av stränder och grunda vatten med bryggor, pirar och utfyllnader som påverkar 

vattenomsättningen och påverkar de naturliga bottnarna. 

- Nya vattenverksamheter såsom kabel och rörläggning i vattenområdet kan förutom omlagring 

av botten även påverka vandringsmönster för fisk mm 

- Ökad erosion/grumling. 

Åtgärder som är reglerade inom naturreservatet Bua Hed: 

Förbjudet att; anlägga ny byggnad, bedriva täkt, anlägga camping/tennisbana/golfbana 

Tillståndplikt att; anlägga brygga / kaj / pir, väg, dra ledning, schakta/dika/fylla/muddra, 

anornda upplag., plantera träd och buskar utanför tomt, använda kemiska bekämpningsmedel, 

uppställa husvagn, framföra motordrivet fordon. 

Allmänheten är föbjuden att; tälta, uppställa husvagn, göra upp eld, ha hund okopplad, framföra 

mototordrivet fordon (omfattar även moped/skoter), rida. 

Åtgärder som är regelerade inom naturvårdsområde Åby: 

(se föreskrifterna) 

Åtgärder som är reglerade enligt förordnade om skydd för landskapsbilden (Åbyfjordens 

innersta delar): 

-Förbud mot sjöfågeljakt 

Åbyfjordens yttre mynning tangerar fasta ankringplatser för tankfartyg till/från raffinaderierna 

inne i Brofjorden. 

Det geografiska läget innebär att det potentiella hotet för oljesutsläpp som förorenar Åbyfjorden 

är högre än för många andra liknande kustområden. 

Dessutom finns specifika hot för respektive naturtyp. 

Bevarandeåtgärder 

Förutom vad som i övrigt gäller enligt miljöbalken och annan miljölagstiftning krävs tillstånd 

för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i 

ett Natura 2000-område. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger 

samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området (7 kap 

28 a § miljöbalken). 

För alla befintliga anläggningar och anordningar i fjorden (bryggor, pirar, muddringar). Dvs 

anläggningar som tillkommit innan Natura 2000 utpekandet och har tillstånd är normalt 

underhåll och skötsel inte verksamheter som aktualiserar tillståndsprövning.

Befintligt skydd: 

-Naturreservat Bua Hed 

-Naturvårdsområde (naturreservat) Åby 

-Landskapsbildskydd med förbud mot jakt av fågel Åbyfjordens innersta delar. 

-Strandskydd 

-Fredningsområde för lax/öring i inre Åbyfjorden för mynningsområde av Bärfendalsälven, 

Lundebäcken och Skårvebäcken (FIFS 1993:30) 

Förslag på eller planering av ytterligare skydd: 

-Översyn av områdesskydd och analys av områdesskydd för hela området bör genomföras. 

Resultat av analys skall svara på om området behöver stärkt skydd (t ex naturreservat för hela 

området) för att bibehålla naturvärdena på lång sikt. 

Skötsel: 

-Strandängarna ha kontinuerlig hävd (välhävdade idag). 

Förslag till ytterligare åtgärder: 

-En förvaltningsplan ska tas fram för området i samverkan med berörda intressenter (pågår). 

-Kvävetillförseln till havet måste minska i enlighet med vattendirektivet och regionala miljömål 

(pågår). Rent konkret kan kvävetillförseln minskas renovering och nyare teknik för enskila 

avlopp i området, samt stor restriktivitet vid medgivande av NYA anläggningar. 

-Åtgärder för att minska risken för fartygsolyckor (bör inledas omedelbart). 

-IVL har i uppdrag av Naturvårdsverket att upprätta en digital Miljöatlas (tittskåp), att användas 

som underlag för Kustbevakningen och kommunernas räddningstjänst vid ev. olje-/kemikaliebekämpning. 

-Upprätta kommunala beredskapsplaner för olje-/kemikaliebekämpning vid fartygsolyckor (). 

-Ev ytterligare restriktioner i fiske i området, om det är motiverat 

-Reservatsbestämmelserna för de befintliga reservaten bör ses över och uppdateras vid behov. 

Bevarandestatus 

Strandängar i området betas idag och har god bevarandestatus. 

Status för de marina miljöerna i området är okänd. Uppgifterna kompletteras efter genomförd 

basinventering. 

Uppföljning av naturtyper och arter 

De i bevarandeplanen angivna målen ska följas upp. 

Bevarandemålen följs upp med olika tidsintervall beroende på vilken naturtyp eller art som 

berörs. Naturtyper som inte kräver skötsel följs upp stickprovsvis med glesa tidsintervall liksom 

arter som till exempel förekommer på många lokaler eller som inte är hotade i så hög grad. 

Områden som vid basinventeringen inte konstateras ha gynnsam bevarandestatus följs upp 

regelbundet tills gynnsam bevarandestatus uppnåtts. Samtliga områden ska följas upp om de 

innehåller arter och naturtyper som är sällsynta, särskilt viktiga för biologisk mångfald eller 

kräver regelbunden skötsel. 

Exempel på uppföljningsbara bevarandemål beskrivs under respektive naturtyp och art. Vilka 

av dessa mål som kommer att användas i området bestäms då basinventeringen är genomförd. 

Efter denna inventering kommer också x, y eller liknande mål förhoppningsvis kunna ersättas 

med siffror och arter. 

Dokumentation 

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rapport 1995:21. ISSN 1104-487X.

Hultengren, S., Olsson, K. 1995: Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. 

Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. 

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv 

samt områden med geografiska bestämmelser. 

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1977: Skötselplan för naturreservatet Bua hed. Beslut 

1977-04-27. 

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1989: Skötselplan för naturvårdsområdet Åby. Beslut 

1989-07-14. 

Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (National Conservation Plan for the Agricultural 

Landscape). ISBN 91-620-4815-5. 

Sotenäs kommun - kustinventering 1980-tal (komplettera uppgiften senare).

Naturtyper, djur- och växtarter som speciellt måste bevaras i området 

1130 Estuarier 

Beskrivning: I Åbyfjordens innersta delar mynnar Bärfendalsäven samt de något större åarna 

Skårvebäcken och Lundebäcken. Detta samlade sötvattenflöde från i tillrinnande 

vattendrag utgör grunden för en mindre estuariebildning i Åbyfjordens inre delar. 

Estuariets omfattning varierar med flöde och vattenstånd. 

Generell beskrivning estuarium: 

Flod och åmynningar där sötvatten blandas med det saltare havsvattnet och där både 

marina och limniska miljöer utgör en ekologisk enhet. Naturtypen har en komplex 

artsammansättning med såväl djur som växter av marint- limniskt- och 

brackvattenursprung 

Minskad strömhastighet bidrar till ansamling av finare sediment som ofta formas till 

vidsträckta sand- och gyttjebankar. I områden där strömhastighet avtar avlagras största 

delen av det transporterat materialet och ett delta kan bildas. 

Estuarier är ett mosaikartat biotopkomplex som är rikt på olika slags växtsamhällen och 

utgör en viktig livsmilj för exemplevis fågel och fiskarter. 

Medelhögvattennivån utgör gränsen för estuariet mot land. Gränsen uppströms 

vattendraget utgörs av vattendragets mynning. Gränsen mot havet liger vid ett djup på 6 

meter och/eller där skyddande land upphör. Vattendraget bör ha en årsmedelvattenföring 

på >2 m3/s. 

Bevarandemål: Naturtypens maximala utbredning kan påverkas av föreändring i vattenregimen. 

Arealen estuarium skall minst vara: x ha (anges efter basinventering) 

Struktur och funktion: 

-Arealen ålgräsbevuxen botten ska vara minst x hektar och ålgräs ska finnas ner till minst 

y meters djup. 

-Halten totalkväve, totalfosfor respektive klorofyll a ska uppfylla minst ”God ekologisk 

status” enligt bedömningsgrunder för kust och hav - vattendirektivet 

Typiska arter 

-Utbredningen av typiska arter av makroalger ska bibehållas eller öka i minst 90 % av 

arealen. 

-Antal häckande par av typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök är 

konstant eller ökar. 

Fotnot: Om möjligt ange arter 

-(Mål för typiska arter av bottenfauna enligt bedömningsgrunder för kust och hav är ej 

klart.) 

-(Mål för typiska fiskarters populationsstorlek och reproduktion är ej klart.) 

-(Mål för typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klart.) 

Negativ påverkan: Estuariemiljöer är känsliga för all fysisk störning som kan ändra de hydrografiska 

förutsättningarna. 

Exempel: 

-Ändrat tillflöde av sötvatten p g a vattenverksamhet i tillrinnande vattendrag 

(dämmning, vattenuttag, reninsing, grävning) 

-Strömförändrande åtgärder och konstruktioner (muddring, bryggor, pirar, etc) 

Bevarandeåtgärder: 

Bevarandestatus: 

Alla åtgärder som kan ändra strömmar och vattenstånd bär prövas med stor restriktivitet.

Uppföljning: Se tillsvidare den allmänna beskrivningen under rubriken: Uppföljning av naturtyper och 

arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare. 

1140 Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 

Beskrivning: Åbyfjorden innre och vidsträkta lerbottenområden utgör ett i princip typexempel på 

habitatet / naturtypen. 

Generell definition av naturtypen: 

Grunda, sandiga och leriga bottnar som delvis blottas vid lågvatten. Dessa bottnar är ofta 

fria från makrovegetation men med stora mängder blågrönalger (cyanobakterier) och 

kiselalger. Fintrådiga alger kan förekomma. 

Naturtypen är viktig för änder och vadarfåglar som söker föda i de grunda bottnarna. 

Habitatet/Naturtypen avgränsas mot andra strandsmiljöer vid medelhögvattennivån och 

den lägsta lågvattennivån avgränsar mot djupare vattenmiljöer. 

Bevarandemål: Areal 

-Arealen ler- och sandbottnar ska vara minst x hektar. 



status” enligt bedömningsgrunder för kust och hav. 

-Täckningsgraden av flytande trådalger ökar inte och är

1160 Stora grunda vikar och sund 

Beskrivning: Generell defintion: 

Stora grunda vikar och sund med begränsat inflytande av sötvatten. Dessa 

habitatkomplex är ofta skyddade från kraftiga vågor samt innehåller olika typer av 

sediment och substrat med artrika bentiska djur- och växtsamhällen. Gränsen för grunt 

vatten kan definieras genom närvaro av ålgräs- eller natesamhällen och maxdjupet utgörs 

av de fastsittande makrovegetationens nedersta djuputbredning (enskild planta gäller). 

Vid begränsad fältkännedom om vegetationens utbredning samt vid frånvaro av 

vegetation sätts gränsen för habitatet vid 10 m djupkurvan. Vikarna är större än 25 ha. 

Avgränsning mot land går vid medelhögvattennivån utom när substratet utgörs av ler och 

sandbottnar som delvis blottar (1140), då börjar habitatet vid 1140:s nedre gräns, den 

lägsta lågvattennivån. 

Muddring kan ha förekommit i habitatet. 

Naturtypen är mer en geomorfologsikt beskrivning än ett habitat. Det är inte analyserat 

om delar av Åbyfjordens områden ryms inom nuvarande tolkning av denna naturtyp. 

Bevarandemål: Areal: 

-Arealen stora grunda vikar och sund ska vara minst x hektar. 


-Arealen ålgräsbevuxen botten ska vara minst x hektar och ålgräs ska finnas ner till minst 

y meters djup. 

-Halten totalkväve, totalfosfor resp. klorofyll a ska uppfylla minst ”God ekologisk status” 

enligt bedömningsgrunder för kust och hav. 

-Täckningsgraden av flytande trådalger ökar inte och är

1170 Rev 

Beskrivning: Generell definition: 

Geologiska och/eller biologiska bildningar som förekommande på hård- eller 

mjukbottnar. Reven är topografiskt avskiljda genom att de höjer sig över havsbotten i den 

littorala eller sublittorala zonen. 

Reven kan bestå av geologiska formationer som block och hällar och/eller biogena 

bildningar. 

Revmiljön karaktäriseras av en zonering av bentiska samhällen av alger och djurarter 

inklusive konkretioner, skorpbildningar och korallbildningar. 

Musselbankar ingår i detta habitatär om de har en täckningsgrad över 5-10%. 

Rev avgränsas mot omkringliggande botten där revbildningenövergår med mer än 50% i 

mjukbottenytor samt där biogena bildningar understiger 5-10% av täckningsgraden. 

Förekommer i Åbyfjorden där omgivande klippväggar forsätter ner under vattenytan. 

Eftersom fjorden till större delen är förhållandevis grund och skyddad (har begränsad 

cikulation) är de zonerade revmiljöerna inte så väl utvecklade. 

Biogena rev kan förkomma som musselbank i området på sandbotten i området. 

Bevarandemål: Area:l 

-Arealen rev ska vara minst x hektar. 

-Arealen av undergruppen biogena rev ska vara minst y hektar. 



status” enligt bedömningsgrunder för kust och hav. 

-I minst 90 % av den totala arealen har bottnarna en naturlig struktur och zonering, ej 

utsatta för fysisk påverkan. 

-Minst 95 % av arealen av de biogena reven skall vara fri från fysisk påverkan. 

Typiska arter: 

-Täckningsgraden och djuputbredningen av utvalda makroalger ska bibehållas eller öka i 

minst 90 % av arealen. 

Fotnot: Om möjligt ange arter 

-(Mål för typiska arter av ryggradslösa djur på biogena rev är ej klart.) 

Negativ påverkan: Olika typer av exploateringar i bottnet som skapar av eller täcker över habitatet. 

Ex Bryggor, pirar, bojar, fundament 

Försämrad vattenkvalitet: 

Ex övergödning, föroreningsutsläpp, oljespill 

Nya exploateringar bör genomgå restriktiv prövning 

Bevarandeåtgärder: Inventering för att kartlägga omfattning och utbredning av natutypen 

Bevarandestatus: Osäker - skrivs efter basinventering 


arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare.

1230 Vegetationsklädda havsklippor 

Beskrivning: Branta havsklippor med lav-, gräs- och örtvegetation. 

Naturtypen är mångsidig och klipporna har en varierande vegetationstäckning beroende 

bl.a. på havets påverkan, exponeringsgrad, geologi och geomorfologi. Denna zonering 

kan innebära att klippavsatser och skrevor på de brantaste delarna närmast havet är fria 

från vegetation eller bevuxna av blågrönalger medan klipphyllor, branter och sluttningar 

på de ställen där jord kunnat ackumuleras kan vara gräsbevuxna. I mer skyddade lägen 

kan ris, örter och vindpinade träd och buskar etablera sig. 

Klipporna ska ha en lutning på minst 30 grader. Gränsdragningen mot vattnet går vid 

lägsta lågvattennivån och gränsdragningen mot land går där direkt saltpåverkad 

vegetation upphör. 


-Arealen vegetationsklädda havsklippor ska vara minst X hektar. 


-Täckningsgraden av träd ska understiga X(5) % och busktäckningen ska understiga 

Y(25) %. 


-Förekomsten av typiska kärlväxter ska bibehållas eller öka. 

-Antal häckande par av typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök ska vara 

konstant eller öka. 

Negativ påverkan: 





1330 Salta strandängar 

Beskrivning: Strandängar och strandbetesmarker påverkade av saltvatten med salinitet vanligen över 

15 promille. 

Flora och fauna varierar beroende på bl.a. underlag och hävdhistorik, men är präglad av 

antingen pågående traditionell hävd eller tidigare hävd. Arter som indikerar 

hävdkontinuitet skall finnas. 

Generll definition 

Naturtypen är i allmänhet helt öppen, men enstaka träd och buskar kan förekomma. 

Strandhabitatet avgränsas mot havet vid lägsta lågvattennivån. Karaktäristiskt är inslaget 

av saltrikta fläckar (saltbrännor) som uppstått genom att vatten efter översvämningar 

avdunstat. Växt- och djursamhällena har speciella anpassningar till hög salthalt. 

Strandängarna är viktiga fågellokaler. 

I objektet är det strandängarna längst in i fjorden som avses. Det finns fler salta 

strandängar runtom Åbyfjorden, men dessa omfattas inte av Natura 2000 området. 


-Arealen salta strandängar ska vara minst X hektar. 


-Minst 95 % av arealen ska vara avbetad varje år vid vegetationsperioden slut. 

-Arealen skonor och saltfrätor minskar inte mer än X %. 

-Minst 80 % av vattenstranden ska vara s.k. "blå bård", d.v.s. vass/havssäv/rörflen ska 

inte förekomma på landstranden i täta bestånd (högst 10 m2). 

-Krontäckning av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara högst X 

%. 


-Förekomsten av typiska kärlväxter ska bibehållas eller öka. 

-Antal häckande par av typiska fågelarter som använder naturtypen vid födosök ska vara 

konstant eller öka. 

Negativ påverkan: Förändrat eller upphörande bete kan påverka naturtypen. 





4030 Ris- och gräshedar nedanför trädgränsen 

Beskrivning: Naturtypen finns representerad inom naturreservatet Bua Hed som sk kustljunghed 

Se skötselplan för Bua Hed 


-Arealen torra hedar ska vara minst x hektar eller öka. 

Struktur och funktion 

-Minst x hektar ska vara väl avbetade varje år vid vegetationsperiodens slut (med ”väl 

avbetad” menas att vegetationshöjden i genomsnitt är ca 3 cm på torra-friska marker). 

Fotnot: arealen välbetad mark ska vara >95% av den betade arealen 

-Andelen bar jord ska vara minst x%. 

-Krontäckning av träd och buskar som vuxit upp i ett välhävdat landskap ska vara högst 

x%. Vedartad igenväxningsvegetation ska inte förekomma (det vill säga träd och buskar 

som kunnat etablera sig på grund av att hävden blivit för svag). 

Fotnot: Krontäckningen ska vara högst 5% 

-x hektar ljunghed ska brännas var y:e år. 

Fotnot: Gäller objekt där brandhistoria är dokumenterad och där ljung har en 

dominerande ställning (ljunghedar). Frekvensen ska sättas så att hela arealen bränns 

minst var 10:e år. 

-Det ska finnas minst x stycken grova och x stycken ihåliga lövträd. 

Fotnot: Gäller objekt med historisk förekomst av grova och ihåliga träd 

Typiska arter 

-Förekomsten av typiska kärlväxter ska bibehållas eller öka. Minst x av de typiska 

kärlväxtsarterna a,b, c etc ska förekomma i minst y% av provytorna. 

Fotnot: Ange typiska arter som är relevanta för området 

Negativ påverkan: Försämrad hävd (dvs att skötselplanen inte följs). Naturtypen skall hävdas genom 

återkommande regelbunden röjning. 


Bevarandestatus: Fullgott områdesskydd - osäker hävdstatus. 



8220 Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar 

Beskrivning: Naturtypen skall troligen utgå i objektet - felrapporterat p g a brister i ursprunglig 

definition. Arealen kan också utgöras av habitat 1220 eller 1230 


-Arealen klippvegetation på silikatrika bergsluttningar ska vara minst X ha. 


-Andelen vegetationsfri mark (exkl. skorplavar) ska inte minska mer än X %. 

-Träd- och busktäckningen ska understiga X % och ska inte öka mer än Y(30) %. 

-Bergyta som är obeskuggad av träd under större delen av dagen ska inte minska mer än 

X(10) %. 





-Förekomsten och täckningsgraden av typiska lavar och kärlväxter ska bibehållas eller 

öka, d.v.s. det ska finnas minst X st av de typiska arterna i minst Y av provytorna. 

Fotnot: om möjligt ange arter 


arter. Uppföljningsmetoder mm. kommer att beskrivas senare. 

8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 

Beskrivning: Osäkert om naturtypen är korrekt rapporterad i objektet. Kan också utgöras av 1230 


-Arealen pionjärvegetation på silkatrika bergytor ska vara minst X hektar. 


-Träd- och busktäckningen ska understiga X (5) %. 

-Minst 95 % av arealen ska vara välhävdad varje år vid vegetationsperioden slut. 





-Förekomsten och täckningsgraden av typiska lavar och kärlväxter ska bibehållas eller 

öka, d.v.s. det ska finnas minst X st av de typiska arterna i minst Y av provytorna.

Programhandling - Sotenäs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?