Om Pat Colebys böcker - Khepri

Häst i Väst
2008-10-04
Näringsnojja:
Allt sedan jag i början av sommaren läste Pat Colebys båda böcker om naturlig hästhållning
och naturligt lantbruk har jag fått näringsnojja. Att kroppen inte kan hålla sig frisk när den
lider brist på mineraler och vitaminer säger kanske sig självt, men hur ofta tänker man på
det? Det är först när veterinären skall betalas som sammanhanget mellan näring och hälsa
(och ekonomi) framstår som uppenbart.
Efter att ha bantat våra hästar i förra månadens nummer – det syns visserligen inte på min
Shettis, men han borde ha tappat vikt – är det nu dags att ta ytterligare ett steg i riktning mot
en FRISK HÄST genom att se över hästens allmänna näringstillstånd. Särskilt med hänsyn
till att maten och betet inte längre har samma höga näringsinnehåll som för 100 år sedan
(bland annat konstaterat av våra svenska forskare vid SLU). Så, i detta nummer presenterar
vi återigen vår nygamla näringsexpert Pat Coleby. Annan intressant läsning om näring är
förstås Christina Plancks klassiker ”Hästens näringsbehov och utfodring”.
I december tar vi paus! Vi återkommer i januari med ett specialnummer om körning med
häst och vagn!
Sidan 1 av 21

Innehåll
Litet ABC om mineraler och vitaminer sidan 3
Boktipset sidan 9
Samtal med Nina Fornander på Khepri Förlag sidan 10
”Utbildning, träning eller misshandel” sidan 13
artikel av Lisbeth Johnsson
Markarbete och sitsträning i rundcorralen sidan 16
Presentation av nästa Häst i Väst aktivitet
Nyhetslänken sidan 18
Kalendarium sidan 20
- 2 -

Bra att veta:
Litet ABC om mineraler och vitaminer
(Från Pat Colebys bok: Naturligt Lantbruk, Khepri Förlag, 2006)
- 3 -
Mineraler:
• Fyra mineraler och två vitaminer är grunden för en hälsosam benstomme:
Kalcium och magnesium (finns naturligt i till exempel dolomitkalk)
Koppar och bor (finns naturligt i till exempel algmjöl)
Vitamin A och D
• Nivåerna av mineraler i blodserum hos friska djur skall vara:
Kalcium 2,5 – 2,8 mM
Magnesium 0,65 – 1,3 mM
Fosfor 1,13 – 2,25 mM
Koppar 500 – 1100 ug/L
Zink 500 – 1200 ug/L
KALCIUM
• Behövs för nervsystemets, musklernas och hjärtats funktion; för blodets koagulering; för en
balanserad tillväxt av skelettbenen.
• Kalcium samverkar med magnesium och dessa mineraler måste alltid vara i balans. Ett överskott av
magnesium kan leda till kalciumbrist och vice versa. Av det totala intaget av dessa båda mineraler
bör cirka 2/3 vara kalcium och 1/3 magnesium.
• Brist på kalcium kan bland annat ge artros, ojämn bentillväxt, dåliga tänder, känslighet för
förkylningar samt luftvägsproblem.
• Upptaget av kalcium och magnesium är beroende av att det finns tillräckligt med bor, koppar,
vitamin A och D.
MAGNESIUM
• Behövs för bentillväxten; den neuromuskulära överföringen; friska muskler och ett friskt
nervsystem; för att alla enzymer i tarmen och musklerna skall kunna fungera på rätt sätt.
• Brist på magnesium kan bland annat ge abnorm bentillväxt såsom missbildade käkar, benplattor
som inte växer ihop. Även överdrivet lättskrämda djur kan bli lugnare av ett magnesiumtillskott.
BOR

• Bor räknas som ett spårämne, vilket innebär att det behövs i mycket små mängder.
• Spelar en viktig roll i mineralomsättningen. Brist kan leda till osteoporos, artrit, rakitis, mjuka ben.
• Knäppande leder kan tyda på brist på bor.
KOBOLT
• Behövs för att benen skall utvecklas korrekt; för de röda blodkropparna; för att bilda vitamin B12 i
tarmen.
• Brist är relativt ovanligt, men tecken på brist är anemi, ihållande sjuklighet, aptitbrist, känslighet för
kyla. Vid brist brukar man istället för kobolt ge injektioner av vitamin B12.
KOPPAR
• Behövs för immunförsvaret, skyddar särskilt mot svampsjukdomar och inälvsparasiter.
• Brist kan ge utebliven brunst, anemi, herpesinfektioner; hästar som lätt får hovbölder eller har dålig
motståndskraft mot mask- och svampinfektioner (till exempel ringorm) behöver troligen koppar;
liksom djur som har sliten eller fluffig päls. Observera att svarta eller mörkbruna hästar anses
behöva mer koppar än ljusa (skimlar, fuxar och vita hästar).
• Kopparupptaget i kroppen hämmas av överskott på molybden, mangan och zink.
• I marken inhiberas koppar till nästan 100 % av konstgödsel (superfosfat). Det är också känsligt för
markens PH-värde, som varken får vara för högt eller för lågt. Marker som konstgödslas och
försurade marker kan alltså ha brist på koppar, något man får tänka på vid betesgången.
JOD
• (inget mineral, men nödvändigt ändå)
• Behövs för sköldkörtelns funktion. Sköldkörteln kontrollerar i sin tur alla körtlarna i kroppen.
• Brist – och överskott – kan ge mjäll, förstorad sköldkörtel och därmed störd funktion på hela
körtelsystemet. Jodbrist gör även så att djuren inte kan ta upp sina mineraler och vitaminer
ordentligt.
• En möjlig orsak till jodbrist hos djur är att man ger dem för mycket baljväxter (lucern) eller
sojaprodukter samt att de äter mycket klöver eller lupiner på betet.
• Brist kan vara en grundorsak till praktiskt taget varje problem. Observera att blodtest inte alltid
visar en liten brist på eller överskott av jod; normalt sett krävs en stor brist för att det skall märkas
på blodtest. Alg- eller tångmjölsprodukter utgör en bra källa till jod och det är idag ganska vanligt
att man tillsätter detta i kraftfoderblandningarna.
JÄRN
• Behövs för de röda blodkropparna.
• Järn kan inte tas upp utan koppar och många så kallade järnbrister uppstår egentligen av en brist på
koppar. Om järnbrist påvisas, är det ofta rekommenderat att istället ge ett koppartillskott – ett
överskott av järn ger allvarliga konsekvenser, eftersom det påverkar nivåerna av både kalium och
vitamin E. E-vitaminet förstörs helt av ett överskott järn.
• Brist ger anemi och ett flertal tillstånd som orsakas av för få röda blodkroppar.
MOLYBDEN
• Behövs för maximal fertilitet.
- 4 -

• Både brist på och överskott av molybden binder upp koppar helt. Höga nivåer av molybden är
allvarligt eftersom det indirekt ger anemi – det stör utnyttjandet av koppar och kobolt.
• FOSFOR
• Behövs för hälsosam tillväxt.
• Brist är mycket ovanligt.
KALIUM
• Kalium är nödvändigt för allt liv.
• Brist på kalium kan orsaka sammandragna blodkärl (särskilt i extremiteterna),
förlossningssvårigheter, strålbenshälta och urinstenar.
• Kalium är den mineral som i marken påverkas mest av konstgödsel. Dessutom hämmas
förekomsten av kalium när marken är försurad eller har höga nivåer av järn (vilket är mycket
vanligt idag). Fara för brist på kalium föreligger alltså hos hästar som betar i sådana områden. Ett
tillskott av kaliumrika substanser som till exempel äppelcidervinäger kan behövas.
SELEN
• Behövs för friska muskler och för fruktsamheten, särskilt hos hingstar.
• Brist kan förvärra muskeldystrofi eller muskeldegeneration samt ge upphov till sterilitet.
• Selen samverkar med svavel: svavelrika aminosyror behövs i tarmen för att selenet skall kunna tas
upp. Selen är också kopplat till vitamin E. Vid mild selenbrist räcker det ofta med ett tillskott av Evitamin.
NATRIUM
• Behövs för allt liv.
• Idag är underskott på natrium näst intill en omöjlighet – det är överskottet man bör akta sig för.
Överskott av natrium hämmar upptaget av kalium och ger ödem och bland annat cancer.
• Djur som äter mycket på sin saltsten har ofta brist på kalium, inte natrium.
SVAVEL
• Är en viktig del i många aminosyror och behövs för att tillgodose keratinet i hud, tagel och hovar.
• Brist på svavel ger i sin tur brist på aminosyror i tarmen och därmed oförmåga att ta upp bland
annat selen; allmänt dåligt näringsupptag; hudsjukdomar. Djur som lätt får yttre parasiter (löss) och
blir illa bitna av myggor och knott på sommaren har ofta svavelbrist.
ZINK
• Behövs för att reproduktionsorganen skall fungera, särskilt hos hingstarna.
• Brist ger problem med sårläkning, prostata och reproduktionsorganen.
• Höga nivåer av zink hämmar upptaget av koppar, vilket är ett ganska vanligt tillstånd.
- 5 -

Bra att veta:
- 6 -
Vitaminer
• Bakom vitaminbrister finns alltid en mineralbrist. Djur som har sina mineraler i bra balans får inte
vitaminbrist. Om det inte finns tillräckligt med mineraler i fodret/betet kan vitaminerna inte arbeta
som de ska.
• Alla vitaminer förstörs av ljus och bör inte köpas i genomskinliga förpackningar.
• Flytande paraffin (ges till hästar med kolik) förstör vitaminerna i tarmen. Det är därför bättre att ge
matolja till kolikhästar.
A VITAMIN
• Är särskilt viktigt för ögonen.
• Tecken på brist är ögoninfektioner (konjunktivit), rinnande ögon, maskinfektioner, sträv och torr
päls. Observera att de sista symptomen också förekommer vid brist på koppar.
• Skall man ge tillskott av vitamin A bör man göra det tillsammans med vitamin D – dessa båda
återfinns nästan alltid tillsammans i naturen och arbetar tillsammans i kroppen.
• Är ett fettlösligt vitamin som lagras i kroppen och får inte överdoseras.
D VITAMIN
• Behövs för att benen skall växa och för att kalcium och magnesium skall kunna tas upp.
• Brist gör så att kalcium och magnesium inte kan användas korrekt. Tecken på brist är en mycket
sträv päls.
• Bästa vitamin D-källan är solljus. Mörkfärgade djur har ett högre behov av vitamin D (och A) än
ljusa djur.
• Är ett fettlösligt vitamin som lagras i kroppen och får inte överdoseras.
B VITAMINERNA
Är vattenlösliga och kan inte överdoseras. De förstörs de av malning, kokning och strålning. Bvitaminerna
återfinns främst i sädesslagen och i majs
Vitamin B1 – tiamin
• Brist kan orsakas av mögligt foder eller efter att ha ätit mögligt gräs, d v s gräs som växer på
extremt utarmade marker.
• Bristsymptom är ljuskänslighet och mild oro. Svår brist leder till döden.
Vitamin B2 – riboflavin

• Behövs för munnen och läpparna; för att ögonen skall kunna stå emot skarpt ljus samt för
matsmältningen.
• Bristsymptom är sprickor runt munnen och skarpt röd tunga och gom. Svår brist kan ge starr.
Vitamin B5 – pantotensyra
• Är mycket viktig i kroppens försvar mot sjukdom och mot stress.
• Behövs tillsammans med vitamin C för att tillverka kortison i binjurebarken.
• Finns särskilt i korn. Kornet bör inte malas, utan skall blötläggas istället.
Vitamin B6 – pyridoxin
• Behövs för motståndskraft mot infektioner, särskilt herpes. Hjälper även andra vitaminer och
mineraler att fungera bättre.
• Brist på vitamin B6 kan orsaka åksjuka.
Vitamin B8 – biotin
• Är nödvändigt för hovar och hårväxt.
• Finns inte i någon större mängd i sädeslagen. Goda källor till B8 är majs och algmjöl.
Vitamin B12 – cyanokobalamin
• Är ett mycket viktigt vitamin som bildas i tarmen, under förutsättning att det finns tillräckligt med
kobolt och järn. Den egna B12-tillverkningen kan dock misslyckas om hästen blir stressad, får
antibiotika eller blir sjuk på annat sätt.
• Behövs för återhämtning efter sjukdom eller andra svåra tillstånd, till exempel svår förlossning.
• Brist kan ge alltifrån trötthet till svåra anemier.
Vitamin B15 – pangaminsyra
• Förbättrar leverfunktionen.
• Bra att använda vid leverskador, kallbrand och kopparförgiftning. Kan ges tillsammans med
vitamin C ”när allt annat misslyckas”.
C VITAMIN – natriumaskorbat
• Behövs tillsammans med vitamin B5 för att producera naturligt kortison; för att cellerna och
blodkärlen skall hålla sig starka; för bildningen av kollagen i diskarna mellan ryggkotorna och i
lederna.
• En häst producerar cirka 30 gram vitamin C i levern från födan. Men när djuret utsätts för stress,
skada, sjukdom, resor, gifter, vaccinationer (vaccinationer dränerar kroppen på vitamin C) är
behovet mycket större än vad den egna produktionen klarar av.
• Vitamin C hjälper till med att kontrollera cancer; understödjer immunförsvaret; kan fungera som
antidot vid giftiga bett (ormbett) och för vissa gifter; hjälper lever och njure att tillfriskna efter
sjukdom, stärker svaga blodkärl, förbättrar vid led- och ryggbesvär. Kan användas i höga doser vid
tillstånd som normalt sett kräver antibiotika.
• Rekommenderas i samband med alla sjukdomstillstånd, vid antibiotikakurer, vaccinationer, vid
intag av antiinflammatoriska mediciner (som försvagar blodkärlen).
• Är vattenlöslig och kan därför inte överdoseras.
- 7 -

E VITAMIN – tokoferol
• Fungerar som antioxidant och behövs för en allmänt god hälsa.
• Kan användas för att läka skador och trauman; hjälper till att normalisera andningen efter
lunginflammation; läker skador i lungorna. Kan också användas vid fertilitetsproblem (tillsammans
med vitamin A). En häst i behandling kan få så mycket som 6000 – 8000 enheter per dag.
• Vitamin E förstörs av järn och flytande paraffin.
• Är kopplat till selen och kan användas vid en misstänkt selenbrist.
• Vetegroddolja utgör ett bra tillskott på vitamin E.
K VITAMIN – menadion
• Behövs för normal koagulation och kan förebygga stora blödningar efter skador.
• Förstörs lätt av mineraler och laxeringsmedel, orala antibiotikapreparat och en del mediciner.
• Finns i säd och vetegroddar, så brist på vitamin K är inte vanlig.
• Är fettlöslig och lagras i kroppen om det inte blir förstört.
Som hästägare är det viktigt särskilt viktigt att se till att hästen får rätt mängd och rätt proportion av
kalcium, magnesium, bor, koppar, kalium och svavel. Viktiga vitaminer att ha i husapoteket är vitamin
C, B12 och E. Det är värt att komma ihåg att gräset under betesperioden kanske inte alls innehåller så
många mineraler och vitaminer som man tror. Tillskott kan med andra ord vara nödvändigt även på
sommaren.
Det finns många mineralfoder (mineraler mm) att välja på ute på marknaden. En del förespråkar att
man köper färdiga blandningar, andra att man blandar själv. Pat Coleby köper aldrig färdigblandat, hon
anser att risken för mögel är för stor. Istället använder hon gult svavelpulver, bor, dolomitkalk,
kopparsulfat, algmjöl av livsmedelskvalitet, äppelcidervinäger och AD-vitamintillskott. Detta blandas
sedan efter hennes eget utprovade recept. Det blandas INTE på måfå.
Men färdiga tillskottfoder är kanske smidigare för den upptagne hästägaren. Vid valet av tillskottsfoder
kan det vara värt att tänka på att syntetiskt framställda mineraler och vitaminer inte anses tas upp
särskilt väl av kroppen. Många förespråkar istället naturligt framställda tillskottfoder, alltså sådana som
är gjorda av saker som redan finns i naturen, till exempel växter och alger.
- 8 -

Pat Coleby – Naturlig Hästhållning: Khepri förlag
Internationellt om mineraler och vitaminer!
Pat Coleby är en av Australiens mest kända förespråkare för ekologiskt jordbruk. Hon är något av en
auktoritet när det gäller djurhälsa och naturligt lantbruk, särskilt efterfrågad i de engelskspråkiga
länderna (Australien, Nya Zeeland,USA, mm). Under sin långa karriär har hon hållit föredrag för
jordbruksdepartement och tillfrågats av veterinärer och forskare. Hon har dessutom sysselsatt sig rent
praktiskt med lantbruk och hästhållning; därav hennes stora erfarenhetsbaserade kunnande. En av
hennes drivkrafter har varit att finna en orsak till ökningen av vissa sjukdomar bland tamdjuren,
sjukdomar som var praktiskt taget okända under hennes uppväxt i England på 30- och 40-talet. Pat
Coleby grundar sitt ställningstagande på det faktum att våra jordar har förlorat stora mängder mineraler
sedan konstgödseln gjorde entré på marknaden, och hon menar att det är den påföljande
näringsbristen som har lett till den försämrade djurhälsan. Problemen är mindre i vår del av världen än
i hennes hemland, men ingen går fri – även Europas bördiga jordar börjar utarmas.
I Naturlig Hästhållning skriver Pat Coleby enkelt och tydligt om mineraler, spårämnen och vitaminer
samt sjukdomar som kan uppstå vid brist. Hon behandlar orsaken till olika vanliga sjukdomstillstånd
hos hästar, som till exempel bärrandsröta och fång, och rekommenderar i många fall även botemedel
för dessa. Ytterligare ett trevligt drag hos Pat Coleby är att hon värnar om hästägarens ekonomi: hon
bemödar sig alltid om att hitta det mest ekonomiska alternativet när det gäller tillskottsfoder. Dessutom
skriver hon onekligen på ett engagerande och rättframt sätt om synnerligen viktiga ämnen - och man
får sig en rejäl tankeställare! Ett odisputabelt faktum är att hon har hjälpt många, många hästar att leva
ett friskare liv.
Pat Coleby – Naturlig Hästhållning. Khepri förlag (www.khepri.se)
Boken finns att köpa på Khepri förlag samt Internetbokhandlarna
- 9 -

Samtal med Nina Fornander på Khepri Förlag: om mineraler,
betesskötsel, fång och sommarexem (utdrag från vårt julinummer
2008)
Nina har gett ut två av Pat Colebys böcker på svenska: ”Naturlig Hästhantering” och ”Naturligt
Lantbruk”. Dessutom äger hon rättigheterna till Pat Colebys övriga böcker: ”Natural Pet Care”,
”Natural Goat and Alpaca Care”, ”Healthy Sheep Naturally” samt ”Healthy Cattle Naturally”. Naturlig
Hästhållning kom ut 2007. Sedan dess har upplagan vuxit, sakta men säkert, och i dagens läge börjar
den att sälja riktigt bra.
- Hur fick du höra talas om Pat Coleby? Hon är ju ingen kändis i Sverige, precis.
- En väninna till mig höll en kurs här på Dövestad Gård. Hon hade fått tag på boken i Norge, där
den har blivit en riktig storsäljare. Jag blev intresserad och fick låna den. Sedan läste jag för fulla
muggar – vi var på tävling med hästarna, så jag låg i husvagnen och läste varje ledig sekund. Därutöver
hade vi även besök av en bonde från Australien. Med en enda blick på våra kossor konstaterade han att
de led av brist på koppar. Sådant är lätt att se om man har läst sin Pat Coleby, och det är det många
som har gjort i Australien.
- Har du själv använt dig av Pat Colebys rekommendationer när det gäller dina egna djur?
- Vi har ju både hund, häst och kor (ekologiska köttdjur). Vi låter alla våra djur äta algmjöl och annat
som hon rekommenderar i sina böcker, och jag är mycket nöjd med resultatet. Jag köpte till exempel
en polsk körhäst, som såldes för att han var för liten i mankhöjd för att kunna utföra det arbete han var
tänkt att göra. Han såg ut att lida av allmän mineralbrist när jag fick honom. Vi körde på med
mineralerna och ett år senare – han var 4 år när vi fick honom – hade han vuxit över 10 centimeter.
Sedan har vi vår Shetlandsponny, som var brun när vi köpte honom, fast han stod som svart i passet.
Numera är han återigen svart: det var kopparbristen som fick honom att blekna i färgen.
- Du pratar om allmän mineralbrist. Kan man se sådant på hästen?
- Det finns många tecken som tyder på mineralbrist. Glanslös päls är ju något som de flesta känner
till, men även dålig färg / dålig pigmentering av pälsen tyder på brist. Hästar som får solblekt päls lider
till exempel inte sällan av kopparbrist. När en svart häst blir alldeles röd i pälsen på sommaren, till
exempel. Hästar som ofta har spända muskler, som har en hög muskeltonus som det kallas, lider inte
sällan av brist på magnesium. Jag har sett exempel på dressyrhästar som har haft svårt med piaffen.
Efter att ha fått magnesiumtillskott under en period har de plötsligt inte längre haft några problem.
Men det allra säkraste är ändå att göra en håranalys på djuret. Då vet man exakt vilka mineraler som
finns och inte finns. Då kan man fodra efter det.
- Det låter på dig som om mineralbrist är något mycket vanligt idag?
- 10 -

- Ja, det är det också. Pat Coleby konstaterar ju i sina böcker att maten idag inte längre innehåller vad
den gjorde för 20 år sedan. Konstgödseln utarmar markerna och det som marken producerar blir
fattigt på mineraler. Både människor och djur blir helt enkelt undernärda. Vi behöver extra mineraler.
- Pat Coleby förslår att man alltid tar en jordanalys på mark som skall användas – till odlig eller bete,
eller vad det nu kan vara. Varför då?
- Hon vill att man skall veta exakt vad jorden behöver för att komma i balans. När man gör
jordanalysen får man nämligen tillbaka ett ”recept” på allt som jorden behöver för att må bra. Därefter
måste de nödvändiga mineralerna spridas ut på marken. Oftast handlar det om att marken behöver
kalkas, men det räcker sällan med enbart kalk. Många gånger behöver man tillföra Dolomitkalk, en
sorts kalk som även innehåller magnesium i rätt proportion till kalken.
- Är det här något ni själva håller på med?
- Absolut! Vi har varit tvungna att sprida ut både vanlig kalk och dolomit på våra marker. Men det
har varit värt varenda krona. Våra kor har till exempel inte längre leverflundra. Leverflundra är en
parasit som sprids via små sniglar på marken och sätter sig i levern på korna. Förut fick vi alltid avdrag
för leverflundra när vi slaktade korna, men nu för tiden har vi inte förlorat en enda krona på grund av
det. Och det är verkligen fantastiskt! Vanligtvis lider ca. 80 – 85 % av korna i en besättning av
leverflundra! Så det verkar som om en jord i balans inte är så benägen att hysa parasiter! Sedan måste
man förstås också tänka på att alla våra djur äter Pat Colebys mineraler. Det är framför allt kopparn
som håller de inre parasiterna borta.
- Är det något särskilt man bör tänka på om man vill förbättra sina betesmarker genom tillförsel av
mineraler?
- Ja, man bör kontrollera huruvida man har EU-stöd för betesmarkerna. Har man det får man inte
tillföra mineraler: det räknas som gödsling och är förbjudet. För övrigt rekommenderar jag att man
lägger på kalken, eller vad det nu kan vara, på hösten. Då har jorden lång tid på sig att ta upp den
under vintern och våren. Det är verkligt spännande att se vad som kommer upp på markerna
sommaren efter kalkningen! Ofta dyker en massa nya örter upp i vallen, nyttiga örter menar jag. Inte
ogräs.
- Jag vet att Pat Coleby skriver en hel del om olika sjukdomar hos hästen. Har du något att
rekommendera när det gäller fång?
- Ja, först och främst bör man vara medveten om att risken för fång är särskilt stor efter en
torrperiod, som den vi hade nu i maj. Pat menar att benägenheten för fång uppstår hos en häst med
generell mineralbrist men som särskilt saknar magnesium i kroppen. Torrperioder följda av regn är
farliga eftersom gräsets magnesium då går ner i roten för att skydda plantan. Hästarna som äter av
gräset får magnesiumbrist, och hamnar i riskzonen för fång när regnet kommer och gräset blir som
nytt. Så det är viktigt att man ger extra magnesium under varma, torra perioder. När gräset väl har
börjat växa är det redan för sent. Har hästen redan fått fång rekommenderar Pat att man ger den
epsomsalt (magnesiumsulfat). Därefter får man tänka på att hästen kanske har ett ökat behov av
magnesium hela livet. Man får helt enkelt fortsätta att ge en fånghäst extra magnesium även efter att
symptomen har gett med sig.
- Vårt andra stora hälsoproblem under sommaren är ju sommarexemen. Har du några
rekommendationer angående det?
- Först och främst handlar det återigen i grunden om ett problem med mineralupptaget.
Matsmältningen kanske inte fungerar som den ska på hästen och då blir mineralupptaget i sin tur stört.
Många hästar blir bättre av extra kisel eller zink, fast jag tycker mig ha märkt att zink fungerar bättre på
vita eller ljusa hästar än på mörka. Sedan är det jätteviktigt att man ser till att hästen får i sig tillräckligt
med svavel. Pat menar att svavlet minskar förekomsten av yttre parasiter och håller undan stickande
insikter. Knott dras till exempel till svavel- och kopparfattiga djur. Svarta djur behöver mer koppar än
- 11 -

ljusa djur (samma gäller för ljus- eller mörkhåriga människor). Islandshästar har ofta problem med
sommarexem, och många av dem har ju lätt för att få yttre parasiter som pälsätare. För en sådan häst är
svavel absolut något att tänka på.
- Vilken mineralbrist är den vanligaste tror du?
- Svavel. Och koppar, beroende på var någonstans man bor. Dessutom har vi i Sverige en generell
brist på spårämnet Bor. Bor är ju mycket viktigt för skelett och leder, och faktum är att de reumatiska
sjukdomarna hör till dem som ökar mest. Förkalkningar på ryggraden är ju till exempel ingen
ovanlighet, inte ens på unga hästar. Så jag brukar rekommendera att man ger hästarna en tsk bor i
veckan (halv dos för ponny). Pat Coleby tar enligt egen utsago en liten nypa bor varje dag. Som med så
mycket annat gäller det dock att inte överdosera. Lagom är bäst. Mineralerna måste vara i balans med
varandra i kroppen, annars får man inte de positiva effekterna.
MUMS vad gott!
- 12 -

Utbildning, träning eller misshandel
Av Lisbeth Johnsson
Det finns ett stort antal hästar som lämnas på träning och utbildning varje år, och en ganska stor
mängd av dessa hästar råkar illa ut på ett eller annat sätt. Det finns också en stor del hästar som råkar
illa ut på grund av att dem inte lämnas på träning.
Jag är inte ute efter att döma någon, men vill få hästägare att tänka till lite extra. Tänka på vad de
utsätter sina hästar för. Speciellt vid denna period då många hästar ska sättas igång efter vintern.
Det finns många duktiga hästtränare, men det finns också en mängd oseriösa tränare som använder sig
av metoder man inte tror existerar.
Det är lätt att välja en metod som ger snabba resultat på ytan, istället för att ge hästen den tid den
behöver för att förstå och acceptera sitt "arbete" och som låter deras kroppar utvecklas utan att slitas
ut i förtid. Detta gäller alla hästsporter, vare sig det är körning, ridning som fritidsnöje eller tävling.
Det är inte ett lätt jobb att vara hästtränare. Hästägare förväntar sig mycket när de lämnar hästen på
träning och vill gärna att det ska gå fort för att det inte ska bli för dyrt. Detta blir oavkortat på hästens
bekostnad.
Vem bär på ansvaret när hästen lämnas på träning? Är det tränaren eller hästägaren?
Tränaren bär på ett stort ansvar när hästen är där för träning eller utbildning. Det är tränarens ansvar
att informera ägaren om vad som krävs för att nå det resultat ägaren vill ha, även man aldrig kan
garantera något till hundra procent då det är levande djur vi arbetar med.
Men det är alltid hästägaren som har huvudansvaret för sin häst, även då den är lämnad på träning.
Man ska kunna lita på sin tränares omdöme och kunskap. Men som hästägare bör man också ta del i
träningen för att kunna använda sig av hästens nya kunskap som den fått hos tränaren. Men också för
att kunna avbryta träningen om man anser att den inte är som man tänkt sig.
Avbryt träningen om det inte fungerar
Det ligger också på tränarens ansvar att avbryta träningen om han/hon anser att det inte fungerar på
ett tillfredställande sätt eller om kunskapen inte räcker till för just den hästen. Många väntar för länge
med att avbryta och då är problemet eller skadan redan ett faktum.
Man kan också vända på det och se att tränaren inte alltid får den tid som behövs för att lösa ett
problem, utan blir tvungen att lämna tillbaka hästen med halvgjort jobb.
Det finns många hästägare som kämpar med sina hästar alldeles för länge trots att kunskapen inte
räcker till. Sedan lämnar hästen hos en tränare som då ska "fixa" till hästens dåliga uppförande, eller
säljer hästen och köper en ny.
Om du har en unghäst, eller äldre häst också för den delen, som inte fungerar som du önskar eller
behöver skolas, så ta till professionell hjälp i god tid. Både för din egen och hästens skull.
Hästar är kraftfulla djur som kan orsaka allvarliga skador, men olyckorna sker oftast för att människans
kunskap brister.
Det finns hästar som arbetar tills dom stupar eller "går sönder" utan att ens protestera det minsta.
Sedan finns det hästar som säger ifrån i ett tidigt stadium när dom inte förstår vad man menar, eller har
ont.
- 13 -

Vi kräver ofta att hästarna ska vara som elitgymnaster, men är oftast inte beredda att ge hästen den
omvårdnad eller träning som den behöver för att hålla sig fräsch. Som till exempel regelbunden
massage, rätt foder, tandvård med mera. Oftast reagerar vi först när skadan eller förslitningen är ett
faktum.
Om en häst har ett "dåligt" uppförande på något sätt, finns det alltid en orsak till det. Ignorera aldrig
hästens protester, hästar kan inte ljuga. Enda sättet dom kan tala om för oss att dom känner obehag
eller har ont är att visa det genom sitt agerande. Dom gör hela tiden det som är rätt i deras ögon.
Det går fort att få en häst att göra önskvärda moment om man har kunskapen som behövs för det,
men det tar tid att utbilda och befästa kunskap hos hästen. Det tar också tid för hästens kropp att
anpassa sig till det arbete vi vill att den ska utföra.
Många som har en unghäst skickar den på inridning i en månad, utan att hästen är det minsta
förberedd på vad som skall komma. Efter en månad förväntar sig ägaren att få hem en häst som är
utbildad.
Ett tag efter det att hästen kommit hem börjar den kanske protestera. Då skickas den åter igen på
träning en kortare tid för att korrigera hästens dåliga beteende. Hem igen till ägaren, som inte deltagit i
utbildningen. Hästen fungerar bra en kort period och så fortsätter det på detta sätt.
Det mesta som hästen gör när vi hanterar eller rider den har vi eller någon annan människa lärt den.
Alla beteenden som hästen har när den är med människor har någon lärt den, oftast omedvetet. Jag
tror inte att människor medvetet lär hästen dåliga beteenden, det handlar om okunskap. Alla hästar har
olika behov och olika personligheter som kräver olika kunskapsnivåer av oss.
Hästen har inte bett om att få vara i vår ägo, så det är helt och hållet vårt ansvar att ombesörja hästens
bästa. Både när det gäller relationen oss emellan, foder, hovvård, stall eller lösdrift, tandvård, massage,
veterinärvård, träning, utbildning m.m. Det ligger på vårt ansvar att skaffa den kunskap vi behöver för
att hästen ska må bra och kunna prestera det vi vill.
Man förväntar sig att hästen ska göra det man vill utan att protestera. Om den protesterar är den dum
och olydig. Jag menar inte att alla tänker på detta sätt, långt ifrån, men det är ändå såpass vanligt att jag
stöter på det flera gånger i veckan. Det är vanligare än vad det är ovanligt.
Det finns många bra tränings- och utbildningsmetoder. Säkert många fler än vad du eller jag känner till.
Men metoderna är bara bra under förutsättning att man kan använda dom på ett korrekt sätt Kan man
inte det, kan det istället bli katastrof. När det blir så är det alltid metoden som får skulden, inte
utövaren.
Det är viktigt att lära sig förstå varför och när man ska göra vad, annars förlorar det sitt syfte och kraft.
Det tar lång tid för människan att få god kunskap om häst, men det tar framför allt tid att få insikt i
betydelsen av allt som handlar om metoder, timing, känsla och förståelse för djuret man arbetar med.
Jag tror inte på att något är rätt eller fel, så länge ingen uppenbart kommer till skada, men vissa
metoder är lättare eller svårare än andra. Vissa är snabbare eller långsammare än andra. Det skiljer sig
också beroende på vad man vill använda hästen till.
Det är viktigt att ha klart för sig vad man vill använda hästen till och utbilda den på ett sätt som skapar
dom bästa förutsättningar för just den individen och det specifika ändamålet man tänkt använda den
till.
- 14 -

Rädsla eller smärta är fel
Vad är då utbildning? Utbildning är att man lär någon att förstå någonting. Det gör man enligt min
mening genom att förklara för just den individen på ett sätt som den lätt kan förstå och acceptera,
oavsett om det är människa eller häst.
Om jag vill arbeta med att lära hästar behöver jag förstå hur dom tänker, uppfattar omvärlden, deras
instinkter, språk, behov m.m. Samma gäller om jag vill arbeta med att utbilda människor. Kunskap
tillsammans med erfarenhet är nycklarna till framgång.
Vad är då träning? För mig är det underhåll och uppbyggnad av kroppen i samverkan med sinnet. En
häst som till exempel ska tävlas, behöver träna upp kroppen och sinnet för att fysiskt och psykiskt
kunna klara tävlingsmomenten och den miljön som kommer med tävlandet. Underhålla och utveckla
den kunskap som redan finns.
Vad är då misshandel? Ja, det är ingen lätt fråga! Var och en får använda sitt eget samvete och omdöme
för att svara på detta. Jag kan bara berätta vad jag personligen anser är misshandel.
All träning som bygger på någon form av rädsla eller smärta är i mina ögon fel. Jag anser också att det
i vissa fall är nödvändigt att ta till en viss mängd våld av ren säkerhet. Men aldrig för att få någon att
prestera något.
Om motivationen till arbete eller prestation bygger på någon form av rädsla eller smärta är man helt
klart inne på fel spår i mina ögon.
Om jag stöter på en häst som är hård i skinnet på grund av starkt nötande med sporrar, eller har sår,
nya eller gamla i mungiporna eller på lanerna som exempel på för hårda händer, har den hästen i mina
ögon blivit misshandlad.
Man kan ju försöka tänka sig in i hur det skulle kännas för en själv att bli behandlad på ett sådant sätt.
Om jag till exempel blir tvungen att flytta till Kina och inte förstår vare sig språket eller kulturen. Är
tvungen att börja i en skola och ska användas till ett specifikt ändamål som någon bestämt. Om jag då
får en smäll varje gång jag gör fel, utan att förstå varför, slutar jag snart att försöka av rädsla för att
göra fel. Fortsätter detta blir jag snart antingen apatisk eller aggressiv för att försvara mig och för att
kunna överleva. Om jag däremot blir behandlad med respekt och får förklarat för mig på ett sätt jag
kan förstå och acceptera, lär jag mig snabbt vad som förväntas av mig och gör det med glädje. Under
sådana förutsättningar kan man prestera mera.
Jag vill slutligen säga att detta skriver jag inte för att döma någon. Syftet är att skapa en tanke om vad
det är som händer i hästvärlden. Var och en får titta sig själv i spegeln och bedöma sitt eget samvete.
- 15 -

Häst i Väst aktivitet:
Markarbete och sitsträning i rundcorallen:
Nu i november och december hålls det kurs i Naturbruksgymnasiet Nuntorps nybyggda rundcorall.
Under två helger lär Lisbeth Johnsson ut hur man arbetar hästen från marken i corallen och en helg
ägnas åt sits och balansträning i sadeln.
Se vårt kalendarium för datum och tid!
Markarbete i rundcorallen
Arbetet med hästen i rundcorall kommer ursprungligen från USA, där många som arbetar med så
kallad ”horsemanship” utnyttjar rundcorallen i sin träning av hästen. En rundcorall är en liten, rund
paddock, med en diameter på 18 – 22 meter i diameter. De små ytorna gör det lätt att arbeta hästen
löst, utan att för den skull ”tappa kontakten” med den. Banans rund form gör så att hästen inte har
någon möjlighet att ”fastna i hörnen” och bli stående.
Träningen genomförs genom att man ber hästen att cirkla runt tränaren åt båda hållen och i olika
gångarter. Det ser ungefär ut som om hästen longeras, fast utan lina. Tränaren får hästen att röra på sig
genom att använda sig av sitt kroppsspråk. I början, innan hästen ännu har förstått vad det hela går ut
på, tar man ibland även hjälp av en longerpisk, en lasso, ett långt rep eller ett dressyrspö med platspåse
fastknuten i toppen. Syftet med dessa hjälpmedel är givetvis inte att slå hästen, utan att få den att röra
sig framåt genom energiskt viftande med spöet. Energi är ett nyckelord här – om man uppbådar
tillräckligt med energi i sin egen kropp, kommer hästen att röra sig bort från den plats man riktar
energin mot (läs: vänder bröstkorgen emot/tittar på). Man säger att man ”tar plats för hästen”.
Det första steget i träningen är att lära hästen att flytta sig undan för tränaren. Det spelar ingen roll vart
den springer, bara den inte uppehåller sig på den plats som tränaren signalerar att hon/han vill vara på.
Det andra steget är att få hästen att röra sig kontinuerligt i en cirkel runt tränaren, längs med
rundcorallens väggar. I tredje hand vill man lära hästen att byta varv. Det hela kan utvecklas och
förfinas i all oändlighet, men det önskade slutresultatet är att hästen slappnar av och fäster sin
uppmärksamhet på tränaren – när man har kommit så långt kan hästen ”bjudas in” till tränaren i
mitten av corrallen. Ofta följer hästen då villigt tränaren vart hon/han går.
Varför träna i rundcorall? I grunden handlar det om att lära hästen att flytta sig undan för människan,
vilket bygger respekt, och att frivilligt närma sig och följa människan, vilket bygger tillit. Träningen i
rundcoralll är känd för att kunna lösa upp psykiska blockeringar hos hästen, den får hästen att börja
tänka och ifrågasätta sitt beteende och att söka lösningar på eventuella problem. De vilda mustangerna
arbetas till exempel alltid först i rundcoralll när de har fångats in.
- 16 -

Länkar till ”horsemanshipinstruktörer” som också arbetar i rundcorall:
http://www.parelli.com/home.faces
http://www.brannaman.com/
http://www.montyroberts.se/
Sitsträning
I rundcorallen kan man rida säkert utan att behöva tänka på att styra hästen – den kommer ingenstans
ändå. Känner man sig riktigt modig kan man ta av tränset och rida utan något alls på hästens huvud.
Meningen är att man skall kunna koncentrera sig helt på sitsen.
Sitsträning i rundcoralll är ett bra sätt att kontrollera huruvida man använder tyglarna för att balansera
sig i sadeln – ett vanligt problem för den som är van att rida med korta tyglar i alla gångarter utom
skritt. Här får man chansen att öva upp sin balans med diverse balansövningar, först i skritt och sedan i
trav och galopp om man så önskar.
Förutom balans tränas även förmågan att känna av hästens rörelser. När lyfts höger framhov? När sätts
den ned? Hur rör sig hästens ben i traven? När är det lämpligt att göra en galoppfattning? är några av
de frågor som kan besvaras under kursens gång.
Länk till Craig Stevens:
klassisk dressyrinstruktör och
expert på sits och balansövningar:
http://www.classical-equitation.com
Lisbeths hemsida:
www.freshway.se
Välkomna till Lisbeth kurser i sits och balans samt markarbete i rundcorallen!
VAD KOSTAR KURSEN?
Deltagare med häst: 1500 kr
Åskådare: 500 kr
Priset gäller oavsett om man är med en eller två dagar!
- 17 -

http://www.alltomhastar.se/default.asp:
Nyhetslänken
Samling:
Samling kan bara uppnås genom en korrekt upplagd utbildning och mycket tålmodigt och målmedvetet
arbete, här finns inte några genvägar. »
http://www.alltomhastar.se/default.asp:
Arbete i töm eller tömkörning..??
I vardagligt tal använder vi ofta ordet tömkörning när man menar ”Arbete i töm” Skillnaden på dessa
ord är att TÖMKÖRNING är när man förbereder hästen för körning med vagn och vid ARBETE I
TÖM arbetar man på ungefär samma sätt som när man rider men utan att sitta på hästen. »
http://www.hastfolk.se/2004-06/04061_om_kyla.htm:
Brrrrrrr - vintern är här! Så klarar du hästen och dig själv i vinterkylan:
Klicka på länken ovan så får du veta mer!
http://hastmagazinet.com/:
Djurskötare och hovslagare kan få legitimation
(2008-11-02) För att avlasta de svenska veterinärerna förslår regeringen att djurskötare ska
kunna bli legitimerade och därmed få utföra en del behandlingar på egen hand.
Även hovslagare ska kunna få legitimation.
http://hastmagazinet.com/:
Djurskyddsuppdrag redovisas
(2008-11-02)Jordbruksverket har lämnat en rapport till regeringen med en redovisning av tre
uppdrag inom djurskyddet. Uppdragen handlar om djuromsorgsprogram, riskbaserade
djurskyddskontroller samt förprövning av djurstallar.
- 18 -
Läs mer
Läs mer

http://hastmagazinet.com/:
Ponnyföräldrar recenserad
(2008-11-01)Boken Ponnyföräldrar kom ut i våras och den vänder sig till alla ryttarföräldrar -
oavsett om barnen går på ridskola eller tävlar höga klasser på egen häst.
http://hastmagazinet.com/newsItem.aspx?id=26216:
Skonsamt för marken med fyrbent "skogsmaskin"
(2008-10-30 00:03)Det går inte i närheten lika fort som med en skogsmaskin. Men: Samarbete mellan
djur och människa, lugnet och kraften är unik. För Egon Honnens finns inget bättre än att arbeta i
skogen tillsammans med Lukas.
Det rapporterar Nya Wermlands-Tidningen.
- 19 -
Läs mer
Läs mer

Kalendarium:
Tidpunkt
Alla torsdagar
under hösten
kl.18 – 20:
15-16/11
kl. 09-18 båda
dagarna
29-30/11
kl. 09-18 båda
dagarna
DECEMBER
6-7/12
kl. 09-18 båda
dagarna
FEBRUARI
2009
18/2
kl. 19-21
Aktivitet
Träning i ponnygalopp
Lisbeth Jonsson: Rundcorall-kurs!
Lär dig att arbeta din häst helt fritt i Nuntorps nya rundcorall! Lisbeth
Jonsson arbetar med problemhästar; hon är en välkänd och populär
Hästhanterings- och ridinstruktör; lärare på Nuntorps nya
Hästpedagoglinje samt inte minst en uppskattad föredragshållare. Mer
information om detta kommer i våra nyhetsbrev!
HÄST I VÄST-AKTIVITET
På Naturbruksgymnasiet Nuntorp
Lisbeth Jonsson: Sits och balanskurs!
Ridning i Nuntorps rundcorall. Du lär dig att få en riktigt fin sits och bra
balans med Lisbeths övningar. Häst kan lånas på plats. Mer om detta i våra
nyhetsbrev!
HÄST I VÄST-AKTIVITET
På Naturbruksgymnasiet Nuntorp
Lisbeth Jonsson: Rundcorall-kurs!
Lisbeths rundcorall-kurser brukar vara så populära att vi räknar med en
uppföljare!
HÄST I VÄST-AKTIVITET
På Naturbruksgymnasiet Nuntorp
Nina Fornander: föredrag om TTeam och TTouch.
Lina Wellington Jones effektiva massage för hästar presenteras av Nina,
som är TTouch- och TTeam-instruktör. Mer om detta i våra nyhetsbrev!
HÄST I VÄST-AKTIVITET
På Naturbruksgymnasiet Nuntorp
Observera att medlemmar får rabatt på alla
Häst i Väst-aktiviteter!
- 20 -

Kontaktuppgifter till kalendariet
Häst i V äst
H ush ålln in gssällskap et
Box 17
462 21 VÄN ERSBORG
Tel: 0521-72 55 00
Fax 0521-72 55 99
E-p ost:kanslivast@hush.se
Natu rb ruksgym n asiet
N u ntorp
460 65 Brålanda
Tel: 0521-28 28 50
Fax: 0521-30 269
E-p ost::nuntorp@ vgregion.se
KON TAK T PER SO N ER
Susann a M elchior
Tel: 073 0-793 841
Susanna.melchior@ hush.se
A nsv arig för brev
Lisbeth Joh nson
Tel: 070 2-496 706
lisbeth@freshway.se
Ansvarig för ak tiviteter
Åsa K äck
Tel: 052 1-72 5 5 20
asa.kack@ hush.se
K ontaktperson på H S
H
Vi
ush
har
ålln ingsSä llska pet
B ox 17
4 62 21 Vänersbo rg
Tel 0521-26 04 50
Fax 0 521-1 03 50
Ponnygalopp:
- 21 -
http://www.goteborggalopp.se,
http://www.unggalopp.se
Eva-Gun Thelén 070-5114063,
amie_karlsson@hotmail.com,
070-3587794