Kåren i media 2005_2006.pdf - Chalmers Studentkår

G:\Informatör\Albert\06\överlämning\mediemedverkan.doc 

Chalmers Studentkår i media 

verksamhetsåret 2005/2006 

Sidan 1 av 31 

MEDIEKONTAKTER 

2006-06-13 

Albert Svensson 

Svensk utbildning riskerar hamna i ett b-lag ............................................................................................. 2 

Sällsynt att studenter kan ta ledigt på sommaren....................................................................................... 3 

The Kristet Utseende får inte spela på Chalmers ....................................................................................... 4 

The Kristet Utseende får inte spela i Göteborg.......................................................................................... 5 

Chalmers missar tjejerna i år igen.............................................................................................................. 6 

Ta varningssignalerna på allvar!................................................................................................................. 7 

Kvaliteten måste få gå före ........................................................................................................................ 9 

"Svenska civilingenjörer på väg bli en utarmad avart".............................................................................. 10 

Snön räddar snowboardfest..................................................................................................................... 14 

Hisnande teknik på Chalmers................................................................................................................. 15 

Nästa campus – om Chalmers satsar ....................................................................................................... 16 

Bok-priserna pressar studenter ................................................................................................................ 18 

Minskat tryck på dyra studentbostäder ................................................................................................... 19 

Studenter kräver mer pengar................................................................................................................... 21 

Nyktrast på festen – det provocerar......................................................................................................... 22 

Blattematte ............................................................................................................................................. 24 

Cortèger och korteger ............................................................................................................................. 27 

För övrigt … .......................................................................................................................................... 29


Sidan 1 av 31 


2006-06-13 


Detta material gör ej anspråk på att vara varken objektivt utvalt eller heltäckande. Artiklarna som finns 

med har valts med utgångspunkten att de har koppling till Chalmers Studentkår, det handlar om kåren, 

kåren har gått ut med pressmeddelande eller blivit kontaktad. Det kan också röra sig om ämnen som ligger 

kåren nära. Bilagorna utgör endast exempel och gör inte heller de anspråk på att vara heltäckande.


Datum: 2005-06-27 

Göteborgs-Posten 

Sida: 39 

Antal tecken 2749 

Sidan 2 av 31 


2006-06-13 


Svensk utbildning riskerar hamna i ett blag 

Det pågår en anpassning av den högre utbildningen i Sverige. Genom den så kallade Bolognaprocessen ska 

vi bli mer internationellt gångbara. 

På GP Debatt den 14/6 skriver utbildningsminister Leif Pagrotsky "Sverige har varit en drivande deltagare 

sedan starten 1999". Samma dag lämnade han propositionen gällande högskoleområdet till riksdagen. 

Tyvärr verkar det inte längre som Sverige ska vara drivande eller ens i täten när det gäller utbildning i 

Europa.Grunden för Bolognaprocessen är rörlighet mellan nationsgränser. Genom ett tvåcykelsystem ska 

en student kunna påbörja en utbildning i Sverige och avsluta den någon annanstans i Europa. I 

propositionen anger regeringen, tvärt emot intentionen i Bolognaprocessen, att de långa 

yrkesutbildningarna som leder fram till en yrkesexamen på avancerad nivå inte bör delas upp i etapper som 

avslutas med en examen på varje nivå. Enligt regeringen kan en sådan indelning innebära nackdelar både 

för studenten, den pedagogiska planeringen och för upplägget av programmen. 

Jämförbarhet 

På Chalmers har man tänkt sig en struktur som innebär att studenterna antas till arkitekt- eller 

civilingenjörsutbildningen, men att denna i sin tur är uppdelad mellan kandidat och master. Anledningen 

till detta är att Chalmers ser att det behövs för den internationella jämförbarheten. Vi anser att det är 

viktigt ur mobilitetssynpunkt att studenterna får en mellanexamen eftersom civilingenjörs- och masterexamen 

då blir en så kallad graduate degree. Att regeringen inte förlänger arkitekt- och 

civilingenjörsutbildningarna till 200 studieveckor som i större delen av Europa är också något som vi anser 

påverkar kvaliteten och jämförbarheten i stor utsträckning. Risken med att följa regeringens förslag och 

lämna yrkesutbildningarna utanför Bolognaprocessen är att studenterna väljer att prioritera 

mastersexamen. När få väljer civilingenjörsexamen framför en internationellt erkänd examen så dör den 

sotdöden.I Trends IV - European Universities implementing Bologna från European University 

Association (EUA) läser vi att situationen är radikalt annorlunda nu än för två, tre år sedan då inte bara 

medicinutbildningar, utan även lärar-, civilingenjör-, arkitektur-, teologi- och psykologutbildningar med 

flera var utelämnade ur Bolognaprocessen. I dag är det endast medicinområdet som utelämnas i de flesta 

länder - EUA ser positivt på denna utveckling.Ser man till EUA:s rapport så verkar det som om Sverige 

hamnat på efterkälken och är ett av få europeiska länder som lämnar yrkesutbildningarna utanför 

Bolognaprocessen. Bäste utbildningsminister, se till att även de långa yrkesutbildningarna får möjlighet att 

involveras i Bolognaprocessen så att inte Sverige blir ett B-land sett ur ett europeiskt 

utbildningsperspektiv.David Elebringordf Chalmers studentkår 

©Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.




Sida: 42 


Sidan 3 av 31 


2006-06-13 


Sällsynt att studenter kan ta ledigt på 

sommaren 

Nicholas Tengelin 

När Niklas Nordström i sin krönika skriver om studenternas slappa sommarlov, som enligt honom går ut 

på att bygga kojor och leka, så är det uppenbart att han inte har begreppen riktigt klara för sig. 

Det är ytterst sällsynt att en student har råd att vara ledig i tre månader utan studiemedel. Dagens 

studiemedelssystem ger 6 916 kronor att leva på nio månader om året och inte de bästa förutsättningarna 

för en slapp sommar. Högskoleverkets utredning om ett treterminssystem visar att besparingarna Niklas 

drömmer om är minimala. Det är föga troligt att regeringen skulle öka anslagen till universitet och 

högskolor. Ett ökat personalbehov skulle leda till att resurser tas från övriga terminer med färre lärarledda 

undervisningstimmar som resultat. Var det inte det du tyckte var så slappt i dag, Niklas? Tempot under 

terminerna är knappast beroende av antalet terminer. Niklas skriver om behovet att öka 

genomströmningen för att snabbare få ut studenter i arbetslivet. Nära hälften av Sveriges studenter arbetar 

vid sidan om studierna, mycket på grund av den låga studiemedelsnivån. Om studiemedlet hade räknats 

upp enligt konsumentprisindex de senaste 20 åren skulle färre studenter behöva jobba extra under 

terminerna, genomströmningen skulle öka och studenterna kunna tillgodogöra sig den utbildning som 

driver Sverige framåt.Sveriges regering måste ge studenter ekonomiska förutsättningar som uppmuntrar till 

ett livslångt lärande. Vi vill börja göra rätt för oss utan att komma ut i arbetslivet sönderstressade och 

utbrända, tärande på välfärdssystemet.Ha en trevlig betald semester, Niklas!Nicholas 

TengelinKårordförande Chalmers studentkår 

Bildtext: Chalmers tekniska högskola. 





Sida: 56 


Sidan 4 av 31 


2006-06-13 


The Kristet Utseende får inte spela på 

Chalmers 

– Kårstyrelsen uppfattar texterna som kvinnoförnedrande medan bandet anser att det handlar om humor 

Kalle Malmstedt 

MUSIK: The Kristet Utseende får spela på Sveriges största festivaler. Men konserten på Chalmers i augusti 

ställer kårstyrelsen in.- De är tydligt över gränsen, säger kårordförande Nicholas Tengelin. 

Punkbandet The Kristet Utseende splittrades 1999 och återförenades i år. I det stora intresse som följde 

bokade både Roskilde- och Arvikafestivalerna dem, och även Chalmers festkommitté, för en spelning i 

samband med nollningen den 28 augusti. Men när kårstyrelsen fått säga sitt har nu giget ställts in.- Det är 

såklart tråkigt, speciellt för alla de i Göteborg som ville se oss. Men vi är inte bittra. Vi är rätt vana vid att 

dela upp publiken i två läger - de som förstår humor och de som inte gör det, säger gruppens sångare 

Jörgen Fahlberg.Norrländska The Kristet Utseendes texter kretsar mycket kring Svenska kyrkan, som man 

är kritisk till, sprit och homosexualitet. Ordvalet är inte av det rumsrena slaget, men enlig Jörgen Fahlberg 

brukar bandet inte orsaka större debatter.- Nej, det är väl extremkristna som har blivit förbannade någon 

gång. Men i gayvärlden är man positiv till oss. Och det är ju helt rätt, vi verkar ju snarast för större 

förståelse, säger han.- Är det något Chalmers kårstyrelse retat sig på är det säkert låten Quinna, den enda vi 

har som kan uppfattas som kvinnoförnedrande. De flesta lyssnar ju bara på den första raden "Alla kvinnor 

är helt dumma i huvudet" och missar raden efter "Och själv har man bara ett fel, man är en jävla 

idiot".Helt korrekt är det låten Quinna som kårordföranden Nicholas Tengelin tar upp när han förklarar 

varför kårstyrelsen ställde in konserten.- Alla arrangemang ska rikta sig till så många som möjligt och det 

finns delar av Kristet Utseendes material som kan uppfattas som stötande. Vi har en jämställdhetspolicy vi 

vill leva upp till. Framförallt låten Quinna kan uppfattas som kränkande, säger han.Men Björn 

Rosenström, som spelar på Trädgår'n ikväll, och har skapat debatt för att han ansetts som 

kvinnoförnedrande har ju fått uppträda på Chalmers?- Det var längesedan, 2001, och han uppträdde inte i 

kårens regi. Vi försöker bli bättre och bättre på jämställdhet, det är något man måste jobba med 

kontinuerligt. Visst har vi, som många andra, haft vissa problem innan, men vi försöker hela tiden bli 

bättre. Så sent som i våras antog vi en ny jämställdhetspolicy.Att gruppen Clawfinger, som uppträder på 

Chalmers kort efter den planerade spelningen med Kristet Utseende, har en låt där de sjunger "Nigger! 

Nigger!" i refrängen är inget som ni i styrelsen har reagerat på?- Det är i alla lägen svårt att dra gränser. 

Kristet Utseende är tydligt över gränsen. När det gäller Clawfinger bedömer vi det som att de med sin låt 

tar ställning mot det amerikanska samhällets rasism, avslutar Nicholas Tengelin.I kväll spelar The Kristet 

Utseende på Arvikafestivalens näst största scen och senare också på Augustibuller och Piteå dansar och ler. 

Och det är inte omöjligt att de kommer till Göteborg inom kort också - ändå.- Vi försöker planera in en 

spelning i Göteborg under vår vinterturné, säger Jörgen Fahlberg. 




Östersunds-Posten 

Sida: 2 


Sidan 5 av 31 


2006-06-13 


The Kristet Utseende får inte spela i 

Göteborg 

Bandet The Kristet Utseende återförenades tidigare i år och spelar på diverse festivaler i sommar. Bland 

annat den högaktuella Arvikafestivalen. 

Men på den tekniska högskolan Chalmers i Göteborg tycker festkommittén att The Kristet Utseende är 

"tydligt över gränsen", det säger kårordförande Nicholas Tengelin till Göteborgs-Posten. 

Spelningen det handlar om skulle ha ägt rum i samband med den så kallade nollningen 28 augusti. 

Nicholas Tengelin menar att alla kårens arrangemang ska rikta sig till så många som möjligt. "Det finns 

delar av The Kristet Utseendes material som kan uppfattas som stötande. Vi har en jämställdhetspolicy vi 

vill leva upp till. Framförallt låten Quinna kan uppfattas som kränkande", säger Nicholas Tengelin. (TT 

Spektra) 

©Östersunds-Posten eller artikelförfattaren.




Avdelning: Nyheter 

Sida: 4 


Chalmers missar tjejerna i år igen 

Sidan 6 av 31 


2006-06-13 


Peder Svensson 

GÖTEBORG: Andelen nya kvinnliga studenter på Chalmers fortsätter minska. Högskolans ledning 

famlar i mörkret när de försöker hitta förklaringar till trenden. 

Förra hösten konstaterade Ing-Britt Svensson, chef för avdelningen för omvärldsanalys, att man måste 

jobba stenhårt med att rekrytera fler kvinnor. Och att fler måste inse att det finns en grabbighet på 

högskolan som ska motarbetas. Då var andelen kvinnor bland de nya studenterna 23,5 procent.Nu har 

den sjunkit ytterligare någon procentenhet. Den exakta siffran är inte klar förrän alla reservantagningar är 

registrerade.- Men det blir en minskning. Förra året sa jag att vi måste lära oss förstå varför inte tjejerna 

kommer. Jag kan bara konstatera att vi inte lyckats med det, säger Ing-Britt Svensson.Ser du det som ett 

misslyckande?- Kanske inte ett misslyckande, men jag börjar bli otålig. Det går för långsamt att vända 

trenden. Jag hade velat veta lite mer om hur tjejerna som läser natur och teknik på gymnasiet tänker, när 

de väljer bort oss.Något som hon hoppas nu ska bli av genom intervjuer ute på gymnasierna.Andelen 

kvinnor är fortsatt låg inom ämnen som elektroteknik, data och IT. Vid väg och vatten, kemi och 

arkitektur har den minskat ytterligare i år. Ett ämne där andelen kvinnor ökar är industriell ekonomi.Den 

grabbighet som sägs prägla mycket av verksamheten på Chalmers har envist motarbetats i flera år, enligt 

Ing-Britt Svensson.- Vi har blivit ännu tydligare i vår mottagning av studenterna och försökt få bort alla 

grabbiga inslag i samband med nollningar. Samarbetet med studentkåren har fungerat bra. Till exempel 

tillät den inte ett band som har kvinnofientligt material i sin repertoar att spela här.Men hon säger att 

grabbigheten inte bara finns hos studenterna, utan sitter i väggarna på Chalmers. I ett speciellt projekt 

jobbar en professor nu med samtal med forskare och lärare kring mångfaldsfrågor, som också innefattar 

attityder till kvinnor.- Även bland de unga lärarna finns grabbigheten, säger Ing Britt Svensson.- Det här 

inre arbetet med att förändra attityder hos personalen är långsiktigt och får ta lite tid. 

*-- Grubbel på kåren --* 

Linda Ivarsson är vice ordförande vid Chalmers studentkår. Hon säger att hon funderat mycket kring 

varför det är så svårt att locka kvinnor till Chalmers.- Jag tror inte det beror på ryktet om grabbigheten 

här. Det existerar inte ens utanför Göteborg, säger hon.- Just nu tror jag helt enkelt det är andra 

utbildningar som lockar mer. Men en sak som är viktig är att lyfta fram de många duktiga kvinnliga 

forskare vi faktiskt har. Att visa på förebilder. 




Ny Teknik 

Sida: 1 


Ta varningssignalerna på allvar! 

Sidan 7 av 31 


2006-06-13 


Svensk högre utbildning upplever just nu de största kvalitetsbristerna i modern tid. Vi massproducerar när 

vi i stället borde satsa på kvalitet. Vakna Pagrotsky och ta alla varningssignaler på allvar, skriver Nicholas 

Tengelin, ordförande i Chalmers 

...studentkår. Nyligen presenterade regeringen sin budgetproposition. I den återfinns vad som beskrivs 

som "en kraftfull satsning på universitet och högskolor" och för den som sett sambandet mellan utbildning 

och välstånd är det ett glädjande besked. 

Men en närmare läsning får glädjen att övergå i en djup oro över framtiden för Sveriges högre 

utbildningar. 

Regeringen vill satsa på kvalitet genom att anslå sammanlagt 265 miljoner till att höja den ersättning 

lärosätena får per student. Detta är i sig en nobel handling. Men när höjningen i praktiken inte rör sig om 

mer än 2,18 procent över två år, inser man att det inte är så mycket värt. 

I realiteten kommer "satsningen" att ätas upp av högskolornas höjda utgifter i samband med regeringens 

krav på internationalisering, breddad rekrytering och individualiserad antagningsprocess. 

Svensk högre utbildning upplever just nu de största kvalitetsbristerna i modern tid. Samtidigt gör 

regeringen helt klart att kvantitet går före kvalitet när man anslår 1,3 miljarder till en ökning med 14 000 

studieplatser vid landets lärosäten. 

Det är en vacker tanke att alla ska ha rätt till högre utbildning. Regeringen motiverar utbyggnaden med 

större årskullar, men jag hävdar att kvaliteten måste komma först. 

De år av expansion som högskolan nu upplevt har lämnat lärosätena utarmade med låga kompetenskrav 

och storföreläsningar som resultat. Sveriges studenter le-ver i en osäker och otrygg miljö. Det spelar ingen 

roll hur många högutbildade Sverige har, om inte utbildningen håller måttet. 

När utbildningsminister Leif Pagrotsky nyligen kommenterade OECDs rapport om högre utbildning så 

valde han att göra det i mycket positiva ordalag. I Pagrotskys siffror ingår bland annat studiestödssystemet 

som varierar kraftigt inom OECD. 

Om man i stället tittar på mer rättvisande siffror, som visar hur mycket pengar som når Sveriges studenter 

i form av ut-bildning, hamnar vi under OECD-genomsnittet. 

Även medräknat vårt studiestödssystem visar siffrorna att anslagen per student minskat det senaste 

decenniet. Sätter vi index till 100 år 1995 hade det för Sveriges del sjunkit till 85 år 2002 medan det i 

Finland var oförändrat och i Danmark och Norge stigit till 129 respektive 119. 

Alla har hört talas om bristande matematikkunskaper, utexaminerade civilingen-jörer utan praktisk 

erfarenhet och dålig rekrytering till forskarnivå, men kvalitetsbristen är långt större än så.


Sidan 8 av 31 


2006-06-13 


Det är dags för Pagrotsky att vakna och inse hur världen ser ut. Vi lever i dag i en global verklighet där det 

inte längre går att stänga in sig och se utbildning som en inrikespolitisk angelägenhet. Sverige är ett litet 

land som måste satsa på kvalitet. Vi är helt enkelt för små för stora utbildningsvolymer. 

Ta ingenjörsutbildningen som exempel. Bara i Kina pumpar man ut lika många ingenjörer på en dag som 

vi i Sverige examinerar på ett år. I det perspektivet blir regeringens satsning på kvalitet en droppe i havet. 

Chalmers är ett av flera lärosäten som står på tröskeln till ett arbete med kvalitetssäkring och utveckling 

men resurserna saknas och intresset från staten är obefintligt. 

Chalmers driver ett antal projekt som syftar till att utveckla pedagogiken i undervisningen, välbehövliga 

projekt som riskerar att läggas ner när nu anslagen om totalt 10,7 miljoner dras in. 

Göteborg har flera stora aktörer, till exempel Volvo och SKF, som är beredda att utöka sitt samarbete med 

högskolorna. Detta för att göra utbildningen mer verklighetsförankrad och ge studenterna de 

förutsättningar som krävs för att vara konkurrenskraftiga på en allt hårdare global arbetsmarknad. 

Det blir allt tydligare att näringslivets medverkan och en akademisk miljö med internationell standard är 

en förutsättning för högre utbildning. Men förändringar kostar pengar och högskolan står utan medel. 

Regeringen behöver ta sitt ansvar och bidra till en nödvändig utveckling av den högre utbildningen. 

Riksdagen behöver uppmärksammas på att kvaliteten i utbildningen i många fall i dag är så undermålig, 

att det kommer att krävas stora ansträngningar för att komma tillrätta med problemet. Högskolorna 

behöver reella förutsättningar för att kunna ge studenterna en högkvalitativ utbildning. När riksdagen skall 

fatta beslut om budgeten måste de ta varningssignalerna på allvar. 

Se detta som en uppmaning från studenterna på ett av Sveriges mest välrenommerade lärosäten. Backa från 

drömmen om massproducerad högre utbildning. Satsa på kvalitet nu - för Sveriges skull. 

Nicholas Tengelin, 

ordförande Chalmers Studentkår. 

tyck till på www.nyteknik.se/debatt 

©Ny Teknik eller artikelförfattaren.



Ny Teknik 

Sida: 1 


Kvaliteten måste få gå före 

Sidan 9 av 31 


2006-06-13 


REPLIK UTBILDING l Ingenjörsutbildning med internationellt sett hög kvalitet är en förutsättning för 

att behålla och förbättra Sveriges konkurrenskraft och välfärd. 

Oro för utbildningskvaliteten lyfts fram i NyT 2005:35 av fyra professorer på de tekniska högskolorna och 

i NyT 2005:39 av ordföranden för Chalmers studentkår. Enligt Högskoleverkets (HSV) rapport i augusti 

2005 har den formella behörigheten i matematik till civil- och högskoleingenjörsutbildningarna på de 

flesta högskolor sänkts. I rapporten framgår också att många studenter har svaga förkunskaper. Vår 

uppfattning är att goda matematikkunskaper är viktiga, kanske avgörande, för att kunna tillgodogöra sig 

en civil- eller högskoleingenjörsutbildning. Än värre är att många lärare enligt HSVs rapport anser att de 

har sänkt nivån för godkänt betyg. Det har ofta skett genom att stoffet fragmentiserats, men också genom 

att slutproven har förenklats. Vi tror att detta förvärras av högskolornas finansiering. De får betalt för antal 

nybörjare, helårsprestationer och avlagda examina. Färre studenter med sämre förkunskaper minskar 

antalet examinerade, och därmed minskar anslagen. Risk finns att en del högskolor frestas sänka kraven för 

godkända tentamina och kraven för examen. Tyvärr bekräftar HSVs rapport dessa farhågor. 

Civilingenjörsförbundet anser att utbildningskvalitet måste gå före kvantitet. Vi uppmanar 

utbildningsministern att upprätthålla examinationskraven, överväga att minska antalet 

ingenjörsutbildningsplatser och lägga pengarna på större lärartäthet och kvalitet i utbildningen. Därtill bör 

finansieringen av högskolorna omgående ses över så att sänkta examinationskrav inte ökar anslagen. Ulf 

Bengtsson Ordförande Civilingenjörsförbundet Bertil Nordqvist styrelseledamot Civilingenjörsförbundet 

©Ny Teknik eller artikelförfattaren.


Datum: 051117 

Dagens Nyheter 

Avdelning: DEBATT 

Sida: A06 


Sidan 10 av 31 


2006-06-13 


"Svenska civilingenjörer på väg bli en 

utarmad avart". 

Nödrop från teknikhögskolorna: Storföretag och utländska högskolor ratar personer med svensk 

utbildning. 

Vi vill ha välutbildade civilingenjörer som kan arbeta över hela världen snarare än en avart som inte kan 

liknas vid något annat i Europa. Svenska civilingenjörer har redan svårt att få doktorera i våra nordiska 

grannländer och får inte komma in på forskarutbildningar där. Regeringen måste därför förlänga 

civilingenjörernas utbildning till fem år så att den blir internationellt gångbar, annars utarmas näringslivets 

och studenternas möjligheter, skriver Anders Narvinger, vd för Teknikföretagen och rektorer och 

studentrepresentanter för sju teknikhögskolor. 

Riksdagens utbildningsutskott bereder sedan förra veckan högskolepropositionen. Det är ett viktigt arbete 

inte minst för svensk ingenjörsutbildning. Framtiden för Sverige som kunskapsekonomi är helt beroende 

av att internationellt konkurrenskraftiga ingenjörer utbildas i Sverige. Utan ett internationellt perspektiv är 

kunskapsekonomin blott en avlägsen dröm. 

Liksom regeringen vill vi att Sverige ska utvecklas som kunskapsnation och att Sveriges utbildningar ska 

stå sig väl i internationell jämförelse. För att skapa den önskade rörligheten på den europeiska 

arbetsmarknaden, måste den föreslagna svenska högskolereformen vara i fullständig samklang med den 

europeiska förändringen som nu pågår. 

Detta är också grunddragen i högskolepropositionen med några få undantag, civilingenjörsutbildningarna 

föreslås oförändrat omfatta fyra och ett halvt år. Följden blir att våra civilingenjörer och arkitekter 

undervärderas och inte ges samma möjligheter som sina europeiska kolleger. Svenska studenters rörlighet 

och konkurrenskraft kommer genom regeringens förslag att dramatiskt försämras. 

I vårt närområde har samtliga nordiska länder gått över till femåriga civilingenjörsutbildningar. Svenska 

civilingenjörer har redan nu svårt att doktorera i våra grannländer och uppfyller inte kraven för tillträde till 

forskarutbildning. Regeringen föreslår i högskolepropositionen att man ska kunna komplettera en 

yrkesexamen för att uppnå masterstatus. Därmed skall man bli behörig till forskarutbildning och då faller 

resonemanget om att en svensk civilingenjörsexamen på fyra och ett halvt år står sig mot en femårig 

europeisk.




2006-06-13 


Regeringen slår därmed fast att det finns en betydande skillnad i utbildningsnivå och skjuter sig då inte 

bara sig själv i foten utan slår helt undan benen för den svenska civilingenjören. 

För att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis har ett starkt näringsliv, de facto grunden för vår välfärd, 

är tillgången på kompetens central. Här intar civilingenjörsexamen, framför andra yrkesexamina, en 

absolut nyckelroll. Utan en högkvalitativ och internationellt gångbar civilingenjörsexamen kommer 

näringslivet inte att kunna rekrytera svenska civilingenjörer som hävdar sig väl i den globala konkurrensen. 

Näringslivets spjutspets i vårt land kommer att utarmas. 

För en stor majoritet av Sveriges industriföretag, tekniska högskolor och dess studenter står det klart hur 

utskottet måste resonera. En femårig civilingenjörsutbildning ger större möjligheter att skapa djupare 

kunskaper om en hållbar samhällsutveckling utan att tumma på det tekniska kunnandet. Möjligheten för 

lärosätena att profilera sig ytterligare skapar utrymme för reflektion och fördjupning i forsknings- och 

näringslivsrelaterade frågor. 

Regeringen vill att Sverige ska vara en kunskapsekonomi och genom vår höga kompetens har vi den 

möjligheten. Men utbildningsutskottet måste inse att våra civilingenjörer och industriföretag spelar på en 

global arena. Internationell jämförbarhet och anställningsbarhet är avgörande för hur Sverige lyckas i en 

allt hårdare internationell konkurrens. I Europa pågår Bolognaprocessen som syftar till att göra det enklare 

att jämföra utbildningar och för studenter att röra sig mellan lärosäten. Idén är att bygga upp de 

europeiska högre utbildningarna i cykler enligt en 3 2 3-modell. 

Regeringen uttrycker oro över att studenterna inte skulle vilja läsa ytterligare 20 poäng och försätta sig i 

större skuld. Se denna artikel som att studenterna har talat. Studenterna kräver en internationellt gångbar 

examen och är beredda att ta konsekvenserna av det. Vi kan inte vara utan. 

Effekterna av en fördröjning av civilingenjörernas inträde på arbetsmarknaden bleknar i jämförelse med 

konsekvenserna av regeringens förslag. Näringslivet vill ha välutbildade civilingenjörer som kan arbeta över 

hela världen snarare än en avart som inte kan liknas vid något annat i Europa. 

Regeringen hävdar, utan att de gjort en enda officiell beräkning, att en förlängning har resursmässiga 

konsekvenser. Som ingenjörer kanske vi kan få hjälpa till med matematiken. Redan i dag läser många 

civilingenjörer mer än 180 poäng. Men en förlängning med 20 poäng för de 4 000 studenter som varje år 

utexamineras som civilingenjörer eller arkitekter skulle kosta staten maximalt 240 miljoner, inklusive 

ökade studiemedelskostnader. Detta är förvisso mycket pengar men trots allt en försvinnande liten kostnad 

för Sverige jämfört med vad ett utanförskap skulle innebära. Europa kommer inte att vänta och vi har inte 

råd att låta bli! 

Flera motioner om en förlängning har lagts i riksdagen. Sveriges industriföretag, tekniska högskolor och 

dess studenter är rörande överens. Utbildningsutskottet och riksdagen håller Sveriges framtid som 

kunskapsnation i sin hand. Ni har nu möjligheten att starkt förbättra förutsättningarna för Sveriges och 

våra civilingenjörers framtid. Förläng civilingenjörsutbildningen till 200 poäng och ge den svenska 

civilingenjören en ärlig chans!


Anders Narvinger 

Vd, Teknikföretagen 

Jan-Eric Sundgren 

Rektor, Chalmers Tekniska högskola 

Nicholas Tengelin 

Kårordförande, Chalmers Tekniska högskola 

Anders Flodström 

Rektor, Kungliga Tekniska högskolan 

Olof Somell 

Kårordförande, Kungliga Tekniska högskolan 

Helen Dannetun 

Dekanus, Linköpings Tekniska högskola 

Åsa Jernberg 

Kårordförnde, Linköpings Tekniska högskola 

Pia Sandvik Wiklund 

Rektor, Luleå Tekniska universitet 

Mikaela Sundin 

Kårordförande, Luleå Tekniska universitet 

Gunilla Jönsson 

Rektor, Lunds Tekniska Högskola 

Peter Larsson 

Kårordförande, Lunds Tekniska Högskola 

Staffan Uvell 

Dekanus, Umeå universitet 



2006-06-13 

Albert Svensson


Erik Ahlsten 

Kårordförande, Umeå universitet 

Jan-Otto Carlsson 

Vice Rektor, Uppsala universitet 

Ken Lindeberg-Lindvet 

Kårordförande, Uppsala universitet 

* * * * * 



2006-06-13 

Albert Svensson


Datum: 2006-01-21 

GT 

Sida: 6 


Snön räddar snowboardfest 



2006-06-13 


Det finns de som jublar över snön. Som arrangörerna av dagens Chalmers Big Jump Open i snowboard. 

Tävlingen - som går för sjätte gången - lockar stora namn som Simon Ax (bilden), segrare i världscupen 

2004. Det behövs 400 kubikmeter snö till hopptorn och bana. Det är det inga problem med nu. 

GT


Datum: 2006-01-22 


Sida: 70 


Hisnande teknik på Chalmers 



2006-06-13 


Bo Hansson 

SNOWBOARD: Det var många åkare som fick snö i kalsongerna under Chalmers Big Jump Open i går. 

Två gymnasiekompisar tog hem varsin klass. Förstapris: 10 000 kronor. 

Ett par tusen personer, de allra flesta i samma ålder, var på plats för att följa det sjätte Chalmers Big Jump 

Open. Stämningen var avslappnad, musiken ur högtalarna oavbruten. Chalmers alternative sports, en 

förening som går tvärs igenom alla institutioner på skolan, har jobbat stenhårt för att hinna få allting i 

ordning. I onsdags kom de första containrarna med ställningar och annat material till hoppbygget, i 

torsdags och fredags lastbilarna med snö som hämtats från ishallar och Heden. I natt var det stor fest och i 

dag ska allting tas bort igen. Hela tävlingen omsätter ungefär 200 000 kronor ändå vill man inte ta ut 

någon entréavgift. - Vi vill gärna att så många som möjligt ska komma och titta på detta, sa tävlingsledaren 

Mats Wang Hansen som själv läser på energi- och miljö. Det är begränsad plats mellan Chalmers kårhus 

och Olgas trappor. Så backen hade liten fallhöjd och hoppet var kortare än normalt vilket ger ont om tid 

för den som vill satsa på en 900 eller en 1080. Startrampen bestod av ett par lastpallar - och ett fritt fall på 

över två meter. 900? Jo, man räknar i grader. Ett hopp med ett varvs snurr kallas 360, två och ett halvt 

varv en 900 och så vidare. Däremot slår en 900 inte automatiskt en 720. Det är sättet man gör det på som 

räknas. Domarna tar hänsyn till trickets svårighetsgrad, utförandet och landningen. Man tävlade i två 

klasser; skidor och snowboard. Tio man gick vidare från kvalet. Tre hopp i finalen. Bästa hoppet vann, 

sammanlagt saknade betydelse, vilket gav ett extra spänningsmoment åt tävlingen. 18-årige Jonas Carlsson, 

som går på snowboardgymnasiet i Malung, tog hem snowboardklassen. - Det var svårt att få fart och i dag 

ser man vilka som är veteraner och har bra teknik. Avhoppet från pallarna däruppe var faktiskt lite otäckt. 

Hoppet var kort, jag blev nästan yr i huvudet där, sa han med ett stort leende. Skidklassen vanns av 19årige 

Joonas Wikberg, klasskamrat med Carlsson. Han låg med i toppen hela vägen från kvalet och framåt, 

gjorde en 900 i första finalhoppet som säkrade segern. - Pengarna behövs, till resor och logi i vinter. 

Bildtext: luftakrobatik. Sveriges och Nordens främsta skid- och snowboardelit gick i luften i går i den 

uppbyggda backen utanför Chalmers kårhus när Chalmers Big Jump Open kördes för sjätte gången. 

Kristoffer Edwall från Säfsen landade som tvåa i skidklassen. 



Datum: 2006-02-16 


Avdelning: EkoPol 

Sida: 42 




2006-06-13 


Nästa campus – om Chalmers satsar 

Kenny Genborg 

Chalmers kårordförande Nicholas Tengelin kräver stora insatser på Lindholmen. - Annars är satsningen 

förlorad, säger han. 

29 november sammanträder Chalmers styrelse för att ta beslutet om högskolans framtid i teknikklustret på 

Lindholmen. Allt talar för att styrelsen bestämmer sig för att fortsätta satsa på Lindholmen. I beslutet 

kommer man att tala om att detta "andra campus" skall ges en profil som är lika attraktiv som Chalmers 

har i Johanneberg. Om det "gamla" Chalmers är känt för sin starka koppling till forskning, skall Chalmers 

Lindholmen attrahera studenter och anställda som sätter värde på nära kontakter med näringslivet. Alla de 

viktiga opinionsbildarna drar åt samma håll: Den politiska ledningen i Göteborgs kommun ser Chalmers 

närvaro som avgörande för den högteknologiska profilen på denna del av Norra älvstranden. Ericsson, 

Volvo och de andra storföretagen satsade på Lindholmen för att Chalmers finns där. Utan den tekniska 

högskolan tappar klustret en stor del av sin trovärdighet. Rektor Jan-Eric Sundgren, och högskolans 

styrelseordförande, Volvomannen Sven Eckerstein, driver samma linje. Kårordföranden Nicholas Tengelin 

anser också att högskolan skall finnas kvar på Lindholmen. 

Vill vända opinionen 

Under sommaren och hösten har dessa krafter arbetat gemensamt för att vända den interna opinionen på 

Chalmers. Men både studenter, forskare och lärare är skeptiska. Lindholmen har låg prestige jämfört med 

den traditionsrika verksamheten i Johanneberg. De remissvar som i höst har lämnats på utredningen om 

Lindholmens framtid visar fortsatt oro. Lindholmen är en ekonomisk belastning för högskolan, och alla 

känner sig inte övertygade om att rektors vision om ett utvecklat Chalmers Lindholmen är realistisk. - 

Men attityden till Lindholmen har ändå förändrats till det bättre, säger Nicholas Tengelin. För 

studentkåren är beslutet en svår balansakt. Samtidigt som Nicholas Tengelin talar sig varm för Chalmers 

Lindholmen ställer han krav på omfattande och än så länge ofinansierade förbättringar. Görs inte dessa har 

Lindholmen ingen framtid, anser han. - Då är Lindholmen inget annat än en förlorad satsning. Det går att 

ta igen den mark vi har tappat, men då krävs det att kommunen, näringslivet och högskolan ser till att ge 

Lindholmen den infrastruktur som saknas, säger Nicholas Tengelin. Dagens Chalmers Lindholmen har 

lägre status än Chalmers Johanneberg av flera skäl. Det viktigaste är att högskolans tyngsta forskare finns i 

Johanneberg, och vill stanna kvar där. Men det handlar också om förutsättningarna för studier och sociala 

aktiviteter. På detta område har Lindholmen stora brister jämfört med Johanneberg. Där har Chalmers 

kårhus stor betydelse som kontaktyta studenter emellan, och mot näringslivet. - På Lindholmen saknas 

gemensamhetsutrymmen för studier och avkoppling. Vi arbetar hårt för någon form av torg som samlar 

servicefunktioner och där gränsöverskridande möten kan äga rum, säger Nicholas Tengelin.




2006-06-13 


Inriktningsbeslut 

Studentkåren krävde först en konkret handlingsplan redan till novembermötet för hur högskolans rektor 

skall åstadkomma detta. Nu har kåren backat, och nöjer sig med ett inriktningsbeslut om att Chalmers 

skall bygga studentlokaler och börja söka efter finansiering. Men kåren har också en omfattande kravlista 

till Göteborgs kommun. På den står bland annat bättre kommunikationer över älven, ett ökat kulturellt 

utbud, aktiviteter som bidrar till en mer levande stadsmiljö - och bostäder för studenter. När det gäller den 

sista punkten sitter Chalmers studentkår på två stolar. Kåren driver stiftelsen Chalmers Studenthem som i 

våras drog sig ur ett projekt med nybyggda studentbostäder på älvstranden. Beslutet motiverades med att 

det inte är där som studenterna vill bo. - Det är en fråga om hönan eller ägget. De verksamheter som är 

studentägda kan inte ta sådana risker. Näringsliv och kommun måste gå före och göra området attraktivt 

innan vi kan satsa, säger Nicholas Tengelin. Fakta: 

Chalmers Lindholmen 

Så här tänker sig Chalmers rektor Jan-Eric Sundgren att Chalmers Lindholmen skall se ut om fyra år: 

Forskning och utbildning inom strategiskt väl valda områden. Verksamheten präglas av samverkan med 

näringslivet, med gemensamma projektarbeten och betald praktik under terminstid. Alla 

studieprogrammen innehåller kurser om entreprenörskap. 2 300 studenter i basårsutbildning, ituniversitet, 

fem högskoleingenjörsprogram, två civilingenjörsprogram samt mastersutbildningar. 

Lindholmen har blivit en attraktiv stadsdel med butiker, kvällsöppna restauranger studentbostäder. 

Bildtext: SER FRAMÅT. "Det går att ta igen den mark vi har tappat, men då krävs det att kommunen, 

näringslivet och högskolan ser till att ge Lindholmen den infrastruktur som saknas", säger Nicholas 

Tengelin, Chalmers kårordförande. 



Datum: 2006-02-16 


Avdelning: Jobb 

Sida: 1 


Bok-priserna pressar studenter 



2006-06-13 


Kerstin Sjödén 

Medan bokförlagen funderar på hur de ska klara utgivningen undrar studenterna hur de ska klara 

brödfödan. De tycker fortfarande att kurslitteraturen är alldeles för dyr. 

Terminen har nyss startat på Chalmers. I den lokal som kallas kyrkan sitter studenterna och pratar. En 

kille sover i en fåtölj. Men även om pluggandet inte riktigt tagit fart, så är kurslitteraturen inköpt. 

Chalmeristerna handlar det mesta i Chalmers egen bokhandel Cremona. Andrahandsförsäljning är stort, 

studenterna sätter upp lappar eller säljer begagnat genom en bokhandel. Martin Persson, som pluggar 

elektroprogrammet, har betalat ungefär 1 000 kronor för böcker till terminens första åtta veckor. Ida 

Mattfolk har lånat ihop sin kurslitteratur av kompisar som läser på högre nivåer och kommit undan med 

200 kronor. På Chalmers har studentkåren startat ett projekt för att inte kurslitteraturen ska bli för dyr. 

Målet är att kostnaden för böcker inte ska överstiga 120 kronor per poäng. Ändå blir inköp av litteraturen 

stora engångskostnader för studenterna. Med ett studiemedel på 7 000 kronor blir det inte mycket pengar 

kvar att leva på efter att ha köpt böcker för flera tusen. - Vi försöker få lärarna att tänka på att vi inte har så 

mycket pengar att röra oss med. Det kanske finns ett billigare alternativ till en viss kursbok, säger Hanna 

Kensfors som arbetar med utbildningsfrågor på Chalmers studentkår. Hon tycker att lärarna blivit bättre 

på att diskutera kurslitteraturen sinsemellan och fundera på om en viss bok kan återkomma senare i 

utbildningen. Hanna Kensfors vet att kopiering existerar. Men mycket av kurslitteraturen på Chalmers 

består av tjocka böcker på flera tusen sidor som ska användas genom hela utbildningen. Om studenterna 

kopierar mindre efter kopieringsförbudet vet hon inte. - Inom till exempel samhällskunskap och 

humaniora har de ofta fler böcker på kurslistorna, och då kanske det kopieras mera. 

Bildtext: LYCKLIGT LOTTAD. "Tur att jag har snälla kompisar att låna böcker av" tycker Anna 

Mattfolk (mitten). På bilden också Martin Persson och Hanna Kensfors. 



Datum: 2006-03-21 


Avdelning: Nyheter 

Sida: 4 




2006-06-13 


Minskat tryck på dyra studentbostäder 

- Köerna är borta - men studenter har svårt att klara hyrorna på 4 000 kronor i månaden 

Gunilla Skoog 

GÖTEBORG: Det blir enklare att hitta bostad i höst när Göteborg får 800 nya studentlägenheter. Men 

hyran på 4 000 kronor har passerat smärtgränsen. 

I de största universitetsorterna ska det gå att få en bostad direkt i höst. 7 000 färre studenter är en 

förklaring, ökat bostadsbyggande är en annan. Även Göteborg, som haft årslånga köer till minsta 

studentrum, kan få ett litet överskott. - 800 nya studentlägenheter svarar mot efterfrågan. Äntligen har vi 

en hyfsad balans. Flyttkedjor kan innebära att det blir tomt i en del enkelrum under hösten, säger Mats 

Odersjö, vd på SGS Studentbostäder. Stiftelsen räknar inte med att slå av på takten. Ytterligare nybyggen 

behövs med tanke på stora kullar av 90-talister som blir studenter om några år. Redan i augusti hoppas 

SGS vara igång med 386 lä1genheter i ett nytt kvarter vid Lindholmsallén. - Numera går de största 

lägenheterna först. Hälften av nybygget blir tvåor och treor som passar par- och kompisboende. De blir 

också lättare att göra om till vanliga bostäder om efterfrågan skulle minska om 20 år, säger Mats Odersjö. 

Chalmers Studentbostäder kommer att ha 700 nya studentlägenheter klara till höstterminen. Även de 

räknar med flyttkedjor. - Trots högre hyror är det attraktivt att bo i nybyggen. Studenter har blivit mer 

kräsna och vill inte bo på 18 kvadrat, säger Joachim Wallin, vd på Chalmers Studentbostäder. 

"Fullständigt orimligt" 

Hyran för en nybyggd etta på 27 kvm blir 4 000 kronor per månad. För en student med 6 900 kronor per 

månad att leva på hamnar det över smärtgränsen. - Höga hyror gör det fullständigt orimligt att studera på 

heltid utan eget kapital eller ekonomisk hjälp från familjen. Redan 3 000 kronor i hyra gör att man går 

back varje månad. Studielån och bidrag räcker inte till mat, kurslitteratur, fritid, tv och försäkringar, säger 

Niclas Sigholm, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Enligt honom är bostadsbidrag inget att 

räkna med. Studenter kan sällan planera sin inkomst ett år framåt, och den som tjänar över maxbeloppet 

straffas i efterhand av Försäkringskassan. 

Billigare bo hemma 

Studenternas dåliga ekonomi kan också vara en förklaring till ett minskat tryck på studentbostäder. Det 

blir billigare att bo kvar hos föräldrar eller dela bostad med någon annan. - Det borde inte vara omöjligt 

att bo ensam i en studentlägenhet, men i dag är det många som tvingas dela på en etta för att klara hyran, 

säger Niclas Sigholm. Chalmers Studentkår har ledamöter i styrelsen för Chalmers Studentbostäder. 

Nicholas Tengelin anser inte att hyrorna är orimligt höga jämfört med andra nybyggen. Även han är 

mycket kritisk till det låga studiemedelsbeloppet, som levt kvar sedan början av 1990-talet. - Studenter 

måste få en dräglig livssituation. Det går inte att fokusera på studier om man tvingas arbeta vid sidan av. 

Totalbeloppet borde höjas till minst 8 500 kronor per månad, säger han. 

Fakta:




2006-06-13 


Planerade studentbostäder 

* 478 lägenheter på Chalmers campus och 208 vid Emilsborg är klara i höst. Chalmers Studentbostäder 

planerar också att bygga 150 lägenheter vid Dr Forselius Backe. * SGS Studentbostäder får 102 nya 

lägenheter på Kviberg i vår. 386 lägenheter vid Lindholmsallén kan bli nästa bygge. Dessutom väntar de 

på bygglov för 74 lägenheter i Guldhedens Norra vattentorn, 150 bostäder vid Örebrogatan, 100 

lägenheter vid Smörgatan, 250 lägenheter i fd Matematiskt centrum och 85 lägenheter vid Skansberget. 

Flera av dessa planer är överklagade. 



Datum: 2006-05-03 


Avdelning: Göteborg 

Sida: 13 


Studenter kräver mer pengar 



2006-06-13 


Göteborg:Den 4 maj demonstrerar Göteborgs studenter för kravet på en höjning av studiemedlet. 

Demonstrationen arrangeras av Göteborgs universitets studentkårer och Chalmers studentkår och startar 

klockan 15 vid Vasaparken. 

Den senaste Studentbarometern visar att 47 procent av studenterna arbetar parallellt med sina studier, 

trots att de flesta svenska studenter studerar på heltid. Bedrägeri med taxikunders kort Göteborg: Genom 

att utnyttja taxikunders kredit- eller betalkortsnummer köptes varor utomlands för över 440 000 kronor. 

Häromdagen åtalades en taxiägare vid Göteborgs tingsrätt. Misstankarna gäller medhjälp till grovt 

bedrägeri och medhjälp till försök till grovt bedrägeri. Brotten begicks under 2002. Främst klockor och 

smycken hade köpts på taxikundernas kortnummer. Enligt kammaråklagare Ann-Christin Andersson 

förnekar taxiägaren all kännedom om bedrägerierna. Taxiägaren är åtalad misstänkt för att ha förmedlat 

kortuppgifterna till andra personer som har gjort inköpen. - Vilka de är och hur många vet vi inte, säger 

Andersson. (TT) 



Datum: 2006-05-09 


Sida: 20 




2006-06-13 


Nyktrast på festen – det provocerar 

- Festfixaren Ilias tycker inte om att bli full: "Folk har försökt pracka på mig både öl och drinkar" 

Hanna Nyberg 

Att gå på fest nykter är ett socialt experiment. Frågor, misstänksamma blickar och erbjudanden om drinkar 

avlöser varandra. GP följde med Ilias Karanzas som dansar nykter bland trehundra öldrickande studenter. 

Han rör sig vant i festvimlets mörker. Stup i ett kommer det fram uppklädda människor för småprata 

innan de minglar vidare mot baren längre in. Ilias Karanzas håller sig mitt i människomassan och 

upptäcker hela tiden folk han känner. Han är inte den enda här som är nykter, men han är en av väldigt 

få. Under kvällens första två timmar har han redan fått flera frågor om varför han bara dricker läsk. - Jag 

säger bara att jag inte har någon lust ikväll. "Jo, kom igen nu!" säger de då och när jag säger nej igen drar 

de iväg själva till baren. Ilias Karanzas pluggar naturgeografi på universitetet och är medlem i en förening 

som fixar fester för studenter, ett "sexmästeri". Han är inte nykterist, men väljer ofta att vara nykter på 

fester han själv anordnat. - Jag gillar inte att bli full, säger han. Att släppa kontrollen är inte min grej, de 

senaste tre åren har jag kanske blivit full fem, sex gånger. Men visst tar jag två glas vin för sällskaps skull 

ibland. Kön ringlar lång utanför Chalmers där en av årets största fester för studenter i Göteborg arrangeras. 

Temat är beach: i två dagar låtsas man att det är dans på stranden. Tretton ton sand på dansgolvet och 

bara överkroppar ska bidra till illusionen. Det står ständigt en klunga runt baren och få är de som har läsk i 

plastmuggarna. Musik strömmar ur högtalarna, basen känns i bröstet. Trots att det är flera hundra 

människor här sprids en familjär känsla. I alla fall runt Ilias som verkar känna hälften av alla gäster. - Det 

bästa med festerna är gemenskapen, vi förenas liksom av att vi alla är studenter, hinner han skrika i den 

dånande musiken innan en imponerande lång kille ställer sig framför honom. - HEEEJ!!! Killen vinglar till 

lite, och böjer benen samtidigt som han skrattar mot Ilias. - Hallå! Kul att se dig, svarar Ilias och ger killen 

en kram. Att koppla av med trehundra mer eller mindre berusade gäster är inget problem för Ilias. Dels är 

han van, dels ifrågasätts han inte så starkt just ikväll. Vissa kvällar på krogen är det värre. Okända 

människor kan bli rejält provocerade av någon som håller sig nykter. - För några veckor sedan stod jag i 

baren och beställde vatten. Det kan du ju inte dricka! säger en kille som jag aldrig sett förut. Jo det kan jag, 

säger jag. Nej, det går inte! och så är han igång och ska bjuda mig på en drink. Varför tror du människor 

reagerar så? - Folk är indoktrinerade med att ska det festas så ska det drickas sprit. Utanför lokalen huttrar 

en liten skara rökare. Ännu en polare till Ilias dyker fram, lite mer städat den här gången. Magnus Våge är 

21 år och tillhör inte den tappra helnyktra skaran ikväll. Han jobbar mycket helger så det händer att han 

går ut utan att dricka. - På krogen erbjuder folk ofta öl om du inte dricker. Ju fullare de blir, ju mer vill de 

att du ska dricka. Folk har försökt pracka på mig både öl och drinkar när jag gått ut nykter. Det är som 

om de känner sig hotade av att alla inte är fulla. Fallit till föga för grupptrycket minns han inte att han 

gjort. Inte heller Ilias Karanzas frestas av att ta sig ett glas när han väl bestämt sig för att inte dricka. - Om 

man tar en öl bara för att andra ber en om det ville man inte vara nykter från början, säger han. I baren 

står två storväxta killar och beställer öl. De berättar att alla har hört historier om studenterna som inte 

kunnat hålla måttligheten och som blivit alkoholister. - Men de flesta håller det på en bra nivå. 

Personligen skulle jag inte orka plugga om jag inte fick gå på de här festerna, träffa kompisar och koppla 

av, säger en av dem. Sprit är uppenbarligen ett ämne som både skrämmer och lockar. Få har en så




2006-06-13 


oproblematisk inställning som Ilias Karanzas. - Visst kan jag bli irriterad på fulla människor ibland. Men 

om de vill dricka så är det deras beslut, jag kan inte bestämma över deras liv lika lite som de över mitt. En 

sommar som bartender bland charterturister i Grekland härdade honom. - När jag kom tillbaka hit tyckte 

jag inte folk gjorde fullt så dumma saker när de var fulla längre, säger han och skrattar. Tretton ton sand 

på dansgolvet, en del har smetats ut inne i lokalen och någon har spillt ut öl över Niklas Ander, som varit 

toastmaster på kvällens middag. - Det torkar väl säger han och ångar vidare in bland dansande kroppar. 

Klockan har krupit en bit över midnatt. För Ilias Karanzas del är det dags att gå hem. En av få som 

kommer att vakna upp utan huvudvärk. På väg bort från den dunkande festlokalen pekar han på en 

svartklädd smal kille som är på väg mot festen. - Där har vi en av nykteristerna i vår festförening! 

Nykteristen visar sig heta Magnus Nordell. Efter flera års alltför intensivt festande rann det över. - Jag kan 

inte dricka lagom, så då är det bättre att strunta i det. Han kände det som om han var på gränsen till att bli 

alkoholist, och han har bestämt sig för att bli helt nykter. Bemötandet varierar. - Vanligtvis tycker folk att 

jag är strong och dunkar mig i ryggen. Jag tror att absolutisterna har det svårare, jag har ju i alla fall testat 

och vet vad det är jag tackar nej till, säger han. 

Bildtext: partykille utan sprit. Ilias Karanzas glider vant omkring på Chalmersfesten. Men han tycker inte 

om att tappa kontrollen, och håller sig därför nykter. Något som ofta ifrågasätts. 



Datum: 060522 

GT 

Avdelning: LED 

Sida: 02 


Blattematte 

Farid Nolen är en hjälte. Han är killen bakom Headstart. 

Men vi får börja i den tråkiga änden. 



2006-06-13 


Om du inte är socialdemokrat genom blodsrit, eller statsråd, bör det inte komma som någon chock att 

landets skol- och integrationspolitiken inte är så lyckad. 

Ständigt kommer nya undersökningar, nya siffror som visar hur illa ställt det är. Det är lätt att bli 

uppgiven. 

Vi vet. Ungdomar blir sämre och sämre, och värst ute är invandrarungdomar. Vad kan man göra? 

För drygt ett år sen fick Farid Nolen, som studerar teknisk fysik, se lite siffror. De beskrev hur sned 

sammansättningen av Chalmers studentkår såg ut. Han fick en ögonöppnare. 

Var är brudarna? Var är invandrarna? 

När Farid Nolen hade insett att det fanns strukturella problem lät han sig inte förlamas av det. Trots att 

problematiken mer eller mindre blivit en konstant i moderna välfärdsstaten. 

Hittintills har staten slösat pengar med ett ovanifrånperspektiv. Och fått rättmätigt skäll. 

Men bara för att lösningarna var fel försvinner inte problemet. 

Farid drog sitt chalmeristiska lasersvärd och brände igenom den gordiska knuten. 

Han och några kompisar blev privatlärare. Fast gratis.




2006-06-13 


De valde ut den gymnasieskola som hade lägst andel elever på naturvetarprogrammet, flest invandrare och 

där ett fåtal sökte till högskolan - Angered. 

Sen gick det snabbt. Från ett tiotal elever undervisar de nu runt 200. 

Projektet engagerar 25 studenter, och Farid har tagit ledigt från studierna för att arbeta heltid. 

Redan i dag har projektet gått på export till Norge där utbildningsdepartementet satsat tio miljoner för ett 

liknande projekt. 

Det är många som ska gratuleras i denna solskenshistoria. 

Sveriges lärarkår. 

Visst. Man kan ju tycka att hade allt varit frid och fröjd hade eleverna inte behövt extraundervisning. Men 

situationen ser ut som den gör. 

Att alla lärare hittills stöttat projektet ger heder åt dem. 

I många länder hade fackföreningarna satt krokben. Där hade ryggradsreflexen varit att svartsjukt bevaka 

sitt territorium och förbjuda alternativ till varje pris. 

Chalmers. 

Som finansierar projektet. Det är schysst men också smart. 

De vet att när Chalmers blir avdramatiserat och faktiskt uppnåeligt för helt nya grupper, då blir högskolan 

starkare. 

Näringslivet. 

Det bidrar med en del sponsring. Här finns framtidens personal. Eller de som kommer att starta egna 

företag. 

Det hela påminner om Big Brothers and Big Sisters i Förenta Staterna. Det är en mentororganisation där 

äldre hjälper yngre, helt utan blodsband.


De har likt Headstart förstått att kunskap och självkänsla går i en positiv spiral. 



2006-06-13 


På Headstart träffas chalmeristerna gymnasisterna i smågrupper, en gång i veckan. Det handlar lika 

mycket om att vara en förebild som att lära ut cosinus. 

Och redan har man kommit ett steg på väg. 

Nu börjar nämligen gymnasisterna att undervisa högstadieungdomar. 

Jag hoppas att det bara fortsätter, i all evighet. 

Kanske kan Headstart precis som sin mentala systerorganisation, Big Brothers and Big Sisters, snart få fira 

hundraårsjubileum själv. 

Henrik Torehammar 

031-725 90 00 

* * * * * 

Bildtext 

Vad händer efter studenten? När debatten rasat hög om blattesvenska har Chalmers satsat på blattematte. 

För alla gymnasister, oavsett bakgrund, har rätt till en ljusnande framtid. Foto: LARS EPSTEIN


Datum: 2003-05-18 

Avdelning: Fria ord 

Sida: 4 

Av: Andreasson Kenth 

Cortèger och korteger 



2006-06-13 


Det finns bara en Chalmerscortège och den får heta kortege i Göteborgs-Posten. Det tycker somliga 

chalmerister är ogeneröst av oss. 

Skälet till GP:s val är att det faktiskt heter och stavas kortege numera. I Svenska Akademiens Ordbok på 

nätet framgår skillnaden klart och tydligt: "förr även skrivet cortège". 

Fast ibland slinker det avskaffade ordet in i tidningen ändå. I GP:s dataarkiv fick jag 144 träffar på kortege 

och 24 på cortège. 

De många undantagen beror på att vi på redaktionen – vad jag vet – inte har något skrivet eller uttalat 

förbud mot cortège. Att det väljs bort av nästan alla reportrar har nog bara att göra med en normal 

anpassning till modernt språkbruk. 

Men chalmeristerna värnar förstås om sin gammalmodiga stavning och jag kan förstå om de tycker att 

media ska följa exemplet. Dock handlar det i stort om synen på tidningsspråket. 

Vi vill att språket i GP ska vara i takt med tiden och gammalstavning ska inte förekomma på nyhetsplats. 

Samtidigt försöker många i snävt egenintresse påverka oss till att använda ord och stavningar som 

profilerar företeelser, företag eller organisationer, framför allt genom så kallade logotypstavningar. Vi 

försöker värja oss. GöteborgsOperan skrivs Göteborgsoperan i GP. Och TidPunkten blir Tidpunkten. Till 

exempel. 

Nå, en invändning mot det här resonemanget är förstås att Chalmerscortègen är mer än en stavningsfråga, 

den är en tradition och ett begrepp. Och skulle man vara språkligt principfast borde givetvis Feskekörka 

heta Fiskekyrka i konsekvensens namn. Det har emellertid bara hänt en enda gång de senaste tio åren vad 

jag kan finna i arkivet. 

Däremot finns i ordet Feskekörka andra alternativ att välja bland, nämligen ett vanligt ö eller ô, alltså ett o 

med "tak" – cirkumflex. Ungefär var fjärde gång namnet förekommer i GP blir det med cirkumflex, trots 

att våra skrivregler anger att det är vanligt ö som gäller. Det är lätt att fastställa språkregler, men svårt att få 

alla att följa dem. Ett annat exempel på göteborgsk språkförvirring löstes häromdagen på redaktionen. 

Från korrekturet utgick då ett påbud att Norra älvstranden ska skrivas precis så, det vill säga med versalt N 

och gement ä. 

Däremot ska södra älvstranden skrivas med enbart gemener. Orsaken till den skilda språksynen på 

älvstränderna är helt enkelt att Norra älvstranden nu har karaktär av stadsdel och därmed är ett egennamn 

medan södra älvstranden – i alla fall än så länge – bara är en geografisk beteckning som sammanfattar en 

rad kajer längs älven. 

Det har varit olika skrivningar i GP tidigare, men nu vet vi vad som gäller. Till sist ska jag återknyta till 

Chalmerskortegen. 

Hur starkt förankrad den är bland göteborgarna framgår av besöksstatistiken för gp.se – alltså GP:s 

internetupplaga – vecka 14. Direktrapporten från kortegen på valborgsmässoafton var den veckans mest 

lästa artikel och på tredje plats kom en förhandsartikel i samma ämne.




2006-06-13 


Alla heta, dramatiska, viktiga nyheter om sport, politik, kriminalitet med mera hamnade alltså i skuggan 

av ... hm ... cortègen. 

Kenth Andreasson 

Copyright: Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.


För övrigt … 



2006-06-13 


… så var SO, Johan Lodin med i Sveriges Radio. VO, Linda Ivarsson var också med i Sveriges Radio.




2006-06-13 

Albert Svensson

Kåren i media 2005_2006.pdf - Chalmers Studentkår

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?