Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

”Åh, de älskar den, Filip. Det verkar som om de redan förberett
sina anhängare på förändringen. De har tillbringat mycket tid med
att lova bort andras pengar till förbättringar för deras anhängare
och sådant brukar alltid vara säkra kioskvältare.”
”Ja, tack så väldigt mycket för att du ville vara med och ge oss en
förhandstitt på en bättre morgondag. Du kommer väl åter, eller
hur? Mina damer och herrar, en stor applåd för doktor Julia
Pavlov!”
När applåderna slutligen dog ut sträckte värden åter ut handen mot
den bakre delen av scenen. ”Och nu, tillfället ni alla väntat på. Ja,
direkt från sin späckade valturné – här är Jocke Kandidat! En stor
applåd!”
Jocke Kandidat sprang atletiskt över scenen med båda armarna
utsträckta samtidigt som han fyrade av ett glödande leende mot
publiken. Kandidaten var klädd i en svartvit rutig kostym. Jonatan
var säker på att mannen hade det svartaste hår och de vitaste tänder
som någonsin fått lysa under en spotlight. ”Tack skall du ha, Filip.
Det är verkligen ett stort ögonblick för mig att få vara här
tillsammans med alla dessa fina människor.”
”Jo, Jocke, du måste bara berätta historien bakom den stora
historien. Du överraskade alla och fick öns största rubriker på över
ett årtionde. Så vad är scoopet?”
”Direkt på huvudfrågan, huh, Filip? Det är vad jag gillar hos dig
och ditt program! Du förstår, jag oroade mig över de senaste årens
fruktansvärt dyra valkampanjer och följaktligen beslöt jag mig för
att göra något åt saken. Jag är av den bestämda uppfattningen att
väljarna på denna underbara ö förtjänar mer av samma sak, men
för en bråkdel av priset. Därför startade jag Allmänna partiet.”
”Allmänna partiet! Vilken lysande idé! Och du ändrade ditt egna
namn, eller hur?”