Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

Förord
Vad betyder det att vara människa? Många skulle nog hålla med
om att något typiskt mänskligt är vår enorma skaparkraft: vår
förmåga att tänka i nya banor, utmana och skapa nya lösningar,
verktyg och hjälpmedel. Det enorma välstånd vi idag drar nytta av
är frukten av hårt arbete, innovativa tankar och risktagande i
generationer.
Samtidigt är det så oerhört lätt att falla in i gamla mönster. Vi har
alla upplevt hur vi i många situationer valt att inte tänka nytt, inte
utmana och inte söka nya lösningar – för att det är mycket enklare,
tryggare och lättare att göra som vi alltid gjort. Inte minst gäller det
hur vi tänker och de åsikter vi säger oss ha. Så är det verkligen
typiskt mänskligt att vara innovatör, nytänkare och entreprenör?
Det verkar snarare vara undantag än regel. Så frågan är varför vi
väljer att definiera vår mänsklighet som något så många av oss inte
gör.
Kanske är det för att det är vad vi skulle vilja, men saknar
förmågan eller orken att göra. Vi vill ha energin och framåtandan,
vi vill tänka nytt och hitta lösningar, vi vill vara den som andra ser
som en skapande, upplyftande kraft – någon som betyder något,
som har både kraft och möjlighet att förändra och förbättra. För det
är trots allt när vi har skaparglädjen och drivet, när vi äger oss
själva och ser vår potential, som vi känner oss som allra mest
mänskliga. Det är då vi verkligen lever.
Men sedan kommer vardagen och bryter in mellan det vi vill göra
och det vi anser att vi måste göra – och vi återfaller in i invanda
mönster och rutiner i samma takt som världen övergår i gråskala.
Det är om denna enkelspårighet i kontrast till frihetens storhet i det
lilla, som Ken Schoollands Jonatan Godtrogen handlar. Jonatan är
från ett samhälle som är logiskt, rationellt, fritt och mänskligt, men
hamnar av en slump i ett som är dess raka motsats – och som är
långt mer likt det samhälle vi lever i idag. På sin resa genom detta