Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

Tjugoandra kapitlet
Världens äldsta yrke
Herdens historia gjorde om möjligt Jonatan än mer förvirrad, men
regeringsbasaren lät fascinerande så han bestämde sig för att gå dit
och se om någon där skulle kunna hjälpa honom att få tillbaks
pengarna.
”Du kan inte missa den,” sade den gamle herden då han ledde bort
sina kor. ”Den är i palatset, den största byggnaden på torget. Du
skall gå in genom huvudentrén. På vardera sidan om huvudentrén
finns ett stort fönster. Utanför det högra fönstret köar de som
betalar in sin skatt och utanför fönstret på vänster sida köar de som
plockar ut skattemedel.”
”Det är inte svårt att lista ut vilket fönster som är populärast,”
skojade Jonatan.
”Där slog du huvudet på spiken. För varje månad växer den ena
kön en aning medan den andra minskar något.” Mannen spände
kornas träns och tog tag i repet. ”Till slut, när den ena kön helt har
försvunnit, kommer den andra att också göra det.”
Som väntat ledde alla gator till stadens stora torg. Vid torget låg ett
fantastiskt palats och ovanför ingången stod i bokstäver huggna i
sten: ”LORDERNAS PALATS.” Katten från gränden hade följt
efter Jonatan hela vägen fram till palatsets breda trappor, men nu
stod han med svansen rakt upp. Katten krökte på ryggen och fräste,
längre än så här tänkte han inte gå.
Jonatan sprang uppför trapporna och fram till den magnifika
ingången. Framför honom sträckte en trist hall ut sig, med ett tak
så högt att taklamporna inte förmådde lysa upp ordentligt. Precis
som den gamle herden hade berättat fylldes hallen med rader av
bås överhängda med olika slags flaggor och banderoller. Folk stod
framför båsen, delade ut pamfletter och försökte locka in de
människor som kom förbi.