Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

snabbat han delade ut posten. På några timmar delade han ut vad
andra behövde dagar för att hinna med. Förgrymmad över deras
respektlöshet kravlade Frank bort till dem och bröt in i
diskussionen.
”’Hare’, sade Frank nästan lika långsamt som han gick, ’jag slår
vad om att jag inom en vecka kan få fler kunder än du. Jag sätter
mitt rykte på det.’
”Utmaningen överrumplade Lysander. ’Ditt rykte? Ha! Vad alla
tycker om dig kan du inte satsa,’ utbrast haren skrytsamt. ’Men det
spelar ingen roll, jag antar ändå vadet!’ Grannarna skrattade
hånfullt och sade att den slöa sköldpaddan inte hade en chans. För
att bevisa att de hade rätt kom de överens om att på exakt samma
plats kora vinnaren om en vecka. Medan Lysander gav sig iväg för
att ordna med förberedelserna satt Frank kvar en lång stund. Till
slut vände han sig om och lunkade iväg.
”Lysander satte upp anslag över hela bygden, som berättade att han
tänkte sänka priserna till under hälften av vad Frank tog. Utdelning
skulle från och med nu ske två gånger om dagen, också på helger
och under semestern. Haren for genom varje område ringande i sin
klocka. Han delade ut och hämtade post, sålde frimärken, kuvert
och annat, han till och med vägde och slog in paket på plats. För en
mindre avgift lovade han att dela ut när som helst, dag som natt.
Och han var alltid ärlig och trevlig, helt utan kostnad. Eftersom
han var effektiv, kreativ och trevlig växte harens kundkrets
snabbt.”
Pelle satt som klistrad vid bilderna och hjälpte mormor att vända
blad medan hon fortsatte att läsa högt. ”Ingen hade sett skymten av
sköldpaddan. Lysander kände sig säker på att vinna då han efter en
vecka sprang för att möta grannarna som skulle döma. Till sin
förvåning såg han att sköldpaddan redan var där och väntade på
honom. ’Verkligen tråkigt, Lysander,’ sade sköldpaddan med sin
kalla, långsamma röst. ’Under tiden du har stressat från hus till hus
har jag bara det här enda brevet att dela ut.’ Frank överlämnade ett