Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

”Människor håller tyst denna speciella kväll i april,” förklarade den
gamle mannen. ”Annars förstörs kanske spänningen de upplever på
julafton då Kultomten återkommer för att dela ut leksaker och
krimskrams till alla hus.”
”Jaha,” sade Jonatan lättad. ”Så Kultomten ger tillbaka allt igen?”
”Knappast! Men folk tycker om att inbilla sig att han gör det. Jag
försöker hålla mig vaken för att hålla reda på vad han tar och vad
han lämnar tillbaka. Det har blivit lite av en hobby. Enligt mina
uträkningar behåller Kultomten det mesta för sig själv och för ett
litet fåtal gynnade familjer i staden. Men,” sade den gamle mannen
med nävar knutna i ilska, ”Kultomten ser till att alla blir lyckliga
genom att varje hus får något litet. På så sätt sover folk följande
april då han kommer tillbaka för att ta vad han vill ha.”
”Jag förstår inte,” sade Jonatan. ”Varför håller sig inte människor
vakna, rapporterar tjuven och behåller sina ägodelar! Då skulle de
kunna köpa allt krimskrams de vill ha och ge det till vem de
önskar.”
Den gamle mannen drog på munnen och skakade på huvudet åt
Jonatans naivitet. ”Kultomten är egentligen allas barndomsfantasi.
Föräldrar har alltid lärt sina barn att Kultomtens leksaker och
grannlåt på något magiskt sätt kommer från himlen utan kostnad
för någon.”
När mannen såg Jonatans bedrövade ansiktsuttryck sade han, ”Du
ser ut som du haft en hård dag, unge man.”
”Jag letade efter någonstans att tillbringa natten,” sade Jonatan
blygt.
”Tja, du ser ut som en trevlig pojke,” sade mannen, ”Du kan bo
hos oss, Greta och jag har hela huset för oss själva.”
Jonatan tog tacksamt emot mannens erbjudande. När de kom in
träffade Jonatan Greta, den gamle mannens runda fru, som glatt
bjöd på en kopp varm choklad och ett fat med kakor. Efter att ha