Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

”Inte alls,” skrattade kvinnan. ”Både två arresterades för att de
vägrat betala biblioteksskatten. Enligt lagen måste alla betala för
böckerna – oavsett om de tycker om dem eller inte.”
”Verkligen?” sade Jonatan. ”Varför låter inte polisen dem behålla
sina pengar så att de kan stödja bibliotek de tycker om?”
”Men då skulle min dotter inte ha råd att gå till ett bibliotek,” sade
mannen samtidigt som han gav sin lilla flicka en stor röd- och
vitrandig polkagris.
”Hallå där, min gode man,” sade den gamla kvinnan och kastade
en ogillande blick på godiset. ”Är inte näring för din dotters hjärna
lika viktigt som näring för hennes mage?”
”Vad syftar du på?” svarade mannen återhållsamt samtidigt som
han sneglade åt polkagrisen. Redan rann godis längs dotterns
klänning.
Med en eftertänksam min fortsatte kvinnan. ”För länge sedan fanns
massor av medlemsbibliotek. Människor valde själva och betalade
endast för de bibliotek de tyckte om. Biblioteken tog ut en mindre
medlemsavgift varje år, men ingen klagade. Biblioteken
konkurrerade om medlemmar genom att erbjuda de bästa böckerna
och den mest kompetenta personalen, de längsta öppettiderna och
det bekvämaste läget. Vissa lämnade och hämtade till och med
böckerna hemma hos medlemmarna. När människorna betalade
själva var biblioteksmedlemskap något värdefullt och prioriterat –
mer värt än godis!” tillade hon kritiskt. Kvinnan vände sig direkt
till Jonatan och förklarade. ”Sedan beslöt Lordernas Råd att
bibliotek var alltför viktiga för samhället och därför borde inte
människor behöva betala för att använda dem. Så rådet inrättade ett
gratisbibliotek. Tre bibliotekarier anställdes för dyra löner för att
göra samma arbete som en person gjort tidigare. Öppningstiderna
begränsades, men rådets bibliotek var ändå populärt eftersom det
var kostnadsfritt. Inte långt därefter förlorade medlemsbiblioteken
sina kunder och gick i konkurs.”