Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

Fjortonde kapitlet
Det stora biblioteksslaget
Trängseln ökade allteftersom Jonatan närmade sig stadens
centrum. Välklädda människor med upptagen åsyn marscherade
målmedvetet längs trottoarerna. Då han korsade ett stort torg såg
Jonatan en äldre man och en ung kvinna inbegripna i ett häftigt
gräl. De svor och skrek, viftade våldsamt med armarna i luften och
hoppade upp och ner av ilska. Nyfiket gjorde Jonatan sällskap med
en mindre grupp åskådare för att se vad bråket gällde.
Just när polisen kom för att sära på dem, vände sig Jonatan mot en
bräcklig gammal dam med käpp och frågade, ”Varför är de så arga
på varandra?” Kvinnans ansikte var fullt av djupa rynkor. Hon
studerade Jonatan noggrant innan hon med tunn röst svarade, ”De
där bråkstakarna har grälat med varandra i åratal om böckerna i
stadsbiblioteket. Mannen klagar alltid på att många böcker
innehåller snusk och annat omoraliskt material. Han vill att de
böckerna skall sorteras ut och brännas. Hon svarar med att kalla
honom ’uppblåst puritan’.”
”Och hon vill läsa de böckerna?” sköt Jonatan in. ”Nja, inte
riktigt,” sade en annan åskådare, en lång man med en liten flicka
vid sin sida, samtidigt som han log försmädligt. ”Hon klagar också,
men på andra böcker. Hon menar att många böcker innehåller
rasistiska och sexistiska fördomar.” ”Pappa, pappa, vad är
’fördomar’?” bad den lilla flickan och drog i hans byxben. ”Ett
ögonblick, sötnos. Som jag precis sade,” fortsatte mannen,
”kvinnan kräver att de sexistiska och rasistiska böckerna slängs ut
och att biblioteket köper in hennes lista på böcker i stället.”
Vid det här laget hade polisen satt handfängsel på slagskämparna
och släpade dem nu nedför gatan. Jonatan skakade på huvudet och
suckade. ”Jag antar att polisen arresterade dem på grund av
bråket?”