Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

och kan inte vänta med att överlämna sig själva till
Storinkvisitorn.”
”Det är bara ord!” sade Skalden. ”Frihetens riktiga prov kommer
med handling.” Jonatan kände sig väldigt ung. Han drog han upp
några grässtrån ur marken och började peta eftertänksamt i sanden.
”Hur borde det vara? Jag har sett problemen – men vilka är
lösningarna?”
Kondoren lät Jonatans fråga hänga i luften medan han tvättade sina
fjädrar. Då alla var rena och släta tittade han ut över havet och
sade, ”Unge man, söker du en vision för framtiden?”
”Jag antar det,” sade Jonatan.
”Det är ett problem. Härskare har alltid en vision som de söker
tvinga in andra i. Kom ihåg att härskare inte har rätt att göra något
som du inte har rätt att göra själv. Om du inte borde göra det, då
skall du inte heller be någon annan göra det åt dig”
”Men är inte en vision bra för att veta vart man är på väg?”
”För dig själv, men inte för att tvinga på andra.” Skalden vände sig
om mot Jonatan igen, med klorna grävande i marken. ”I ett fritt
land förlitar man sig på dygden och upptäckarprocessen. Tusentals
varelser som söker och strävar efter sina egna mål kommer att
skapa en bättre värld än du någonsin kan föreställa dig. Se till
medlen först, sedan kommer de ädla ändamålen efter. Fria
människor finner överraskande lösningar och de som inte är fria
finner oväntade problem.”
Skeptiskt frågade Jonatan, ”Men ingen kommer lyssna på mig.”
”Oavsett om andra lyssnar eller inte kommer du vinna styrka
genom att tala och handla. De som delar dina frihetsideal kommer
att finna mod i dig.” Kondoren vände sig mot havet och
föreberedde sig på att flyga iväg.
Jonatan ropade, ”Vänta! Kommer jag träffa mina vänner igen?”