Jonatan Godtrogens underbara äventyr - Ludwig von Mises-Institutet ...

Andra kapitlet
Bråkmakare
Jonatan gick i flera timmar genom den täta växtligheten. Han hade
tagit sikte på en låg kulle bortom stranden då han hörde en kvinna
skrika. Han stannade och lade huvudet på sned för att försöka
fastställa varifrån ljudet kom. Någonstans längre fram hördes ännu
ett rop på hjälp. Jonatan trängde sig vidare mot ljudet genom täta
snår och slingerväxter. Plötsligt kom han ut ur djungeln och
hamnade på en ojämn stig.
Jonatan sprang runt en krök i stigen och rakt på en storvuxen karl,
som föste honom åt sidan som om han varit en mygga.
Vimmelkantig vände han sig om och fick se hur två män släpade
iväg en vilt skrikande och sparkande kvinna längs stigen. När han
väl hämtat andan hade trion redan försvunnit. Eftersom han inte
kunde tro att han ensam skulle kunna befria kvinnan sprang
tillbaka längs stigen för att leta efter hjälp.
En glänta öppnade sig och där såg Jonatan en klunga människor stå
kring ett stort träd – och bulta på det med påkar. En man stod och
såg på medan de andra arbetade, och Jonatan sprang fram och grep
honom i armen. ”Snälla herrn, hjälp!” flämtade Jonatan. ”Två män
har kidnappat en kvinna och hon behöver hjälp!”
”Lugna dig”, sade förmannen barskt. ”Kvinnan är bara arresterad.
Tänk inte mer på det nu, utan ge dig iväg, vi har arbete att sköta.”
”Arresterad?” sade Jonatan, fortfarande andfådd. ”Men hon såg väl
inte som någon brottsling.” Och om hon nu var det, varför ropade
hon så desperat på hjälp, undrade Jonatan för sig själv. ”Ursäkta
mig, men vad hade hon gjort för ont?”
”Ont?” Mannen visade tydligt att han var irriterad. ”Måste du
verkligen veta, så hotade hon arbetena för alla som jobbar här.”
”Hotade hon människors arbeten? Hur då?” frågade Jonatan envist.