Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>fmv</strong>s <strong>årsredovisning</strong> <strong>2007</strong>
4 resultat i korthet<br />
6 några viktiga händelser under året<br />
7 gds inledning<br />
8 styrelse<br />
9 Mål<br />
Mål för verksamheten | 9<br />
10 Materielförsörjning i förändring<br />
Materielförsörjningsstrategin | 10<br />
Budgetpropositionen | 10<br />
Viktiga utredningar | 10<br />
Påverkan på <strong>fmv</strong> | 10<br />
Den integrerade materielledningen | 10<br />
11 Resultat<br />
Ekonomiskt resultat och investeringar | 11<br />
Kostnadsneddragningar | 11<br />
Leveranser | 12<br />
Kundorderstock | 13<br />
Leveranssäkerhet/milstolpseffektivitet | 14<br />
Kvalitet | 16<br />
17 Anskaffning<br />
Mål och uppgift | 17<br />
Internationellt samarbete | 18<br />
Nyutveckling | 19<br />
Jämställdhetsaspekter | 19<br />
Väsentliga prestationer i urval | 19<br />
23 Ledningsstöd<br />
Mål och uppgift | 23<br />
Väsentliga prestationer i urval | 23<br />
Ökat nyttjande av redan<br />
utvecklade systemlösningar | 24<br />
25 Driftstöd<br />
Mål och uppgift | 25<br />
Väsentliga prestationer i urval | 25<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
27 Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor<br />
Mål och uppgift | 27<br />
Väsentliga prestationer i urval | 27<br />
29 Evaluering och certifiering av<br />
it-säkerhetsprodukter<br />
Mål och uppgift | 29<br />
Väsentliga prestationer | 29<br />
Ekonomisk redovisning | 30<br />
30 Särskilda redovisningar<br />
Milstolpseffektivitet vid anskaffning | 30<br />
Försvarsunderrättelsproduktion | 30<br />
Militära och civila synergieffekter | 30<br />
Internationell test- och övningsverksamhet | 32<br />
Offentlig privat samverkan | 32<br />
Främjande av jämlikhet och jämställdhet | 34<br />
Investeringsplan | 34<br />
Effektivitet och god hushållning | 34<br />
Flyg- och rymdstrategin | 37<br />
Undantag från Lagen om offentlig upphandling | 37<br />
Terminssäkring | 38<br />
Tjänsteexport | 38<br />
38 Medarbetare och arbetsmiljö<br />
Mål | 38<br />
Ny inriktning och förnyelse | 38<br />
41 Riskhantering och regelefterlevnad<br />
42 Ekonomisk redovisning<br />
Sammanställning av väsentliga uppgifter | 42<br />
Resultaträkning | 43<br />
Balansräkning | 44<br />
Anslagsredovisning | 45<br />
Finansieringsanalys | 46<br />
Redovisningsprinciper | 47<br />
Noter | 49<br />
Balanserad kapitalförändring | 56<br />
57 Förkortningar och förklaringar<br />
innehåll<br />
3
<strong>fmv</strong> – teknik för Sveriges säkerhet<br />
Försvarets materielverk (<strong>fmv</strong>) anskaffar, vidmakthåller och avvecklar<br />
materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra<br />
myndigheter. <strong>fmv</strong> ska biträda Försvarsmakten i fråga om långsiktig<br />
materielförsörjning och kunskap om materielsystem samt i övrigt<br />
stödja Försvarsmaktens verksamhet inom detta område.<br />
Fakturering<br />
Mdrkr<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Kundorderstock<br />
<strong>2007</strong><br />
18<br />
2006<br />
21<br />
<strong>2007</strong><br />
Försvarsmakten 43 150 Mnkr<br />
Övriga 9 200 Mnkr<br />
Totalt 52 350 Mnkr<br />
Debiteringsgrad<br />
Procent<br />
FMV stödjer även svensk försvarsindustri genom<br />
exportfrämjande verksamhet och representerar<br />
staten i komplexa internationella affärer som<br />
avser materielförsörjning.<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
4 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
72<br />
2006<br />
73<br />
<strong>2007</strong><br />
Östersund<br />
Karlsborg<br />
Skövde<br />
Arboga<br />
Linköping
Stockholm<br />
Vidsel<br />
2500<br />
2000<br />
1000<br />
Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Stockholm.<br />
Myndigheten har även verksamhet i bland annat Arboga,<br />
Karlsborg, Linköping, Skövde, Vidsel och Östersund.<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Resultat i korthet <strong>2007</strong> 2006<br />
Leveranser antal 1 567 1 550<br />
Milstolpseffektivitet procent 70 72<br />
Antal godkända milstolpar inom<br />
verksamhetsgren Anskaffning 459 454<br />
Ekonomiskt resultat mnkr 66 -49<br />
Myndighetskostnad mnkr 1 439 1 454<br />
Konsultkostnader mnkr 276 316<br />
Årsarbetskrafter<br />
(fast anställda) per den sista december<br />
Kostnadsreduktioner jämfört med 2004<br />
mnkr, 2004 års prisläge<br />
1500<br />
1<br />
Denna uppgift skiljer sig från föregående års <strong>årsredovisning</strong> till följd av att ett annat index används.<br />
<strong>fmv</strong> 500 ska ses som en naturlig systemutformare<br />
och genomförare av all kvalificerad försvars-<br />
0<br />
och säkerhetsrelaterad 2001 2002 2003 materielanskaffning.<br />
2004 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Årsarbetskrafter<br />
Genomsnitt<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
2 103<br />
2001<br />
2 052<br />
2002<br />
2 050<br />
2003<br />
1 982<br />
2004<br />
1 841<br />
2005<br />
1 749<br />
2006<br />
1 595<br />
<strong>2007</strong><br />
1 548<br />
572<br />
1 707<br />
465 1<br />
5
några viktiga händelser under året<br />
januari<br />
<strong>fmv</strong> slutrapporterar uppdraget att<br />
ta fram arkitektur och övergripande<br />
design för den tekniska delen av<br />
Försvarsmaktens nätverksbaserade<br />
ledningssystem.<br />
<strong>fmv</strong>, Frankrike och Storbritannien<br />
undertecknar ett avtal om infor -<br />
mations utbyte rörande Multi-Role<br />
Combat Missiles (ett modulärt<br />
robotsystem som kan integreras på<br />
fordon, fartyg och helikoptrar).<br />
<strong>fmv</strong> och Tyskland undertecknar<br />
ett projektavtal om Robotsystem 15.<br />
februari<br />
<strong>fmv</strong> genomför vinterprov med<br />
korvett Visby.<br />
mars<br />
Rymdbolaget tar över ansvaret<br />
för drift av provsystem på provplats<br />
Vidsel. Ett trettiotal medarbetare<br />
övergår till Rymdbolaget.<br />
april<br />
<strong>fmv</strong> inför en ny organisation<br />
med tydligare fokus på kunder<br />
och effektivisering.<br />
<strong>fmv</strong> och Schweiz sluter avtal<br />
om gemensam vidareutveckling<br />
av motmedelssystem för<br />
Helikopter 10 (Superpuma).<br />
maj<br />
<strong>fmv</strong> överlämnar utvecklings-<br />
centrum för ledningssystem<br />
i Enköping till Försvarsmakten.<br />
<strong>fmv</strong> s kontor i Östersund invigs.<br />
Regeringens uppdrag till <strong>fmv</strong><br />
att etablera cirka 100 arbetstill-<br />
fällen är därmed löst.<br />
JUNI<br />
<strong>fmv</strong> beslutar, tillsammans med<br />
Vinnova och Krisberedskaps-<br />
myndigheten (kbm) att under tre<br />
år satsa 40 miljoner kr på säkerhets-<br />
forskning. Satsningen omfattar<br />
teknik för övervakning, spaning<br />
och identifikation, farliga ämnen,<br />
tillförlitliga och robusta informa-<br />
tions- och styrsystem samt att<br />
återställa säkerheten i samband<br />
med kris.<br />
<strong>fmv</strong> tar emot den första, av totalt 18,<br />
Helikopter 14 från leverantören.<br />
<strong>fmv</strong> undertecknar avtal om försäljning<br />
av cirka 600 bandvagnar,<br />
Bv 206.<br />
juli<br />
Den europeiska försvarsbyråns<br />
(eda) uppförandekod för försvars-<br />
materielupphandling träder<br />
i kraft. Koden syftar till att främja<br />
konkurrens på den europeiska<br />
försvarsmaterielmarknaden.<br />
FMV har bidragit i arbetet med att<br />
ta fram denna kod.<br />
augusti<br />
<strong>fmv</strong> överlämnar materiel till den<br />
första av två mobila flygbasba -<br />
taljoner till Försvarsmakten inför<br />
uppsättandet av den nordiska<br />
stridsgruppen 2008.<br />
Flygrestriktionerna på grund av<br />
problemen med utskjutningshand-<br />
taget till Jas 39 Gripen upphävs av<br />
Militära flyginspektionen.<br />
Korvetten hms Sundsvall avslutar<br />
den första marina utlandsinsatsen<br />
utanför Libanon som inleddes 2006<br />
med hms Gävle.<br />
september<br />
Regeringen beslutar att 31 äldre<br />
exemplar av Jas 39 Gripen (a och<br />
b-versioner) ska byggas om till c/d<br />
versioner under åren <strong>2007</strong> – 2013.<br />
<strong>fmv</strong> tar emot den andra Heli-<br />
kopter 14 från leverantören.<br />
oktober<br />
mars<br />
<strong>fmv</strong> tecknar avtal om modifiering<br />
av 31 Jas 39 Gripenflygplan och ett<br />
demonstratorprogram. Kostnaden<br />
för att genomföra handlingsplanen<br />
är cirka 4,1 miljard kr.<br />
Thailand tillkännager att de<br />
avser att köpa Gripenflygplan<br />
från svenska staten.<br />
<strong>fmv</strong> säljer ett antal fartyg och<br />
båtar för Försvarsmaktens räkning.<br />
<strong>fmv</strong> genomför prov av en upp-<br />
graderad Helikopter 10 avsedd<br />
för den nordiska stridsgruppen.<br />
<strong>fmv</strong> överlämnar luftvärnssystem<br />
för den nordiska stridsgruppen.<br />
november<br />
<strong>fmv</strong> genomför lufttankningsprov<br />
med Jas 39 Gripen i Frankrike.<br />
december<br />
Samtliga 14 beställda Gripenflygplan<br />
har enligt plan levererats<br />
till Ungern.<br />
<strong>fmv</strong> överlämnade lednings-<br />
och informationssystem för den<br />
nordiska stridsgruppen till<br />
Försvarsmakten.<br />
6 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
När tre Gripenplan på luciadagen lämnade<br />
<strong>fmv</strong>s provplats på Malmen i Linköping<br />
för att flyga till den ungerska<br />
flygbasen Kesckémet innebar det att<br />
Ungern hade fått samtliga av de 14 beställda<br />
Gripenflygplanen. Det innebar<br />
också att leveransplanen hade fullföljts<br />
till punkt och pricka. Det tycker jag ger<br />
en bra bild av den förmåga som finns vid<br />
<strong>fmv</strong> och den position vi vill ha, en myndighet<br />
som hanterar komplexa materielprojekt<br />
med många aktörer inblandade,<br />
både nationellt och internationellt samt<br />
inte minst levererar enligt överens kommen<br />
tidplan, kostnad och prestanda.<br />
Parallellt med leveranser av materiel<br />
och tjänster var <strong>fmv</strong> under <strong>2007</strong> mitt<br />
u p p e i e tt arbete som ska leda fram till<br />
en myndighet som med mindre resurser<br />
levererar lika mycket som tidigare. Kartan<br />
är lagd. <strong>fmv</strong> och Försvarsmaktens<br />
nya strategi för materielförsörjningen är<br />
här ett viktigt redskap för att få rätt materiel<br />
till rätt kostnad och kvalitet. Köp<br />
av befintlig materiel prövas i större utsträckning,<br />
i andra hand, utveckla i samverkan<br />
med andra länder. Egenutveckling<br />
ja, men bara där det är befogat. De här<br />
principerna är det som gäller för oss i de<br />
fortsatta leveranserna till insatsförsvaret.<br />
Materielanskaffningen till den nordiska<br />
stridsgruppen, nbg 08, har varit<br />
en stor uppgift för <strong>fmv</strong> under <strong>2007</strong>. Korta<br />
ledtider tillsammans med krav på klimattålighet<br />
och transporterbarhet utgjorde<br />
nya förutsättningar för vårt arbete.<br />
Ett satellitbaserat kommunikations-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
och informationssystem, patrullfordon<br />
och splitterskyddade bandvagnar, mobila<br />
flygplatsenheter samt nya uniformssystem<br />
för djungel- och ökenmiljö är några<br />
materielslag som tagits fram i nära samverkan<br />
med beställaren. Materielanskaffning<br />
med korta ledtider har gett erfarenheter<br />
vi kommer att dra nytta av<br />
när vi genomför anskaffningar till Försvarsmaktens<br />
internationella insatser<br />
framöver.<br />
Omvandlingen till ett mindre och effektivare<br />
<strong>fmv</strong> har fortsatt. Kostnaderna<br />
för personal, konsulter, resor och administration<br />
har ytterligare minskats. Antal<br />
årsarbetskrafter är till exempel 100<br />
färre än vid förra årsskiftet och <strong>fmv</strong> har<br />
nu 1 600 medarbetare, 400 färre jämfört<br />
med 2004. Det har i sin tur skapat förutsättningar<br />
för att koncentrera kontorsytorna<br />
vid Tre Vapen i Stockholm och<br />
gjort det möjligt för <strong>fmv</strong> att hyra ut resterande<br />
lokalytor.<br />
Allt ansvar för it-kommunikation,<br />
drift och förvaltning av <strong>fmv</strong>s infrastruktursystem<br />
är utlagt på en extern leverantör<br />
samtidigt som en ny arbetsplatsutrustning<br />
införts inom hela <strong>fmv</strong>. Det här<br />
bidrar till besparingarna samtidigt som<br />
medarbetarna kan arbeta mer flexibelt<br />
och säkert oavsett var de befinner sig. Vi<br />
införde också en förändring av vår organisation<br />
under våren med tydligare, ansvar,<br />
styrning och uppföljning. Alla enheter<br />
har egna resultatkontrakt som tydligt<br />
anger vilka mål respektive enhet ska<br />
nå och vilka resurser de har.<br />
Parallellt med de interna sparåtgärderna<br />
har arbeten initierats för att hitta<br />
nya vägar att genomföra uppdragen på.<br />
Det är nödvändigt då våra resurser minskar<br />
och handlar bland annat om att låta<br />
industrin ta över uppgifter som myndig-<br />
heten tidigare utfört. Detta är fortfarande<br />
i sin linda, men kommer att börja få<br />
genomslag de närmsta åren. Det här gör<br />
att jag ser stora möjligheter att nå besparingsmålet<br />
900 miljoner kr vid utgången<br />
av 2009.<br />
Att genomgå ett tufft sparprogram<br />
med en rad förändringar på kort tid är<br />
svårt. Trots det har leveranssäkerheten<br />
bara minskat marginellt. I vår senaste<br />
medarbetarundersökning noterade vi<br />
också en liten minskning i omdömena<br />
om <strong>fmv</strong> som arbetsplats. Dock har vi<br />
höga värden och våra medarbetare är<br />
mycket engagerade i sina arbetsuppgifter<br />
och trivs bra på sin arbetsplats. Efter<br />
hand som vårt nya arbetssätt slår igenom<br />
ska vi åter höja leveranssäkerheten och<br />
verka för att medarbetarnas syn på <strong>fmv</strong><br />
når samma höga nivå som tidigare.<br />
Vi har alltså en rad utmaningar fram -<br />
över. Den fortsatta utvecklingen av insatsförsvaret<br />
ställer fortsatta krav på<br />
ökad kostnadseffektivitet, kortare ledtider<br />
och hög leveranssäkerhet där vi levererar<br />
interoperabla system med hög<br />
tillgänglighet. Vi ska fortsätta på den inslagna<br />
vägen där områden som ökad affärsmässighet<br />
och ökat mark nads kunnande<br />
ska skapa än bättre för ut sätt ningar<br />
för direktanskaffning, ökat internationellt<br />
samarbete och utveckling av nya<br />
koncept i offentlig och privat samverkan.<br />
Materielförsörjningen ska utvecklas för<br />
insatsförsvaret i tiden.<br />
Gunnar Holmgren<br />
Generaldirektör<br />
GDs inledning<br />
7
STYRELSE<br />
Jan Carling<br />
Styrelseordförande<br />
Lotta Stalin<br />
VD Kuusakoski Sverige AB<br />
Hans Norinder<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Saco<br />
Gunnar Holmgren<br />
Generaldirektör FMV<br />
Monica Widegren<br />
Avdelningschef<br />
Konkurrensverket<br />
Göran Stolpe<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Seko<br />
Per Eriksson<br />
Generaldirektör Vinnova<br />
Christer Bringemark<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Försvarsförbundet<br />
Kerstin Paulsson<br />
VD Netsoft Lund AB<br />
Hans-Erik Magnusson<br />
Arbetstagarrepresentant<br />
Officersförbundet<br />
8 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
FMVs verksamhetsstruktur<br />
Politikområde<br />
Totalförsvar<br />
Verksamhetsområde<br />
Militärt försvar<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
mål för verksamheten<br />
<strong>fmv</strong>s verksamhet bedrivs inom politikområdena<br />
Totalförsvar och Skydd och<br />
be red skap mot olyckor och svåra påfrestn<br />
ing a r. Pol i ti k om r å den a ä r upp del a de i<br />
verksamhets områdena Militärt försvar<br />
och Svåra påfrestningar, vilka i sin tur är<br />
uppdelade i en rad verksamhetsgrenar.<br />
Målen för politikområdet Totalförsvar<br />
är att:<br />
bidra till att hantera och förebygga<br />
kriser i vår omvärld<br />
hävda vår territoriella integritet<br />
försvara Sverige mot väpnat<br />
angrepp<br />
värna civilbefolkningen och<br />
säkerställa de viktigaste samhälls-<br />
funktionerna vid ett väpnat<br />
angrepp eller krig i vår omvärld.<br />
Målet för verksamhetsområdet Militärt<br />
försvar är att det militära försvaret, inom<br />
ramen för sin huvuduppgift – förmågan<br />
VG Anskaffning VG Ledningsstöd VG Driftstöd<br />
Politikområde<br />
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar<br />
Verksamhetsområde<br />
Svåra påfrestningar<br />
VG Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor m.m.<br />
VG Evaluering och certifiering<br />
av IT-säkerhetsprodukter<br />
MÅL<br />
att kunna föra väpnad strid – ska ha förmåga<br />
att genomföra de insatser som krävs.<br />
Målet för verksamhetsområdet Svåra<br />
påfrestningar är att värna civilbefolkningen,<br />
säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna<br />
och bidra till Försvarsmaktens<br />
förmåga vid ett väpnat angrepp eller<br />
krig i vår omvärld.<br />
<strong>fmv</strong>s verksamhet delas in i följande<br />
verk s a m hetsgren a r:<br />
Anskaffning<br />
Ledningsstöd<br />
Driftstöd<br />
Internationella materielsamarbeten<br />
och industrifrågor med mera<br />
Evaluering och certifiering av<br />
it-säkerhetsprodukter.<br />
Ett övergripande mål är att <strong>fmv</strong>s verksamhet<br />
ska bedrivas effektivt och med<br />
god hushållning av statens resurser. Målen<br />
för verksamhetsgrenarna framgår av<br />
respektive avsnitt.<br />
9
materielförsörjning i förändring<br />
Materielförsörjning<br />
i förändring<br />
materiel försörjnings-<br />
strategin<br />
I februari <strong>2007</strong> fastställde Försvarsmakten<br />
och <strong>fmv</strong> en ny gemensam strategi för<br />
Försvarsmaktens materielförsörjning.<br />
Den nya materielförsörjningsstrategin<br />
ut går från Försvarsmaktens förändrade<br />
uppgift med internationella åtaganden,<br />
snabbt användbara insatsförband och<br />
ökad civil-militär samverkan, både nationellt<br />
och internationellt. Den beskriver<br />
också statsmakternas ändrade inriktning<br />
för materielförsörjningen och samspelet<br />
mellan alla inblandade parter.<br />
De centrala tankarna är att anpassa<br />
kraven så att Sverige kan undvika egenutveckling<br />
och i större utsträckning utnyttja<br />
befintlig materiel, anskaffa redan<br />
färdigutvecklad materiel eller anskaffa<br />
system tillsammans med andra länder.<br />
Nyttan av internationellt materielsamarbete<br />
ska maximeras och åtföljas av analyser<br />
kring kostnadseffektivitet ur materielens<br />
livscykelperspektiv. Materielförsörjningen<br />
ska samordnas av en myndighetsgemensam<br />
integrerad materielledning<br />
(iml) i syfte att tillgodose insatsförsvarets<br />
behov utifrån kravet på ökad<br />
kostnadseffektivitet.<br />
Budgetpropositionen<br />
I och med fastställandet av statsbudgeten<br />
för 2006 beslutades att riksdagen ska<br />
godkänna utveckling och anskaffning<br />
av specifika materielobjekt. För detta behöver<br />
riksdagen kunna ta del av en mer<br />
transparent materielplanering än vad som<br />
hittills varit fallet. Inom Re gerings kansliet<br />
pågår därför ett arbete att ta fram<br />
förslag som ska öka möj ligheterna för<br />
s t a t s makterna att styra över materielförsörjningsprocessen.<br />
Regeringen bedömer att det finns en<br />
effektiviseringspotential inom materielförsörjningsprocessen<br />
vilket bland annat<br />
avspeglas i förslagen till förändringar<br />
inom vissa utpekade materielsystem och<br />
i aviseringen om lägre materielanslag<br />
framöver.<br />
Budgetpropositionen har också en<br />
stark koppling till de grundläggande<br />
ta n karna i materielförsörjningsstrategin<br />
och regeringen betonar ökad flexibilitet<br />
genom större handlingsfrihet och en för-<br />
ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheterna<br />
och industrin genom bland<br />
annat offentlig-privat samverkan (ops).<br />
Propositionen understryker att internationell<br />
samverkan ska vara huvudalternativet<br />
vid all utveckling, anskaffning<br />
och vidmakthållande av försvarsmateriel.<br />
viktiga utredningar<br />
Förutom regeringens förslag i budgetpropositionen<br />
kommer flera nu pågående utredningar<br />
att ge nya inriktningar för mater<br />
iel f ör s ör jn i ng spr o ce s s en o c h p å verk a<br />
<strong>fmv</strong>. De viktigaste utredningarna är:<br />
Försvarsberedningen, som presenterade<br />
sin omvärldsanalys i december<br />
och samtidigt fick ett nytt uppdrag<br />
att se över Försvarsmaktens inriktning.<br />
Regeringskansliet som arbetar med<br />
en försvarsindustristrategi, till<br />
vilken <strong>fmv</strong> har lämnat underlag<br />
under året.<br />
Den interdepartementala så kallade<br />
genomförandegruppen, som aviserades<br />
i budgetpropositionen, ska<br />
ta fram förslag både kring en ny<br />
modell för materielinköp och hur<br />
de aviserade besparingarna i propositionen<br />
ska genomföras. Gruppen<br />
består av experter, representanter från<br />
olika departement och ledamöter<br />
från de fyra borgerliga partierna.<br />
Materieladministrationen kommer<br />
också att ses över.<br />
Försvarsmaktens perspektivstudie.<br />
Förändringar i materielförsörjningsprocessen<br />
genomförs successivt<br />
efter att det föreligger djupare analys<br />
av slutsatserna från utredningarna.<br />
Besparingarna ska avse hela kedjan<br />
i materielprocessen och det är ett<br />
delat ansvar för Försvarsmakten och<br />
<strong>fmv</strong> att uppnå dessa.<br />
påverkan på <strong>fmv</strong><br />
Under 2008 kommer klarlägganden att<br />
göras om förslagen i budgetpropositionen<br />
kring materielförsörjningsprocessen,<br />
främst genom det arbete som kommer att<br />
b e d r iv a s i G e n o m f ö r a n d e g r u p pen men<br />
också i de andra pågående utredningarna.<br />
<strong>fmv</strong>s övergr ip a nde b e döm n ing ä r at t de<br />
närmaste åren kommer att innebära att:<br />
Materielplaneringen kommer att<br />
bli mer funktionsinriktad och mindre<br />
fokuserad på enskilda materielobjekt.<br />
Regelverken behöver ses över då<br />
a n sk a f f n ing a r me d kor t a tid sförhållanden,<br />
till exempel till den<br />
nord isk a strid s grup pen, kommer<br />
att bli vanligare.<br />
Arbetet att förändra ansvarsfördelningen<br />
mellan myndigheterna<br />
och industrin genom bland<br />
annat ops-lösningar kommer att<br />
intensifieras.<br />
Integreringen av processer och<br />
arbetssätt mellan Försvarsmakten,<br />
<strong>fmv</strong> och Totalförsvarets forskningsinstitut<br />
(foi) behöver fortsätta där<br />
den integrerade materielledningen<br />
kommer att ha en viktig roll.<br />
den integrerade<br />
materielledningen<br />
<strong>fmv</strong>, Försvarsmakten och foi etablerade<br />
under <strong>2007</strong> en myndighetsgemensam<br />
le d n ingsf u n k tion, iml. Denna ledningsfunktion<br />
är ett samordningsorgan för<br />
<strong>fmv</strong>, Försvarsmakten och foi i materiel-<br />
och teknikförsörjningsfrågor.<br />
Skälen till etableringen finns bland<br />
annat i regeringens skrivelse 2005/ 06:<br />
131. En ändamålsenlig styrning och förvaltning<br />
för försvaret där regeringen<br />
anger att <strong>fmv</strong> och Försvarsmakten bör<br />
arbeta mycket nära varandra i inriktning,<br />
planering och genomförande, i en<br />
så kallad integrerad ledning av materielprocessen.<br />
imls uppgift är att myndighetsgemensamt<br />
samordna materielförsörjningen<br />
så att den tillgodoser insatsförsvarets<br />
be hov utifrån kravet på ökad kostnadseffektivitet.<br />
Dessutom ska den integrerade<br />
materielledningen skapa förutsättningar<br />
så att ledtiden mellan beslut och leverans<br />
svarar mot behoven i varje enskilt fall.<br />
Ge nom en renodling av roller, men med<br />
bibehållna myndighetsansvar, bereds<br />
ärenden gemensamt varefter samordnade<br />
beslut fattas av respektive myndighet.<br />
iml-ärenden bereds under ledning av<br />
myndigheternas olika företrädare inom<br />
iml och genomförs huvudsakligen med<br />
adjungerade resurser från respektive<br />
myn dighet. Utifrån imls gemensamma<br />
ställningstaganden avslutar sedan den<br />
ansvariga myndighetens chef den formella<br />
beslutsberedningen med beslut.<br />
Myndigheterna är således fortsatt självständiga,<br />
det vill säga varje myndighet<br />
är suverän att fatta sina egna beslut inom<br />
ramen för sitt eget verksamhetsansvar.<br />
Etableringen av iml innebär därför ing-<br />
10 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Ekonomiskt resultat Politikområde Totalförsvar<br />
2005<br />
2006<br />
<strong>2007</strong><br />
Mnkr Anskaffning Ledningsstöd Driftstöd<br />
Intäkter<br />
Kostnader<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
13 627<br />
13 633<br />
1 067<br />
1 056<br />
3 551<br />
3 546<br />
Internationellt<br />
materielsamarbete<br />
Anslagsfinansieras<br />
huvudsakligen<br />
fr.o.m. 2006<br />
91<br />
85<br />
Politikområde<br />
Svåra påfrestningar<br />
Evaluering och<br />
certifiering<br />
Anslagsfinansieras<br />
huvudsakligen<br />
fr.o.m. <strong>2007</strong><br />
11<br />
11<br />
Totalt<br />
18 347<br />
18 331<br />
Resultat - 6 11 5 6 0 16<br />
Intäkter<br />
Kostnader<br />
12 759<br />
12 753<br />
1 084<br />
1 135<br />
5 623<br />
5 627<br />
81<br />
81<br />
10<br />
10<br />
19 557<br />
19 606<br />
Resultat 6 - 51 - 4 0 0 - 49<br />
Intäkter<br />
Kostnader<br />
11 277<br />
11 243<br />
1 122<br />
1 114<br />
5 392<br />
5 368<br />
88<br />
88<br />
11<br />
11<br />
17 890<br />
17 824<br />
Resultat 34 8 24 0 0 66<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Investeringar<br />
Mnkr<br />
en förändring eller förskjutning av det<br />
formella ansvaret mellan <strong>fmv</strong>, foi och<br />
Försvarsmakten.<br />
<strong>fmv</strong>s gd har genom beslut i april påbörjat<br />
<strong>fmv</strong>s del i etableringen av iml.<br />
Etableringen har skett successivt men redan<br />
under <strong>2007</strong> har <strong>fmv</strong>, inom ramen för<br />
iml, engagerats i ett 30-tal olika ären den<br />
av varierande storlek och karaktär. Som<br />
ett exempel kan nämnas en om fattande<br />
översyn av såväl Försvarsmaktens samlade<br />
behov som nu gällande materielplanering<br />
för hela ledningssystemsområdet.<br />
Ytterligare exempel ä r b e red n inga r k ring<br />
lätta stridsfordon och taktisk uav. Under<br />
året har även myndig hetsgemen samma<br />
ärenden rörande materielprocessen och<br />
förändrade arbetssätt initierats.<br />
Resultat<br />
Ekonomiskt rEsultat<br />
och invEstEringar<br />
<strong>fmv</strong>s ekonomiska mål är full kostnadstäckning<br />
över tiden. Årets resultat blev en<br />
vinst med 66 m i ljoner k r onor t i l l s k i l l -<br />
nad från 2006 då det blev en förlust med<br />
49 miljoner kronor. Med en omsättning<br />
på drygt 18 m i lja r d e r k r ä r av v i k e l s e n<br />
från ett nollresultat försumbar. Vinsten<br />
förklaras till största delen av resul tat från<br />
de omkring 400 uppdrag som slutredovisats<br />
under året.<br />
Budget enligt regleringsbrev Utfall<br />
Totalt 76 45<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Investeringsutfallet blev väsentligt lägre<br />
än budgeterat. En av orsakerna är att vis s a<br />
investeringar inom provverksamheten<br />
senarelades. Budgeten för in ves terin ga r<br />
i verksamhetssystem för ekonomi och hr<br />
har inte förbrukats under året. Huvuddelen<br />
kommer att genomfö ras under<br />
2008 – 2009.<br />
kostnadsnEddragningar<br />
Bakgrund<br />
<strong>fmv</strong> ska vid utgången av 2009 ha sänkt<br />
kostnaderna med 900 miljoner kr i förhållande<br />
till utfallet för 2004 (regeringsbeslut<br />
2006-12-21 och <strong>2007</strong>-06-20).<br />
Kost nadsminsknin garna ska avse både<br />
<strong>fmv</strong>s kostnader och kostnader i ma teriel<br />
sproces sen. Detta ska ske genom<br />
k r a f tig t m in sk a d egen ut ve c k l ing av förs<br />
v a r s m a te r iel, o f f e nt l ig pr iv a t s a mv er -<br />
kan eller mot sva rande samt genom kostn<br />
a d s r e du k t io n e r a v s e e n d e <strong>fmv</strong>s totala<br />
kostnader. Statskontoret har i upp drag<br />
att granska hela omställningsarbetet<br />
inom det militära försvaret (rege ringsbeslut<br />
2006-08-31). <strong>fmv</strong> ska även kontinuerligt<br />
stämma av arbetet med Försvarsdepartementet.<br />
Målet är att kostnadsminskningarna<br />
ska klaras utan att försämra <strong>fmv</strong>s leveransåtaganden<br />
mot Försvarsmakten och<br />
andra kunder. Efter 2009 kommer <strong>fmv</strong><br />
att bestå av cirka 1 500 medarbetare och<br />
resultat<br />
kon sultanvändningen ha halverats. <strong>fmv</strong><br />
ska också ha betydligt lägre kostnader<br />
för resor, lokaler och administration. Utvecklade<br />
affärsmetoder med ökad konkurrensutsättning<br />
och striktare avtalstillämpning<br />
ska möjliggöra kost nads -<br />
sänkningar inom materielprocessen.<br />
<strong>fmv</strong> redovisar uppnådda besparingar<br />
dels genom de kostnadssänkningar som<br />
gjorts på <strong>fmv</strong> och dels genom de kostnadssänkningar<br />
som åstadkommits inom<br />
materielprocessen. De kostnadssänkningar<br />
som gjorts på <strong>fmv</strong> redovisas enligt<br />
Försvarsförvaltningsutredningens<br />
indelning av kostnader. De kostnadssänkningar<br />
som gjorts inom materielprocessen<br />
gås igenom per fall.<br />
FMV-kostnader<br />
<strong>fmv</strong>s kostnader har under <strong>2007</strong> totalt<br />
minskat med 572 miljoner kr vilket, ställt i<br />
relation till må let om 500 miljoner kr, är ett<br />
bra re su l tat. D et är främst personalkostnaderna<br />
och kostnaderna för resurskonsulter<br />
som min skat vilket väl följer <strong>fmv</strong>s<br />
planering. De vidtagna åtgärderna med<br />
erbjudande om pensionsavgångar och<br />
Tr ygg het s st i f tel s e n h a r ge t t ön s k a d e ffekt.<br />
Antalet årsarbetskrafter var under<br />
<strong>2007</strong> cir k a 400 färre än 2004 och kostnaderna<br />
för re surs kon su lter h a r h a lver ats.<br />
För att åstadkomma reduceringen av<br />
<strong>fmv</strong> personal där rätt kompetens uppnås,<br />
genomfördes kraftfulla satsningar för att<br />
behålla och utveckla de medarbetare som<br />
har rätt kompetens eller möjlighet att<br />
utveckla rätt kompetens för <strong>fmv</strong> framtida<br />
behov. Dessa satsningar innehåller<br />
11
esultat<br />
Kostnadsreduktioner i förhållande till 2004<br />
Fasta priser i 2004 års prisläge, mnkr 2004 2005 2006 <strong>2007</strong> Minskning<br />
Personal 1 292 1 131 1 057 986 306<br />
Lokaler 178 173 160 149 29<br />
Resor 117 88 84 79 38<br />
Resurskonsulter 508 355 303 2 5 7 251<br />
Tjänsteprodukter 129 183 1 8 8 228 - 99<br />
Övriga kostnader 98 101 65 51 47<br />
Summa 2 322 2 031 1 857 1 750 572<br />
Källa: Försvarsförvaltningsutredningen och FMVs produktionsledningssystem.<br />
Kostnaderna har fastprisberäknats med följande index:<br />
Personal<br />
chefs- och ledningsgruppsutveckling,<br />
utbildningar inom strategiska kompetensområden<br />
såsom affärsmässighet,<br />
teknisk kompetens för högre systemnivåer,<br />
internationellt kunnande, förvaltningskunnande<br />
och språk. Till detta<br />
kom mer karriärplanering, ledar- och medarbetarcoachning,<br />
program för mentorskap<br />
och nätverk. Merparten av satsningarna<br />
har finansierats med lokala medel<br />
för omställningsarbete enligt lokalt avtal.<br />
Lokalutnyttjandet har successivt effektiviserats<br />
och <strong>fmv</strong> har under året intensifierat<br />
förflyttningen inom Tre Vapen<br />
som medfört att Försvarsmakten har<br />
kunnat tidigarelägga inflyttning. <strong>fmv</strong><br />
ska ha lämnat över lokalerna till Försvarsmakten<br />
senast det första kvartalet<br />
2008. Detta innebär att <strong>fmv</strong>s nettohyreskostnad<br />
kan reduceras med cirka 45<br />
miljoner kr årligen. Resekostnaderna har<br />
minskat med en tredjedel och kan troligen<br />
minska ytterligare.<br />
<strong>fmv</strong>s kostnader för tjänster har ökat<br />
vilket följer inriktningen om ökad koncent<br />
r ation av <strong>fmv</strong>-resurser till kärnverksamheten.<br />
Det är främst inom is/it som<br />
tjän steanskaffningen har ökat, där <strong>fmv</strong><br />
nu har en helt tjänstebaserad it-drift. <strong>fmv</strong><br />
beslöt 2005 att upphandla en drift l ö s -<br />
ning inklusive pc-plattform, Service-<br />
Desk och lan/wan som tjänster. Detta<br />
har inneburit att <strong>fmv</strong> erhållit en skalbar<br />
lösning där all utrustning hyrs in. Till<br />
pc-plattformen hör ett säkerhetspaket<br />
som gör det möjligt att arbeta mobilt, ta<br />
emot/skicka mail och arbeta med egna<br />
Timlöner inom staten, Konjunkturinstitutet<br />
Lokaler, resor, övrigt SCB, Konsumentprisindex<br />
Resurskonsulter, tjänsteprodukter SCB, Tjänsteprisindex<br />
I beräkningen i <strong>årsredovisning</strong>en för 2006 användes en generell uppräkning med två procent per år.<br />
do kument där det finns möjlighet till fysisk<br />
bredbandsuppkoppling. De minskade<br />
avskrivningskostnaderna som ITlösningen<br />
inneburit syns inom de övriga<br />
kostnaderna.<br />
Minskade kostnader<br />
i mate riel pro cessen<br />
Nedan redovisas hittills genomförda besp<br />
a r ing a r.<br />
Jas 39 Gripen<br />
Den besparing som genomförts i materielförsörjningsprocessen<br />
för Jas 39 Gripen<br />
hänför sig till vidmakthållande inklusive<br />
utrustning. Hu vuddelen består av<br />
minskade svenska kost nader för det systemstöd<br />
som lämnas till Flygvapnet i<br />
form av tekniskt stöd från industrin för<br />
den flygoperativa verksamheten.<br />
Genom den långsiktiga beställning<br />
av vidmakthållande som Försvarsmakten<br />
gjorde 2003 har kostnaderna för verksamheten<br />
kunnat sänkas. Redan då beställningen<br />
gjordes underskred den planerade<br />
kostnader. Detta har gjorts genom<br />
goda förhandlingsinsatser. Nya delsystem<br />
har tillförts utan att kostnaderna<br />
ökat i motsvarande omfattning. Relevant<br />
kostnadsdelning mellan olika kunder<br />
har säkerställts avseende det tekniska<br />
stödet och delning av fasta kostnader.<br />
Besparingen för denna verksamhet<br />
bedöms uppgå till 50 miljoner kr under<br />
<strong>2007</strong>. Den årliga besparingen bedöms<br />
till 150 miljoner kr per år och är långsiktigt<br />
bestående.<br />
Samordning av ledningssystem<br />
för ytfartyg och ubåtar<br />
Genom ett systematiskt arbete där erfarenheter<br />
och redan utvecklade moduler<br />
tagits till vara har utvecklingskost nader<br />
na för nya ledningssystem minskat<br />
samtidigt som befintliga systems funktiona<br />
litet och förmåga har förbättrats.<br />
När tidigare utvecklade system återanvänds<br />
medför detta att antalet underhållsavtal<br />
begränsas och kostnaderna för<br />
vidmakthållande och utbildning sänks.<br />
Detta har även lett till minskade risker<br />
och att kostnaderna för leverantörens<br />
risktagande minskat.<br />
Den enskilda besparingen för varje<br />
ledningssystem är inte beräkningsbar då<br />
varje upphandling är unik. Att kostnaden<br />
är lägre åskådliggörs av att ledningssystemet<br />
för ytfartyg kostade cirka 1 000<br />
miljoner kr medan ledningssystemet för<br />
ubåtar som nyligen upphandlats ligger<br />
på omkring 300 miljoner kr. En försiktig<br />
värdering av den årliga besparingen<br />
för underhållsavtal, vidmakthållande<br />
och utbildning är fem miljoner kr.<br />
Utveckling av ubåtsbatterier<br />
<strong>fmv</strong> har de senaste åren utvecklat metoderna<br />
för skötsel, laddning och underhåll<br />
av ubåtsbatterier. Detta arbete har<br />
förlängt batteriernas livslängd från sex<br />
till åtta år med bibehållen kapacitet.<br />
Ett batteri kostar cirka 22,5 miljoner<br />
kr. Genom den successiva förlängningen<br />
från sex till åtta år för en ubåt med 30 års<br />
livslängd, har behovet av batteribyten<br />
min skat. I ekonomiska termer innebär<br />
detta en besparing på upp till 45 miljoner<br />
kr under en ubåts livstid.<br />
Beräknat på de fem ubåtar som nu<br />
finns ger detta lågt räknat fyra miljoner kr<br />
i årlig besparing.<br />
<strong>fmv</strong> bedömer att ovan redovisade<br />
be sparingar <strong>2007</strong> utgjorde en besparing<br />
om ungefär 59 miljoner kr.<br />
leveranser<br />
<strong>fmv</strong> genomförde under året 1 567 leveran<br />
ser till Försvarsmakten och andra kunder.<br />
Den sammanlagda faktureringen för<br />
dessa uppgick till 21,0 miljarder kr, vilket<br />
var i nivå med Försvarsmaktens plan<br />
för materielanskaffning. I faktureringen<br />
ingick även nu genomförda och god kända<br />
leveranser som varit avtalade före<br />
<strong>2007</strong>. Dessa motsvarade 1 355 miljoner<br />
kr av faktureringen.<br />
12 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Den största delen av fak tureringen, drygt<br />
11 miljarder kr, kan hänföras till följande<br />
områden (se tabell till höger):<br />
kundorderstock<br />
Under året fick <strong>fmv</strong> cirka 300 nya uppdrag<br />
(kundbeställningar) samtidigt som<br />
drygt 400 slutlevererades och avslutades.<br />
Den kvarvarande orderstocken att leverera<br />
och fakturera uppgick vid årsskiftet<br />
till 52 350 miljoner kr, varav Försvarsmaktens<br />
andel var 43 155 miljoner kr.<br />
Be loppsmässigt domineras order stocken<br />
av uppdrag inom följande områden:<br />
Jas 39 Gripen med<br />
pågående leveranser av<br />
flygplan till Försvarsmakten<br />
och exportkunder<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
39%<br />
Helikopter 14 respektive 15 8%<br />
Korvett Visby 7%<br />
Minröjningsfartyg Landsort 3%<br />
Haubits 77B Archer 2%<br />
Radarjaktrobot Meteor 2%<br />
Transportflygplan<br />
84 Hercules<br />
2%<br />
Robotsystem 23 Bamse 1%<br />
Granatkastarfordon SSG 120 1%<br />
Pansarvärnsrobot<br />
Rb57 (NLAW)<br />
1%<br />
Ingenjörsfordon 1%<br />
Detta motsvarar 67 procent av den totala<br />
orderstocken. Övriga större uppdrag som<br />
kan nämnas är utveckling inom Led -<br />
n i ng s sy stem u b åt, a n sk a f f n i ng ter r ä ngbil<br />
Galten respektive bandvagn 309, ny-<br />
och återanskaffning av eldhandvapenammunition,<br />
samt anskaffning av Högfrekvent<br />
radio 2000, Länk 16, Gemensamt<br />
taktiskt radiosystem och Igenkänningssystem<br />
Ny.<br />
Bland större uppdrag till andra kunder<br />
än Försvarsmakten dominerar export<br />
av Jas 39 Gripen till Ungern och Tjeckien<br />
samt uppdraget flygplansanskaffning åt<br />
Kustbevakningen.<br />
Prov med lufttankning genomfördes<br />
i Frankrike där Jas 39 Gripen tankades<br />
från det franska tankerplanet CR 135FR.<br />
Proven är ett led i att certifiera Gripen<br />
för lufttankning från flera tankers.<br />
Artillerigranat Excalibur utvecklingsrapporter<br />
77B Archer rapporter för åtgärder<br />
Splitterskyddad enhetsplattform utvecklingsrapporter<br />
Splitterskyddade fordon för den<br />
nordiska stridsgruppen<br />
delleveranser<br />
Luftvärnsrobot 23 Bamse delleveranser<br />
Korvett Visby delleveranser<br />
Ledningssystem ubåt utvecklingsrapporter<br />
Jas 39 Gripen<br />
Radarsystem ASC 890 delleveranser<br />
Basresurs för provningsverksamhet<br />
Stridsledningscentral Flygvapen vidmakthållande<br />
Helikopter 14 delleveranser<br />
Helikopter 15 delleveranser<br />
PS 860 vidareutveckling<br />
Igenkänningssystem Ny delleveranser<br />
Ledningssystem Teknik (Ledsyst T) beslutsunderlag<br />
Högfrekvent radio 2000 delleveranser<br />
Länk 16 delleveranser<br />
Forskning och teknikutveckling avrapporteringar<br />
Försvarsmaktens<br />
driftuppföljningssystem<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
delleveranser: 12 flygplan till Försvars-<br />
makten, robotar Iris-T, motmedelssystem.<br />
Vidareutveckling, rapporter, vidmakthållande,<br />
rapporter handlingsplan<br />
Gripen, utvecklingsrapporter robot<br />
Meteor, leasingavgifter.<br />
utveckling och vidmakthållande<br />
resultat<br />
13
esultat<br />
Kundorderstock Försvarsmakten Övriga kunder Totalt<br />
Orderbelopp<br />
Mnkr<br />
Antal<br />
kundbeställningar Orderstock<br />
Antal<br />
kundbeställningar Orderstock<br />
Antal<br />
kundbeställningar Orderstock<br />
> 100 63 32 213 3 9 100 66 41 313<br />
> 50 – 100 46 3 253 - - 46 3 253<br />
> 10 – 50 262 6 085 2 43 264 6 128<br />
> 0 – 10 624 1 604 76 56 700 1 660<br />
Totalt 995 43 155 81 9 199 1 076 52 354<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Bedömd fördelning av kundorderstocken efter leveranstidpunkt<br />
Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 – 2017 Totalt<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Kundorderstocken har minskat med cirka<br />
7,9 miljarder kr sedan föregående år.<br />
Minskningen beror till övervägande del<br />
på att nya beställningar har minskat i<br />
om fattning. De största enskilda beställningarna<br />
under året var handlingsplanen<br />
för Jas 39 Gripen om cirka 4 100 miljoner<br />
kr samt modifieringsåtgärder och<br />
pre cisionsvapen till Jas 39 Gripen om<br />
935 miljoner kr.<br />
Den mest signifikanta förändringen<br />
är nybeställningarna från Försvarsmakten<br />
inom segmentet över 100 miljoner kr<br />
och de minskande volymerna såväl antals-<br />
som beloppsmässigt inom övriga<br />
segment. Strukturellt finns en tendens<br />
att mindre uppdrag i segmentet upp till<br />
10 miljoner kr läggs samman till större<br />
uppdrag.<br />
De närmaste tre åren utgör leveranserna<br />
av flygsystem Jas 39 Gripen, helikoptrarna<br />
typ 14 respektive typ 15, korvett<br />
typ Visby och minröjningsfartyget<br />
Landsort den helt dominerande andelen<br />
av den ekonomiska omslutningen.<br />
Av kundorderstocken är större delen<br />
också beställd hos industrin. Vid årsskiftet<br />
hade <strong>fmv</strong> drygt 3 600 liggande leverantörsbeställningar<br />
motsvarande 26,5<br />
miljarder kr. Skillnaden mellan den kundbeställda<br />
orderstocken på 52,3 miljarder<br />
kr och gjorda leverantörsbeställningar<br />
utgörs av de uppdrag som vid årsskiftet<br />
inte hade beställts vid industrin. Efterhand<br />
som uppdragen startar kommer de<br />
att avtalas till leverantörsbeställningar.<br />
Försvarsmaktens planer för materielförsörjningen<br />
har med <strong>fmv</strong>s stöd bearbetats,<br />
justerats och prioriterats under året<br />
utifrån givna besparingsramar, inriktningar<br />
mot ny materielförsörjningspro-<br />
17 930 14 905 8 910 4 575 6 034 52 354<br />
c e s s o c h u t v e c k l a d e a r b e t s f o r m e r. A r -<br />
bets läget i denna omställning av materielförsörjningen<br />
indikerar att myndigheterna<br />
har en gemensam utmaning att<br />
fram över finna former för att säkrare uppfylla<br />
de behov av materielleveranser som<br />
Försvarsmaktens planerade för må geutveckling<br />
kräver – gjorda planer mås te<br />
i högre utsträckning omsättas i faktiska<br />
leveranser.<br />
leveranssäkerhet<br />
/milstolpseffektivitet<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet sträva efter<br />
att förbättra milstolpseffektiviteten,<br />
det vill säga öka andelen leveranser inom<br />
avtalad tid, för verksamhetsgren Anskaffning.<br />
<strong>fmv</strong> ska för verksamhetsgrenen redovisa<br />
andelen av antal milstolpar som<br />
uppfyllts inom överenskommen tid och<br />
andelen av antal avtal med Försvarsmakten<br />
och andra kunder som omförhandlats<br />
och orsaken till omförhandlingarna.<br />
Av redovisningen ska även milstolpseffektiviteten<br />
för prioriterade uppdrag<br />
fram gå. Redovisningen ska innehålla en<br />
bedömning av hur milstolpseffektiviteten<br />
för prioriterade uppdrag utvecklats<br />
jämfört med de föregående två åren.<br />
Totalt godkändes 84 procent av mil-<br />
Leveranssäkerhet för samtliga verksamhetsgrenar <strong>2007</strong><br />
Antal milstolpar 1 637<br />
varav godkända i tid 1 140<br />
varav godkända under året 1 384<br />
Andel milstolpar godkända i tid, procent 70<br />
Andel milstolpar godkända under året, procent 84<br />
Fakturering, miljarder kr 21,0<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
stolparna för samtliga verksamhetsgrenar<br />
som var avtalade för leverans under året.<br />
Faktureringen till Försvarsmakten<br />
blev i nivå med Försvarsmaktens planer.<br />
Produktionen har genomförts inom de<br />
budgetrestriktioner som Försvarsmakten<br />
uppställt för anslaget 6.2. Ytterligare<br />
anskaffning under <strong>2007</strong> skulle ha inneburit<br />
att anslaget totalt sett skulle överskridits.<br />
För verksamhetsgren Anskaffning<br />
var milstolpseffektiviteten 56 procent<br />
(se tabell nästa sida). Medräknas de milstolpar<br />
som godkänts med upp till en<br />
månads försening ökar milstolpseffektiviteten<br />
till 60 procent. Det totala antalet<br />
milstolpar ökade från 605 till 643 och<br />
antalet godkända under året steg från<br />
454 till 459.<br />
Stor kraft lades under året på att arbeta<br />
ikapp och leverera sådana prestationer<br />
som varit försenade från tidigare år,<br />
vilket i sin tur ibland inverkade på de avtalade<br />
leveranserna. I vissa fall har det<br />
även in ne burit att leveranser förskjutits<br />
till kom mande år. Omfattningen av<br />
upp d r a g med mer än ett års försening<br />
minskade från 1 090 miljoner kr till 560<br />
miljoner kr mellan den sista december<br />
2006 och den sista december <strong>2007</strong>.<br />
14 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Leveranssäkerhet och omförhandlingar för verksamhetsgren Anskaffning 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Antal milstolpar 602 605 643<br />
varav godkända i tid 346 372 360<br />
varav godkända under året 456 454 459<br />
Andel milstolpar godkända i tid, procent 57,5 61,5 56,0<br />
Andel milstolpar godkända under året, procent 75,7 75,0 71,4<br />
Antal kundbeställningar per sista december 511 504 454<br />
Omförhandlade kundbeställningar 109 111 123<br />
Andel omförhandlade kundbeställningar, procent 21 22 27<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Inom ett antal områden behövde omprioritering<br />
och omplanering göras i sent<br />
skede med anledning av uppsättandet av<br />
den nordiska stridsgruppen.<br />
Efter dialog med främst Försvarsmakten<br />
om nödvändighet och möjlighet<br />
att prioritera resursutnyttjande och genomförande<br />
av uppdrag har flertalet av<br />
Försvarsmaktens såväl beställda som<br />
planerade uppdrag prioriterats på en<br />
femgradig skala där 1 motsvarar högsta<br />
prioritet. Uppdrag beställda före slutet<br />
av <strong>2007</strong> har dock ännu inte kunnat omprioriteras<br />
enligt denna skala. Dessa har<br />
därför prioritet 1 i <strong>fmv</strong>s stödsystem.<br />
Av de 516 uppdrag som märkts med<br />
högsta prioritet (1–2) inom verksamhetsgren<br />
Anskaffning godkändes 66 procent<br />
av milstolparna som var avtalade för<br />
leverans. Milstolpseffektiviteten blev 51<br />
procent. De beställningar som Försvarsmakten<br />
gjort tidigare än fjärde kvartalet<br />
<strong>2007</strong> saknar speciell prioritetsmärk ning<br />
och ska enligt dialog med Försvarsmakten<br />
anses vara högt prioriterade. Efterhand<br />
som dessa levereras kommer ande-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
len aktivt prioriterade uppdrag utgöra<br />
grund för och ge möjlighet till en adekvat<br />
jämförelse över åren.<br />
Försvarsmaktens förmågeutveckling<br />
under de senaste åren har följt planeringen<br />
och <strong>fmv</strong> bedömer därför att milstolpseffektiviteten<br />
för de mest prioriterade<br />
uppdragen har varit på en nivå som<br />
Försvarsmakten anser vara tillräcklig.<br />
Av förseningarna (mätt i kr) återfinns<br />
de största inom system Jas 39 Gripen,<br />
helikoptersystem, radarjaktrobot Meteor<br />
samt bandvagn 309. Drygt hälften<br />
av förseningarna inom verksamhetsgrenen<br />
kan hänföras till industrin. <strong>fmv</strong> orsakade<br />
en fjärdedel och den resterande<br />
delen förklaras av ändrade förutsättningar<br />
från <strong>fmv</strong>s beställare.<br />
För att öka milstolpseffektiviteten<br />
b e d r iver <strong>fmv</strong> ett kontinuerligt förbättringsarbete.<br />
Det handlar om att bli bättre<br />
på att bedöma industrins leveransförmåga,<br />
förbättra kvaliteten i uppdragsplaner<br />
samt att öka kvaliteten i Försvars maktens<br />
förutsättningsskapande underlag.<br />
Såväl Försvarsmakten som <strong>fmv</strong> har<br />
Orsak till försening,<br />
verksamhetsgren Anskaffning<br />
18%<br />
56%<br />
26%<br />
Industrin<br />
FMV<br />
Beställare<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
resultat<br />
omorganiserat och infört nya led ningsstruk<br />
turer. Bägge myndigheter har utifrån<br />
krav på kostnadsbesparingar satt ramar<br />
för så väl personal som övriga resurser.<br />
Delar av Försvarsmaktens högkvarter,<br />
bland an nat ansvariga för materielproduktionen,<br />
har flyttat till <strong>fmv</strong>s lokaler i<br />
Tre Va pen vil ket inneburit att även<br />
<strong>fmv</strong> genomfört in terna omflyttningar.<br />
Naturligen påver kar sådana omställningar<br />
i viss mån den dagliga verksamheten.<br />
Därutöver har <strong>fmv</strong> under året<br />
övergått till en it-lösning, med högre<br />
säkerhet, där datorkapacitet hyrs in från<br />
en leve r a n t ö r . Övergången har inneburit<br />
vissa driftstörningar i samband med<br />
införandet.<br />
I huvudsak har våra kunder inte anmält<br />
några allvarliga konsekvenser för<br />
sin egen förmågeutveckling med anledning<br />
av ovan nämnda faktorer men i vissa<br />
fall kan förseningar leda till operativa<br />
begränsningar. Så har exempelvis myn-<br />
FMV arbetar med att öka milstolps-<br />
effektiviteten och bedriver ett kontinuerligt<br />
förbättringsarbete.<br />
15
esultat<br />
Vem orsakade omförhandling,<br />
verksamhetsgren Anskaffning<br />
7%<br />
29%<br />
Försvarsmakten<br />
FMV<br />
64%<br />
Industrin<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
digheternas och industrins leverans försenin<br />
gar inom hela helikopterområdet<br />
inneburit vissa men för den operativa<br />
handlingsfriheten vid ett eventuellt insättande<br />
av den nordiska stridsgruppen.<br />
Den övervägande delen av omförhandlingarna<br />
initierades av Försvarsmakten.<br />
Det finns två orsaker. Den ena är den<br />
pågående ominriktningen mot ett insatsförsvar<br />
med högre beredskap och<br />
uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen<br />
som kräver justerade inriktningar<br />
i många pågående uppdrag. Den<br />
andra är en uttalad önskan och styrning<br />
att slå samman och utöka uppdrag för<br />
att därigenom få en ökad rationalitet i<br />
genomförandet.<br />
Uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen<br />
har i många uppdrag inneburit<br />
Omförhandlingsorsak, verksamhetsgren Anskaffning<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0<br />
2005 2006 <strong>2007</strong><br />
25<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
behov av kompletteringsbeställningar<br />
och i andra uppdrag har enheter avbeställts.<br />
Vissa uppdrag har helt avbrutits.<br />
Ambitionen var högre för materiel till förband<br />
som ska sättas in internationellt och<br />
lägre för ma teriel till andra förbandstyper.<br />
Den van ligaste orsaken till begäran<br />
om omförhandling i de fall <strong>fmv</strong> eller industrin<br />
stod för denna var förseningar i<br />
genomförande och leveranser.<br />
Andelen omförhandlingar orsakade<br />
av ökade kostnader är fortfarande låg.<br />
<strong>fmv</strong>s strävan att offerera uppdrag med<br />
underlag från industrin som grund – för<br />
att kunna hålla högsta möjliga leveranssäkerhet<br />
– ger hög kostnadssäkerhet och<br />
minskar risken för felaktiga kostnadskalkyler.<br />
I posten övrigt ingår bland annat förtydliganden<br />
av krav från kund.<br />
Under 2006 begränsade regeringens<br />
utgiftstak Försvarsmaktens utnyttjande<br />
av materielanslaget och medförde att<br />
<strong>fmv</strong> underlät att leverera färdiga prestationer<br />
under senhösten. Enligt överenskommelse<br />
initierade Försvarsmakten<br />
slutligen en omförhandling omfattande<br />
20 större leveranser så att dessa istället<br />
avtalades till <strong>2007</strong> eller innehölls för leverans<br />
till <strong>2007</strong>. 1 795 miljoner kr av<br />
<strong>2007</strong> års fakturering avsåg dessa omförhandlade<br />
respektive innehållna leveranser<br />
från 2006 vartill kom en debiterad<br />
räntekostnad om cirka 15 miljoner kr.<br />
Under <strong>2007</strong> fanns inte någon motsvarande<br />
begränsning av materielanslaget.<br />
Tid Kostnad Kvantitet/Övrigt<br />
18<br />
kva litet<br />
Allmänt<br />
<strong>fmv</strong>s huvudsakliga verksamhet består<br />
av leveranser av tjänster och produkter.<br />
De avtal som slutits med kunderna ställer<br />
krav på ett utvecklat och kvalitetssäkrat<br />
arbetssätt så att leverans kan ske med<br />
avtalad prestanda, i tid och till rätt (avtalat)<br />
pris. I <strong>fmv</strong>s kvalitetspolicy framhålls<br />
dessa tre områden som ett mått på<br />
hög kvalitet i arbetet. Dessutom ska verksamheten<br />
bedrivas kostnadseffektivt och<br />
på ett sådant sätt att kunderna vill nyttja<br />
<strong>fmv</strong> som långsiktig partner.<br />
Prestanda<br />
Kraven på prestanda eller förmåga hos<br />
pro dukterna utarbetas oftast gemensamt<br />
av beställare och <strong>fmv</strong> för att därefter regleras<br />
i en kundbeställning till <strong>fmv</strong>. Denna<br />
beställning anger när en produkt eller<br />
tjänst ska levereras och vad denna leverans<br />
ska innehålla. Dessa kundleveranser<br />
benämns milstolpar.<br />
Inga av <strong>fmv</strong>s cirka 1 500 leveranser<br />
avvisades av <strong>fmv</strong>s beställare med anledning<br />
av att prestandan inte överensstämde<br />
med vad som avtalats. Fem kundleveranser<br />
uppfyllde inte beställarens krav<br />
på redovisningskvalitet och reklamerades<br />
för komplettering. Tre av dessa avsåg<br />
avsaknad av säkerhetsgodkännande.<br />
Rätt tid<br />
En del av kvaliteten är att leverera vid rätt/<br />
överenskommen tidpunkt. Den planering<br />
som gjorts hos kunden av hur leveransen<br />
ska användas kan vara kritisk för<br />
dennes fortsatta verksamhet. Ett exempel<br />
är om Försvarsmakten beställt materiel<br />
som ska användas i internationell<br />
tjänst omedelbart efter leverans eller om<br />
värnpliktiga kallats in för att utbildas i<br />
hantering av just denna materiel.<br />
Att leveranser sker på överenskommen<br />
tidpunkt följs inom <strong>fmv</strong> upp med<br />
hjälp av måttet milstolpseffektivitet.<br />
Milstolpseffektiviteten under året uppgick<br />
till 70 procent vilket är en liten försämring<br />
sedan föregående år. Medräknas<br />
milstolpar som godkänts med försening<br />
har 84 procent av milstolparna levererats.<br />
Avtalat pris<br />
Det pris som <strong>fmv</strong>s kunder betalar ska<br />
täcka kostnaderna för den beställda tjänsten/produkten<br />
och <strong>fmv</strong>s kostnader för<br />
genomförandet av uppdraget i övrigt,<br />
16 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
57
såsom förvaltningskostnader i form av<br />
personalkostnader, lokalkostnader med<br />
mera. <strong>fmv</strong>s kostnader täcks genom ett<br />
tim pris. Det genomsnittliga timpriset<br />
för <strong>2007</strong> var 13 kr lägre än 2006 och uppgick<br />
till 753 kr per timme.<br />
94 procent av beställningsvolymen<br />
görs i fast pris. Det innebär att priset på<br />
materielen och priset för <strong>fmv</strong>s arbete<br />
med uppdraget bestäms i samband med<br />
att beställningen görs av kunden.<br />
Förutsättningar för god kvalitet<br />
<strong>fmv</strong>s verksamhet ska genomföras på ett<br />
kvalitetssäkrat, miljöanpassat och effektivt<br />
sätt samt efterleva tillämpliga författningar<br />
och andra externa krav. I syfte att<br />
säkerställa detta har <strong>fmv</strong> ett integrerat<br />
verksamhetsledningssystem vilket inkluderar<br />
interna regelverk och processer.<br />
Verksamhetsledningssystemet ska<br />
uppfylla tillämpliga delar av Regler för<br />
militär luftfart (rml), ss-en iso 9001:<br />
2000 – Ledningssystem för kvalitet, ssen<br />
iso 14001:2004 – Miljöledningssystem,<br />
afs 2001:1 och 2003:4 Systematiskt<br />
arbetsmiljöarbete.<br />
Krav för auktorisation av organisationer<br />
för system- och produktutveckling<br />
av luftfartsprodukter framgår av de föreskrifter<br />
för militär luftfart (rml) som<br />
Försvarsmaktens säkerhetsinspektion<br />
fastställer. <strong>fmv</strong> är sedan 2005 auktoriserat<br />
av Försvarsmakten (Flygsäkerhetsinspektören)<br />
att själv ansvara för att den<br />
materielframtagningsprocess som myndigheten<br />
använder följer rml. <strong>fmv</strong> ska<br />
även se till att underleverantörer följer<br />
aktuella föreskrifter.<br />
Enligt ett program för interna verksamhetsrevisioner<br />
gör <strong>fmv</strong> ett antal system-<br />
och verksamhetsrevisioner varje år, bland<br />
annat för att avgöra om verksamhetsledningssystemet<br />
och dess efterlevnad överensstämmer<br />
med rml och andra krav.<br />
<strong>fmv</strong> ställer omfattande krav på att leverantörerna<br />
bedriver ett systematiskt<br />
miljöarbete för att kunna hantera de produktrelaterade<br />
krav som ger förutsättningar<br />
för leverans av miljöanpassade<br />
system. Leverantörerna ska inte bara<br />
uppvisa sitt systematiska arbetssätt utan<br />
också påvisa hur det tillämpas i den aktuella<br />
upphandlingen.<br />
Vidare ställs krav på att leverantörerna<br />
aktivt arbetar inom områden (anpassat<br />
till upphandlingsobjektet) som substitution<br />
och produktval, batterier, ener-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Leverans i tid, med avtalad prestanda och<br />
pris, det är måttstocken. FMV har interna<br />
processer för att säkra kvalitet, miljökrav<br />
och ett effektivt arbetssätt.<br />
giförbrukning, emissioner inklusive<br />
buller, framtida avveckling samt producentansvar.<br />
<strong>fmv</strong> har under <strong>2007</strong> genomfört en anpass<br />
ning av interna regler främst avseende<br />
myndighetens verksamhetsordning<br />
samt en reducering av antalet processer.<br />
Målet har varit att uppnå ett förenklat<br />
och uppdaterat regelverk som svarar upp<br />
mot den nya organisationens behov.<br />
Mot bakgrund av ovanstående bedömer<br />
<strong>fmv</strong> att kvaliteten i verksamheten<br />
är god. Det sker en fortlöpande kvalitetsförbättring<br />
och en kontinuerlig utveckling<br />
av arbetssättet. Det är framför allt<br />
bild?<br />
leveranssäkerheten som kan förbättras<br />
bland annat genom att utveckla uppdragsstyrning<br />
och riskhantering.<br />
Anskaffning<br />
anskaffning<br />
mål och uppgift<br />
<strong>fmv</strong> ska, på uppdrag av Försvarsmakten<br />
och andra kunder, anskaffa materiel och<br />
tjänster. I första hand bör anskaffningar<br />
göras genom deltagande i samordnad internationell<br />
anskaffning och i andra hand<br />
på egen hand. När sådan anskaffning inte<br />
är möjlig, eller lämplig, kan nyutveckling<br />
övervägas. Nyutveckling bör ske i samarbete<br />
med internationella samarbetspartners.<br />
Vidare ska myn digheten verka för att<br />
män och kvinnor ska kunna nyttja ma terielen<br />
på lika villkor.<br />
17
anskaffning<br />
internationellt<br />
samarBete<br />
Anskaffningar ska i första hand göras<br />
genom att <strong>fmv</strong> deltar i samordnad internationell<br />
anskaffning. <strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet<br />
redovisa andelen anskaffning<br />
som sker utan internationellt samarbete.<br />
<strong>fmv</strong> ska även beskriva karak tären<br />
och omfattningen på det internationella<br />
samarbete som genomförs.<br />
Andel utan internationellt<br />
samarbete<br />
Kundorderstocken vid utgången av <strong>2007</strong><br />
var 52,3 miljarder kr (60,2 miljarder kr<br />
2006). Av denna summa avser 11,0 miljarder<br />
kr (11,2 miljarder kr 2006) uppdrag<br />
2 inom vilka samverkan sker med<br />
utländska myndigheter eller företag och<br />
41,3 mil jarder kr (49,0 miljarder kr<br />
2006) upp d r a g d ä r s å d a n s a m v e r k a n<br />
inte sker. 3 Således finns ett antal uppdrag<br />
där samarbete inte är etablerat.<br />
Två uppdrag som har utvecklats nationellt<br />
är Jas 39 Gripen och korvett Visby.<br />
Ti l l s a m m a n s om fattar de knappt hälften<br />
av <strong>fmv</strong>s kundorderstock.<br />
Bland de uppdrag där <strong>fmv</strong> samverkar<br />
in ternationellt kan nämnas: Eldlednings-<br />
och observationsinstrument, artillerigranaterna<br />
Bonus och Excalibur,<br />
haubits 77 Archer, splitterskyddad granatkastare<br />
(ssg 120), pansarvärnsrobot<br />
Robot 57 (rb, nlaw), maskinell fordonsmatta,<br />
Ing enjörsfordon, uav-system<br />
Ugglan, ubåtsområdet, för Jas 39<br />
Gripen robotarna Iris-t respektive Meteor,<br />
ucav-demonstrator Neuron,<br />
flygteknikprogram met etap, Helikopter<br />
14, Ledsyst t, radarteknikprogrammet<br />
mfs, Länk 16 och Have Quick,<br />
mjukvaruradiosystem Gemensamt taktiskt<br />
radiosystem, reservmateriel till den<br />
nordiska stridsgruppen samt ammunitionsavveckling.<br />
I enlighet med materielförsörjningsstrategin<br />
arbetar <strong>fmv</strong> aktivt med att utöka<br />
andelen anskaffningar som sker i internationellt<br />
samarbete och i större omfattning<br />
upphandla i internationell konkurrens.<br />
Andel anskaffning<br />
i internationellt samarbete<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0<br />
18<br />
2005<br />
Det modulbaserade eldlednings- och ob ser-<br />
vationsinstrumentet EOI medger snabb och<br />
noggrann inmätning av mål. Laseravståndsinstrumentet<br />
respek tive IR-kameran, kan<br />
an vändas tillsammans eller var för sig bero-<br />
ende på uppdragets karaktär. Systemet kan<br />
nyttja digital magnetkompass och himla-<br />
kroppar för bäringsbestämning, samt GPS<br />
och fältmätmetoder för positionsbestämning.<br />
Karaktär och omfattning<br />
på det internationella<br />
samarbete som genomförs<br />
Internationell verksamhet<br />
Internationellt samarbete är en viktig<br />
del i vårt arbete. Internationella relationer<br />
ingår i det mesta av det <strong>fmv</strong> gör. Vå ra<br />
internationella samarbeten är ofta långsiktiga<br />
och handlar om att skapa relationer<br />
och bygga upp starka förtroenden<br />
med samarbetspartners. I första hand<br />
g ä l ler samarbetet våra nordiska grannländer,<br />
länderna i det europeiska sexnations<br />
sam arbetet och usa.<br />
<strong>fmv</strong> spelar i ett internationellt perspektiv<br />
också en aktiv roll i forskning och<br />
tek nikutveckling, både med myndigheter<br />
och industrinäring. Sverige deltar<br />
allt oftare i internationella missioner,<br />
till exempel i Kosovo och Afghanistan.<br />
För att lyckas med uppdragen krävs<br />
ofta tekniskt och säkerhetsmässigt avancerad<br />
ma teriel som kan fungera under<br />
svåra omständigheter. Missionernas<br />
behov ger <strong>fmv</strong> nödvändig erfarenhet inför<br />
framtida materielanskaffningar och<br />
kravställningar på materielen.<br />
Multilaterala och bilaterala<br />
samarbeten<br />
De multilaterala samarbetena är oftast<br />
långsiktiga och handlar om att visa att<br />
Sverige är en pålitlig samarbetspartner,<br />
harmonisera samarbetsverktyg samt även<br />
informationsutbyte och utvecklingssamarbete.<br />
Inom EU deltar Sverige i samarbetet<br />
med eda och deltar aktivt i ett flertal<br />
olika projekt och initiativ. edas uppgift<br />
är att stödja rådet och medlemsstaterna<br />
i deras strävan att ge eu en bättre<br />
försvarsförmåga på krishanteringsområdet<br />
och att upprätthålla den gemensamma<br />
säkerhets- och försvarspolitiken.<br />
Sverige har för närvarande bilaterala<br />
samarbetsavtal med fler än 20 länder.<br />
Det bilaterala samarbetet syftar till att<br />
identifiera och genomföra gemensamma<br />
18 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
19<br />
21<br />
2006 <strong>2007</strong><br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
2 Som föranleder kundleveranser. 3 2005 var andelen anskaffning i internationellt samarbete 9,1 miljarder kr av 51,4 miljarder kr.
anskaffnings- och utvecklingsprojekt<br />
samt byta information. Inom detta samarbete<br />
sker även exportstöd till svensk<br />
industri i syfte att säkerställa en bärkraftig<br />
försvarsmaterielindustri. Bland de<br />
större projekten kan nämnas gemensam<br />
utveckling av Arthur med Norge, Bonus<br />
med Frankrike, Rb 57 med Storbritannien<br />
och Excalibur med usa. En gemensam<br />
upphandling av pansrat ingenjörfordon<br />
med Nederländerna kommer att<br />
genomföras i närtid.<br />
nyutveckling<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet redovisa<br />
hur stor andel av anskaffningen som sker<br />
genom nyutveckling. Myndigheten ska<br />
även ange motiven till de nyutvecklingsbeställningar<br />
till industrin som lagts<br />
under året.<br />
Andel nyutveckling<br />
Nyutveckling innebär genomförande<br />
av de studier, projektdefinitioner, försök<br />
och eventuellt demonstrationer som<br />
före går ett beslut om serieanskaffning.<br />
Vissa utvecklingsuppdrag omfattar endast<br />
framtagning av en demonstrator<br />
och avsikten är inte att gå vidare med<br />
en an skaff ning. Ett exempel är demonstrator<br />
Neuron.<br />
Vidareutveckling av redan sedan tidigare<br />
anskaffad materiel som leder till<br />
nya materiella egenskaper ingår inte i<br />
denna redovisning. I verksamhetsledningssystemen<br />
har <strong>fmv</strong> tidigare haft en<br />
indelning som mer övergripande och<br />
grövre definierat »utveckling«. Informationen<br />
går inte att återskapa i en ökad<br />
finhetsgrad varför historiken inleds med<br />
denna redovisning.<br />
Av kundorderstocken avser 3,7 miljarder<br />
kr, knappt sju procent, uppdrag<br />
inom vilka verksamheten kategoriseras<br />
som nyutveckling. Detta fördelar sig på<br />
drygt 90 uppdrag vilket utgör drygt åtta<br />
procent av antalet uppdrag i orderstocken.<br />
Av de beloppsmässigt enskilt större<br />
uppdragen kan nämnas utvecklingen av<br />
ir- respektive radarjaktrobotarna Iris-t<br />
respektive Meteor till Jas 39 Gripen, ingenjörsfordon,<br />
delsystem inom kommunikationsutrustning<br />
respektive underhållsutrustning<br />
till Jas 39 Gripen, demo<br />
radar mfs (multifunktionssensor), Gemensamt<br />
taktiskt radiosystem, Ledsyst t.<br />
Splitterskyddad enhetsplattform<br />
samt ucav-demonstratorn Neuron.<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Motiv till nyutveckling<br />
Den metod som <strong>fmv</strong> enligt ovan valt för<br />
återredovisning av nyutveckling medför<br />
att det är andelen nyutveckling i orderstocken<br />
som redovisas. En stor del av orderstocken<br />
består av uppdrag som <strong>fmv</strong><br />
erhållit för länge sedan men där verksamhet<br />
fortfarande pågår, till exempel<br />
inom Jas-projektet.<br />
De förändringar i materielförsörjningen<br />
som bland annat Försvarsförvaltningsutredningen<br />
pekade på och som<br />
till stora delar redovisar under kapitlet<br />
Materielförsörjning i förändring ovan<br />
måste inarbetas i materielprocessens tidiga<br />
faser (förmåge-utvecklingsbehov,<br />
systemarbete, kravställning, planering<br />
etc.) för att få genomslag i anskaffningsverksamheten.<br />
Dessa delar i materielförsörjningen<br />
ansvarar Försvarsmakten för.<br />
<strong>fmv</strong> bidrar till förändringar i dessa delar,<br />
bland annat genom aktivt deltagande<br />
i den integrerade materielledningen.<br />
Det tar dock tid att få förändringar att<br />
slå igenom i hela kedjan.<br />
Den nya strategin för Försvarsmaktens<br />
materielförsörjning föreskriver<br />
bland annat att kravanpassning ska göras<br />
mot vad marknaden kan erbjuda i<br />
form av redan befintliga produkter. Motiv<br />
till nyutveckling kan, trots sådan kravanpassning,<br />
föreligga till exempel om<br />
befintliga produkter inte uppfyller kundens<br />
krav eller om det visat sig att nyutveckling<br />
är det mest kostnadseffektiva<br />
alternativet ett ur ett livscykelperspektiv.<br />
Vid en såden bedömning är möjligheterna<br />
till internationellt samarbete en viktig<br />
parameter för att över tiden dela såväl<br />
utvecklings- som driftkostnader.<br />
jämställdhetsaspekter<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet redovisa<br />
hur jämställdhetsaspekterna har beaktats<br />
och integrerats i anskaffning och utveckling<br />
av materiel, i för ändamålet relevanta<br />
projekt.<br />
All materiel som <strong>fmv</strong> upphandlar ska<br />
kunna användas av både kvinnor och<br />
män och detta är ett styrande krav i all<br />
anskaffning.<br />
Kroppsskyddsystem<br />
Under <strong>2007</strong> arbetade <strong>fmv</strong> med att omsätta<br />
Försvarsmaktens målsättning för<br />
ett nytt kroppsskyddssystem till tekniska<br />
krav och kommersiella krav för att<br />
kunna upphandla ett system i konkur-<br />
rens. Både Försvarsmakten och <strong>fmv</strong> har<br />
haft fokus på att systemet ska vara anpassat<br />
för att ge bästa möjliga funktionalitet<br />
oavsett användarens kön, kroppsform<br />
och kroppsstorlek. Upphandling av systemet<br />
är påbörjad och kraven på passform<br />
och funktionalitet kommer utvärderas<br />
genom fältförsök med försöksgrupper<br />
som består av både kvinnor och män.<br />
Modifiering av Ak 5<br />
<strong>fmv</strong> modifierar på uppdrag av Försvarsmakten<br />
ak (automatkarbin) 5 och den kortare<br />
varianten ak 5d så att man enklare<br />
och mer flexibelt kan anpassa vapnet till<br />
soldatens tjänst och uppdrag. Leveranserna<br />
till Försvarsmakten startade under<br />
2006 och kommer att ske kontinuerligt<br />
till och med slutet av 2010.<br />
Stor vikt har lagts på att vapnen ska<br />
kunna hanteras av alla soldater oberoende<br />
av storlek och dessutom kunna anpassas<br />
individuellt. Vapnets ergonomi har<br />
förbättrats bland annat genom det justerbara<br />
axelstödet som gör att soldaterna<br />
själva kan anpassa vapnet utifrån längd,<br />
storlek, kroppsskydd med mera.<br />
väsentliga prestationer<br />
i urval<br />
Nedan redovisas ett antal av de prestationer<br />
som genomförts under året.<br />
Anskaffningar för den<br />
anskaffning<br />
nordiska strids gruppen<br />
<strong>fmv</strong> genomförde under året en mängd<br />
anskaffningar för den nordiska stridsgruppen.<br />
Det rörde sig både om anskaffning<br />
av materiel och om ledningsstöd. Tiden<br />
som har stått till förfogande har varit kort<br />
och därför ställt höga krav på <strong>fmv</strong>.<br />
Erfarenheter<br />
<strong>fmv</strong> utvärderar nu hur anskaffningarna<br />
har genomförts och utarbetar förslag på<br />
förändringar inför det fortsatta arbetet.<br />
Anskaffningarna är krävande och har<br />
fungerat som pådrivare för ett ändrat arbetssätt.<br />
Detta har gett viktiga erfarenheter<br />
för att kunna utveckla vårt arbetssätt<br />
för att klara den betydligt snävare<br />
tidsramar som det innebär att sätta upp<br />
ett insatsförband.<br />
Det ledningsstöd som utvecklats vid<br />
<strong>fmv</strong> har i ökad grad efterfrågats och används<br />
numera regelbundet i Försvarsmaktens<br />
beslutsprocess. <strong>fmv</strong> håller en<br />
tydlig och ständigt aktuell bild som ger<br />
19
anskaffning<br />
aktörerna en god överblick av anskaffningsläget.<br />
Alla delar av <strong>fmv</strong> deltar aktivt<br />
med den expertis som är nödvändig<br />
för att ha överblick och för att kunna omsätta<br />
inriktningar från arbetsmöten till<br />
praktisk handling. Detta har förbättrat<br />
kvaliteten i beslut och beslutsunderlag.<br />
Flygbasutrustning<br />
<strong>fmv</strong> anskaffade under året materiel för<br />
att kunna upprätta en tillfällig flygplats<br />
i samband med att flyg deltar i nationella<br />
och internationella insatser. Här ingår<br />
bland annat flygledartorn, landningshjälpmedel,<br />
kommunikationsutrustning<br />
och lasthanteringsmateriel. Utrustningen<br />
gör det möjligt att inom tre dygn sätta<br />
upp en fullt fungerande flygplats. Totalt<br />
ska två flygbasbataljoner kunna utrustas.<br />
En flexibel, modulär uppbyggnad där<br />
både nationellt och internationellt regelverk<br />
ska uppfyllas har varit styrande krav.<br />
Helikoptrar<br />
Utformningen av den medicinska resursen<br />
för den nordiska stridsgruppen innebar<br />
att tre helikoptrar (hkp 10) skulle<br />
modifieras till kvalificerade sjuktrans porthelikoptrar,<br />
så kallade Medevac. Dessa<br />
heli koptrar har kapacitet att ge kvalificerad<br />
medicinsk vård under evaku ering<br />
och transport av skadade. Tekniska problem<br />
hos leverantören har medfört att helikoptrarna<br />
kan levereras till Försvarsmakten<br />
först efter årsskiftet och därmed<br />
inte kan användas av stridsgruppen från<br />
beredskapsstart. Utbildningen av besättningarna<br />
kommer att bli klar senare under<br />
2008. <strong>fmv</strong> modifierar även fyra Helikopter<br />
4 för trupptransport till stridsgruppen.<br />
Dessa kommer att levereras tidigt<br />
under 2008.<br />
Satellitbaserat kommunikationssystem<br />
En av de anskaffningar som har avgörande<br />
påverkan på stridsgruppens förmåga<br />
är anskaffning och utveckling av ett satellitbaserat<br />
kommunikationssystem för utbyte<br />
av sekretessbelagd information mellan<br />
stridsgruppens olika delar och med<br />
stabsplatserna i Europa.<br />
Principerna för sambandssystemet<br />
kommer att kunna nyttjas även för övriga<br />
svenska förband insatta utomlands.<br />
Ett toppmodernt ledningssystem, som är<br />
kopplat till kommunikationssystemet,<br />
har också tagits fram.<br />
Luftvärnssystem<br />
I oktober överlämnade <strong>fmv</strong> materiel för<br />
Luftvärnskompani 07 till Försvarsmakten.<br />
Kompaniet ska ingå i den nordiska<br />
stridsgruppen. Det är ett antal eldenheter<br />
(rbs70) och spaningsradarstationer (und<br />
e23) som anpassats för svenska behov.<br />
<strong>fmv</strong> drog fördel av det materielsamarbete<br />
som Sverige har med Norge genom<br />
att hyra en norsk luftvärnsledningsenhet<br />
som är interoperabel med Nato.<br />
Enheten anpassades för svenska försvarsmakten<br />
av ett norskt företag. För att minimera<br />
kostnaderna hyrs även reservdelar<br />
från detta företag.<br />
Eldenheterna har utrustats med irsikte<br />
och iff (Identification Friend or<br />
Foe). Spaningsradarstationerna har också<br />
kompletterats med iff och deras positioneringssystem<br />
och karthantering har<br />
anpassats för internationell verksamhet.<br />
Materielen har i stor utsträckning varit<br />
hyllvaror och anskaffats på marknaden.<br />
Fordon<br />
En stor del av utmaningarna vid anskaffning<br />
till den nordiska stridsgruppen är<br />
Det mobila flygledartornet är en del i den mo-<br />
bila och temporära flygplats som kan sättas<br />
upp inom tre dygn.<br />
Johan Pakarinen, till höger på bilden, och<br />
Gösta Gustafsson har projektlett det modulärt<br />
uppbyggda kommunikations- och informationssystemet<br />
till Nordic Battlegroup.<br />
kravet på transporterbarhet i flygplan.<br />
Terrängbil rg-32 Galten, och den splitterskyddade<br />
bandvagnen bv 309 har anskaffats.<br />
Alla kan transporteras i<br />
flygpla net c-130 Hercules. Fordonen<br />
har efter le verans modifierats för<br />
radiokommu ni ka tion och vissa av<br />
bandvagnarna har för setts med specialinredningar<br />
för ledning och sjuktransport.<br />
Uniformer och tält<br />
Två nya uniformssystem har anskaffats.<br />
Det är uniformer för djungel- och ökenmiljö,<br />
som har försetts med en armering<br />
av plastnät för att öka rivtåligheten.<br />
De har även försetts med insektsbekämpande<br />
beläggning. Nya tält för<br />
förläggning och ledning har anskaffats.<br />
Ledningstälten har försetts med luftkonditionering.<br />
Kvalitetssäkring<br />
Materielen till den nordiska stridsgruppen<br />
kvalitetssäkrades under hösten mot<br />
de krav som ställts på materielen till<br />
den nordiska stridsgruppen.<br />
Jas 39 Gripen till svenska<br />
Försvarsmakten<br />
De sista 20 flygplanen i delserie 2 och<br />
f lyg planen i delserie 3 skiljer sig så<br />
mycket från tidigare levererade flygplan<br />
att man valt att benämna dessa flygplan<br />
annorlunda. Den ensitsiga versionen kallas<br />
såle des Jas 39c och den tvåsitsiga Jas<br />
39d i stället för Jas 39a respektive Jas<br />
39b. Alla fyra versioner är i dagsläget<br />
operativa i Sverige. Förutom i Sverige<br />
finns även Jas 39c/d Gripen i tjänst i<br />
Tjeckien och Ungern. Från 2008<br />
kommer Jas 39c/d även vara operativ i<br />
Sydafrika.<br />
Under året levererade <strong>fmv</strong> 12 Jas<br />
39c/d till Försvarsmakten. Detta innebär<br />
att 58 av de 64 flygplanen i delserie<br />
tre nu är levererade.<br />
I april skedde ett haveri under f21s<br />
övning på basen i Vidsel. Haveriet be-<br />
20 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Vid FMVs provplats i Linköping står en av<br />
de in för den nordiska stridsgruppen mod i fierade<br />
Helikopter 10 B till vänster, och en av<br />
de tre första exemplaren av den nya Heli -<br />
kopter 14. Båda modellerna genomgår omfattande<br />
provning och leveranskontroll.<br />
rodde på att räddningssystemet vådaaktiverades.<br />
<strong>fmv</strong> och leverantören har löst<br />
problemet temporärt med hjälp av modifierade<br />
utskjutningshandtag från Jas 39<br />
a/b. Militära flyginspektionens restriktioner<br />
hävdes i augusti. En långsiktig<br />
lösning utvecklades under hösten och<br />
kommer att införas tidigt under 2008.<br />
<strong>fmv</strong> levererade under sommaren <strong>2007</strong><br />
en ny materielsystemversion där Jas 39<br />
Gripen utrustades med en ny datalänk<br />
och förbättrat Nato-interoperabelt samband.<br />
Denna version kommer att följas<br />
av materielsystemversion 19 vid årsskiftet<br />
2008/2009. Uppgraderingen löper i<br />
stort enligt plan. Eftersom arbetet för att<br />
utveckla nya förmågor tar tid inleddes<br />
under första halvåret även studier inför<br />
den uppgradering som planeras till 2012<br />
(materielsystemversion 20).<br />
I oktober tecknade <strong>fmv</strong> ett avtal med<br />
leverantören om modifiering av Jas 39<br />
a/b till 31 Jas 39 Gripen i c/d-version<br />
ink lusive demonstratorprogram. Detta<br />
innebär att Försvarsmakten på sikt kommer<br />
att få en ensad flygplanpark bestående<br />
enbart av Jas 39c/d med interoperabel<br />
kommunikationsutrustning och förmåga<br />
till lufttankning. Med hjälp av demonstratorprogrammet<br />
erhålls underlag<br />
inför framtida beslut om uppgraderingar.<br />
Under året genomfördes även provning<br />
med Jas 39 Gripen, se Verksamhetsgren<br />
Driftstöd. Försvarsmaktens nya inriktning<br />
mot internationella insatser har<br />
styrt utvecklingen och flygplanen har genomgått<br />
flera förändringar. De har utrus-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
tats för lufttankning, vilket i sin tur innebär<br />
att piloten och g-dräkten behöver<br />
syre under längre tid. Planen har nu en inbyggd<br />
syregenerator. De har även ett nytt<br />
radiosystem cdl39 (Communication and<br />
Data Link 39) som är interoperabelt med<br />
Natos radiosystem. De har Natos system<br />
för identifiering av eget och fientligt flyg<br />
iff och system för instrumentlandning<br />
ils (Instrument Landing System).<br />
Leverans av Helikopter 14<br />
till FMV<br />
<strong>fmv</strong> har under 2006–<strong>2007</strong>, tillsammans<br />
med den militära Flyginspektionen och<br />
med stöd av namhemo kvalificerat den<br />
första svenska helikopterkonfigurationen.<br />
Under 2006 påbörjade <strong>fmv</strong> en leveranskontroll<br />
av den första Helikopter 14<br />
vilken slutfördes i juni <strong>2007</strong>. I juli fick<br />
tillverkaren ett militärt typcertifikat från<br />
Flyginspektionen som innebär att tillverkaren<br />
tar ett luftvärdighetsansvar för<br />
helikoptertypen i fortsättningen. <strong>fmv</strong> har<br />
under året tagit emot två helikoptrar<br />
från leverantören.<br />
Den första leveransen genomfördes på<br />
den stora försvarsutställningen Paris<br />
Airshow. Denna helikopter är kvar i Frankrike<br />
och är utbildningsplattform för<br />
svens ka besättningar. Den andra helikoptern<br />
levererades i september till <strong>fmv</strong>.<br />
Under hösten pågick leveranskontroll<br />
av ytterligare en helikopter. <strong>fmv</strong> beräknar<br />
att dessa tre kommer att överlämnas<br />
till Försvarsmakten under det första<br />
halvåret 2008. Huvudaktiviteterna under<br />
hösten och vintern har syftat till att<br />
Avtalet om utveckling av Jas 39 Gripen slöts 1982 efter beslut av riksdagen. I avtalet ingick<br />
en första delserie om 30 flygplan. Tio år senare beslutade riksdagen återigen om Jas-<br />
pro j e k t et. Därefter undertecknades avtal mellan FMV och Industrigruppen Jas om utveck-<br />
ling av den tvåsitsiga Jas 39 B och anskaffning av delserie 2 omfattande 110 flygplan.<br />
Delserie 3 beslutades 1997, liksom ett parallellt utvecklings- och anpassningsprogram<br />
som ger en successivt förbättrad förmåga.<br />
anskaffning<br />
21
anskaffning<br />
få materielsystemintyg för materielsystemet<br />
från Flyginspektionen och kvalificering<br />
av nästa konfiguration.<br />
Verfiering av Korvett typ Visby<br />
<strong>2007</strong> har präglats av provverksamhet<br />
med verifiering av delsystem på fartygen<br />
hms Visby, hms Härnösand och hms<br />
Ny k ö pi ng. Verifieringarna har varit av<br />
två typer, dels sådana verifieringar som<br />
genomförs på alla fartyg i serien och dels<br />
två provkampanjer med verifieringar som<br />
endast genomförs på ett fartyg i serien.<br />
Vidare har vitala delsystem som<br />
ledningssystem levererats och verifierats<br />
i »Sea Acceptance Test«. Under året har<br />
det även genomförts leveranskontroller<br />
inför <strong>fmv</strong>s övertagande av det sista fartyget<br />
i serien, hms Karlstad.<br />
Ett omfattande projekteringsarbete<br />
har genomförts inför slutförande av<br />
byggnationen. I detta arbete ingår slutförande<br />
av tekniska studier och förhandlingar<br />
med industrin.<br />
Under en vecka i september var en Visbykorvett<br />
på besök i London under försvarsmaterielmässan<br />
dsei. Syftet med<br />
detta besök var att ge exportstöd till de<br />
svenska företag som har deltagit i utvecklingen<br />
av Visbykorvetterna. De<br />
svenska företagen har önskat en Visbykorvetts<br />
deltagande vid mässan sedan<br />
flera år.<br />
hms Nyköping (k34) lämnade Karlskrona<br />
på onsdagen i veckan innan mässan<br />
och genomförde provverksamhet i<br />
Nordsjön med Emden som bas och gick<br />
därefter till London. Sammanfattningsvis<br />
var besöket en stor succé och inofficiellt<br />
utnämndes hms Nyköping till<br />
»star of the show« av mässarrangören.<br />
Utveckling av Försvarsmaktens<br />
ledningssystem<br />
Försvarsmaktens har ett behov av att utveckla<br />
tekniska delar i ledningssystemet<br />
i takt med att nya krav uppkommer för<br />
den nationella och internationella förmå-<br />
FMV ska leverera fem korvetter av Visbyklass med tillhörande stödsystem<br />
till Försvarsmakten. Arbetet med projektet har pågått sedan 1995 och fartygen<br />
levereras till Försvarsmakten under åren 2008 till 2010. FMV är huvudleverantör,<br />
vilket betyder att FMV beställer de olika delsystemen samt<br />
koordinerar installationer och gränsytor. Visbykorvetterna är byggda i så<br />
kallad smygteknik där fartygets signaturer hålls mycket låga i alla dimensioner<br />
för att undgå upptäckt och ge ett taktiskt övertag. Visbykorvetterna<br />
är multifunktionsfartyg som kan klara funktioner som minjakt, ytstrid,<br />
ubåtsjakt, havsövervakning, sjöfartsskydd och stöd till det civila samhället,<br />
både i nationell och internationell tjänst.<br />
Visbykorvetten HMS Nyköping väckte stor<br />
nyfikenhet när FMV, i samband med en<br />
provtur, visade upp fartyget vid mark- och<br />
sjömässan, DSEi, i London.<br />
gan. Behovet av interoperabilitet mel lan<br />
försvarsmaktens olika delar och samverkan<br />
med andra länder är vägledande.<br />
Som en del i denna utveckling genomförs<br />
projekt Ledsystt. Detta projekt genomförs<br />
i ett integrerat samarbete mellan<br />
<strong>fmv</strong>, Försvarsmakten, foi och industrin.<br />
Projektet genomförs skedesindelat.<br />
Inom ramen för det andra skedet har<br />
under <strong>2007</strong>:<br />
en utvecklingsanläggning driftsöverlämnats<br />
till Försvarsmakten.<br />
Anläggningen ska kunna utnyttjas<br />
för såväl verksamhets utveckling<br />
som teknisk utveckling.<br />
ett stort antal designregler färdigställts<br />
och publicerats. Dessa<br />
designregler införs nu efterhand<br />
i produktionen.<br />
tekniskt stöd lämnats till Försvarsmaktens<br />
verksamhetsutveckling<br />
Under <strong>2007</strong> beställdes det tredje skedet.<br />
Denna beställning omfattar fortsatt konceptuell<br />
utveckling av ledningssystemet<br />
i internationellt samarbete samt vidareförädling<br />
och realiserbarhetsprövning av<br />
tidigare framtagna designregler.<br />
Designreglerna beskriver på vilket<br />
sätt ledningssystemet ska byggas upp för<br />
att ge efterfrågade egenskaper. Efterfrågade<br />
egenskaper är bland annat att ge<br />
befattningshavare och system ökad tillgång<br />
till befintlig information med beaktande<br />
av säkerhet (såväl security som<br />
safety), prestanda såsom kapacitet och<br />
tidsfördröjningar, skalbarhet, flexibilitet<br />
och möjliggörande av ökad användning<br />
av kommersiella produkter.<br />
Designreglerna beskriver systemets<br />
uppbyggnad från högsta nivå ner till lägsta<br />
nivå. För att verifiera dessa designregler<br />
har projektet utformat och »byggt«<br />
erforderliga delar för att kunna verifiera<br />
tekniska ansatser, så kallad Proof of Concept,<br />
poc. Denna verksamhet bedrivs i<br />
utvecklingsanläggningen i Enköping.<br />
Splitterskyddad enhetsplattform<br />
Splitterskyddad enhetsplattform är ett<br />
flexibelt enhetsfordon som ska kunna<br />
användas för ett stort antal funktioner<br />
inom Försvarsmakten, till exempel trupptransport,<br />
materieltransporter, och am-<br />
22 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
ulans. Den första fasen av utvecklingen<br />
beställdes 2006. Denna fas avslutas under<br />
det första kvartalet 2008.<br />
En fortsatt utveckling planeras inte<br />
då detta förutsätter minst en internationell<br />
partner så att utvecklingskostnaderna<br />
kan delas. Några sådana förutsättningar<br />
föreligger inte.<br />
Ledningsstöd<br />
mål och uppgift<br />
<strong>fmv</strong> ska, på uppdrag av Försvarsmakten<br />
och andra kunder, stödja planering och<br />
be slutsfattande i materielfrågor i syfte att<br />
skapa systemmässiga, materiella, tek niska<br />
och ekonomiska förutsättningar för en<br />
effektiv materielförsörjning. Detta in nebär<br />
bland annat att myndigheten ak tivt<br />
ska arbeta för ett ökat utnyttjande av redan<br />
utvecklade systemlösningar samt redan<br />
existerande teknik på marknaden.<br />
Allmänt<br />
<strong>fmv</strong> har inom detta område ett uppdrag<br />
att genomföra systemarbete för de aktuella<br />
anskaffningar som avses genomföras.<br />
Systemarbetet ska resultera i spårbarhet<br />
i allt från Försvarsmaktens krav på verksamhet<br />
och förmågor, via funktioner och<br />
informationsbehov till krav på ingående<br />
tekniska system. Arbetet ska bland annat<br />
leda till att göra anskaffningar som tar till<br />
vara den teknik som redan har ut vecklats<br />
och som ger kostnadseffektiva lösningar.<br />
Under året fortsatte utvecklingen av<br />
de verktyg och strukturer som krävs för<br />
att uppnå spårbarhet mot efterfrågade<br />
förmågor. <strong>fmv</strong> har bland annat uppdaterat<br />
och sammanställt behoven av samverkan<br />
för förband i internationella insatser.<br />
Detta har använts för att fatta beslut<br />
om utrustning. En fördjupad kart läggning<br />
av de tekniska systemen, när det gäller<br />
be hov av informationsutbyte, har genomförts<br />
för isaf-missionen i Afghanistan.<br />
väsentliga prestationer<br />
i urval<br />
FoT-demonstrator<br />
CBRN Ledningssystem<br />
Utvecklingen av en demonstrator för<br />
cbrn (chemical, biological, radiological<br />
and nuclear) ledningssystem är avslutad<br />
och slutdemonstrationen genomförd.<br />
Ana lysen av resultaten har påbörjats och<br />
avslutas tidigt 2008.<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Demonstratorn består i huvudsak av programvara<br />
och syftar till att visa teknik<br />
som kan bidra till att öka förmågan till<br />
led ning av cbrn-skyddsfunktionen inom<br />
Försvarsmakten. Tekniken bidrar främst<br />
till att öka förbandens rörelsefrihet, till<br />
att minska risken för att personal och<br />
materiel drabbas av cbrn-händelser och<br />
till att utnyttja resurser effektivare.<br />
Tekniken förväntas ge större möjligheter<br />
till proaktiv riskhantering för<br />
snabbare och precisare bedömning av<br />
cbrn-hot och händelser samt medge<br />
modellering av konsekvenser för personal<br />
och materiel. En så kallad invers spridningsmodell<br />
har tagits fram som utifrån<br />
väder- och sensordata kan bestämma ett<br />
utsläpps position och styrka. Experiment<br />
i en blandning av verklig och simu lerad<br />
miljö har genomförts.<br />
Högupplösta väderprognoser och<br />
mätningar har jämförts med standardprognoser<br />
i syfte att undersöka om de påverkar<br />
det taktiska beteendet. Virtuella,<br />
elektroniska »staket« i lägesbilden har<br />
kombinerats med ett antal tekniker (till<br />
exempel Blue Force Tracking för att följa<br />
egna styrkors positioner) och använts för<br />
bland annat utmärkning av varningsområden,<br />
underlag för effektivare resursutnyttjande<br />
och tidig varning om ökande hot.<br />
Uppdraget har i två etapper bedrivits<br />
sedan 2003 tillsammans med Försvarsmakten,<br />
foi och industrin. smhi har levererat<br />
de högupplösta väderprognoserna.<br />
cbrn-ledningsdemonstratorn har<br />
varit en tvärvetenskaplig utmaning med<br />
många deltagare i projektet. cbrn-spe-<br />
cialister har i samarbete med specialister<br />
inom ledningssystem utvecklat programvara<br />
som ger ledningsfunktionen<br />
en tydligare bild av cbrn-situationen.<br />
FoT-demonstrator flygning<br />
ledningsstöd<br />
Provskjutning av demonstratorn Hyper<br />
velocity missile vid FMVs provplats i Vidsel.<br />
Roboten nådde en toppfart på över Mach<br />
5,5 vilket motsvarar 6 600 km per timme.<br />
i hypersonisk fart<br />
Under hösten <strong>2007</strong> avslutades uppdraget<br />
demonstrator Hyper Velocity Missile<br />
med tre lyckade provskjutningar. Proven<br />
ägde rum på <strong>fmv</strong>s provplats i Vidsel.<br />
Projektet syftade till att demonstrera<br />
kontrollerad flygning i hypersonisk fart<br />
(över Mach 5) och att studera de fenomen<br />
med bland annat uppvärmning som<br />
uppstår i dessa farter. Att kunna styra en<br />
robot i hypersoniska farter är unikt.<br />
Resultaten från provningarna visar<br />
att demonstratorn nådde en toppfart på<br />
över Mach 5,5 vilket motsvarar drygt 6<br />
600 km/tim. Roboten hölls rollstabil<br />
och olika manövrer utfördes under flygningarna.<br />
Farkosten utgör ett komplext system<br />
av delkomponenter som har verifierats<br />
genom analyser, konstruktionsgenomgångar<br />
och slutligen genom komponenttest<br />
innan slutliga flygprov genomfördes.<br />
Exempel på komponenttester som har<br />
genomförts är aerodynamiska prov av<br />
skrov och styrfenor, prov av elektroniksystemet<br />
samt motorprov. Dessutom är<br />
all den mätutrustning som installerats<br />
23
ledningsstöd<br />
Finkalibervapen<br />
Navigation / positionering<br />
Ledningssystem<br />
Övning / simuleringsutrustning<br />
viktig för att följa demonstratorns funktion<br />
och få kunskap vid de extrema förhållanden<br />
som den utsätts för vid hypersoniska<br />
farter.<br />
Systemarbete<br />
Uniformssystem och<br />
personlig utrustning<br />
Optronik<br />
Understödsvapen<br />
Personlig maskering<br />
markstrids utrustad soldat<br />
Soldatmateriel har traditionellt utvecklats<br />
och anskaffats inom olika verksamhetsområden.<br />
Soldatens samlade krav har<br />
tidigare inte varit utgångspunkten som<br />
en naturlig del vid materielförsörjningen.<br />
<strong>fmv</strong> driver nu ett projekt för att koordinera<br />
utveckling och anskaffning av<br />
soldatmateriel för att uppnå en sammanhållen<br />
systemkravbild.<br />
Soldaten bär med sig allt mer teknisk<br />
avancerad utrustning. Ett exempel är sensorer<br />
som ska föra över data till ledningssystem<br />
så att högre chef får underlag för<br />
att fatta rätt beslut. En stor del av soldatens<br />
utrustning ska kunna strömförsörjas<br />
under längre tid utan att behöva tillföras<br />
ytterligare ström. Med detta som<br />
ut gångspunkt koordineras nu pågående<br />
och planerade aktiviteter inom sol datområdet.<br />
Detta innebär bland annat att<br />
den utrustning som stödjer soldater att<br />
Tester av sensorer och fällare till varnare<br />
och motverkanssystem för Helikopter 10<br />
genomförs vid FMVs provplats i Karlsborg.<br />
Systemsäkerhet Signatur anpassning MM<br />
Strömförsörjning<br />
I / användbarhet Logistik och underhåll<br />
NBC-skydd<br />
Datorkraft<br />
Kommunikation<br />
Hörselskydd / hjälp<br />
Ballistiskt skydd<br />
Övrig ammunition<br />
genomföra strid till fots kartläggs. Utifrån<br />
resultatet förser projektet andra utvecklings-<br />
och anskaffningsprojekt<br />
med handlings- och designregler. Regler<br />
som syftar till att gemensamt uppnå<br />
ett integrerat och konfigurerbart soldatsystem.<br />
Soldaten samverkar med flertalet system,<br />
som fordon, stridsbåtar och helikoptrar.<br />
Soldaten behöver till exempel<br />
under transport få information om läget<br />
på stridsfältet och ladda upp strömför-<br />
FMV driver ett arbete för att koordinera ut-<br />
veckling och anskaffning av alla typer av<br />
materiel till soldaten i insatsförsvaret.<br />
brukande utrustning. Därför hanteras<br />
frågor som rör soldatens behov och<br />
gräns ytor till andra system. Målet är att<br />
uppnå en sammanhållen systemkravbild<br />
för all soldatmateriel så att soldatsystemet<br />
tillgodoser Försvarsmaktens behov.<br />
ökat nyttjande<br />
av redan utvecklade<br />
systemlösningar<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet aktivt<br />
ar beta för ett ökat utnyttjande av redan<br />
utvecklade systemlösningar samt redan<br />
existerande teknik på marknaden. <strong>fmv</strong><br />
ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits<br />
för att uppnå detta.<br />
För att öka nyttjandet av redan utvecklade<br />
systemlösningar samt på marknaden<br />
redan existerande teknik krävs att<br />
framtagningen av materielsystem och<br />
produkter samordnas i vid bemärkelse i<br />
tidiga faser av livscykeln. Genom analyser<br />
av befintliga system utifrån kommande<br />
behov kan möjligheter till merutnyttjan<br />
de av redan utvecklade system<br />
identi fie ras. Med internationell samordning<br />
kring teknik och affärssamordning<br />
inom <strong>fmv</strong> kan möjligheter till nyttjandet<br />
av hyllvaror, så kallade cots, identifieras<br />
och säkerställas och därmed undviks<br />
onödig nyutveckling.<br />
För detta krävs samsyn mellan <strong>fmv</strong><br />
och Försvarsmakten om materielsystemens<br />
hantering i en livscykelmodell.<br />
Detta arbete pågår för närvarande.<br />
24 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Ett Gripenplan och en fransk Mirage<br />
tankas från den franska lufttankern<br />
C135 FR i samband med FMVs prov för<br />
certifiering av Gripen för lufttankning.<br />
Driftstöd<br />
mål och uppgift<br />
<strong>fmv</strong> ska, på uppdrag av Försvarsmakten,<br />
på ett kostnadseffektivt sätt stödja Försvarsmaktens<br />
hantering av materiel, inklusive<br />
avveckling.<br />
väsentliga<br />
prestationer i urval<br />
Försäljning av överskottsmateriel<br />
<strong>fmv</strong> genomförde under <strong>2007</strong> ett flertal<br />
försäljningar omfattande allt från en stor<br />
mängd beklädnadsmateriel till cirka 600<br />
bandvagnar typ 206.<br />
Ett trendbrott kan ses både med avseende<br />
på innehållet i försäljningarna och i<br />
antalet försäljningar. Försäljningarna avser<br />
nu i högre grad kvalificerad materiel<br />
och är därmed mer inriktade mot mellanstatliga<br />
avtal, exportstödjande verksamhet<br />
samt mot återköp till den tillverkande<br />
industrin.<br />
Antalet försäljningar är också många<br />
fler än tidigare. Försäljningarna har påtagligt<br />
bidragit till att Försvarsmakten<br />
kunnat minska förrådsytorna i enlighet<br />
med plan.<br />
<strong>fmv</strong> har i samband med försäljningarna<br />
arbetat i nära samverkan med såväl<br />
Försvarsmakten som Inspektionen för<br />
strategiska produkter (isp). <strong>fmv</strong> har nu<br />
även fått i uppgift att fyra gånger per år<br />
redovisa kommande försäljningsuppdrag<br />
för isp.<br />
Mot bakgrund av försäljningsärendena<br />
blir alltmer komplexa har personer<br />
med affärskompetens rekryterats och ett<br />
ökat fokus har lagts på utveckling av affärsmässighet<br />
och nya former för affärer.<br />
Som exempel kan nämnas en ny strategi<br />
avseende återköp till industrin.<br />
Provverksamhet<br />
Provverksamheten inom <strong>fmv</strong> utförs inom<br />
följande områden:<br />
Marksystem<br />
Flyg- och rymdsystem<br />
Lednings-, sensor- och<br />
telekrigssystem<br />
Sjösystem<br />
Kunder utanför Försvarsmakten.<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Inom samtliga områden har fokus under<br />
året varit att verifiera, validera samt evaluera<br />
materiel som ska ingå i den nordiska<br />
insatsstyrkan. Dessutom har underlag tagits<br />
fram för viss certifiering av utrustning.<br />
Arbetet innebär också att <strong>fmv</strong> har kunnat<br />
beskriva de begränsningar som materielen<br />
kan ha på grund av yttre faktorer<br />
och dessutom ge anvisningar för att minimera<br />
dessa begränsningar. Ytterligare en<br />
del i arbetet har varit att ta fram normerande<br />
krav för internationella insatser.<br />
Den nya materielen måste kunna verka<br />
i såväl extrem kyla som extremt solsken<br />
och värme och dessutom i hög luftfuktighet.<br />
Av den anledningen har klimatkammaren<br />
på provplatsen i Karlsborg<br />
som tidigare kunnat simulera kyla, värme<br />
och fukt, nu kompletterats för att på<br />
ett kontrollerat sätt utsätta materielen<br />
för simulerad solbestrålning. Anläggningen<br />
är dimensionerad för att kunna<br />
prova hela stridsvagnar och är därmed<br />
den största i sitt slag i Sverige.<br />
Under året har <strong>fmv</strong> intensivt provat<br />
Helikopter 4 samt 10 för att kontrollera<br />
genomförda modifieringar inför uppsättandet<br />
av den nordiska stridsgruppen.<br />
Leveranskontrollerna av Helikopter 14<br />
fortskrider. Leveranskontrollerna av Helikopter<br />
15 fortsatte och fem nya kontrollerades<br />
under året.<br />
För Jas 39 Gripen har det varit prioriterat<br />
att, i tätt samarbete mellan <strong>fmv</strong>,<br />
Industri och Försvarsmakten, validera<br />
den förmåga som ska användas till bland<br />
annat den nordiska stridsgruppen. Utöver<br />
detta validerades även motsvarande<br />
förmåga för Tjeckien och Ungern.<br />
Från flygbasen i Istres har <strong>fmv</strong> samar-<br />
driftstöd<br />
betat med Frankrike för att utprova Jas<br />
39 Gripens lufttankningsförmåga. Tre<br />
Jas 39 Gripen genomförde under två<br />
veckor flera lufttankningsprov mot det<br />
franska flygvapnets lufttanker kc-135.<br />
På uppdrag från Försvarsmakten och<br />
det ungerska flygvapnet har <strong>fmv</strong> inom<br />
ledningssystemområdet genomfört interoperabilitetstester,<br />
främst för Jas 39<br />
Gripen och asc890, avseende Link 16<br />
(taktisk datalänk), igenkänningssystem<br />
(iff) och skyddad talkommunikation<br />
(Secure Voice).<br />
Inom telekrig har <strong>fmv</strong> fortsatt med<br />
prov med det motmedelssystem som Jas<br />
39, ingående i Fighter Unit 01 i den nordiska<br />
stridsgruppen ska vara utrustat med<br />
under 2008. Liknande förmåga har verifierats<br />
på Helikopter 10.<br />
För svensk försvarsindustri provsköts<br />
robotsystemen Meteor, Iris-t, Bamse,<br />
samt hvm-demonstratorn vid provplatsen<br />
i Vidsel. Den utländska provverksamhet<br />
som genomfördes var dels den andra<br />
delen av den multinationella prov verks<br />
a m heten med jaktroboten Amraam, dels<br />
två flygprovkampanjer med italienska<br />
Alenias uav demonstrator Sky-y.<br />
Inom det marina området koncentrerades<br />
provverksamheten till Visbykorvetterna.<br />
Verksamheten har genomförts<br />
i nära samverkan mellan <strong>fmv</strong> och Försvarsmakten.<br />
Under det andra halvåret<br />
genomfördes leveranskontroll av fartyg<br />
nummer 5. Analys och planeringsverksamhet<br />
har bedrivits och avslutats inom<br />
halvtidsmodernisering av minröjningsfartyg<br />
Landsort. Syftet var att förbereda<br />
verifiering av fartygssystemet där <strong>fmv</strong><br />
har påbörjat arbetet med fartyg 1.<br />
25
driftstöd<br />
Jas 39 Gripen till Ungern<br />
I enlighet med avtalet mellan <strong>fmv</strong> och<br />
den ungerska staten fortsatte leveranserna<br />
av Gripen och nu har samtliga 14 plan<br />
levererats. Samtliga plan som levererades<br />
under året levererades tidigare eller i enlighet<br />
med avtalad tid.<br />
Parallellt med produktionen av flygplanen<br />
genomförs också utbildning på<br />
Gripen i Sverige och Ungern. Den första<br />
gruppen av ungerska piloter och tekniker<br />
genomgick utbildning som avslutades<br />
2006. Under hösten 2006 påbörjades<br />
utbildningen av den andra gruppen ungerska<br />
piloter och tekniker och de avslutade<br />
sin utbildning under våren <strong>2007</strong>.<br />
Under hösten genomförde den sista<br />
gruppen piloter genomfört sin utbildning<br />
i Sverige och den kommer att slutföras<br />
under våren 2008. Som en del i avtalet<br />
kommer Sverige även att ha svenska<br />
piloter och tekniker på plats i Ungern<br />
under avtalsperioden, som rådgivare åt<br />
det ungerska flygvapnet. Denna grupp,<br />
Swedish Air Force Support Group, har<br />
funnits på plats i Ungern i cirka två år.<br />
De levererade Gripenflygplanen motsvarar<br />
de senaste svenska c- och d-<br />
versionerna.<br />
Totalt har Ungern beställt fjorton<br />
flygplan, tolv ensitsiga och två dubbelsitsiga,<br />
och leasar dem under tio år (2006–<br />
2016). Därefter tar den ungerska staten<br />
över ägandet.<br />
Jas 39 Gripen till Tjeckien<br />
Under året uppgraderades i enlighet med<br />
avtalet med det tjeckiska försvarsdepartementet<br />
samtliga av Tjeckiens leasade<br />
flyg plan. Även stödsystemen uppgraderades<br />
under perioden.<br />
Under året utbildades ytterligare fem<br />
tjeckiska piloter och tio tekniker på Gripensystemet.<br />
Utbildningen genomfördes<br />
i Försvarsmaktens regi på uppdrag<br />
av <strong>fmv</strong> vid f7 Såtenäs och fts Halmstad.<br />
Därmed har totalt har 21 piloter<br />
och 49 tekniker utbildats på systemet.<br />
Ett antal mindre kurser har även levererats<br />
av industrin.<br />
<strong>fmv</strong> har, på regeringens uppdrag, påbörjat<br />
ett arbete för att utreda förutsättningarna<br />
och påverkan på materielförsörjningen<br />
i och med Tjeckiens eventuella<br />
åtagande gentemot Nato för luftförsvaret<br />
över Baltikum 2009. En »sight<br />
sur vey« med svenskt deltagande på den<br />
till tänkta basen i Litauen har också genom<br />
förts. Den tjeckiske operatören har<br />
under året producerat cirka 1 800 flyg-<br />
Korgen från lufttankern har fångats<br />
in av Gripenplanet.<br />
timmar, vilket motsvarar 150 timmar<br />
per flygplan.<br />
Sverige och Tjeckien ingick 2004 ett<br />
avtal som innebär att Tjeckien hyr tolv ensitsiga<br />
Jas 39c Gripen och två dubbelsitsiga<br />
Jas 39d Gripen i tio år. Efter lea singperiodens<br />
slut ska flygplanen och tillhörande<br />
stödutrustning återlämnas till<br />
Försvarsmakten. I avtalet ingår samt liga<br />
drift-, underhålls- och utbildningskostnader<br />
liksom kostnaden för teknisk an passning<br />
av flygplanen. Samtliga flygplan och<br />
m er p a r te n av stö dut r u st n i ng e n le ve r e -<br />
rades under 2005 i enlighet med avtal.<br />
Flygplanen ingår sedan 2005 i Natos incidentberedskap.<br />
Ett antal skarpa starter<br />
har genomförts.<br />
FMVs arbete med Nato<br />
Maintenance and Supply Agency<br />
Nato Maintenance and Supply Agency<br />
(namsa) är en förmedlare av tjänster från<br />
vilka medlemsländerna kan få stöd inom<br />
tre huvudsakliga områden. Det första<br />
om rådet är materielspecifikt där materiel<br />
av samma typ kan konfigurationsledas.<br />
Det innebär bland annat att medlemsländerna<br />
kan komma överens om<br />
upp graderingar av materielsystem som<br />
leder till lägre kostnader eftersom utveck<br />
lingskostnaden delas på fler.<br />
Det andra området är handel med reservmateriel<br />
och allmän materiel där<br />
både handel mellan länderna samt från<br />
originalleverantören sker. Inom det området<br />
kan nämnas drivmedelsupphandlingar<br />
men även enklare materiel såsom<br />
kompletta system med snöskotrar kan<br />
anskaffas.<br />
Det tredje området är direkt stöd till<br />
operationer och insatser och är det område<br />
som för närvarande växer snabbast.<br />
<strong>fmv</strong> är utsedd till att vara Sveriges representant<br />
i namsa, men alla myndigheter<br />
har möjlighet att göra affärer med namsa.<br />
Utöver tidigare pågående verksamhet<br />
har <strong>fmv</strong> även ansökt om och blivit<br />
beviljat medlemskap i Weapon System<br />
Partnership för hawk (rb 77) samt i<br />
Weapon System Partnership Ammunition<br />
Support.<br />
Regelbundna eftersök av rester från<br />
avfyrade robotar görs vid FMVs vidsträckta<br />
provområde utanför Vidsel i Norrbotten<br />
för att hålla naturen fri från skräp.<br />
26 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
<strong>fmv</strong> har även varit aktivt för att skapa<br />
nya ramavtal inom namsa. I första hand<br />
omfattar det ramavtal för bandvagnsfamiljen<br />
med Bandvagn 206 i spetsen.<br />
Men även ramavtal för snöskotrar och<br />
fyrhjuliga motorcyklar har <strong>fmv</strong> varit<br />
drivande att få fram, tillsammans med<br />
Norge och Finland.<br />
Materiell interoperabilitet<br />
Sverige antog under 2002 ett så kallat<br />
parp-mål (Planning And Review Process)<br />
för att utreda möjligheten att införa<br />
Natos system för kodning av materiel,<br />
Nato Codification System (ncs). Med<br />
anledning av detta har Försvarsmakten<br />
gett <strong>fmv</strong> i uppdrag att, efter genomförd<br />
konsekvensanalys, påbörja nödvändiga<br />
förutsättningsskapande åtgärder.<br />
Under året har ett bilateralt samarbetsavtal<br />
med Norge för etablering av en<br />
svensk National Codification Bureau<br />
förhandlats fram och undertecknats. Avsikten<br />
är att kunna kodifiera Försvarsmaktens<br />
förnödenheter med Nato Stock<br />
Number som ett komplement till våra<br />
svenska f- och m-nummer.<br />
Avtalet garan terar nödvändig infrastruktur<br />
för operativ drift inom ncs.<br />
Detta avtal möjliggör kodifiering enligt<br />
ovanstående av den nordiska stridsgruppens<br />
förnödenheter det vill säga materiell<br />
interoperabi litet erhålls. De första kodifieringarna<br />
ge nomfördes under vintern<br />
på Norges ncb.<br />
Internationella<br />
materiel-<br />
samarbeten och<br />
industrifrågor<br />
mål och uppgift<br />
<strong>fmv</strong> ska tillhandahålla resurser inom<br />
teknik- och materielförsörjning, inklusive<br />
forskning, för stöd till Regeringskansliet,<br />
för <strong>fmv</strong>s egna myndighetsuppgifter<br />
och för <strong>fmv</strong>s samverkansuppgifter<br />
med övriga myndigheter.<br />
väsentliga<br />
prestationer i urval<br />
<strong>fmv</strong> deltar i en rad samarbeten och internationella<br />
fora där möjliga materielsamarbeten<br />
diskuteras. Under våren lånade<br />
<strong>fmv</strong> ut personella resurser till Rege-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
internationella materielsamarbeten och industrifrågor<br />
ringskansliet och gav stöd i internationella<br />
frågor.<br />
<strong>fmv</strong> lämnade även strategiskt ledningsstöd<br />
rörande materielförsörjning,<br />
inriktning av forskning och teknikutveckling<br />
samt industrifrågor. Detta görs<br />
dels på uppdrag av Regeringskansliet,<br />
dels genom samverkan med andra myndigheter.<br />
Härutöver lämnades stöd till<br />
den na tio nella försvarsmaterieldirektören<br />
(Na tio nal Armaments Director, nad)<br />
inom ramen för dennes uppdrag.<br />
Internationellt materiel-<br />
samarbete och exportstöd<br />
Multilateralt samarbete<br />
<strong>fmv</strong> utarbetade under våren underlag<br />
till Regeringskansliet för den nationella<br />
beredningen av eda-frågor. Det rörde sig<br />
både om generella frågor och mer spe -<br />
cifika ärenden. En aktuell fråga har varit<br />
den strategi för den europeiska försvarsindustriella<br />
basen som försvarsministrarna<br />
fattade beslut om i maj. Strategins<br />
syfte är att skapa en förmågedriven, kompetent<br />
och konkurrenskraftig europeisk<br />
försvarsindustri.<br />
I juli trädde edas uppförandekod för<br />
försvarsmaterielupphandling i kraft<br />
(Code of Best Practice in the Supply<br />
Chain). Koden är frivillig och används<br />
när artikel 296 åberopas i enlighet med<br />
Code of Conduct. Ett syfte med koden är<br />
att främja konkurrens på huvudkontrakts-<br />
och underleverantörsnivå samt<br />
att öppna upp försvarsmaterielmarknaden<br />
i Europa för alla leverantörer, även<br />
små och medelstora.<br />
Piloterna Jonas Jeppsson, Mikael Olsson<br />
och Johan Brynje på FMVs provplats<br />
i Linköping innan leverans av de tre sista<br />
Gripenplanen till Ungern.<br />
<strong>fmv</strong> har aktivt bidragit med synpunkter<br />
och erfarenheter inför driftsättningen av<br />
edas annonseringsportal (ebb2, Electronic<br />
Bulletin Board) samt medverkat<br />
vid seminarier med industri och små<br />
och medelstora företag för att sprida information<br />
om portalen. <strong>fmv</strong> har även<br />
varit samordnande myndighet för edas<br />
enkät till försvarsindustrin och små och<br />
medelstora företag i Sverige.<br />
Sommaren 2006 övertog Sverige ordförandeskapet<br />
i den exekutivkommitté<br />
som styr sexnationssamarbetet (loi/fa).<br />
Ordförandeskapet som varar ett år roterar<br />
mellan medlemsländerna. Företrädare<br />
för <strong>fmv</strong> deltar löpande i exekutivkommitténs<br />
och undergruppernas möten.<br />
Syftet med sexnationssamarbetet är<br />
att underlätta omstrukturering och effektivisering<br />
av den europeiska försvarsindustrin.<br />
I samarbetet ingår Frankrike,<br />
Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige<br />
och Tyskland.<br />
Under det svenska ordförandeskapet<br />
har förutom ordinarie möten i exekutivkommittén<br />
även arbetsmöten på exekutivkommitténivå<br />
och informella möten<br />
mellan ländernas nad hållits. Sverige<br />
har under sitt ordförandeskap initierat<br />
och drivit arbetet med frågan om samarbetets<br />
framtid och relationer till andra<br />
forum. Samtliga deltagande länder anser<br />
att samarbetet bör bevaras på medellång<br />
27
internationella materielsamarbeten och industrifrågor<br />
Två användarmöten för robotsystem<br />
15 har genomförts, ett i Stockholm och<br />
ett i Tyskland, med deltagare från Finland,<br />
Polen, Kroatien, Tyskland och Sverige.<br />
sikt och utvecklas mot ett forum för strategisk<br />
analys.<br />
Samarbetet mellan Sverige och usa<br />
om exportlicenser för svensk försvarsmateriel<br />
med amerikanskt innehåll fortsatte<br />
inom ramen för Defence Export Working<br />
Committee.<br />
Bilateralt samarbete<br />
I början av året tecknades ett informationsutbytesavtal<br />
med Frankrike och<br />
Storbritannien rörande Multi-Role Comb<br />
a t M i s si le s (mrcm). Det är ett modulärt<br />
robotsystem som kan integreras på<br />
fordon, fartyg och helikoptrar. Systemet<br />
benämns i Sverige även ecom.<br />
Det tyska samarbetet om Robotsystem<br />
15 utvecklades och ett projektavtal<br />
undertecknades i början <strong>2007</strong>. Ett inledande<br />
“User -club” möte med deltagare<br />
från Finland, Polen, Kroatien, Tyskland<br />
och Sverige har genomförts i Stockholm<br />
samt ett uppföljande möte i Tyskland.<br />
Ett samarbetsavtal inom ramen för »User-<br />
club rbs 15« avses tecknas under 2008.<br />
Ett avtal har tecknats med Schweiz<br />
om gemensam vidareutveckling av motmedelssystem<br />
för Helikopter 10 (Superpuma)<br />
som kommer att ingå i den nordiska<br />
stridgruppen. Dessa motmedelsystem<br />
omfattar främst avhakningssystem<br />
mot luftvärnsrobotar. I början av året<br />
tecknades även ett nytt informationsutbytesavtal<br />
med USA rörande ytfartygsteknologi.<br />
Exportstöd<br />
<strong>fmv</strong> genomför på uppdrag av regeringen<br />
exportfrämjande verksamhet genom<br />
att koordinera medverkan samt utgöra<br />
kontaktyta för industrin och myndigheter<br />
vid exportfrågor när det gäller bland<br />
annat medverkan som referenskund.<br />
En stor del av insatserna under året<br />
har primärt riktats mot Jas 39 Gripen<br />
där ett flertal länder sedan tidigare visat<br />
intresse för systemet och där några gått<br />
in i ett skarpare läge under året, exempelvis<br />
Thailand. <strong>fmv</strong> har i samarbete<br />
med industrin gjort ett antal föredragningar<br />
för representanter för utländska<br />
myndigheter.<br />
Exportstöd har även, på begäran av<br />
industrin, lämnats avseende Archer ar-<br />
tillerisystem (hjulgående haubits), Giraffe<br />
(luftvärnsradar) och Erieye (flygburen<br />
markradar). Exportstödet för dessa<br />
system lämnades huvudsakligen i form<br />
av demonstrationer för utländska myndighetsrepresentanter.<br />
<strong>fmv</strong> deltar kontinuerligt i Försvarsmaktens<br />
exportstödsmöten samt vid Regeringskansliets<br />
koordineringsmöten<br />
avseende försvarsmaterielexport.<br />
Strategiskt ledningsstöd,<br />
industrifrågor<br />
Materielförsörjningsstrategier inklusive<br />
strategiskt ledningsstöd och industrifrågor.<br />
<strong>fmv</strong> ger Försvarsdepartementet ett<br />
kontinuerligt och brett stöd inom materielförsörjningsområdet<br />
omfattande såväl<br />
utredningar, uppdrag, remisser som<br />
svar på ad hoc-frågor.<br />
<strong>fmv</strong> bedriver också omvärldsbevakning<br />
samt analys- och strategiarbete för<br />
att bygga kompetens i försvarsindustri-<br />
och materielförsörjningsfrågor. Fokus<br />
för arbetet är utvecklingen inom områdena<br />
marknad, företag, produkt, budget<br />
och teknik, vilket utgör ett led i att generera<br />
alternativ i materielförsörjningen<br />
och ta fram beslutsunderlag till anskaffningar.<br />
Arbetet redovisas såväl med fast planering<br />
i halvårsvisa alternativt årsvisa leveranser<br />
eller som löpande engångsvisa<br />
leveranser.<br />
Utredningar / remisser<br />
Arbetet med särskilda uppdrag, utredningar<br />
och remisser pågår under hela<br />
året. Som exempel kan nämnas följande<br />
redovisningar.<br />
Enligt regeringsuppdrag har <strong>fmv</strong><br />
under året slutfört förhandlingarna om<br />
ett mellanstatligt avtal avseende leveranssäkerhet<br />
och förenklad överföring<br />
för vissa sprängämnen mellan Finland,<br />
Frankrike och Sverige.<br />
Enligt konkurrensförordningen prövar<br />
eu-kommissionen frågor i samband<br />
med företagsuppköp inom försvarsmaterielområdet<br />
i Europa. Enligt uppdrag<br />
från regeringskansliet besvarade <strong>fmv</strong><br />
frågor i ett ärende.<br />
Regeringen har begärt redovisning av<br />
en forsknings- och kunskapsstrategi för<br />
<strong>fmv</strong> och materielförsörjningen. Det är<br />
ett underlag i arbetet med framtida<br />
forskningsplanering. Redovisning skedde<br />
i december.<br />
Försvarsmakten, med stöd av <strong>fmv</strong> och<br />
foi, har arbetat fram ett förslag till Forsknings-<br />
och utvecklingsstrategi som avses<br />
komplettera materielförsörjningsstrategin.<br />
<strong>fmv</strong> har yttrat sig över förslaget i<br />
skrivelse.<br />
<strong>fmv</strong> har också lämnat yttranden till<br />
Regeringskansliet över utredningen<br />
»Alltid redo!« (sou <strong>2007</strong>:31) och Strategi<br />
för arbete med säkerhetssektorreform.<br />
Affärsmodeller<br />
Försvarsmaktens förändrade uppgifter<br />
tillsammans med en ny materielförsörjningsstrategi<br />
har lett till nya krav. <strong>fmv</strong>har<br />
genomfört ett arbete avseende affärsmodeller.<br />
Rapporten Utvecklade affärsmodeller<br />
ger en teoretisk och övergripande<br />
bild av metoder och verktyg. Ar betet<br />
28 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
med rapporten slutfördes under året och<br />
är ett steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete<br />
för att stärka <strong>fmv</strong>s affärsmässighet.<br />
Utvecklingsarbetet ska bidra till att<br />
olika styrande dokument, exempelvis<br />
ma terielförsörjningsstrategin, avspeglas<br />
i <strong>fmv</strong>s sätt att göra affärer.<br />
Analysarbete<br />
Under <strong>2007</strong> genomförde <strong>fmv</strong> sammanställningar<br />
och analyser av produkter och<br />
tjänster inom både den svenska och den<br />
internationella marknaden. Uppdra get<br />
avrapporterades till Försvarsdepartementet<br />
under hösten.<br />
<strong>fmv</strong> har under året levererat två rapporter<br />
till Försvarsdepartementet innehållande<br />
analyser av inhemsk försvarsindustri.<br />
Analys av Försvarsmaktens materielplan<br />
gjordes vid två tillfällen under året.<br />
Dessa analyser har redovisats för Försvarsmakten.<br />
Under året har <strong>fmv</strong> genomfört<br />
analyser av Försvarsmaktens budgetunderlag<br />
och regeringens budgetproposition<br />
vilka redovisats för <strong>fmv</strong>s styrelse<br />
och ledning.<br />
Ett strukturarbete med fokus på kompetenssammanställning<br />
genomfördes.<br />
En enhetlig metod har utarbetats över<br />
<strong>fmv</strong>s arbetsmetodik kring teknisk omvärldsanalys<br />
bland annat via en utvärderingsenkät.<br />
Likaså har en kartläggning<br />
genomförts över <strong>fmv</strong>s tekniska experter<br />
och strategiska specialister, vilka kategoriserats<br />
i enlighet med weag/edas<br />
taxonomi för teknologisk information.<br />
Även flera större forskningsevenemang,<br />
såsom darpa, har bevakats, och informationsmaterial<br />
för <strong>fmv</strong> har gjorts tillgängligt.<br />
Strategiarbete<br />
<strong>fmv</strong> utarbetade och fastställde under året<br />
anskaffningsstrategier för halvtidsmodifiering<br />
av ubåt Gotland, gc2f (Ground<br />
Based Command and Control Facility),<br />
taktisk uav brobandvagn och ingen jörsfordon.<br />
Produktområdesstrategier färdigställdes<br />
under våren för områdena Mark, Sjö,<br />
Flyg och Rymd, Ledning och Information<br />
samt Logistik. Efter samverkan med<br />
Försvarsmakten fastställdes produktområdesstrategierna<br />
av generaldirektören<br />
att gälla inom <strong>fmv</strong>.<br />
<strong>fmv</strong> lämnade vid flera tillfällen underlag<br />
till Försvarsdepartementets arbete<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
EVALUERING OCH CERTIFIERING AV IT-SÄKERHETSPRODUKTER<br />
med en ny försvarsindustristrategi. Underlagen<br />
avsåg främst industriella villkor<br />
och förutsättningar. <strong>fmv</strong>s stöd till<br />
Försvarsdepartementet i detta uppdrag<br />
kommer att fortsätta under 2008.<br />
Evaluering<br />
och certifiering<br />
av IT- säker-<br />
hetsprodukter<br />
mål och uppgift<br />
Sveriges Certifieringsorgan för it-säkerhet,<br />
csec, är en självständig enhet som<br />
på regeringens uppdrag verkar som nationellt<br />
certifieringsorgan för granskning<br />
av it-säkerhet i produkter och system<br />
en ligt Common Criteria (iso/iec 15408).<br />
Syftet är att säkerställa att säkerhetsfunktioner<br />
i certifierade it-produkter verkligen<br />
ger det skydd som utlovats.<br />
väsentliga prestationer<br />
Verksamheten har bytt lokaler och är numera<br />
placerad vid <strong>fmv</strong>s huvudkontor Tre<br />
Vapen och har anpassats till den nya organisation<br />
som infördes vid <strong>fmv</strong> den 2 april.<br />
<strong>fmv</strong>/csec har licensierat två företag,<br />
Combitech ab och Atsec Information<br />
Systems ab, att verka som evalueringsföretag.<br />
Hos dessa har två it-säkerhetsprodukter<br />
evaluerats under översyn av <strong>fmv</strong>/<br />
csec. Evaluering av ytterligare två produkter<br />
har startat. csec arrangerade un-<br />
der våren två evaluerarutbildningar.<br />
Representanter från usa, Frankrike,<br />
Italien och Sydkorea granskade csecs<br />
verksamhet inom ramen för Common<br />
Criteria Recognition Arrangement<br />
(ccra). Gruppen fann att verksamheten<br />
uppfyller kraven och rekommenderade<br />
att <strong>fmv</strong>/csec erkänns som certifieringsorgan.<br />
Omröstning inom ccra pågår.<br />
swedacs ackreditering av verksamheten<br />
har fortsatt och förväntas inom kort<br />
även den kunna vara avslutad. csecs rådgivande<br />
kommitté har tillsatts och genomfört<br />
sitt första protokollförda möte.<br />
Tre utgåvor av certifieringsordningen<br />
har publicerats. Certifieringsordningen<br />
har kompletterats med regler som bland<br />
annat omfattar granskning av kryptografiska<br />
algoritmer; förändringar av certifierade<br />
produkter, stöd för den nya versionen<br />
av Common Criteria, v3.1, samt<br />
hur evaluerare ska redovisa resultatet av<br />
sitt arbete.<br />
Inom ramen för det internationella<br />
samarbetet inom ccra medverkade<br />
csec i det fortsatta arbetet med att effektivisera<br />
Common Criteria.<br />
Mats Ohlin, överingenjör vid <strong>fmv</strong>,<br />
tillträde den 1 november som ordförande<br />
för ccras högsta beslutande organ, ccra<br />
Management Committee.<br />
kbm och <strong>fmv</strong>/csec har genomfört en<br />
studie om hur andra länder ställer krav<br />
på it-säkerhet i produkter enligt Common<br />
Criteria. Nationellt bidrog csec genom<br />
medverkan vid seminarier och utbildningar,<br />
samt genom samverkan med<br />
Den organiserade kriminaliteten har tagit steget in i IT-världen. För att samhället ska<br />
fungera krävs att alla som använder IT-systemen kan lita på att de säkerhetsegenskaper<br />
som utlovas också fungerar i verkligheten. Certifieringsorganet för IT-säkerhet, CSEC,<br />
inom FMV, verkar för ökad säkerhet i produkter och system.<br />
29
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Kostnad för uppbyggnad av verksamheten och intäkter från certifieringstjänster<br />
tkr 2006 <strong>2007</strong><br />
Kostnader för uppbyggnad av certifieringsverksamheten 9 973 10 889<br />
Intäkter av certifieringstjänster 388 285<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
andra myndigheter, till ökad kunskap<br />
om hur certifiering kan öka förtroendet<br />
för it-säkerhet i produkter. Information<br />
och nyheter om verksamheten har kontinuerligt<br />
publicerats på <strong>fmv</strong>/csec hemsida.<br />
csec hemsida har översatts till engelska<br />
och en informationsskrift om Common<br />
Criteria har tagits fram i samverkan<br />
med kbm.<br />
Mer information finns att läsa på<br />
www.csec.se.<br />
ekonomisk redovisning<br />
Kostnaden för uppbyggnaden av certifieringsverksamheten(grundverksamheten)<br />
uppgick under <strong>2007</strong> till 10,9 miljoner<br />
kr. För grundverksamheten (an slaget)<br />
är avtalat cirka 12 miljoner kr per år.<br />
Under året har bemanningen ökat något<br />
och därmed är kostnaderna högre än<br />
2006.<br />
Intäkterna som uppstår i verksamheten<br />
är licensierings- och certifieringsuppdrag<br />
samt kursavgifter. Under året<br />
uppgick intäkterna till 285 000 kr. År<br />
2006 hade csec en större andel licensieringsintäkter<br />
än <strong>2007</strong>, i övrigt (certifiering<br />
och utbildning) var det ungefär<br />
lika. Vid etableringen av ett nytt certifieringssystem<br />
är det naturligt att kostnaderna<br />
för licensieringen (det vill säga<br />
tillsynen av nya evalueringsföretag) är en<br />
större post än vad som blir fallet när dessa<br />
väl blivit godkända.<br />
Särskilda<br />
redovisningar<br />
milstolpseffektivitet<br />
vid anskaffning<br />
<strong>fmv</strong> ska sträva efter att förbättra milstolpseffektiviteten,<br />
det vill säga andelen<br />
leveranser som gjorts inom avtalad<br />
tid, för verksamhetsgren Anskaffning.<br />
<strong>fmv</strong> ska inom verksamhetsgren Anskaffning<br />
redovisa andelen av antal milstolpar<br />
som uppfyllts inom överenskommen<br />
tid och andelen av antal avtal med<br />
Försvarsmakten och andra kunder som<br />
omförhandlats och orsaken till omförhandlingarna.<br />
Av redovisningen ska även<br />
milstolpseffektiviteten för prioriterade<br />
uppdrag framgå. Redovisningen ska innehålla<br />
en bedömning av hur milstolpseffektiviteten<br />
för prioriterade uppdrag utvecklats<br />
jämfört med de föregående två åren.<br />
Denna redovisning görs på sidan 14 i<br />
avsnittet Resultat.<br />
försvarsunderrättelse-<br />
produktion<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet “genom<br />
sin underrättelseverksamhet tillgodose<br />
regeringens, Försvarsmaktens och övriga<br />
uppdragsgivares behov av underrättelser<br />
för att skapa fullgoda underlag för planering,<br />
beslut och genomförande av<br />
verksamhet”. <strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet<br />
bland annat “redovisa vilka uppdragsgivare<br />
myndigheten rapporterat till<br />
och i vilken utsträckning uppgifterna har<br />
kunnat lösas.”<br />
Denna redovisning till regeringen<br />
görs i särskild ordning.<br />
militära och civila<br />
synergieffekter<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet “aktivt<br />
arbeta för att öka civila och militära synergieffekter<br />
inom de områden där myndigheten<br />
bedömer det som lämpligt.”<br />
Vidare ska <strong>fmv</strong>:<br />
“Utbyta erfarenheter och<br />
information med de myndigheter<br />
som bedöms vara lämpliga för<br />
uppgiften att förse Försvarsmakten<br />
med materiel och tjänster på ett<br />
kostnadseffektivt sätt.<br />
Verka för att en kontinuerlig och<br />
formaliserad dialog upprättas<br />
med sådana myndigheter som för<br />
sin verksamhet kan antas ha behov<br />
av liknande materiel och systemlösningar<br />
som Försvarsmakten har.”<br />
<strong>fmv</strong> ska ”redovisa uppnått resultat i ar betet<br />
med att öka civila och militära syn ergieffekter.<br />
Resultatet ska kommenteras i<br />
förhållande till tidigare års civila och<br />
militära synergieffekter”.<br />
Direkta ekonomiska fördelar kan lättast<br />
tydliggöras vid samordnad materielanskaffning<br />
och vid gemensamma underhållslösningar.<br />
Den totala omfattningen<br />
av synergier är dock svåra att kvan tifiera,<br />
eftersom de ofta sträcker sig över en<br />
längre period och över olika delar av sam -<br />
hället samt även till stor del består av indirekta<br />
vinster. Omfattningen av årets<br />
insatser är i samma storleksordning som<br />
föregående år och effekterna av årets insats<br />
bedöms därför vara på ungefär motsvarande<br />
nivå som föregående år.<br />
<strong>fmv</strong> inriktar sig på att skapa föruts<br />
ä t t ningar för att synergier ska kunna<br />
tas tillvara. En central del i dessa an-<br />
FMV stöttar Kustbevakningen i arbetet<br />
att ta fram koncept och specifikation till<br />
ett nytt övervakningsfartyg. Design och<br />
konstruktion överlåts sedan till industrin.<br />
30 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Samarbetet med civila kunder ligger inom<br />
ramen för säkerhetssektorn. FMV har<br />
bland annat utfört uppdrag åt Polisen.<br />
sträng ningar är att upprätta och bibehålla<br />
en dialog med andra myndigheter, enligt<br />
regeringens inriktning i regleringsbrevet<br />
(se ovan), för att öka kunskap om<br />
respektive myndighets behov och vilka<br />
möj ligheter som finns vid ett samarbete.<br />
Un der det gångna året har <strong>fmv</strong> haft en<br />
dialog om möjligheterna att ytterliga re<br />
ta tillvara synergier mellan det civila<br />
och militära med bland annat kbm, Kustbevakningen<br />
och Räddningsverket.<br />
<strong>fmv</strong> har under året dessutom utfört<br />
arbete inom det civila säkerhetsområdet<br />
åt exempelvis Kustbevakningen,kbm,<br />
lfv och Polisen samt den isländska kustbevakningen.<br />
Förutsättningsskapande<br />
verksamhet<br />
<strong>fmv</strong> har inom det åtgärdsprogram som<br />
drivits sedan 2006 undersökt förutsättningarna<br />
för att tillvara ta synergier genom<br />
ökad dialog och samverkan med<br />
myndigheter inom det civila säkerhetsområdet.<br />
Dialoger har förts med kbm,<br />
Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen och<br />
Räddningsverket. Sammanfattningsvis<br />
finns det ett intresse för en fortsatt dialog<br />
för att hitta nya fördelar.<br />
Ett antal områden där andra myndigheter<br />
har visat ett intresse är ledning, logistik,<br />
modellering och simulering samt<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
materielanskaffning inom mark och sjö.<br />
Det har även visat sig att det finns ett behov<br />
av att vidta förutsättningsskapande<br />
åtgärder, som att förenkla kontaktvägarna<br />
mellan myndigheterna och att öka<br />
kunskapen om respektive myndighets<br />
verksamhet. Hänsyn togs till detta vid<br />
<strong>fmv</strong>s organisationsförändring i april och<br />
en verksamhetsplan har utarbetats.<br />
Nationella samverkansgrupper<br />
<strong>fmv</strong> deltar i en nationell samverkansgrupp<br />
för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte<br />
och därmed förbättra förutsättningarna<br />
för Sveriges internationella<br />
säkerhetssamarbete. Gruppen leds av Utrikesdepartementet<br />
i rollen som svensk<br />
nsa (National Security Authority) vad<br />
avser Nato- och eu-frågor. Andra deltagare<br />
i detta forum är bland annat Försvarsmakten,<br />
Säkerhetspolisen, Försvarets<br />
Radioanstalt och Rymdstyrelsen.<br />
I huvudsak arbetar <strong>fmv</strong> inom försvarsområdet<br />
med säkerhetsskydd av information<br />
men har även andra uppdrag.<br />
<strong>fmv</strong> har bemyndigats av regeringen att<br />
förhandla angående ett avtal om säkerhetsskydd<br />
med anledning av den överenskommelse<br />
som tecknades den 13 april<br />
om ett forsknings- och informationsutbyte<br />
mellan Sverige och usa inom det civila<br />
säkerhetsområdet. Samarbetet ska<br />
leda till ökade kunskaper om hur man<br />
kan möta hot och risker.<br />
<strong>fmv</strong> deltar även i andra samverkansgrupper<br />
exempelvis inom ammunitions-<br />
och minröjning till lands och sjöss samt<br />
strömförsörjningsområdet. Det ökade<br />
elberoendet i samhället har ökat sårbarheten,<br />
vilket har visat sig vid påfrestningar<br />
som till exempel vid stormen Gudrun<br />
och stormen Per. Kriser och andra<br />
hotbilder berör alla samhällsfunktioner<br />
och ett behov av en gemensam teknisk<br />
grundsyn på problemställningarna har<br />
identifierats. Därför har en arbetsgrupp<br />
för robust elförsörjning bildats för att utbyta<br />
erfarenheter om uppbyggnad av robusta<br />
el-/reservkraftsystem, samt samverka<br />
på ett tekniskt plan och diskutera<br />
gemensamma tekniska gränsytor och<br />
teknisk utformning. Deltagare i arbetsgruppen<br />
är för närvarande representanter<br />
från <strong>fmv</strong>, kbm och Räddningsverket.<br />
<strong>fmv</strong> inbjuder även andra myndigheterna<br />
att föra en dialog med Försvarsmakten<br />
och <strong>fmv</strong> om materielsamarbeten<br />
som kan vara till fördel för flera parter.<br />
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Säkerhetsforskning<br />
<strong>fmv</strong> beslutade, tillsammans med Vin nova<br />
och kbm, att under tre år satsa 40 miljoner<br />
kr på säkerhetsforskning. Satsningen<br />
omfattar teknik för övervakning, spaning<br />
och identifikation, farliga ämnen,<br />
tillförlitliga och robusta informations-<br />
och styrsystem samt återställa säkerheten<br />
i samband med kris.<br />
Krisberedskapsmyndigheten<br />
<strong>fmv</strong> stödjer kbm rörande Rakel (Radiokommunikation<br />
för effektiv ledning) i<br />
huvudsak med anslutningar i Försvarets<br />
telenät. Detta innebär inplaceringar av<br />
Tetra basstationer i lämpliga försvarsmaktsanläggningar.<br />
I samband med detta<br />
görs telekonfliktanalyser på varje berörd<br />
plats och en trafiklösning tas därefter<br />
fram för att nå optimal funktionalitet<br />
av Rakels transmission i telenät. Vid rekognosering<br />
på föreslagna anläggnin gar<br />
görs även en kraftbehovsanalys.<br />
Kustbevakningen<br />
<strong>fmv</strong> har ett flerårigt samarbete med<br />
Kust bevakningen om anskaffning av<br />
materiel. I första hand har arbetet omfattat<br />
flyg plan och fartyg, som är tekniskt<br />
kom ple xa materiel och därmed upphandlings<br />
mäs sigt komplicerade. Anskaffningen<br />
av tre flygplan som ska ersätta<br />
Casa 212 genomförs i nära samarbete<br />
med Kustbevakningen och är i slutfasen<br />
med beräknade leveranser 2008.<br />
Ett uppdrag som har gett <strong>fmv</strong> möjlighet<br />
att flytta gränsytan till industrin<br />
genom att överlåta designarbetet till leverantören<br />
är den konceptgenerering av<br />
övervakningsfartyg som har utförts för<br />
Kustbevakningens räkning.<br />
Polisen<br />
Under året avslutade <strong>fmv</strong> leveransen till<br />
Polisens materielpublikation rörande<br />
fram förallt handeldvapen. Via Polisens int<br />
ranät kan landets alla poliser ta del av<br />
upp daterade instruktionsböcker, reparationsböcker,<br />
reservdelskataloger samt besiktningsanvisningar<br />
för samtliga vapenmodeller.<br />
Under 2006 levererade <strong>fmv</strong> ammunitionsröjningsrobotar<br />
till Försvarsmakten<br />
och Polisen. Robotarna ska användas<br />
mot misstänkta bomber och oexploderad<br />
ammunition. <strong>fmv</strong> erbjöd samtliga<br />
polismyndigheter att inom befintligt<br />
kontrakt skaffa robotar i polisiärt utfö-<br />
31
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
rande (färg, märkning etc.). Polisen har<br />
genom <strong>fmv</strong>s försorg dessutom anslutits<br />
till Försvarsmaktens system för försörjning<br />
av underhåll och reservdelar. Möjligheten<br />
för Polisen att nyttja ytterligare<br />
optioner inom kontraktet efter överenskommelse<br />
med <strong>fmv</strong> har nyttjats.<br />
Ammunitionsröjningsrobotar inklusive<br />
tillbehör levererades till Polisen i<br />
Västra Götaland under <strong>2007</strong>. Försvarsmakten<br />
har ett behov av mindre ammunitionsrobotar<br />
och med anledning av<br />
detta samarbetar <strong>fmv</strong> med Polisen för<br />
att möjliggöra att synergieffekter kan tas<br />
tillvara även vid denna anskaffning.<br />
Samarbetet mellan Polisen, Försvarsmakten<br />
och <strong>fmv</strong> om optiskt materiel,<br />
till exempel bildförstärkare och ir-kameror,<br />
fortlöper. Synergieffekter kan tillvaratas<br />
genom att man kan anskaffa<br />
längre serier samt nyttja samma lösning<br />
för underhåll och service. <strong>fmv</strong> har under<br />
året anskaffat utrustning till Polisen och<br />
dessutom bidragit till att bygga upp kunskap<br />
om optiskt utrustning inom Polisen.<br />
Övrigt<br />
Försvarets telenät är ett modernt nät med<br />
täckning i hela Sverige. Telenätet används<br />
för totalförsvarsändamål och ska garantera<br />
telekommunikation av hög kvalité i<br />
fred, kris och krig.<br />
Abonnenter i nätet är främst förbands-<br />
och försvarsanläggningar. För att underlätta<br />
samarbete mellan Försvarsmakten<br />
och andra har telenätet också abonnenter<br />
inom det civila totalförsvaret, till exempel<br />
Luftfartsverket, Statens Räddningsverk,<br />
smhi, Försvarets Radioanstalt,<br />
Pliktverket, länsstyrelser och andra civi la<br />
myndigheter. Försvarets telenät används<br />
också som stöd för kärnkraftssäkerheten<br />
och ger därmed ett direkt stöd till det civila<br />
samhället. Vid extrema påfrestningar<br />
i fred kan militära förband och ledningsfunktioner<br />
dessutom ge ett indirekt stöd<br />
till det civila samhället genom att använda<br />
telenätet.<br />
internationell test-<br />
och övningsverksamhet<br />
<strong>fmv</strong> får inom sitt verksamhetsområde<br />
bedriva internationell militär test-, utbildnings-<br />
och övningsverksamhet i Sverige<br />
(itö), för att höja nyttjandegraden<br />
inom tillgänglig test-, utbildnings-och<br />
övningsinfrastruktur. Syftet är också,<br />
när så är möjligt, att gagna Försvarsmaktens<br />
och <strong>fmv</strong>s egen utveckling genom<br />
erfarenhetsöverföring eller samövning<br />
utöver ordinarie övningsserier. Verksamheten<br />
drivs av <strong>fmv</strong> och Försvarsmakten i<br />
linjeorganisationen, men också i ett gemensamt<br />
projekt. Projektägare är Försvarsmakten<br />
som med stöd av en styrgrupp<br />
med representanter från <strong>fmv</strong> och<br />
foi styr övergripande.<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet tillsammans<br />
med Försvarsmakten redovisa<br />
genomförd verksamhet. En lägesbeskrivning<br />
har lämnats i delårsrapporten.<br />
<strong>fmv</strong> har samverkat med Försvarsmakten<br />
kring beskrivningen av itö.<br />
<strong>fmv</strong>s provplatser har under en lång<br />
rad år tagits i anspråk av utländska kunder.<br />
Huvuddelen av kunderna kommer<br />
från Europa. Marknadsföringen mot internationella<br />
kunder har ytterligare sam-<br />
ordnats med Försvarsmakten och Rymdbolaget.<br />
Försvarsmakten, <strong>fmv</strong> och foi<br />
har också lämnat ett gemensamt bidrag<br />
till European Union Military Staff<br />
(eums) och den katalog över militära träningsfaciliteter<br />
som är möjliga för andra<br />
länder att utnyttja som publiceras som<br />
ett eget uppslag inom ramen för eu<br />
Training Programme på Europeiska unionens<br />
råds hemsida.<br />
Vid <strong>fmv</strong>s provplats i Vidsel genomförde<br />
under året de större europeiska<br />
jaktrobotprojekten provverksamhet med<br />
mycket gott resultat. Dessutom genomfördes<br />
under vintern en andra del av den<br />
multinationella provverksamheten med<br />
jaktroboten Amraam. I juni teckna des<br />
ett flerårigt kontrakt med den italienska<br />
flygtillverkaren Alenia rörande provflygningar<br />
av flera olika nya uav-system.<br />
Den första flygningen enligt kontraktet<br />
genomfördes med uav Sky-y i juni och<br />
den andra i oktober varvid uthållighetsrekord<br />
för denna uav-klass slogs.<br />
Vid <strong>fmv</strong>s provplats Malmen utnyttjade<br />
det finska flygvapnet den dynamiska<br />
flygsimulatorn (dfs) för test- och övningsverksamhet<br />
för 18 piloter i <strong>fmv</strong>s regi.<br />
offentlig privat samverkan<br />
<strong>fmv</strong> ska där detta bedöms kostnadseffektivt<br />
utöka sin tillämpning av offentlig-privat<br />
samverkan (ops). <strong>fmv</strong> ska redovisa<br />
omfattningen av ops och redovisningen<br />
ska innehålla en bedömning av<br />
vilka kostnadseffektiviseringar som<br />
ås tad kommits genom ops.<br />
Med ops avses olika former för samarbete<br />
och partnerskap mellan offentlig<br />
sektor och privata aktörer rörande tjänster<br />
och förnödenheter. ops är ett paraplybegrepp<br />
som omfattar såväl outsourcing<br />
som strategiska partnerskap för förnödenheter<br />
och tjänster. För närvarande<br />
finns ett brett spektrum av ops-uppdrag<br />
i olika faser på <strong>fmv</strong>, allt från uppdrag vars<br />
lämplighet prövas till uppdrag som redan<br />
är realiserade som ops-avtal.<br />
De under året utarbetade förslag till<br />
avtal inom ops-området har ännu inte<br />
undertecknats varför någon bedömning<br />
av kostnadseffektivisering för närvarande<br />
inte kan redovisas.<br />
Det italienska företaget Alenia genom-<br />
förde provflygningar med sin senaste obe-<br />
mannade farkost, Sky-Y, vid FMVs prov-<br />
plats i Vidsel under sommaren och hösten.<br />
32 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Uppdrag där FMV prövat om<br />
det är lämpligt att använda OPS<br />
Under året prövades lämpligheten av att<br />
använda ops i bland annat följande uppdrag;<br />
halvtidsmodifiering av amfibiebataljonen,<br />
helhetsåtagande avseende försörjning<br />
och hantering av ammunition,<br />
projektallians med industrin rörande<br />
fram tida editionsutveckling av Jas 39<br />
Gripen, fordonsförsörjning samt ett partnerskap/outsourcing<br />
med industrin gällande<br />
ett långsiktigt helhetsåtagande<br />
för undervattensystem omfattande bland<br />
annat vapen och farkoster.<br />
Utbildning av helikopterbesättningar<br />
Upphandlingen av utbildning på Helikopter<br />
14 genomförs med utgångspunkt<br />
att endast köpa tillgänglighet, det vill<br />
säga staten köper en tjänst och kommer<br />
inte att äga simulatorer med mera. Vida re<br />
planeras upphandlingen att genomföras<br />
som ett så kallat pfi-upplägg (Private Finance<br />
Initiative). Detta innebär att de<br />
som avser utföra utbildningen även ska<br />
ansvara för finansiering av nödvändiga<br />
kapitalinvesteringar.<br />
Som en följd av ett fördjupat samarbete<br />
inom Helikopter 14-utbildningen<br />
mellan Sverige och Finland har en för de<br />
båda länderna gemensam anbudsinfordran<br />
tagits fram. Anbud inkommer i<br />
början av år 2008. Parallellt med anbudsarbetet<br />
pågår verksamhet för att beräkna<br />
referenskostnader och lönsamhetsbedömningar,<br />
det vill säga en beräkning av<br />
kostnaden om Försvarsmakten genomför<br />
utbildningen i egen regi. Avtal för utbildning<br />
kommer att tecknas under<br />
andra halvåret 2009. Eftersom avtalet<br />
inte undertecknats kan kostnadseffektiviseringarna<br />
ännu inte redovisas.<br />
Skolflygplan SK 60<br />
– tillgänglighet och service<br />
Under året har <strong>fmv</strong> tagit fram ett preliminärt<br />
avtal för sk 60 ops. Grunderna i<br />
det preliminära avtalet bygger på att<br />
ägandeskapet för flygplan sk 60 med tillhörande<br />
typspecifik utrustning övergår<br />
till en civil leverantör. Leverantören utför<br />
klargöring och service och garanterar<br />
en viss tillgänglighet av flygplan. Försvarsmakten<br />
opererar flygplanen på de<br />
olika verksamhetsställena. Det preliminära<br />
avtalet är på åtta år.<br />
Kostnadsbesparingarna för sk 60<br />
ops, baserat på lämnad offert, jämfört<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
mot dagens kostnad för att driva sk 60<br />
väntas bli relativt stora. Dessa besparingar<br />
är möjliga främst genom ett mer<br />
effektivt nyttjande av flygplanen. I avtalet<br />
ingår även en uppgradering av flygplanens<br />
avionik.<br />
<strong>fmv</strong> och Försvarsmakten avvaktar vidare<br />
direktiv gällande sk 60 ops då det<br />
preliminära avtalet är av sådan karaktär<br />
och omfattning att regeringen behöver<br />
riksdagens bemyndigande för att få besluta<br />
om affären. Eftersom avtal inte<br />
tecknats har besparingarna ännu inte<br />
uppnåtts.<br />
I mars tecknade <strong>fmv</strong> och Rymdbolaget<br />
samarbetsavtal omfattande drift och<br />
un derhåll av provsystem vid <strong>fmv</strong>s prov-<br />
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Cockpit i Helikopter 14 uppvisar en modern digital miljö. Fem multifunktionsskärmar med<br />
kapacitet att presentera data från samtliga system ombord dominerar instrumentpanelen.<br />
Med de två kontrollenheterna på mittkonsolen styrs alla helikopterns delsystem såsom<br />
radar, navigations- och kommunikationssystem. Taktiska delsystem och ytterligare funk-<br />
tionalitet kommer successivt införas i denna digitala miljö under leveransperioden.<br />
plats i Vidsel och utökad samverkan avseende<br />
marknadsföringen av North European<br />
Aerospace Test Range (neat).<br />
Avtalet innebär att Rymdbolaget tar<br />
över drift och underhåll av provsystemen<br />
vid provplatsen i Vidsel och ansvarar för<br />
att fortsättningsvis upprätthålla den<br />
operativa förmågan för dessa system. Ungefär<br />
30 medarbetare från <strong>fmv</strong> har överförts<br />
till Rymdbolaget. <strong>fmv</strong> kvarstår<br />
som ägare av samtliga provsystem. Därutöver<br />
ska Rymdbolaget även bidra med<br />
marknadsföringsstöd och försäljningsstöd<br />
till <strong>fmv</strong> .<br />
Intentionerna med samarbetsavtalet<br />
är att kunna minska <strong>fmv</strong> fasta driftskostnader<br />
vid provplatsen genom att utnytt-<br />
33
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Omräkning av myndighetskostnad<br />
Personal Timlöner inom staten, Konjunkturinstitutet<br />
Lokaler, resor, övrigt SCB, Konsumentprisindex<br />
Resurskonsulter, tjänsteprodukter SCB, Tjänsteprisindex<br />
ja de synergier som finns med Rymdbolagets<br />
verksamhet vid Esrange i Kiruna.<br />
Vidare syftar avtalet till att avsevärt kunna<br />
öka beläggningen av extern prov- och<br />
testverksamhet vid provplatsen för att<br />
möjliggöra reduceringar av Försvarsmaktens<br />
kostnader för provplatsen.<br />
främjande av jämlikhet<br />
och jämställdhet<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet “särskilt<br />
redovisa hur myndigheten levt upp till<br />
den egna målbilden om främjande av jämlikhet<br />
och jämställdhet samt motver kande<br />
av diskriminering och trakasserier.<br />
Den na redovisning finns i avsnittet Medarbetare<br />
och arbetsmiljö på sidan 38.<br />
investeringsplan<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet redovisa<br />
investeringarnas utfall. I de fall utfallet<br />
skiljer sig från planen ska detta kommenteras<br />
och motiveras. Denna redovisning<br />
görs i avsnittet Resultat på sidan 11.<br />
effektivitet<br />
och god hushållning<br />
<strong>fmv</strong> ska genom resultatindikatorer,<br />
nyckel tal eller på annat sätt visa om myndighetens<br />
verksamhet bedrivits effektivt<br />
och med god hushållning. Av redovisningen<br />
ska om möjligt framgå en jämförelse<br />
med de två föregående åren. Utvecklingen<br />
ska analyseras och kommenteras.<br />
De resultatindikatorer som <strong>fmv</strong> har<br />
valt att använda för detta syfte är:<br />
myndighetskostnad per<br />
debiterad timme.<br />
debiteringsgrad, samt<br />
effektivitet mot kund.<br />
Det sistnämnda, effektivitet mot kund,<br />
avser <strong>fmv</strong>s så kallade yttre effektivitet<br />
och i den resultatindikatorn ingår följande<br />
delindikatorer:<br />
milstolpseffektivitet totalt och<br />
för verksamhetsgren Anskaffning,<br />
godkända milstolpar totalt och<br />
för verksamhetsgren Anskaffning,<br />
fakturering i förhållande till<br />
kundernas planering.<br />
Tillsammans ger dessa resultatindikatorer<br />
en grund för att bedöma om verksamheten<br />
har bedrivits effektivt och med<br />
god hushållning.<br />
Myndighetskostnad per<br />
debiterad timme<br />
<strong>fmv</strong>s myndighetskostnad avser kostnader<br />
för personal, lokaler, utrustning och<br />
it. Det är kostnaden som krävs för att<br />
an skaffa den materiel och de tjänster som<br />
<strong>fmv</strong>s kunder efterfrågar. Myndighetskostnaden<br />
ska täckas av det timpris som<br />
kunderna betalar.<br />
För att kunna jämföra myndighetskostnaden<br />
över tiden har <strong>fmv</strong> justerat<br />
den för extraordinära kostnader. 4 Den<br />
har också fastprisberäknats med hjälp av<br />
olika index.<br />
Den första resultatindikatorn som är<br />
myn dighetskostnad i förhållande till antal<br />
timmar som debiterats mot kund.<br />
Myndighetskostnaden, efter justeringarna<br />
och fastprisberäkning, relateras således<br />
till de timmar som lagts ned på verksamhet<br />
di rekt riktad mot kund. På detta sätt<br />
fås den genomsnittliga kostnaden för<br />
varje nedlagd timme mot kund.<br />
<strong>fmv</strong>s mål är att bedriva verksamheten<br />
så effektivt som möjligt genom att<br />
hålla myndighetskostnaden på en så låg<br />
nivå som möjligt. För att uppnå detta<br />
måste <strong>fmv</strong> ha god kontroll över lönekostnader<br />
och kostnaderna för lokaler<br />
och it. En följd av de kostnadsminskningar<br />
som <strong>fmv</strong> genomför med anled-<br />
Myndighetskostnad 5<br />
ning av besparingskraven blir att myndighetskostnaden<br />
sänks.<br />
Resultatindikatorn, myndighetskostnad<br />
per debiterad timme, är en bra indikator<br />
på <strong>fmv</strong>s produktivitet eller så kallade<br />
inre effektivitet. Ju lägre indikatorn<br />
är desto mer effektivt bedrivs verksamheten.<br />
Om myndighetskostnaden kan<br />
sänkas utan att det går ut över det antal<br />
timmar som debiteras kund minskar indikatorn<br />
och verksamheten effektiviseras.<br />
Om antalet timmar som debiteras<br />
kund stiger, givet en oförändrad myndighetskostnad,<br />
minskar också indikatorn<br />
och effektiviteten ökar.<br />
Ett förhållande som måste beaktas<br />
vid analysen av utvecklingen är att <strong>fmv</strong>s<br />
anpassning mot det nya försvaret innebär<br />
att den personal som rekryteras till<br />
del kommer att ha högre lön än den personal<br />
som slutar. Detta kan göra att indikatorn<br />
inte sjunker så mycket som den<br />
annars skulle ha gjort. Utvecklingen av<br />
indikatorn måste därför följas och orsaker<br />
till förändring analyseras noggrant.<br />
Myndighetskostnaden skulle kunna<br />
minska till följd av att antalet anställda<br />
sjunker. Detta ser positivt ut om enbart<br />
denna indikator beaktas, men det kan ha<br />
resulterat i att leveranserna till kund försenats.<br />
Därför kommer den att kompletteras<br />
med resultatindikatorn effektivitet<br />
mot kund, se nedan.<br />
I det följande redovisas inledningsvis<br />
utvecklingen av de olika delarna i myndighetskostnaden<br />
mätt i fasta priser.<br />
Därefter redovisas utvecklingen av de<br />
debiterade timmarna och slutligen utvecklingen<br />
av myndighetskostnaden i<br />
förhållande till de debiterade timmarna.<br />
Personalkostnaderna minskade från<br />
1 130 miljoner kr till 1 056 miljoner kr.<br />
4 Extraordinära kostnader för pensionsavtal, återföring rivningskostnader Karlsborg och andra extraordinära avskrivningskostnader.<br />
5 I löpande priser: 1 502 mnkr 2005, 1 455 mnkr 2006, 1 439 mnkr <strong>2007</strong>.<br />
Fasta priser, <strong>2007</strong> års prisläge, mnkr 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Personalkostnader 1 178 1 130 1 056<br />
Lokaler 103 89 72<br />
Resor 11 12 10<br />
Resurskonsulter 18 6 4<br />
Tjänsteprodukter 197 202 244<br />
Övriga kostnader 91 68 53<br />
Totalt 1 598 1 506 1 439<br />
Källa: FMVs produktionsledningsystem.<br />
34 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Myndighetskostnad per debiterad timme<br />
Fasta priser, <strong>2007</strong> års prisläge. 2005, Utfall 2006, Utfall <strong>2007</strong>, Utfall 2008, Prognos 2009, Beräkning<br />
Myndighetskostnad, tkr 1 598 082 1 505 730 1 438 790 1 431 967 1 432 184<br />
Debiterade timmar 2 149 112 2 069 690 1 899 749 1 914 969 1 893 375<br />
Myndighetskostnad, kr, per debiterad timme 744 728 757 748 756<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Timmar och debiteringsgrad 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Debiterade timmar 2 149 112 2 069 690 1 899 749<br />
Totalt antal timmar 3 046 195 2 866 013 2 590 988<br />
Andel, procent 70,6 72,2 73,3<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Antalet årsarbetskrafter (i genomsnitt)<br />
sjönk från 1 749 till 1 595. Mätt per årsarbetskraft<br />
ökade personalkostnaden något,<br />
främst beroende på den kompetensväxling<br />
som nu sker inom <strong>fmv</strong>.<br />
Lokalkostnaderna per årsarbetskraft<br />
minskade med 11 procent per årsarbetskraft<br />
jämfört med 2006 (20 procent<br />
jämfört med 2005) till följd av ett effektivare<br />
lokalutnyttjande och att delar av<br />
fastigheten Tre Vapen nu hyrs ut till Försvarsmakten.<br />
Den genomsnittliga ytan<br />
per arbetsplats, mätt enligt Ekonomistyrningsverkets<br />
(esv) definition 6 , är nu<br />
30 kvadratmeter. Detta är ett bra värde<br />
enligt esv 7 .<br />
Kostnaderna för resor sjönk. De var i<br />
princip oförändrade per årsarbetskraft<br />
vilket förklaras av att <strong>fmv</strong> har flera lokalkontor<br />
i landet, bland annat Arboga,<br />
Karlsborg och numera även Östersund.<br />
Även kostnaderna för resurskonsulter<br />
inom den interna verksamheten sjönk.<br />
<strong>fmv</strong> köper nu i högre utsträckning tjänsteprodukter.<br />
De totala kostnaderna för<br />
tjänsteprodukter ökade. En stor del av<br />
förklaringen är att <strong>fmv</strong> under året införde<br />
en ny lösning för it-infrastruktur. <strong>fmv</strong><br />
köper ett helhetskoncept som tjänst. Nu<br />
hyrs den tekniska plattformen inklusive<br />
arbetsplatsutrustning. I gengäld har personal-<br />
och avskrivningskostnader minskat.<br />
Genom detta erhålls en säkrare och<br />
mer mobil it-lösning för de anställda.<br />
Nämnaren i nyckeltalet, debiterade<br />
timmar, minskade med åtta procent<br />
mellan 2006 och <strong>2007</strong>. Denna minskning<br />
beror på att antalet årsarbetskrafter<br />
har minskat. Den förklaras också av det<br />
förhållande att när medarbetare slutar på<br />
<strong>fmv</strong> har de oftast sparad semester att ta<br />
ut, vilket medför att de debiterade timmar-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
na sjunker mer än de skulle ha gjort om<br />
personerna arbetade fram till sista arbetsdagen.<br />
Detta påverkar förhållandet mellan<br />
täljare och nämnare i indikatorn.<br />
<strong>fmv</strong>s budgeterade mål för indikatorn<br />
<strong>2007</strong> var 778 kr. Utfallet för året blev<br />
757 kr, vilket är ett gott resultat. Om effekten<br />
av uttagen av ledighet beaktas<br />
mins kar indikatorn med cirka 10 kr.<br />
Målet i budgeten för 2008 är att indikatorn<br />
ska uppgå till 748 kr i <strong>2007</strong> års prisnivå.<br />
För utgången av 2009 är målet 756<br />
kr, även det i <strong>2007</strong> års prisnivå. Detta<br />
måste dock ses som en uppskattning och<br />
inte ett exakt måltal. <strong>fmv</strong> bedömer att<br />
ytterligare sänkningar efter det måste föregås<br />
av en noggrann analys av verksamhetens<br />
utveckling under de närmaste åren.<br />
I sammanställningen över väsentliga<br />
uppgifter redovisas myndighetskostnaden<br />
per årsarbetskraft, men <strong>fmv</strong> anser<br />
att indikatorn ovan är bättre för att följa<br />
effektivitet och god hushållning eftersom<br />
den beaktar hur många timmar som<br />
läggs på kärnverksamheten.<br />
Debiteringsgrad<br />
Den andra indikatorn som används är<br />
debiteringsgrad. Debiteringsgraden visar<br />
hur stor andel av medarbetarnas totala<br />
nedlagda arbetstid som används för<br />
verksamhet som debiteras kund. Den övriga<br />
tiden används för stödjande verksamhet<br />
som ekonomiadministration, in frastruktur,<br />
personaladministration, rättsfrågor<br />
samt information. Även kompetensutveckling<br />
och friskvård ingår i övrig tid.<br />
Debiteringsgraden ger en bild av hur<br />
effektivt <strong>fmv</strong> använder sin personal. Ju<br />
högre andel av arbetstiden som riktas mot<br />
kund och därigenom genererar intäk ter<br />
desto mer effektiv är verksamheten.<br />
6 Inklusive korridorer, konferensrum, matsal m.m. 7 Nyckeltal för OH-kostnader 2005:3.<br />
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Den visar delvis samma sak som myndighetskostnaden<br />
per debiterad timme. Om<br />
debiteringsgraden ökar, och allt annat är<br />
lika, förbättras även myndighetskostnaden<br />
per debiterad timme. Debiteringsgraden<br />
har fördelen att den är enkel att förstå<br />
och den används internt inom <strong>fmv</strong> för<br />
enheternas budgetering. Den används<br />
också för jämförelser mellan enheterna.<br />
Debiteringsgraden kan vara hög samtidigt<br />
som den totala arbetstiden mot<br />
kund minskar och därför är det en kompletterande<br />
indikator. Det totala antalet<br />
timmar som debiteras kund följs med<br />
myndighetskostnad per debiterad timme<br />
och leveranserna till kund följs med<br />
hjälp av milstolpseffektiviteten som redovisas<br />
längre ned.<br />
En restriktion för debiteringsgraden<br />
är balansen mellan den stödjande verksamheten<br />
och verksamheten riktad mot<br />
kund. För att åstadkomma en hög effektivitet<br />
krävs en genomtänkt fördelning<br />
mellan de timmar som debiteras kund<br />
och de timmar som används för stödverksamhet.<br />
Det finns således en gräns<br />
för hur hög debiteringsgraden bör vara.<br />
Den får inte vara så hög att det går ut<br />
över hur väl <strong>fmv</strong> klarar av sina myndighetsuppgifter<br />
som ekonomisk redovisning,<br />
att följa offentlighetsprincipen<br />
samt ha en god arbetsmiljö med möjlighet<br />
till kompetensutveckling.<br />
Målet för debiteringsgraden i budgeten<br />
för <strong>2007</strong> var 72,7 procent. Utfallet<br />
blev 73,3 procent. Anledningen till den<br />
positi va utvecklingen är att omorganisationen<br />
medförde att en mindre andel av<br />
den totala arbetstiden lades på lednings-<br />
/chefstid.<br />
För 2008 är målet i budgeten att debiteringsgraden<br />
ska öka till 73,8 procent.<br />
<strong>fmv</strong>s långsiktiga mål för debiteringsgraden<br />
är 75 procent. Detta beräknas<br />
kunna uppnås 2009. I nivån 75 procent<br />
har hänsyn tagits till omfattningen<br />
av den stödjande verksamheten och de<br />
andra faktorerna som nämndes ovan.<br />
<strong>fmv</strong> bedömer att denna nivå är lämplig<br />
med nuvarande inriktning och omfattning<br />
av verksamheten.<br />
35
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
Milstolpseffektivitet 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Milstolpseffektivitet, procent 74 72 70<br />
Milstolpseffektivitet för verksamhetsgren Anskaffning, procent 58 62 56<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
Effektivitet mot kund<br />
Den tredje resultatindikatorn, effektivitet<br />
mot kund, handlar om hur väl <strong>fmv</strong><br />
uppfyller sina åtaganden. Den dominerande<br />
kunden är Försvarsmakten och<br />
analysen handlar därför i huvudsak om<br />
hur väl vi uppfyller deras önskemål. De<br />
tre delindikatorerna är:<br />
milstolpseffektivitet totalt och<br />
för verksamhetsgren Anskaffning,<br />
antal leveranser inom verksamhetsgren<br />
Anskaffning samt totala<br />
leveranser,<br />
fakturering i förhållande till<br />
kundernas planering.<br />
Leveranser ska ske i tid, vilket mäts med<br />
milstolpseffektivitet. Milstolpseffektivite<br />
ten tar inte hänsyn till milstolpar som<br />
är försenade från tidigare år och som<br />
godkändes under året. Därför kompletteras<br />
med det totala antalet leveranser<br />
som genomförts under perioden. Den<br />
sista delindikatorn avser hur väl faktureringen<br />
till Försvarsmakten följer Försvarsmaktens<br />
planering.<br />
Milstolpseffektivitet totalt och<br />
för verksamhetsgren Anskaffning<br />
<strong>fmv</strong>s uppdrag delas in i milstolpar som<br />
anger vad som ska åstadkommas, när milstolpen<br />
ska passeras och hur mycket det<br />
kostar kunden att passera den. Milstolpseffektiviteten<br />
anger andelen milstolpar<br />
av de milstolpar som var avtalade för leverans<br />
under året och som klarades av i<br />
tid. Det är ett mått på effek tiviteten i<br />
vårt arbete. Milstolpseffektiviteten redovisas<br />
även i avsnittet Resultat.<br />
Om resultatindikatorn myndighetskostnad<br />
per debiterad timme minskar<br />
till följd av att antalet anställda minskar<br />
kan det leda till att uppdragen gentemot<br />
kund blir lidande, vilket motiverar att<br />
milstolpseffektiviteten löpande följs så<br />
att en eventuell nedgång kan åtgärdas.<br />
En restriktion för milstolpseffektiviteten<br />
är storleken på Försvarsmaktens<br />
anslag för materiel. Med den förskjutningsplanering<br />
som finns idag kan inte<br />
milstolpseffektiviteten vara 100 procent<br />
eftersom Försvarsmaktens anslag för försvarsmateriel<br />
då skulle överskridas.<br />
<strong>fmv</strong>s mål för milstolpseffektiviteten<br />
för samtliga verksamhetsgrenar <strong>2007</strong><br />
var att den skulle öka i förhållande till<br />
föregående år. Utfallet blev 70 procent<br />
och målet om en ökning uppnåddes inte.<br />
Målet i <strong>fmv</strong>s regleringsbrev att öka milstolpseffektiviteten<br />
för verksamhetsgren<br />
Anskaffning uppnåddes inte.<br />
<strong>fmv</strong> genomför kontinuerligt förändringar<br />
för att öka milstolpseffektiviteten.<br />
<strong>fmv</strong> behöver bli bättre på att bedöma industrins<br />
leveransförmåga och att ta fram<br />
realistiska uppdragsplaner.<br />
För <strong>2007</strong> finns det några faktorer som<br />
troligen har påverkat milstolpseffektiviteten.<br />
Stora besparingar har genomförts,<br />
verksamheten har omorganiserats och<br />
effektivisering av lokalutnyttjandet har<br />
genomförts. Även det faktum att milstolpar<br />
som varit försenade sedan tidigare<br />
år arbetats ikapp har sannolikt påverkat<br />
milstolpseffektiviteten. <strong>fmv</strong> kommer<br />
att följa och noggrant analysera utvecklingen<br />
och vid behov vidta särskilda<br />
åtgärder för förbättring.<br />
Kunderna har inte påtalat några allvarliga<br />
konsekvenser med anledning av<br />
förseningarna, men exempelvis i fallet<br />
med förseningarna inom helikopterområdet<br />
har handlingsfriheten för den nordiska<br />
stridsgruppen påverkats.<br />
Målet för 2008 är att milstolpseffektiviteten<br />
förbättras i förhållande till<br />
<strong>2007</strong>. Även det långsiktiga målet är att<br />
Godkända milstolpar under året 2005 8<br />
Varav<br />
avtalade<br />
före<br />
2005<br />
den ökar. Någon exakt nivå är inte möjlig<br />
att uppskatta i nuläget. Att ha ett<br />
mål på 100 procent är dock inte förenligt<br />
med en god hushållning eftersom det<br />
skulle kräva en stor mängd resurser i<br />
form av egna anställda eller konsulter<br />
och som nämndes ovan medföra att<br />
anslaget överskreds.<br />
Antal leveranser totalt samt<br />
inom verksamhetsgren anskaffning<br />
När milstolpar blir försenade kan de få<br />
en ny bedömd tidpunkt eller omförhandlas<br />
till en ny tidpunkt. Villkoren för när<br />
uppdrag kan omförhandlas framgår av<br />
<strong>fmv</strong>s och Försvarsmaktens samordningsavtal.<br />
Det kan avse tid, kostnad eller inne<br />
håll. Omförhandlingarna redovisas i<br />
avsnittet Resultat.<br />
De uppdrag som inte omförhandlas<br />
tidigare år utan får en ny bedömd tidpunkt<br />
ingår inte i milstolpseffektiviteten.<br />
Därför är det bra att komplettera<br />
milstolpseffektiviteten med antalet<br />
många milstolpar som rent faktiskt godkänts<br />
under perioden.<br />
<strong>fmv</strong>s mål för året var att antalet godkända<br />
milstolpar skulle öka. Anledningen<br />
till att verksamhetsgren Anskaffning<br />
följs särskilt är att i den ingår de leveranser<br />
som är mest centrala för Försvarsmaktens<br />
verksamhet. Ökningen ska dock ske<br />
utan att försämra milstolpseffektiviteten.<br />
Resultatindikatorn godkända milstolpar<br />
är ett absolut mått och beaktar<br />
inte hur stor andel av åtagandet som klaras<br />
och därför är det ett komplement till<br />
milstolpseffektiviteten. Det kan bidra<br />
till att ge en bättre bild av verksamheten<br />
som genomförts under året. I sig är det<br />
dock inte en tillräcklig indikator för att<br />
beskriva verksamheten.<br />
<strong>fmv</strong> och Försvarsmakten genomför ett<br />
arbete för att sammanföra uppdrag till<br />
större uppdrag. Detta kommer att påverka<br />
antalet milstolpar och indikator och mål<br />
kommer därför att ses över under året.<br />
Antalet milstolpar som godkänts under<br />
perioden har förbättrats i förhållande<br />
36 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
2006<br />
Varav<br />
avtalade<br />
före<br />
2006<br />
Antal godkända milstolpar totalt 1 600 1 550 1 567<br />
<strong>2007</strong><br />
Varav<br />
avtalade<br />
före<br />
<strong>2007</strong><br />
Antal godkända milstolpar verksamhetsgren Anskaffning 500 105 520 78 540 88<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
8 Uppgifterna för 2005 är uppskattningar och inga exakta antal.
till 2006 både med avseende på det totala<br />
antalet milstolpar och för verksamhetsgren<br />
Anskaffning. Uppgifterna för<br />
2005 är behäftade med viss osäkerhet,<br />
men pekar på en nedgång totalt sett och<br />
en förbättring för verksamhetsgren Anskaffning.<br />
Det är ett positivt resultat<br />
men ökningen har sannolikt påverkat<br />
nivån på milstolpseffektiviteten.<br />
Fakturering i förhållande till<br />
kundernas planering<br />
<strong>fmv</strong> fakturerar Försvarsmakten för leveranserna<br />
(milstolparna) löpande under<br />
året. Faktureringen följs löpande inom<br />
<strong>fmv</strong> och prognoser lämnas regelbundet<br />
till Försvarsmakten. Försvarsmakten har<br />
ett stort intresse av att få rättvisande<br />
prog noser och att faktureringen följer<br />
den planering som gjorts.<br />
Därför blir det ett mål både på kort<br />
och på lång sikt för <strong>fmv</strong> att faktureringen<br />
följer Försvarsmaktens planering. Faktureringen<br />
styrs av leveranserna (antal<br />
godkända milstolpar) och därför måste<br />
de klaras av i tid för Försvarsmaktens planering.<br />
Både antalet milstolpar som godkänns<br />
och milstolpseffektiviteten är avgörande<br />
för hur väl <strong>fmv</strong> klarar av att tillgodose<br />
Försvarsmaktens intresse i detta fall.<br />
För åren 2005 och 2006 gjordes med<br />
anledning av Försvarsmaktens begränsning<br />
av materielanslaget (utgiftstaket)<br />
omförhandlingar av ett antal leveranser<br />
så att faktureringen motsvarade Försvarsmaktens<br />
tillgängliga medel. Under<br />
<strong>2007</strong> fanns inte motsvarande begränsning.<br />
<strong>fmv</strong>s fakturering till Försvarsmakten<br />
var i nivå med Försvarsmaktens planering<br />
för anslaget.<br />
Bedömning<br />
<strong>fmv</strong> är inne i en stor omställning med en<br />
minskning av personalstyrkan. Det är<br />
betydligt svårare att sänka myndighetskostnaden<br />
per externt debiterad tim me<br />
när verksamheten minskar eftersom vissa<br />
kostnader som it och lokaler är mer<br />
trögrörliga än personalkostnader. <strong>fmv</strong>s<br />
mål för resultatindikatorn innebar därför<br />
en ökning. Målet uppnåddes. Även<br />
målet om en förbättring av debiteringsgraden<br />
klarades.<br />
När det gäller resultatindikatorn ”effektivitet<br />
mot kund” är utfallet blandat<br />
för de tre delindikatorerna. Målen för<br />
milstolpseffektiviteten uppnåddes inte,<br />
vilket som nämndes ovan har flera för-<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
klaringar. Antalet leveranser till kund<br />
ökade och målet uppnåddes, troligen<br />
med en viss påverkan på milstolpseffektiviteten.<br />
Fakturerin gen följde Försvarsmaktens<br />
planering väl.<br />
Mot bakgrund av ovanstående bedömer<br />
<strong>fmv</strong> att verksamheten i stort bedrivits<br />
med effektivitet och god hushållning.<br />
flyg- och rymdstrategin<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet “redovisa<br />
de särskilda insatser som gjorts för att<br />
bidra till målen för de strategiska områden<br />
som är relevanta för myndigheten<br />
och som beskrivs i handlingsplanen för<br />
strategin “Flyg- och rymdindustrin – En<br />
del av Innovativa Sverige”.<br />
<strong>fmv</strong> har under året deltagit i beredning<br />
och genomförande av:<br />
– Flygtekniskt Utvecklings- och Demonstratorprogram<br />
som leds av Vinnova<br />
och syftar till att med civila demonstratorer<br />
överbrygga klyftan mellan teknikutveckling<br />
och produktutveckling. Arbetet<br />
utförs av svensk flygindustri som<br />
deltar i demonstrationer av miljövänliga<br />
motorer samt studier för kommande trafikledningssystem.<br />
– Det myndighetsgemensamma Nationella<br />
Flygtekniska Forskningsprogrammet,<br />
som syftar till att knyta ihop<br />
universitet och högskolor med de utvecklande<br />
flygindustrierna samt med små och<br />
medelstora företag inom branschen. Arbetet<br />
sker i ett antal olika projekt med målen<br />
att kompetensförsörja svensk flygindustri<br />
samt teknikutveckla i tidiga faser.<br />
Dessutom har <strong>fmv</strong> under året deltagit<br />
i beredningen av det sameuropeiska<br />
eda-projektet midcas (MidAir Collision<br />
Avoidance System) som avser utveckling<br />
och demonstration av teknik för säker<br />
flygning med obemannade luftfarkoster<br />
i civilt luftrum. Projektet syftar<br />
Fakturering till kund<br />
2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Mdkr 18,3 18,2 21,0<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
till att certifiera teknik som uppfyller<br />
luftfartsmyndigheternas krav.<br />
undantag från lagen om<br />
offentlig upphandling<br />
<strong>fmv</strong> får enligt förordningen (2001:870)<br />
om försvarsupphandling göra vissa undantag<br />
från lagen (1002:1528) om offentlig<br />
upphandling (lou). Enligt den andra<br />
paragrafen får <strong>fmv</strong> besluta om undantag<br />
från kravet på annonsering vid upphandling<br />
som omfattas av sekretess eller<br />
andra särskilda begränsningar med hänsyn<br />
till rikets säkerhet om dessa begränsningar<br />
förhindrar ett offentliggörande<br />
av upphandlingen.<br />
<strong>fmv</strong> får vidare, enligt den tredje paragrafen,<br />
i vissa fall besluta om undantag<br />
från bestämmelserna i 6 kap. om upphandling<br />
som avses i 1 kap 3 § om det är<br />
nödvändigt med hänsyn till försvars-<br />
och säkerhetspolitiska intressen. Undantagen<br />
ska redovisas i delårsrapport och<br />
<strong>årsredovisning</strong>.<br />
<strong>fmv</strong> får enligt regleringsbrevet för<br />
<strong>2007</strong> göra undantag från 6 kap. lou om<br />
vi bedömer att det föreligger försvars- och<br />
säkerhetspolitiska skäl och upphandlingen<br />
understiger 10 miljoner kr. Andelen<br />
upphandlingar i förhållande till totala<br />
antalet upphandlingar ska redovisas.<br />
Motiven ska redovisas och kommenteras.<br />
<strong>fmv</strong> gjorde, med stöd av § 2 i förordningen,<br />
under året 170 undantag från<br />
kravet på annonsering enligt lou till ett<br />
sammanlagt värde om 330,2 miljoner kr.<br />
Undantagen från lou med stöd av förordningens<br />
§ 3 uppgick till 170 stycken<br />
och 330,2 miljoner kr. Undantagen avser<br />
samma beställningar och därmed sammanfaller<br />
antalet och omfattningen.<br />
<strong>fmv</strong> gjorde även under perioden undantag<br />
från lou med stöd av regleringsbrevet<br />
i sju upphandlingar. Värdet av<br />
dessa upphandlingar uppgick till 35,8<br />
miljoner kr. Dessa fyra undantag gjordes<br />
med anledning av försvars- och säkerhetspolitiska<br />
skäl och rörde i huvudsak<br />
upphandling av materiel till internatio-<br />
Undantag från Lagen om offentlig upphandling <strong>2007</strong><br />
Antal, mnkr Antal Belopp<br />
Förordning 170 330,2<br />
Regleringsbrev 7 35,8<br />
Summa 177 366,0<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
SÄRSKILDA REDOVISNINGAR<br />
37
MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ<br />
Tjänsteexport (tkr) Intäkter Kostnader Årets resultat<br />
<strong>2007</strong><br />
Kvalitetssäkring 1 179 1 179 0<br />
ITÖ 33 356 23 680 9 676<br />
Totalt 34 535 24 859 9 676<br />
2006<br />
Kvalitetssäkring 1 367 1 367 0<br />
ITÖ 68 448 72 260 - 3 812<br />
Totalt 69 815 73 627 - 3 812<br />
2005<br />
Kvalitetssäkring 1 786 1 786 0<br />
ITÖ 23 655 25 618 - 1 963<br />
Totalt 27 404 27 404 - 1 963<br />
2004<br />
Kvalitetssäkring 2 047 2 047 0<br />
ITÖ 21 754 18 524 3 230<br />
Totalt<br />
Källa: FMVs personalredovisningssystem.<br />
23 801 20 571 3 230<br />
nella insatser och känslig kommunikationsutrustning.<br />
Under året gjordes totalt<br />
4 199 leverantörsbeställningar till industrin<br />
och antalet undantag (170 stycken)<br />
motsvarar därmed fyra procent.<br />
Under 2006 gjordes 142 undantag<br />
från lou till ett belopp motsvarande<br />
1 035 miljoner kronor. För 2005 var antalet<br />
151 och beloppet 1 213 miljoner kr.<br />
terminssäkring<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt regleringsbrevet, i den<br />
mån detta är möjligt, för sin valutariskhantering<br />
använda sig av terminssäkring<br />
i Riksgäldskontoret. Under <strong>2007</strong> löstes<br />
nio terminskontrakt. Totalt finns 35 kontrakt<br />
som gäller till och med år 2015.<br />
tjänsteexport<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt tjänsteexportförordningen<br />
upprätta en separat resultatrapport<br />
över samtliga intäkter och kostnader för<br />
och internationell militär test-, övnings-<br />
och utbildningsverksamhet. Kvalitetssäkring<br />
för andra länder innebär att <strong>fmv</strong>,<br />
på utländska myndigheters begäran, övervakar<br />
svenska leverantörers kva l i t e t s -<br />
verksamhet i lagda beställningar.<br />
<strong>fmv</strong>s tjänsteexport vad avser itö redovisas<br />
under rubriken Särskilda redovisningar.<br />
Den omfattade försäljning av<br />
För att utveckla kompetensen inom FMV<br />
görs ett omfattande arbete. Särskilt fokus<br />
finns nu även på att öka mångfalden.<br />
tjänster till Finland, Italien, Nederländerna,<br />
Schweiz, Storbritannien, Sydafrika,<br />
Tje ck ien, Tysk land och USA. Det sammanlagda<br />
resultatet under åren 2004 till<br />
och med <strong>2007</strong> är 7,1 miljoner kr.<br />
Medarbetare<br />
och arbetsmiljö<br />
mål<br />
<strong>fmv</strong> ska enligt förordningen (2000: 605)<br />
om <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag<br />
“redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte<br />
att säkerställa att kompetens finns för<br />
att nå verksamheten mål. I redo vis nin-<br />
gen ska det ingå en analys och bedömning<br />
av hur de vidtagna åtgärderna har<br />
bidragit till att nå verksamhetens mål.”<br />
<strong>fmv</strong> ska dessutom enligt regleringsbrevet<br />
“särskilt redovisa hur myndigheten<br />
levt upp till den egna målbilden om<br />
främjande av jämlikhet och jämställdhet<br />
samt motverkande av diskriminering<br />
och trakasserier. Redovisningen ska<br />
dessutom innehålla:<br />
en beskrivning av hur myndigheten<br />
omsatt befintlig kunskap<br />
och erfarenhet i praktisk<br />
handling samt<br />
en beskrivning av det arbete som<br />
bedrivits för motverka olika former<br />
av diskriminering och trakasserier.<br />
Av redovisningen ska framgå hur myndigheten<br />
arbetar med frågor som rör diskriminering<br />
och trakasserier på grund<br />
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller<br />
annan trosuppfattning, funktionshinder<br />
samt sexuell läggning.”<br />
ny inriktning och<br />
förnyelse<br />
För att vi ska lyckas i den omställningen<br />
som <strong>fmv</strong> nu genomför behöver vi ändra<br />
vårt arbetssätt och utveckla vår kompetens<br />
i enlighet med de nya kraven på <strong>fmv</strong>.<br />
En nyckel till framgång är att få kompetensutvecklingen<br />
att gå hand i hand med<br />
verksamhetens förändringar vilket ställer<br />
stora krav på en aktiv kompetensförsörjning.<br />
Kompetensförsörjningen hade<br />
också en framträdande roll i förändringsarbetet<br />
under <strong>2007</strong>.<br />
Strategiskt mål för <strong>2007</strong>: <strong>fmv</strong> har<br />
rätt kompetens för den ominriktning<br />
som pågår inom myndigheten<br />
och försvaret.<br />
Insatser på flera områden inleddes<br />
redan under 2006 och har fortsatt<br />
under <strong>2007</strong>. Av redovisningen<br />
framgår att <strong>fmv</strong> är på rätt väg och<br />
det finns fortsatta behov av att utveckla<br />
kompetensen främst inom<br />
tekniskt systemkunnande och kommersiellt<br />
kunnande.<br />
Åtgärder för att behålla, stimulera<br />
och utveckla medarbetare<br />
Modell för kompetensförsörjning<br />
<strong>fmv</strong>s kompetens ska utvecklas för att<br />
tillgodose det framtida kompetensbehovet<br />
enligt den ominriktning som pågår<br />
38 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
inom myndigheten och försvaret. Till<br />
grund för allt kompetensförsörjningsarbete<br />
ligger <strong>fmv</strong>s kompetensförsörjningsmodell<br />
som fastställdes i början av <strong>2007</strong>,<br />
se figur nedan.<br />
Åtgärder under året<br />
Under året <strong>2007</strong> genomfördes grund- och<br />
fortsättningskurser inom projektledning<br />
för cirka 170 medarbetare. För att höja<br />
metodkompetensen inom området teknisk<br />
kompetens för högre system nivåer<br />
genomfördes ett antal kurser med sammanlagt<br />
omkring 60 deltagare.<br />
Den kommersiella kompetensen och<br />
affärskunnande lyftes bland annat genom<br />
utbildning i offentlig upphandling.<br />
Sammanlagt deltog omkring 80 personer<br />
i någon utbildning som syftade till<br />
att öka den kommersiella kompetensen.<br />
För att förbättra den internationella<br />
kompetensen anordnades en kurs med<br />
omkring 40 deltagare. Vidare utbildades<br />
ett antal medarbetare i engelska och<br />
franska.<br />
Samtliga avdelningar (anskaffningskontor<br />
och motsvarande) har utarbetat<br />
och analyserat kompetensförsörjningsplaner.<br />
Under året genomfördes stora satsningar<br />
på medarbetare med särskild utvecklingspotential<br />
för framtida uppgifter<br />
inom <strong>fmv</strong>. Ett omfattande behållapaket<br />
bestående av mentorskapsprogram,<br />
individuell coachning för både ledare<br />
och medarbetare samt program för karriärplanering<br />
är under genomförande<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
och ska fortsätta under 2008. Under<br />
<strong>2007</strong> deltog drygt 100 medarbetare i<br />
dessa aktiviteter.<br />
Enligt utvärderingar fick dessa insatser<br />
genomgående mycket gott betyg av<br />
deltagarna. I alla dessa aktiviteter har<br />
<strong>fmv</strong> fäst stor vikt vid andelen kvinnliga<br />
deltagare.<br />
Ledarförsörjning och<br />
Relationer mellan verksamhet och kompentensförsörjning<br />
FMV målbild<br />
Strategi<br />
Policy<br />
Mål<br />
etc.<br />
ledarutveckling<br />
<strong>fmv</strong> omorganiserades till att bli en ren<br />
linjeorganisation i april <strong>2007</strong>. Ledarna<br />
inom <strong>fmv</strong> har en viktig roll i det pågående<br />
förändringsarbetet och tillsattes<br />
uti från framtagna kravprofiler och tester<br />
för att säkra kvaliteten på ledarskapet.<br />
Resultatet från årets medarbetarundersökning<br />
visar att ledarskapet är ett<br />
område som behöver förbättras. Ett<br />
handlingsprogram har tagits fram för att<br />
omhänderta resultatet. Av det följer att<br />
varje enhet ska identifiera sina områden<br />
för utveckling samt beskriva och genomföra<br />
utvecklingsaktiviteter under våren<br />
2008. Under <strong>2007</strong> lades fokus på att<br />
stödja cheferna i deras nya roller, som<br />
kompetensförsörjning, ominriktning av<br />
verksamheten, lön- och belöningsarbete<br />
och medarbetarsamtal. En särskild satsning<br />
med teambuilding påbörjades för<br />
att utveckla ledningsgrupperna. Under<br />
året etablerades också ett kvinnligt chefsnätverk.<br />
Kompetens- och åldersstruktur<br />
Med anledning av krav på besparingar<br />
Verksamhetsprocessen<br />
Kompetensförsörjningsprocessen<br />
Verksamhetens behov<br />
MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ<br />
Håkan Seipel, produktionsdirektör på<br />
FMV är mentor åt Mia Eriksson, ställföre-<br />
trädande chef IS/IT. Mentorskapspro-<br />
grammet löper under ett och ett halvt år<br />
och slutförs under 2008. Adepterna och<br />
mentorerna kommer från både FMV och<br />
andra myndigheter och företag.<br />
har <strong>fmv</strong> varit restriktiva med nyanställningar.<br />
Antalet anställda minskade i förhållande<br />
till 2006.<br />
Ett antal medarbetare har aktivt valt<br />
att lämna <strong>fmv</strong> i så kallad tidig omställning<br />
vilket inneburit att hela <strong>fmv</strong>s resursanpassning<br />
kommer att kunna hanteras<br />
med naturlig avgång. <strong>fmv</strong> har avtal<br />
med Trygghetsstiftelsen även under<br />
2008 vil ket innebär att ytterligare medarbetare<br />
har möjlighet att frivilligt lämna<br />
<strong>fmv</strong> (hela uppsägningstiden ska in-<br />
Kompetensanalys Kompetensplanering Genomförande Utvärdering<br />
Uppföljning<br />
39
MEDARBETARE OCH ARBETSMILJÖ<br />
Anställda ger FMV ett gott betyg när det<br />
gäl ler trivsel. Medelåldern på FMV <strong>2007</strong> var<br />
48 år. Andelen kvinnor ligger på 26 procent.<br />
rymmas under året). Genom de åtgärder<br />
som vidtagits har vi haft ett visst utrymme<br />
att rekrytera ny kompetens till våra<br />
kärnområden under <strong>2007</strong>. <strong>fmv</strong> bedömer<br />
att målet att antalet anställda ska motsvara<br />
1 500 årsarbetskrafter kommer att<br />
uppnås vid utgången av 2009.<br />
Andelen medarbetare med högskoleexamen<br />
har ökat över tiden, främst beroende<br />
på att kompetenskraven har höjts i<br />
samband med nyrekrytering samt att<br />
flera äldre medarbetare som lämnat <strong>fmv</strong><br />
saknat högskolekompetens. Merparten<br />
av genomförda nyrekryteringar är civil-<br />
och högskoleingenjörer. Omkring en<br />
tredjedel av nyrekryteringarna har gjorts<br />
till <strong>fmv</strong>s lokalkontor i Östersund. För<br />
närvarande råder stor konjunkturbaserad<br />
efterfrågan på högskolekompetens.<br />
Detta kan leda till en långsiktig brist av<br />
kompetens med anledning av 40-talisternas<br />
pensionsavgångar.<br />
Ett problem i <strong>fmv</strong>s ålderstruktur berör<br />
rörligheten inom gruppen medarbetare<br />
upp till 40 år som är akademiker<br />
(totalt 291 personer). Merparten är verksamma<br />
i kärnverksamhet och med kompetens<br />
som är attraktiv på arbetsmarknaden.<br />
Rörligheten i gruppen har varit<br />
relativt hög, cirka 17 procent. <strong>fmv</strong> har<br />
med anledning av det avsatt resurser för<br />
ett särskilt behållaprogram innehållande<br />
bland annat mentorskap och coachning.<br />
Gruppen medarbetare mellan 55 och<br />
60 år överrepresenterad. En stor andel<br />
inom denna grupp saknar akademisk utbildning,<br />
har lång anställningstid inom<br />
<strong>fmv</strong> och arbetar inom stödverksamhet.<br />
Rörligheten inom gruppen är i princip<br />
obefintlig. För att motverka en fortsatt<br />
sned åldersfördelning och möjliggöra<br />
kompetensväxling är det nödvändigt<br />
med ytterligare åtgärder utöver de som<br />
genomförts hittills och så långt möjligt<br />
skapa utrymme för fortsatta möjligheter<br />
till pensionsersättning med flera åtgärder<br />
för denna grupp.<br />
Arbetsmiljö<br />
Inom <strong>fmv</strong> pågår kontinuerligt ett aktivt<br />
arbetsmiljöarbete för att skapa förutsättningar<br />
för fortsatt friska medarbetare<br />
som trivs på en arbetsplats fri från trakasserier.<br />
Avgångar 2005 – 2008. Utfall samt prognos för 2008.<br />
Strategiskt mål: <strong>fmv</strong> är en attraktiv<br />
arbetsgivare med en god arbetsmiljö.<br />
<strong>fmv</strong>s personalsammansättning präglas<br />
av jämställdhet och kulturell<br />
mångfald.<br />
<strong>fmv</strong> bedömer att den fysiska<br />
arbets miljön är godtagbar trots att stora<br />
omflyttningar och förtätningar har<br />
skett under året. Medarbetarenkäten<br />
som genomfördes under året visar att<br />
medarbetarna fortfarande ger <strong>fmv</strong> ett<br />
högt betyg. För att förbättra jämställ dhet<br />
och mångfald genomfördes under<br />
året utbildningar för alla medarbe t a re<br />
och tidigare kartläggningar omhändertogs<br />
och fortsatta åtgärder planerades.<br />
Målet om att öka andelen kvinnor<br />
i ledande positioner uppnåddes.<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
och samverkan<br />
Metodiska konsekvensanalyser avseende<br />
arbetsmiljön har utförts inför och i samband<br />
med det pågående omställningsarbetet<br />
och omorganisation under våren.<br />
Där uppmärksammades främst psykosociala<br />
risker som till exempel ökad arbetstakt<br />
och arbetsmängd för kvarvarande<br />
medarbetare samt ändrade roller och ansvar<br />
för chefer och medarbetare.<br />
Att aktivt och med hög prioritet arbeta<br />
med införandet av nya arbetssätt<br />
främjar en bibehållen hälsa hos kvarvarande<br />
medarbetare. Kontinuerliga upp-<br />
2005 2006 <strong>2007</strong> 2008<br />
Pensionsersättning 28 30 66 43<br />
Ålderspension 21 28 30 40<br />
Spontanavgång 58 47 53 50<br />
Frivillig uppsägning 0 12 27 40<br />
Övriga avgångar 56 34 54*) 10<br />
*) 19 årsarbetskrafter: officerare som återgått till Försvarsmakten,<br />
31 årsarbetskrafter verksamhetsövergång tll Rymdbolaget.<br />
Källa: FMVs personalredovisningssystem.<br />
Personalstruktur<br />
Genomsnittsvärden under året 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Antal fast anställda 1 924 1 832 1 678<br />
Andel kvinnor, procent 26 26 26<br />
Andel anställda med högskoleexamen, procent 48 48 49<br />
Andel anställda över 55 år, procent 27 29 29<br />
Andel anställda under 35 år, procent 14 12 10<br />
Medelålder 47 48 48<br />
Källa: FMVs personalredovisningssystem.<br />
40 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Sjukfrånvaro<br />
Procent 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Totalt 2,6 2,1 2,3<br />
Andel, %, som avser sjukfrånvaro under sextio dagar eller mer 57 48 55<br />
Män 2,1 1,7 1,7<br />
Kvinnor 4,0 3,3 4,2<br />
Anställda yngre än 30 år 1,2 1,0 0,9<br />
Anställda mellan 30–49 år 2,4 2,0 1,8<br />
Anställda 50 år eller äldre 2,9 2,2 2,9<br />
Källa: FMVs personalredovisningssystem.<br />
följningar kommer att göras exempelvis<br />
via den regelbundna medarbetarundersökningen.<br />
Friska medarbetare<br />
För att fortsatt öka medvetenheten hos<br />
medarbetarna om sambanden mellan situationen<br />
i arbetslivet, den egna hälsan<br />
och effektiviteten i arbetet har olika åtgärder<br />
vidtagits. I samband med enhetsvisa<br />
undersökningar har en del stressrelaterade<br />
besvär uppmärksammats och<br />
för att förebygga dessa har stresskurser<br />
genomförts.<br />
Den totala sjukfrånvaron var låg även<br />
om den ökade något jämfört med 2006.<br />
Det är långtidsfrånvaron samt sjukfrånvaron<br />
för kvinnor och anställda över 50<br />
år som har ökat. Det är främst långtidssjukfrånvaron<br />
för kvinnor över 50 år som<br />
har ökat. Flera riktade insatser har genomförts<br />
under året som till exempel<br />
personliga hälsoprogram och strukturerad<br />
rehabilitering med stöd av företagshälsovården.<br />
Under 2008 genomförs ett<br />
riktat program för att minska risken för<br />
sjukfrånvaro i gruppen äldre än 50 år.<br />
För 2008 planeras vidare att via arbetsplatsträffar<br />
öka kunskapen om kost,<br />
motion och stress. <strong>fmv</strong> inför även en<br />
friskvårdsportal på intranätet. Den riktar<br />
sig till samtliga medarbetare och<br />
innebär att de kan boka in sig på olika<br />
typer av friskvårdsaktiviteter.<br />
Mångfald och jämställdhet<br />
<strong>fmv</strong>s utgångspunkter i mångfalds- och<br />
jämställdhetsarbetet är att se och ta tillvara<br />
alla medarbetares kompetens och resurser<br />
samt att våra arbetsplatser ska vara<br />
fria från kränkningar och trakasserier.<br />
Under året slutfördes attitydseminarier<br />
där cirka 75 procent av medarbetarna<br />
deltog. Innehållet i seminarierna har<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
RISKHANTERING OCH REGELEFTERLEVNAD<br />
fokuserat på kränkningar på grund av<br />
kön. Syftet har bland annat varit att öka<br />
kompetensen hos samtliga medarbetare<br />
om olika typer av härskartekniker.<br />
I medarbetarundersökningen <strong>2007</strong><br />
fanns en fråga som gällde huruvida nedsättande<br />
kommentarer och handlingar<br />
på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning<br />
eller funktionshinder har förekommit.<br />
Även om man kan se en minskning<br />
i relation till tidigare undersökningar<br />
behövs ytterligare förebyggande insatser<br />
genomföras under 2008.<br />
I Utvecklingsrådets regi genomfördes<br />
under året ett projekt för att skapa<br />
lika möjligheter till karriär- och kompetensutveckling<br />
för kvinnor och män. Resultatet<br />
visare att stor frihet och generösa<br />
arbetsvillkor bland annat genom ett flexibelt<br />
arbetstidssystem och stora möjligheter<br />
att arbeta hemma gör det lätt att<br />
kombinera yrkeslivet med föräldraskap<br />
och familjeliv för både kvinnor och män.<br />
Andelen kvinnliga civilingenjörer/<br />
motsvarande ökade från 15,8 till 16,4<br />
procent och målet om en förbättring<br />
uppnåddes. Andelen kvinnliga chefer<br />
och kvinnliga uppdragsledare i stora<br />
uppdrag ökade från 14,7 till 16,4 procent<br />
och målet om en ökning klarades.<br />
För 2008 planeras ett strukturerat och<br />
fördjupande arbete med att analysera och<br />
ta fram jämställdhetsmål och aktiviteter<br />
inom respektive resultatenhet för att<br />
därmed stimulera kvinnor att söka chefs-<br />
och projektledartjänster.<br />
Värdet av kompetens och erfarenheter<br />
av att olikheter och mångfald berikar<br />
och ökar arbetets kvalitet behöver omhändertas<br />
på ett strukturerat sätt. Det<br />
har skett bland annat genom riktade utbildningsinsatser<br />
för ökad kulturkompetens<br />
och att praktikplatser har beretts<br />
för studenter med utländsk bakgrund.<br />
Andel kvinnor i ledande positioner<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
2006 <strong>2007</strong><br />
0<br />
Kvinnliga Kvinnliga<br />
civil-<br />
chefer och<br />
ingenjörer uppdragsgivare<br />
/ motsvarande i stora<br />
projekt<br />
Källa: FMVs personalredovisningssystem.<br />
Riskhantering och<br />
regelefterlevnad<br />
<strong>fmv</strong> påbörjade under året ett arbete med<br />
att införa en myndighetsövergripande<br />
riskhantering för att bidra till att myndigheten<br />
uppfyller de krav som ställs i<br />
förordning (<strong>2007</strong>:603) om intern styrning<br />
och kontroll. Ett tiotal enhetsvisa<br />
analyser har genomförts med syfte att<br />
identifiera risker i <strong>fmv</strong>s verksamhet. Dessa<br />
har därefter legat till grund för en sammanfattande<br />
rapport för myndigheten.<br />
Arbetet har även inkluderat en analys<br />
av hur myndigheten ska förbättra styrning<br />
och uppföljning av att verksamheten bedrivs<br />
enligt gällande rätt.<br />
41
ekonomisk redovisning<br />
Sammanställning av väsentliga uppgifter<br />
Belopp i mnkr, löpande priser 2003 2004 2005 2006 <strong>2007</strong><br />
Låneram i RGK för investeringar:<br />
– beviljad<br />
– utnyttjad vid årets slut<br />
Låneram i RGK för förskott till industrin:<br />
– beviljad<br />
– maximalt utnyttjad under året<br />
Räntekonto i RGK:<br />
– kredit, beviljad<br />
– maximalt utnyttjad under året<br />
Räntekostnader avseende RGK, utfall<br />
– lån till anläggningstillgångar<br />
– löpande kredit<br />
– räntekonto<br />
400<br />
214<br />
15 500<br />
12 837<br />
8 500<br />
5 190<br />
15<br />
387<br />
91<br />
42 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
415<br />
140<br />
15 000<br />
11 811<br />
8 000<br />
5 184<br />
5<br />
248<br />
71<br />
340<br />
126<br />
12 000<br />
11 169<br />
10 500<br />
6 417<br />
3<br />
168<br />
69<br />
355<br />
126<br />
12 000<br />
8 758<br />
16 500<br />
5 563<br />
3<br />
144<br />
84<br />
355<br />
117<br />
9 500<br />
4 354<br />
16 000<br />
5 370<br />
Ränteintäkter avseende<br />
– räntekonto 0 0 0 0 0<br />
Avgiftsintäkter<br />
– budget8 – utfall<br />
Anslagskredit<br />
– beviljad<br />
– utnyttjad<br />
19 632<br />
18 099<br />
-<br />
-<br />
20 500<br />
16 250<br />
-<br />
-<br />
18 566<br />
18 977<br />
-<br />
-<br />
16 665<br />
18 117<br />
3<br />
0<br />
4<br />
126<br />
114<br />
17 204<br />
20 934<br />
Utgående reservationer, utfall - - - 0 0<br />
Anslagssparande, utfall - - - 9 7<br />
Intecknade framtida åtaganden 9 49 354 43 375 34 983 31 511 23 722<br />
Medeltal anställda 2 112 2 067 1 924 1 832 1 678<br />
Genomsnittligt antal årsarbetskrafter 2 050 1 982 1 841 1 749 1 595<br />
Driftkostnader per årsarbetskraft, tkr10 Myndighetskostnad<br />
9 403 8 297 9 764 10 946 10 896<br />
11 per<br />
– årsarbetskraft, tkr 786 796 816 831 902<br />
Balanserad kapitalförändring 12 177 264 407 423 374<br />
Årets kapitalförändring 33 142 16 -49 66<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem och personalredovisningssystem.<br />
8<br />
Enligt regleringsbrev.<br />
9<br />
Beloppet motsvarar FMVs samtliga leverantörsbeställningar som inte är betalda.<br />
10<br />
Enligt definition i ESVs föreskrifter till 5 § Förordningen om myndigheters <strong>årsredovisning</strong> m.m. I driftkostnaden ingår kostnader för personal, lokaler, varor,<br />
materiel, tjänster och övrigt med beloppen i mnkr: 2003=19 276, 2004=16 444, 2005=17 975, 2006= 19 145, <strong>2007</strong>=17 379.<br />
11<br />
FMVs myndighetskostnad består främst av kostnader för personal, lokaler, utrustning och IT. Myndighetskostnaden är rensad från extraordinära poster som<br />
avsättningar för pensioner m.m. Fr.o.m. 2004 har principen för beräkning av myndighetskostnaden förändrats. Tidigare år har räknats om enligt samma princip.<br />
12<br />
Normalt är det, i en verksamhet, överensstämmelse mellan över-/underskott ett år och summan av balanserat över-/underskott och årets över-/underskott året före.<br />
För FMV gäller inte detta. Förklaringarna är flera. FMV har bl.a. fört balanserad kapitalförändring till statskapital, fört över kapital till Försvarsmakten, invärderat<br />
anläggningstillgångar och lager.<br />
3<br />
0
Resultaträkning<br />
Belopp i tkr<br />
Verksamhetens intäkter<br />
Intäkter av anslag<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Intäkter av bidrag<br />
Finansiella intäkter<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Not 1<br />
Not 2<br />
Not 3<br />
<strong>2007</strong><br />
1 januari- 31 december<br />
98 451<br />
17 762 417<br />
1 490<br />
27 650<br />
2006<br />
1 januari- 31 december<br />
81 113<br />
19 421 861<br />
13 610<br />
41 253<br />
Summa verksamhetens intäkter 17 890 008 19 557 837<br />
Verksamhetens kostnader<br />
Kostnader för personal<br />
Kostnader för lokaler<br />
Övriga driftkostnader<br />
Finansiella kostnader<br />
Avskrivningar och nedskrivningar<br />
Not 4<br />
Not 5<br />
Not 6<br />
Not 7<br />
Not 8<br />
ekonomisk redovisning<br />
-1 095 831<br />
-185 122<br />
-16 098 376<br />
-394 196<br />
-50 714<br />
-1 255 211<br />
-167 259<br />
-17 722 677<br />
-366 440<br />
-95 099<br />
Summa verksamhetens kostnader -17 824 239 -19 606 686<br />
Årets över-/underskott Not 9 65 769 -48 849<br />
43
ekonomisk redovisning<br />
Balansräkning<br />
Belopp i tkr <strong>2007</strong>-12-31 2006-12-31<br />
TILLGÅNGAR<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
Balanserade utgifter för utveckling<br />
Materiella anläggningstillgångar<br />
Förbättringsutgifter på annans fastighet<br />
Maskiner, inventarier, installationer m.m.<br />
Varulager m.m.<br />
Varulager och förråd<br />
Pågående arbeten<br />
Förskott till leverantörer<br />
Fordringar<br />
Kundfordringar<br />
Fordringar hos andra myndigheter<br />
Övriga fordringar<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Förutbetalda kostnader<br />
Övriga upplupna intäkter<br />
Not 10<br />
Not 11<br />
Not 12<br />
Not 13<br />
Not 14<br />
Not 15<br />
Not 16<br />
Not 17<br />
15 805 31 461<br />
15 805 31 461<br />
44 931<br />
62 696<br />
31 450<br />
68 897<br />
107 627 100 347<br />
111 564<br />
2 134 362<br />
89 452<br />
3 293 863<br />
4 399 081<br />
2 245 926 7 782 396<br />
794 590<br />
5 110 610<br />
189<br />
605 606<br />
2 813 648<br />
306<br />
5 905 389 3 419 560<br />
30 298<br />
10 322<br />
29 424<br />
18 067<br />
40 620 47 491<br />
Avräkning med statsverket<br />
Avräkning med statsverket Not 18 -7 140 -8 887<br />
Kassa och bank<br />
Kassa, postgiro och bank<br />
Not 19<br />
-7 140 -8 887<br />
220 122 196 567<br />
220 122 196 567<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 8 528 349 11 568 935<br />
KAPITAL OCH SKULDER<br />
Myndighetskapital<br />
Statskapital<br />
Balanserat över-/underskott<br />
Över-/underskott enligt resultaträkningen<br />
Avsättningar<br />
Avsättningar för pensioner<br />
Övriga avsättningar<br />
Skulder m.m.<br />
Lån i Riksgäldskontoret<br />
Räntekontokredit i Riksgäldskontoret<br />
Övriga krediter i Riksgäldskontoret<br />
Skulder till andra myndigheter<br />
Leverantörsskulder<br />
Övriga skulder<br />
Förskott från uppdragsgivare och kunder<br />
Not 20<br />
Not 21<br />
Not 22<br />
Not 23<br />
Not 23<br />
Not 23<br />
Not 24<br />
Not 25<br />
Not 26<br />
Not 27<br />
98 777<br />
374 427<br />
65 769<br />
98 777<br />
423 276<br />
-48 849<br />
538 973 473 204<br />
171 548<br />
0<br />
216 052<br />
2 425<br />
171 548 218 477<br />
117 287<br />
1 661 183<br />
2 436 570<br />
528 325<br />
2 000 326<br />
24 868<br />
39 757<br />
Pågående arbeten Not 13 497 787<br />
Periodavgränsningsposter<br />
Upplupna kostnader<br />
Oförbrukade bidrag<br />
Övriga förutbetalda intäkter<br />
Not 28<br />
126 287<br />
3 129 492<br />
4 803 754<br />
500 192<br />
1 694 453<br />
29 014<br />
190 927<br />
6 808 316 10 474 119<br />
494 433<br />
0<br />
17 292<br />
395 736<br />
468<br />
6 931<br />
511 725 403 135<br />
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 8 528 349 11 568 935<br />
44 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Anslagsredovisning<br />
Redovisning mot anslag Belopp i tkr<br />
Anslag (ramanslag)/<br />
anslagspost<br />
Villkor enligt regleringsbrev Belopp i tkr<br />
Anslag (ramanslag)/anslagspost Anslagskredit<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Ingående<br />
överföringsbelopp<br />
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet<br />
Årets<br />
tilldelning enligt<br />
regleringsbrev Indragning<br />
Anslagsbehållning som<br />
disponeras <strong>2007</strong><br />
Totalt<br />
disponibelt<br />
belopp Utgifter<br />
Indrag av<br />
anslagsbelopp<br />
6:10 ap. 1 2 727 3% 0<br />
6:10 ap. 2 360 3% 0<br />
ekonomisk redovisning<br />
Utgående<br />
överföringsbelopp<br />
Anslag 6:10 ap. 1<br />
Internationella<br />
materielsamarbeten,<br />
industrifrågor och<br />
exportstöd m.m. (ram) 8 887 90 891 6 187 93 591 87 816 5 775<br />
Anslag 6:10 ap. 2<br />
Evaluering och<br />
certifiering av ITsäkerhetsprodukter<br />
(ram) 0 12 000 0 12 000 10 635 1 365<br />
Summa anslag 8 887 102 891 6 187 105 591 98 451 7 140<br />
45
ekonomisk redovisning<br />
Finansieringsanalys<br />
Belopp i tkr<br />
DRIFT<br />
Kostnader<br />
Finansiering av drift:<br />
Intäkter av anslag<br />
Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Intäkter av bidrag<br />
Övriga intäkter<br />
<strong>2007</strong><br />
1 januari -31 december<br />
2006<br />
1 januari -31 december<br />
46 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
Not 29<br />
Not 30<br />
-17 820 240<br />
98 451<br />
17 761 552<br />
1 490<br />
27 650<br />
-19 442 476<br />
81 113<br />
19 421 158<br />
13 610<br />
41 254<br />
Summa medel som tillförts för finansiering av drift 17 889 143 19 557 134<br />
Ökning (-)/minskning (+) av lager<br />
Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar<br />
Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder<br />
Not 31<br />
Not 32<br />
Not 33<br />
2 242 607<br />
1 312 692<br />
-2 082 527<br />
3 816 164<br />
1 818 095<br />
-3 640 181<br />
Kassaflöde från/till drift 1 541 675 2 108 736<br />
INVESTERINGAR<br />
Investeringar i materiella tillgångar<br />
Investeringar i immateriella tillgångar<br />
Summa investeringsutgifter<br />
Bil anskaffad och avyttrad under samma år<br />
Finansiering av investeringar:<br />
Lån från Riksgäldskontoret<br />
– amorteringar<br />
Minskning av statskapital<br />
Försäljning av anläggningstillgångar<br />
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar<br />
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder<br />
-38 839<br />
-5 850<br />
-44 689<br />
-311<br />
13 000<br />
-22 000<br />
0<br />
3 313<br />
-5 687<br />
2 623<br />
-24 764<br />
-10 712<br />
-35 476<br />
70 000<br />
-70 000<br />
-15 000<br />
4 839<br />
-10 161<br />
Kassaflöde från investeringar -48 064 -47 773<br />
Förändring av likvida medel<br />
Specifikation av förändring av likvida medel<br />
1 493 611 2 060 963<br />
Likvida medel vid årets början<br />
Ökning (+)/minskning (-) av kassa, postgiro<br />
Ökning (+)/minskning (-) av banktillgodohavanden<br />
Ökning (-)/minskning (+) av skuld till RGK<br />
Ökning (+)/minskning (-) av avräkning med statsverket<br />
-2 941 812<br />
125<br />
23 430<br />
1 468 309<br />
1 747<br />
-2 136<br />
-5 002 775<br />
-161<br />
-106 975<br />
2 176 986<br />
-8 887<br />
Summa förändring av likvida medel 1 493 611 2 060 963<br />
Likvida medel vid årets slut -1 448 201 -2 941 812
Redovisningsprinciper<br />
Redovisning av intäkter och kostnader<br />
<strong>fmv</strong>s verksamhet finansieras till största delen med avgifter. Avgifternas<br />
storlek bestäms av <strong>fmv</strong>, dock inte i de fall som avses i<br />
15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras<br />
av <strong>fmv</strong>.<br />
Från och med år 2005 får <strong>fmv</strong> även disponera inkomster i<br />
form av viten, skadestånd och räntor hänförliga till kommersiella<br />
avtal samt inkomster till följd av överenskommelser med<br />
industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel<br />
(s.k. royalties) om högst 20 000 tkr för ett enskilt kontrakt<br />
mellan <strong>fmv</strong> och industrin som berättigar till royalty. Inkomster<br />
av det senare slaget som överstiger 20 000 tkr ska anmälas<br />
till regeringen. Regeringen fattar därefter beslut om hur dessa<br />
inkomster ska disponeras.<br />
Vidare disponeras inkomster till följd av skadestånd med<br />
anledning av brott samt inkomster i form av rättegångskostnader<br />
från annan part. Inkomster som överstiger 20 000 tkr ska<br />
anmälas till regeringen, som därefter fattar beslut om hur dessa<br />
inkomster ska disponeras.<br />
<strong>fmv</strong> disponerar också ett anslag (6:10) med två anslagsposter<br />
om tillsammans 102 891 tkr avseende: 1) internationella materielsamarbeten,<br />
industrifrågor och exportstöd m.m. samt 2) evaluering<br />
och certifiering av it-säkerhetsprodukter (ramanslag).<br />
Anslagsposten 1 ska användas för <strong>fmv</strong>s tillhandahållande<br />
av resurser och forskning inom teknik- och materielförsörjning<br />
för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Den<br />
ska även disponeras för <strong>fmv</strong>s egna myndighetsuppgifter och<br />
samverkansuppgifter med övriga myndigheter inom nämnda<br />
område. Anslagsposten 2 ska användas till att etablera ett nationellt<br />
certifieringsorgan för säkerhet i it-produkter och system<br />
samt för genomförande av certifieringstjänster.<br />
Erhållna bidrag redovisas som intäkter av bidrag. Eventuella<br />
lämnade bidrag redovisas som övriga kostnader.<br />
Vid periodisering av kostnader tillämpar <strong>fmv</strong> principen att<br />
erhållna och ankomstregistrerade men ej kostnadsbokförda<br />
fakturor överstigande 500 tkr periodiseras.<br />
Redovisning av tillgångar och skulder<br />
Tillgångar värderas enligt försiktighetsprincipen till det lägsta<br />
av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Fordringar värderas<br />
efter individuell bedömning till det belopp som beräknas inflyta.<br />
Skulder värderas till sitt verkliga värde.<br />
Immateriella anläggningstillgångar<br />
<strong>fmv</strong> tillämpar reglerna i Förordning (2000:605) om <strong>årsredovisning</strong><br />
och budgetunderlag vid redovisning av immateriella<br />
anläggningstillgångar.<br />
Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens<br />
verksamhet under kommande år aktiveras som immateriell<br />
anläggningstillgång.<br />
Avskrivningar<br />
Avskrivningar görs enligt plan baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden<br />
och beräknade ekonomiska livslängd enligt följande:<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
ekonomisk redovisning<br />
Immateriella tillgångar 5 år<br />
Materiella tillgångar<br />
n Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 – 20 år<br />
n Maskiner och tekniska anläggningar 10 år<br />
n Datorer 3 – 5 år<br />
n Övrigt 5 – 10 år<br />
Under <strong>2007</strong> har avskrivningsprincipen för förbättringsutgifter<br />
på annans fastighet ändrats. Den lägsta ekonomiska livslängden<br />
för anskaffningar under året har beräknats till 3 år, att<br />
jämföra med 5 år under föregående år.<br />
Finansiering av anläggningstillgångar<br />
Anläggningstillgångar finansieras med avistalån i Riksgäldskontoret<br />
(rgk) med rörlig ränta.<br />
Kundfordringar<br />
En individuell bedömning har gjorts av kundfordringarna,<br />
varvid kända och befarade förluster beaktats. Nedskrivningar<br />
har gjorts där så ansetts nödvändigt.<br />
Tillgångar och skulder i utländsk valuta<br />
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta, såväl lång-<br />
som kortfristiga, redovisas i bokslutet i rapportvalutan omräknade<br />
till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas<br />
som finansiella intäkter respektive kostnader under den rubrik<br />
där differensen uppkommit.<br />
Icke-monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas<br />
enligt anskaffningsvärdemetoden och redovisas i bokslutet<br />
i rapportvalutan omräknade till valutakursen vid anskaffningstidpunkten.<br />
Valutariskhantering<br />
<strong>fmv</strong> ska, i den mån det är möjligt, för sin valutariskhantering<br />
använda sig av terminssäkring i Riksgäldskontoret. Terminssäkring<br />
får användas för både ingående och utgående flöden.<br />
Valutakonton får användas som ett komplement i valutariskhanteringen.<br />
<strong>fmv</strong> ska för redovisningen av valutariskhanteringen<br />
samråda med Ekonomistyrningsverket, esv.<br />
FMS account<br />
Foreign Military Sales (fms) account avser inköp av försvarsmateriel<br />
från försvarsmyndigheter i usa. Varje beställning hanteras<br />
som ett så kallat ”case” och betraktas som ett förskott med<br />
en betalningsplan. Förskotten består av en bunden och en fri<br />
del. Eventuella överskott vid avslut av ett fms-case överförs till<br />
ett valutakonto.<br />
Varulager<br />
Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det<br />
lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen.<br />
Vid värderingen görs en individuell inkuransbedömning<br />
av varorna och värdering sker enligt först-in-först-ut-principen.<br />
47
ekonomisk redovisning<br />
Pågående arbeten<br />
Pågående arbeten (pga) består av dels upplupna intäkter (dvs.<br />
upparbetade ej fakturerade kostnader) och dels förutbetalda intäkter<br />
(dvs. intäkter som överstiger upparbetade kostnader).<br />
Det innebär att pga innehåller både fordringar på kund och<br />
skulder till kund.<br />
För att uppskatta hur stor del av de upparbetade kostnaderna<br />
som kan utgöra underlag för <strong>fmv</strong>s framtida intäkter, måste<br />
en värdering av pga göras. Denna värdering ska i de flesta fall<br />
leda till ett nollresultat för respektive uppdrag. Undantag<br />
finns, dels då uppdraget har planerats ge ett överskott och successiv<br />
vinstavräkning ska göras, dels då en förlust kan befaras<br />
och denna ska redovisas direkt mot resultatet.<br />
Värderingen av pga styrs av kundbeställningens prismodell.<br />
<strong>fmv</strong> arbetar med tre olika prismodeller: löpande räkning,<br />
löpande räkning med tak och fast pris.<br />
För kundbeställningar enligt fast pris eller löpande räkning<br />
med tak, och där takpriset överskridits, görs en individuell bedömning<br />
av pga där hänsyn tas även till beställt belopp. Om<br />
bokförd kostnad är högre än beställt belopp kan en befarad förlust<br />
uppstå. Denna förlust får begränsas enligt vissa regler. För<br />
kundbeställningar från Försvarsmakten finns ett samordningsavtal<br />
som reglerar omförhandlingar och maximalt tillåtna förluster.<br />
Detta avtal innebär att befarade förluster får begränsas<br />
till antingen 10 procent av beställt belopp eller maximalt<br />
5 miljoner kronor. Regeln om förlustbegränsning gäller endast<br />
beställningar från Försvarsmakten.<br />
Särskilda tilläggsupplysningar<br />
Nedan redovisas ersättningar och förmåner för styrelseledamöter och ledande befattningshavare<br />
samt styrelseledamöternas övriga styrelseuppdrag.<br />
Undantag från EA-regler<br />
Enligt regleringsbrevet för <strong>2007</strong> gäller följande undantag från<br />
ekonomiadministrativa regelverket:<br />
Med avsteg från 23 § andra stycket kapitalförsörjningsförordningen<br />
(1996:1188) ska myndigheten lämna ett förslag till<br />
regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade<br />
överskottet samma år uppgår till mer än tre procent<br />
av omsättningen vid utgången av <strong>2007</strong>.<br />
Regeringen medger med stöd av 24 § kapitalförsörjningsförordningen<br />
(1996:1188) att <strong>fmv</strong> får redovisa kapitalposten<br />
avseende Elektroshopens lager som ej avkastningspliktigt<br />
statskapital.<br />
Regeringen överlåter med stöd av 6 kap. 17 § lagen (1992:<br />
1528) om offentlig upphandling åt <strong>fmv</strong> att självt fatta beslut<br />
om undantag från 6 kap. nämnda lag vid upphandling där<br />
myndigheten bedömer att det föreligger försvars- och säkerhetspolitiska<br />
skäl och som understiger 10 000 tkr.<br />
<strong>fmv</strong> får i myndighetens delårsrapport och <strong>årsredovisning</strong><br />
frångå de regler i förordningen (2000:605) om <strong>årsredovisning</strong><br />
och budgetunderlag och förordningen (2000:606) om myndigheters<br />
bokföring som medför att sekretessbelagda uppgifter<br />
kan utläsas i rapporten. Undantag från förordningarna ska ske<br />
i samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).<br />
Den information som bedöms omfattas av sekretess ska redovisas<br />
i särskild ordning. Formerna för rapporteringen till statsredovisningen<br />
i detta ärende ska utformas i dialog med esv.<br />
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Bruttolön Månadslön Förmåner<br />
Gunnar Holmgren, generaldirektör 1 038 675 kr 85 300 kr Förmånsbil och<br />
parkeringsplats<br />
Dan Ohlsson, anställd <strong>2007</strong>-10-01<br />
Ställföreträdande generaldirektör<br />
216 709 kr 72 000 kr<br />
STyRELSEMEDLEMMAR Arvode<br />
Jan Carling, ordförande<br />
F.d. generaldirektör<br />
77 000 kr<br />
Per Eriksson, ledamot<br />
Generaldirektör Vinnova<br />
Ledamot Industrifonden<br />
Ledamot Innovationsbron AB<br />
Ledamot Storegate AB<br />
Gunnar Holmgren, generaldirektör FMV<br />
Suppleant Försäkringsföreningen för det<br />
statliga området (FSO)<br />
Ledamot SkandiaLiv<br />
38 500 kr<br />
inget arvode<br />
Kerstin Paulsson, ledamot<br />
VD Netsoft Lund AB<br />
Ledamot Elanders AB<br />
Ledamot Nutek<br />
Ledamot i utbildningsnämnd 1,<br />
Lunds Tekniska Högskola<br />
Lotta Stalin, ledamot<br />
VD Kuusakoski Sverige AB<br />
Ledamot IVAs näringslivsråds styrelse<br />
Ledamot Nobia AB (publ.)<br />
Monica Widegren, ledamot<br />
Avdelningschef Konkurrensverket<br />
I styrelsen ingår dessutom personalföreträdare, vilka inte erhåller något arvode.<br />
Enligt 7 kap. Förordning (2000:605) om <strong>årsredovisning</strong> och budgetunderlag är sjukfrånvaro en<br />
del av de tilläggsupplysningar som ska lämnas. Denna redovisning finns på sidan 41.<br />
Arvode<br />
38 500 kr/år<br />
38 500 kr/år<br />
38 500 kr/år<br />
48 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Noter till resultaträkningen<br />
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Under intäkter av avgifter och andra ersättningar redovisas fakturering<br />
av utförda prestationer och leveranser, s.k. milstolpsfakturering.<br />
I posten ingår även upplupna och förutbetalda intäkter<br />
enligt värdering av pågående arbeten samt royalties och<br />
viten m.m.<br />
Intäktsminskningen jämfört med föregående år beror i huvudsak<br />
på en föränd ring av pågående arbeten med 3 244 209<br />
tkr. Försvarsmaktens begräns ning av anslagsutnyttjandet under<br />
2006 resulterade i utebliven fakturering, och där med ett<br />
högre värde av pågående arbeten, med 1 795 000 tkr i föregående<br />
års bokslut. Under <strong>2007</strong> har ingen sådan begränsning påverkat<br />
milstolpsfaktureringen.<br />
<strong>fmv</strong> har med stöd av Avgiftsförordningen (1992:191) §4 tagit<br />
ut avgifter för tillhandahållande av lokaler. Dessa intäkter uppgick<br />
under <strong>2007</strong> till 42 576 tkr (26 974 tkr under föregående år).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Milstolpsfakturerat under året 20 934 259 18 116 650<br />
Summa intäkter av avgifter<br />
för varor och tjänster 20 934 259 18 116 650<br />
Förändring PGA<br />
Royalty<br />
Övrigt (viten, återvunna kundförluster m.m.)<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
-3 244 209<br />
720<br />
71 647<br />
1 247 729<br />
420<br />
57 062<br />
Summa intäkter av avgifter och<br />
andra ersättningar 17 762 417 19 421 861<br />
Not 2 Intäkter av bidrag<br />
Posten består av lönebidrag samt, sedan 2006, ett bidrag för<br />
skolverksamhet i Ungern. Det senare bidraget betalas ut av<br />
Skolverket och avser kostnader för skolverksamhet för medföljande<br />
barn till anställda vid <strong>fmv</strong> som är stationerade i Ungern.<br />
Under intäkter av bidrag redovisades i föregående års bokslut<br />
även erhållna bidrag från Krisberedskapsmyndigheten för<br />
verksamhet inom certifieringsorganet <strong>fmv</strong>/csec. Denna verksamhet<br />
redovisas fr.o.m. <strong>2007</strong> som intäkter av anslag.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Intäkter av bidrag<br />
Lönebidrag<br />
Periodiserade intäkter av bidrag<br />
589<br />
480<br />
421<br />
13 041<br />
798<br />
-229<br />
Summa intäkter av bidrag 1 490 13 610<br />
Not 3 Finansiella intäkter<br />
Ränteintäkter, utom dröjsmålsränteintäkter, har återförts till<br />
respektive kundbeställning (kb). Realiserade kursdifferenser<br />
avseende utländska leverantörsförskott och större kursdifferenser<br />
vid utlandsbetalningar bokförs mot respektive kb. Orealiserade<br />
kursdifferenser och mindre kursdifferenser vid utlandsbetalningar<br />
redovisas på en gemensam kb.<br />
Minskade ränteintäkter på fms account mellan åren beror delvis<br />
på att saldot på kontot varit lägre under <strong>2007</strong> jämfört med<br />
2006. Samtidigt har både dollarkursen och räntan i usa varit<br />
lägre under <strong>2007</strong> än föregående år.<br />
Den största förändringen av posten jämfört med föregående<br />
år utgörs dock av lägre valutakursvinster.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Ränteintäkter på FMS account<br />
Övriga ränteintäkter<br />
Kursdifferenser, intäkter<br />
Dröjsmålsräntor<br />
9 697<br />
16 478<br />
375<br />
1 100<br />
11 903<br />
16 595<br />
12 333<br />
422<br />
Summa finansiella intäkter 27 650 41 253<br />
Not 4 Kostnader för personal<br />
Lönekostnaderna minskade under <strong>2007</strong>, dels beroende på<br />
minskat antal anställda, dels på att inga nya avtal avseende förtida<br />
pensionsavgångar tecknades.<br />
Även övriga personalkostnader minskade under <strong>2007</strong>,<br />
främst beroende på en minskning av kostnaderna för reseersättningar.<br />
Bruttolöneavdrag för HemPC har gjorts med 5 095 tkr<br />
(5 691 tkr under 2006).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Löner och andra ersättningar<br />
Sociala avgifter enl. lag och avtal<br />
Pensionskostnader inkl.<br />
särskild löneskatt<br />
Övriga personalkostnader<br />
676 283<br />
316 463<br />
46 554<br />
56 531<br />
702 053<br />
324 014<br />
167 152<br />
61 992<br />
Summa kostnader för personal 1 095 831 1 255 211<br />
Not 5 Kostnader för lokaler<br />
ekonomisk redovisning<br />
Kostnaderna för hyror ökade något under <strong>2007</strong> jämfört med<br />
föregående år, vilket till största delen kan hänföras till att <strong>fmv</strong><br />
betalade full hyra för verksamheten i Östersund under <strong>2007</strong>,<br />
medan hyran under 2006 uppgick till halva kostnaden. Även<br />
kostnaderna för underhåll ökade, huvudsakligen på grund av<br />
engångskostnader i samband med förtätning av arbetsplatserna<br />
vid Tre Vapen i Stockholm. Det negativa beloppet avseende<br />
underhåll under 2006 berodde på en återföring av överavsättning<br />
för rivnings- och saneringskostnader i Karlsborg om<br />
11 000 tkr (se not 22).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Hyror<br />
Underhåll<br />
Övrigt<br />
166 991<br />
3 124<br />
15 007<br />
164 317<br />
-7 802<br />
10 744<br />
Summa kostnader för lokaler 185 122 167 259<br />
49
ekonomisk redovisning<br />
Not 6 Övriga driftkostnader<br />
Posten varor och materiel minskade under året jämfört med<br />
2006 till följd av minskade leveranser från industrin, främst<br />
inom sjöområdet.<br />
Även kostnaderna för tjänster minskade, i linje med de besparingskrav<br />
som lagts avseende utgifter inom försvaret.<br />
I övriga kostnader ingår hyra av annat än lokaler, t.ex. ITutrustning,<br />
maskiner och inventarier, transportmedel, kostnader<br />
för representation, diverse skatter samt förluster vid avyttring<br />
av anläggningstillgångar m.m.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Varor/materiel 12 403 905 13 889 569<br />
Tjänster:<br />
Resurskonsulter<br />
Tjänsteprodukter:<br />
Materielförsörjningstjänster<br />
Resekostnader<br />
Övriga köpta tjänster<br />
275 784<br />
2 691 619<br />
81 867<br />
596 009<br />
318 414<br />
2 835 971<br />
85 722<br />
539 869<br />
Summa tjänsteprodukter 3 369 495 3 461 562<br />
Summa tjänster 3 645 279 3 779 976<br />
Övriga kostnader 49 192 53 132<br />
Summa övriga driftkostnader 16 098 376 17 722 677<br />
Not 7 Finansiella kostnader<br />
Räntekostnader Riksgäldskontoret avser ränta på investeringslån,<br />
räntekonto samt övriga krediter.<br />
Räntekostnader för investeringslån till anläggningstillgångar<br />
belastar den verksamhet som inventarien anskaffats för.<br />
Räntekostnader för löpande kredit för finansiering av förskott<br />
till leverantörer belastar den verksamhet som leverantörsförskottet<br />
betalats till (se not 14 och 23).<br />
I räntekostnader räntekonto ingår den del av <strong>fmv</strong>s räntekostnader<br />
som belöper på upparbetade kostnader som inte fakturerats<br />
Försvarsmakten.<br />
Realiserade kursdifferenser avseende utländska leverantörsförskott<br />
och större kursdifferenser vid utlandsbetalningar bokförs<br />
mot respektive verksamhet. Ej realiserade och mindre<br />
kursdifferenser vid utlandsbetalningar redovisas på ett gemensamt<br />
uppdrag.<br />
Räntekostnader rgk har ökat för lån till anläggningstillgångar<br />
och för räntekontokrediten på grund av högre räntesats,<br />
medan räntekostnaden för löpande kredit har minskat beroende<br />
på lägre utnyttjande av krediten.<br />
Kostnaderna för valutakursdifferenser var betydligt högre<br />
under <strong>2007</strong> än föregående år, dels beroende på att ökningen av<br />
<strong>fmv</strong>s skulder i euro genererat kursförluster vid betalning, dels<br />
att <strong>fmv</strong>s innehav av usd medfört kursförluster på grund av en<br />
sjunkande dollarkurs (se not 3).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Räntekostnader Riksgäldskontoret<br />
(RGK):<br />
Räntekostnader lån till<br />
anläggningstillgångar<br />
Räntekostnader löpande kredit<br />
Räntekostnader räntekonto<br />
4 394<br />
262 756<br />
114 377<br />
3 438<br />
274 106<br />
84 480<br />
Summa räntekostnader<br />
Riksgäldskontoret 381 527 362 024<br />
Övriga finansiella kostnader:<br />
Övriga räntekostnader 39 669<br />
Dröjsmålsräntor 198 393<br />
Kursdifferenser, kostnad<br />
Summa övriga finansiella<br />
12 432 3 354<br />
kostnader 12 669 4 416<br />
Summa finansiella kostnader 394 196 366 440<br />
Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar<br />
Avskrivningar har gjorts enligt plan. Avskrivningsplanen baseras<br />
på ekonomisk livslängd, individuellt bedömd för varje<br />
post i anläggningsreskontran. Avskrivningsplanen följer generellt<br />
de schabloner som finns angivna i reskontran.<br />
I årsbokslutet <strong>2007</strong> har en engångsnedskrivning gjorts av<br />
balanserade utgifter för integrationsplattform samt konceptuell<br />
design avseende tidigare planerat nytt verksamhetssystem.<br />
Nedskrivningen uppgick per <strong>2007</strong>-12-31 till 8 086 tkr. En första<br />
engångsnedskrivning av dessa balanserade utgifter gjordes<br />
i årsbokslutet 2006 med 43 349 tkr. De balanserade utgifterna<br />
för detta ändamål uppgår därmed till noll i balansräkningen.<br />
Eftersom <strong>fmv</strong> under <strong>2007</strong> arbetade med att införa ett nytt<br />
ärende- och dokumenthanteringssystem (Platina), gjordes även<br />
en engångsnedskrivning avseende tidigare utvecklat system<br />
med 3 968 tkr.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Immateriella tillgångar 21 506 56 152<br />
Materiella tillgångar:<br />
Förbättringsutgifter på annans<br />
fastighet<br />
Maskiner och tekniska anläggningar<br />
Datorer<br />
Övrigt<br />
7 029<br />
8 078<br />
6 247<br />
7 854<br />
5 412<br />
8 792<br />
16 280<br />
8 463<br />
Summa avskrivningar, materiella<br />
tillgångar<br />
Summa avskrivningar och<br />
nedskrivningar exkl. minskning<br />
29 208 38 947<br />
av anläggningskapital 50 714 95 099<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Avskrivningar<br />
Nedskrivningar<br />
38 660<br />
12 054<br />
47 039<br />
48 060<br />
Summa avskrivningar och<br />
nedskrivningar 50 714 95 099<br />
50 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Not 9 Årets kapitalförändring<br />
Årets kapitalförändring, som består av ett antal delkomponenter,<br />
beror till största delen på nettoresultatet av avslutade uppdrag.<br />
Prissättning externa uppdrag avser i vilken utsträckning<br />
<strong>fmv</strong> kunnat debitera tid på uppdrag från kunder. Värdering pågående<br />
arbete avser summan av redovisade befarade förluster.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Prissättning externa uppdrag<br />
Återbetalning Försvarsmakten<br />
Värdering pågående arbeten<br />
Avslutad produktion<br />
Övrigt<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
-18 758<br />
0<br />
20 782<br />
52 424<br />
11 321<br />
-33 345<br />
-200 000<br />
-3 869<br />
101 087<br />
87 278<br />
Summa årets över-/underskott 65 769 -48 849<br />
Noter till balansräkningen<br />
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar<br />
Denna post avser anpassning av datasystem. Minskningen mellan<br />
åren består huvudsakligen av en engångsnedskrivning av<br />
balanserade utgifter för ett tidigare planerat nytt verksamhetssystem.<br />
De balanserade utgifterna för detta system är därmed<br />
nedskrivna till noll. Även en nedskrivning av gammal plattform<br />
för ärende- och dokumenthanteringssystem har skett<br />
under <strong>2007</strong> (se not 8).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Årets avyttringar<br />
112 141<br />
5 850<br />
- 57 386<br />
152 692<br />
10 712<br />
- 51 263<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 60 605 112 141<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
Årets nedskrivningar<br />
- 80 680<br />
57 386<br />
-9 452<br />
- 12 054<br />
- 75 790<br />
51 263<br />
-8 093<br />
- 48 060<br />
Utgående balans ack. avskrivningar - 44 800 - 80 680<br />
Bokfört värde 15 805 31 461<br />
Not 11 Materiella anläggningstillgångar<br />
<strong>fmv</strong> slutförde under <strong>2007</strong> ett projekt som innebar en övergång<br />
från att äga datorer till att hyra en standardiserad paketlösning<br />
med dator och tillbehör till varje anställd. Denna åtgärd kommer<br />
att medföra en mer flexibel resursanvändning när antalet<br />
anställda förändras. Det innebär också att såväl hårdvara som<br />
drift av <strong>fmv</strong>s it-miljö i fortsättningen är utlagd på en extern<br />
leverantör. Avyttring av datorer har under året gjorts till ett<br />
belopp om 76 045 tkr.<br />
Förbättringsutgifter på annans<br />
fastighet (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Årets avyttringar<br />
Maskiner, inventarier, installationer<br />
m.m. (tkr)<br />
Ingående balans anskaffningsvärde<br />
Årets anskaffningar<br />
Årets avyttringar<br />
ekonomisk redovisning<br />
<strong>2007</strong> 2006<br />
767 616<br />
18 143<br />
-82 359<br />
771 944<br />
18 663<br />
-22 991<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 703 400 767 616<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
-698 719<br />
80 194<br />
-22 179<br />
-683 738<br />
18 554<br />
-33 535<br />
Utgående balans ack. avskrivningar -640 704 -698 719<br />
Bokfört värde 62 696 68 897<br />
Not 12 Varulager och förråd<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Elektronikkomponenter,<br />
försvarets telenät<br />
Förbrukningsmateriel T&E<br />
Övrigt lager och förråd<br />
<strong>2007</strong> 2006<br />
54 494<br />
20 696<br />
- 522<br />
108 700<br />
1 870<br />
994<br />
48 833<br />
6 462<br />
- 801<br />
Utgående balans anskaffningsvärde 74 668 54 494<br />
Ingående balans ack. avskrivningar<br />
Årets avyttring avskrivningar<br />
Årets avskrivningar<br />
- 23 044<br />
336<br />
-7 029<br />
- 17 822<br />
190<br />
-5 412<br />
Utgående balans ack. avskrivningar -29 737 -23 044<br />
Bokfört värde 44 931 31 450<br />
86 298<br />
2 017<br />
1 137<br />
Summa varulager och förråd 111 564 89 452<br />
Not 13 Pågående arbeten<br />
Värdering av pågående arbeten (pga) har gjorts på kundbeställningsnivå.<br />
I värderingen har hänsyn tagits till att ränta på<br />
rörelsekapital kan faktureras utöver beställt belopp per kb enligt<br />
samordningsavtalet (hkv 2005-12-14) med Försvarsmakten.<br />
Bokfört värde uppgick till -497 787 tkr (3 293 863 tkr).<br />
Principen för värdering av pga har begränsat förlusterna på<br />
beställningar från Försvarsmakten enligt reglerna i samordningsavtalet<br />
till maximalt 10 procent av beställt belopp eller<br />
5 000 tkr. Förlustbegränsningen berör 4 kb (19 kb) och ökar<br />
<strong>fmv</strong>s förväntade intäkter med 1 764 tkr (23 658 tkr).<br />
Av bokfört värde avser 6 303 326 tkr (8 184 012 tkr) fordringar<br />
på kunder för upplupna intäkter och 6 396 488 tkr<br />
(4 813 476 tkr) skulder till kunder för förutbetalda intäkter.<br />
51
ekonomisk redovisning<br />
Not 14 Förskott till leverantörer<br />
Förskott till utländska leverantörer uppgår till 400 886 tkr<br />
(754 591 tkr), varav 167 332 tkr (278 543 tkr) avser fms<br />
(Foreign Military Sales).<br />
Posten har minskat jämfört med föregående år huvudsakligen<br />
beroende på leveranser av Jas 39 Gripen.<br />
Förskott till leverantörer är värderade till anskaffningsvärde<br />
enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 2.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Materiel och tjänster 2 134 362 4 399 081<br />
Summa förskott till leverantörer 2 134 362 4 399 081<br />
Not 15 Kundfordringar<br />
Under denna rubrik redovisas endast kundfordringar avseende<br />
företag och privatpersoner. Totala kundfordringarna inklusive<br />
kundfordringar på andra myndigheter (se även not 16) uppgår<br />
till 5 418 196 tkr (3 058 827 tkr).<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Kundfordringar<br />
Värdereglering kundfordringar<br />
803 454<br />
-8 864<br />
621 892<br />
-16 286<br />
Summa kundfordringar 794 590 605 606<br />
Not 16 Fordringar hos andra myndigheter<br />
Här redovisas huvudsakligen kundfordringar på statliga myndigheter<br />
och ingående mervärdesskatt.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Kundfordringar statliga myndigheter<br />
Ingående mervärdesskatt<br />
Övriga fordringar<br />
4 623 606<br />
486 391<br />
613<br />
2 453 221<br />
358 987<br />
1 440<br />
Summa fordringar hos andra<br />
myndigheter 5 110 610 2 813 648<br />
Not 17 Periodavgränsningsposter<br />
I posten redovisas diverse upplupna intäkter och förutbetalda<br />
kostnader. Förändringen mellan <strong>2007</strong> och 2006 består huvudsakligen<br />
av en minskning av upplupen intäkt för uthyrning av<br />
radarstationer, Arthur, till Storbritannien, Kanada och Italien.<br />
Uthyrningen sker på uppdrag av Försvarsmakten via avtal mellan<br />
<strong>fmv</strong> och dåvarande Ericsson Microwave Systems AB.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Förutbetalda hyror<br />
Övriga förutbetalda kostnader<br />
30 052<br />
246<br />
27 026<br />
2 398<br />
Summa förutbetalda kostnader 30 298 29 424<br />
Upplupna bidragsintäkter,<br />
statlig motpart 0 46<br />
Övriga upplupna intäkter,<br />
ej statlig motpart 10 322 18 021<br />
Summa upplupna intäkter<br />
Summa periodavgränsnings-<br />
10 322 18 067<br />
poster 40 620 47 491<br />
Not 18 Avräkning med statsverket<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Anslag<br />
Anslagsmedel som tillförts<br />
räntekonto<br />
95 751<br />
-102 891<br />
81 113<br />
-90 000<br />
Utgående balans - 7 140 - 8 887<br />
Not 19 Kassa, postgiro och bank<br />
I posten valutakonton och pg-konton för samarbetsavtal ingår<br />
de medel som <strong>fmv</strong> har för olika samarbetspartners räkning<br />
(se not 27).<br />
Ökningen av fms account jämfört med föregående år beror<br />
huvudsakligen på återbetalning av överskott i samband med<br />
avslut av gamla fms case. Dessa medel kan användas antingen<br />
till nya betalningar inom fms-systemet eller tas hem till<br />
Sverige för att reducera kreditutnyttjandet i <strong>fmv</strong>.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Kassa<br />
Valutakonton och pg-konton<br />
för samarbetsavtal<br />
Övriga valutakonton<br />
FMS account fri del<br />
52 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
183<br />
208 888<br />
9<br />
11 042<br />
58<br />
190 927<br />
3 568<br />
2 014<br />
Summa kassa, postgiro<br />
och bank 220 122 196 567<br />
Not 20 Myndighetskapital<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Ingående statskapital<br />
Minskning statskapital<br />
98 777<br />
0<br />
113 777<br />
- 15 000<br />
Utgående statskapital 98 777 98 777<br />
Ingående balanserat kapital<br />
Föregående års överskott<br />
423 276<br />
-48 849<br />
406 870<br />
16 406<br />
Utgående balanserat kapital 374 427 423 276<br />
Årets över-/underskott enligt<br />
resultaträkningen 65 769 - 48 849<br />
Summa myndighetskapital 538 973 473 204<br />
Not 21 Avsättningar för pensioner<br />
Avsatt till pensioner avser huvudsakligen avsättning för förtida<br />
avgång med pensionsersättning enligt det statliga trygghetsavtalet<br />
14 §.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Ingående avsättning<br />
Årets pensionskostnad<br />
Årets pensionsutbetalningar<br />
Utgående avsättning<br />
– varav särskild löneskatt<br />
216 052<br />
11 652<br />
-56 156<br />
171 548<br />
33 492<br />
135 139<br />
129 593<br />
-48 680<br />
216 052<br />
42 181
Not 22 Övriga avsättningar<br />
Posten avsåg ett projekt för rivning och sanering av byggnader<br />
vid provplatsen i Karlsborg. Projektet avslutades under <strong>2007</strong>.<br />
Totalt har projektet kostat 12 974 tkr mindre än ursprungligt<br />
avsatt belopp.<br />
Avsatt till rivnings-<br />
och saneringskostnader (tkr)<br />
Ingående avsättning<br />
Årets upplösning<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
<strong>2007</strong> 2006<br />
2 425<br />
-2 425<br />
14 728<br />
-12 303<br />
Utgående avsättning 0 2 425<br />
Not 23 Skulder till Riksgäldskontoret<br />
Här redovisas skuld till rgk avseende lån till anläggningstillgångar,<br />
räntekontokredit samt den löpande kredit som <strong>fmv</strong> har<br />
för finansiering av leverantörsförskott.<br />
Kreditutnyttjandet består till stor del av upparbetade kostnader<br />
på uppdrag från kunder som ännu inte fakturerats.<br />
Utvecklingen av kreditutnyttjandet beror huvudsakligen på<br />
hur leveranser från industrin är kopplade till milstolpar mot<br />
kunderna. Ledtiden mellan prestationernas fullgörande och<br />
fakturering till kund är också en viktig faktor liksom kundernas<br />
faktiskt utnyttjade kredittid.<br />
Det minskade kreditutnyttjandet jämfört med föregående<br />
år beror på att inbetalningarna har varit större än utbetalningarna<br />
(se också not 13 om förändringen av pågående arbete). Eftersom<br />
en stor del av faktureringen har skett i anslutning till<br />
årsskiftet, innebär detta att inbetalningar kan förskjutas till<br />
nästa år. Redovisningen i tabellen kortsiktigt likviditetsbehov<br />
visar att en förstärkning av likviditeten skett genom stora inbetalningar<br />
efter årsskiftet.<br />
Den löpande krediten avser finansiering av förskott till leverantörer.<br />
Krediten har minskat <strong>2007</strong> beroende på en minskning<br />
av finansieringen av förskott till leverantörer (se not 14).<br />
Den utnyttjade krediten, 2 436 570 tkr (4 803 754 tkr), avviker<br />
dock från förskottsfordringarna på leverantörer, 2 134 362 tkr<br />
(4 399 081 tkr). I vissa fall sker upptagandet av krediten och<br />
utbetalningen av förskottet till leverantören med några dagars<br />
mellanrum. Även avräkning av förskott i samband med slutfakturering<br />
och motsvarande amortering i RGK kan i vissa fall<br />
ske med några dagars mellanrum av administrativa eller systemtekniska<br />
skäl.<br />
Lån till anläggningstillgångar (tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Låneram<br />
Utnyttjad låneram<br />
Ingående skuld<br />
Lån upptagna under året<br />
Årets amorteringar<br />
355 000<br />
117 287<br />
126 287<br />
13 000<br />
-22 000<br />
355 000<br />
126 287<br />
126 287<br />
70 000<br />
- 70 000<br />
Summa lån till<br />
anläggningstillgångar 117 287 126 287<br />
ekonomisk redovisning<br />
Räntekontokredit (tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Kreditlimit<br />
Utnyttjad kredit<br />
Maximalt utnyttjad<br />
Anslagsmedel<br />
Avgifter<br />
Bidrag från annan statlig<br />
myndighet<br />
Övriga medel<br />
Utgifter<br />
16 000 000<br />
1 661 183<br />
<strong>2007</strong>-11-15<br />
5 370 116<br />
102 891<br />
16 644 482<br />
319<br />
71 741<br />
-15 158 250<br />
16 500 000<br />
3 129 492<br />
2006-05-17<br />
5 562 834<br />
90 000<br />
19 751 903<br />
12 795<br />
-142 518<br />
-16 582 688<br />
Saldo 1 661 183 3 129 492<br />
Kortsiktigt likviditetsbehov (tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Intäkter av avgifter<br />
Utgifter<br />
6 033 000<br />
-2 971 000<br />
2 670 000<br />
-1 509 000<br />
Likviditetsförstärkning 3 062 000 1 161 000<br />
Löpande kredit (tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Låneram<br />
Utnyttjad kredit<br />
Maximalt utnyttjad<br />
Not 24 Skulder till andra myndigheter<br />
9 500 000<br />
2 436 570<br />
<strong>2007</strong>-01-11<br />
4 354 036<br />
12 000 000<br />
4 803 754<br />
2006-01-03<br />
8 758 001<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Leverantörsskulder<br />
Övriga skulder inomstatliga<br />
Utgående mervärdesskatt<br />
Sociala avgifter<br />
Summa skulder till andra<br />
myndigheter<br />
352 636<br />
211<br />
155 797<br />
19 681<br />
253 024<br />
150 010<br />
74 855<br />
22 303<br />
528 325 500 192<br />
Not 25 Leverantörsskulder<br />
Utländska leverantörsfakturor enligt reskontra uppgick till<br />
423 257 tkr (277 451 tkr). Vid omräkning till balansdagens<br />
kurs värderades dessa till 424 749 tkr (276 132 tkr). Orealiserade<br />
kursdifferenser delades upp på intäkter och kostnader netto<br />
per valuta.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Leverantörsskulder<br />
Omvärdering utländska<br />
leverantörsskulder<br />
1 998 834<br />
1 492<br />
1 695 772<br />
-1 319<br />
Summa leverantörsskulder 2 000 326 1 694 453<br />
53
ekonomisk redovisning<br />
Not 26 Övriga skulder<br />
Här redovisas diverse skulder till personalen samt övriga skulder.<br />
Den största posten utgörs av skuld avseende personalens<br />
preliminärskatteavdrag. I övrigt består posten av skuld för<br />
skattepliktiga ersättningar för december <strong>2007</strong> med utbetalning<br />
i januari 2008 m.m.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Personalskulder<br />
Övrigt<br />
24 707<br />
161<br />
28 505<br />
509<br />
Summa övriga skulder 24 868 29 014<br />
Not 27 Förskott från uppdragsgivare och kunder<br />
Här redovisas den skuld som avser samarbetspartners andel av<br />
kassa och bank.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Förskott från samarbetspartners 39 757 190 927<br />
Summa förskott från<br />
uppdragsgivare och kunder 39 757 190 927<br />
Not 28 Periodavgränsningsposter<br />
I posten redovisas diverse upplupna kostnader och förutbetalda<br />
intäkter.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Ej statlig motpart:<br />
Interimsskulder övriga leverantörer<br />
Semesterlöneskulder<br />
199 455<br />
64 451<br />
120 028<br />
69 285<br />
Summa upplupna kostnader,<br />
ej statlig motpart 263 906 189 313<br />
Statlig motpart:<br />
Sociala avgifter semesterlöneskuld<br />
Interimsskulder statliga leverantörer<br />
30 514<br />
200 013<br />
31 790<br />
174 633<br />
Summa upplupna kostnader,<br />
statlig motpart 230 527 206 423<br />
Summa upplupna kostnader 494 433 395 736<br />
Oförbrukade bidrag<br />
Övriga förutbetalda intäkter,<br />
0 468<br />
statlig motpart<br />
Summa periodavgränsnings-<br />
17 292 6 931<br />
poster 511 725 403 135<br />
Noter till Finansieringsanalysen<br />
Not 29 Kostnader<br />
Från kostnader enligt resultaträkningen dras avskrivningar<br />
och realisationsförluster av, samt även bokfört värde för avyttrade<br />
anläggningstillgångar som kostnadsförts mot övriga<br />
driftskostnader. Förändringar av posterna avsatt till pensioner<br />
och övriga avsättningar återförs också från kostnaderna för att<br />
erhålla de kostnader som motsvaras av betalningar.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Kostnader enligt resultaträkning<br />
Avskrivningar enligt<br />
resultaträkning<br />
Realisationsförluster<br />
Kostnadsförda avyttringar<br />
Förändring avsatt till pensioner<br />
Förändring övriga avsättningar<br />
Oförklarad differens<br />
-17 824 239<br />
50 714<br />
194<br />
19<br />
-44 503<br />
-2 425<br />
0<br />
-19 606 686<br />
95 099<br />
673<br />
11<br />
80 913<br />
-12 304<br />
-182<br />
Summa kostnader -17 820 240 -19 442 476<br />
Not 30 Intäkter av avgifter och andra ersättningar<br />
Realisationsvinster tas bort ifrån intäkter enligt resultaträkningen.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Intäkter av avgifter och andra<br />
ersättningar enligt resultaträkning<br />
Realisationsvinster<br />
17 762 417<br />
-865<br />
19 421 861<br />
-703<br />
Summa intäkter av avgifter<br />
och andra ersättningar 17 761 552 19 421 158<br />
Not 31 Ökning/minskning av lager<br />
I förändring av lager ingår även förändring av förskott till<br />
leverantörer. Förändring av pga redovisas i förändring av<br />
fordringar.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Förändring av lager<br />
Förändring av förskott till leverantör<br />
-22 112<br />
2 264 719<br />
-10 831<br />
3 826 995<br />
Summa förändring av lager 2 242 607 3 816 164<br />
Not 32 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar<br />
I förändring av fordringar ingår även förändring av periodavgränsningsposter<br />
och förändring av pga.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Förändring av fordringar<br />
Förändring av<br />
periodavgränsningsposter<br />
Förändring av pågående arbeten<br />
-2 485 829<br />
6 871<br />
3 791 650<br />
1 787 474<br />
10 113<br />
20 508<br />
Summa förändring av<br />
kortfristiga fordringar 1 312 692 1 818 095<br />
54 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
Not 33 Ökning/minskning av kortfristiga skulder<br />
I skulder m.m. ingår investeringslån och räntekontokredit som<br />
redovisas på annat ställe i finansieringsanalysen. Förändring av<br />
kortfristiga skulder avseende investeringar avgår. Förutom förändring<br />
av skulder redovisas här även förändring av periodavgränsningsposter.<br />
(tkr) <strong>2007</strong> 2006<br />
Förändring av skulder m.m.<br />
Justering för investeringslån<br />
Justering för räntekontokredit<br />
Justering för leverantörsskulder<br />
avseende anläggningstillgångar<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
-3 665 803<br />
9 000<br />
1 468 309<br />
-2 623<br />
-5 904 913<br />
0<br />
2 176 986<br />
2 136<br />
Summa förändring skulder m.m. -2 191 117 -3 725 791<br />
Förändring av<br />
periodavgränsningsposter<br />
Summa förändring av<br />
108 590 85 610<br />
kortfristiga skulder -2 082 527 -3 640 181<br />
ekonomisk redovisning<br />
55
ekonomisk redovisning<br />
Balanserad kapitalförändring<br />
Belopp i mnkr 2003 2004 2005 13) 2006 14) <strong>2007</strong><br />
Ur föregående års balansräkning 173 210 407 423 374<br />
Från statskapital 4 1 378 15 0<br />
Till statskapital<br />
Till Försvarsmakten, lager m.m.<br />
Till Försvarsmakten,<br />
invärderade anläggningstillgångar vid industrin (ATI) -378<br />
Invärderade AT/lager -15<br />
Nedskrivning tidigare års resultat<br />
Verkligt värde för årets balanserade<br />
53<br />
över-/underskott<br />
177<br />
264<br />
56 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
407<br />
423 374<br />
Årets över-/underskott 33 143 16 -49 66<br />
Summa balanserat kapital 210 407 423 374 440<br />
Källa: FMVs produktionsledningssystem.<br />
13<br />
Under 2005 överfördes den del av balanserad kapitalförändring som avsåg invärderade anläggningstillgångar vid industrin, 378 mnkr, enligt överenskommelse<br />
mellan FMV och Försvarsmakten till Försvarsmakten.<br />
14<br />
Posten statskapital, som avser invärderat lager av elektronikkomponenter, minskades under 2006 med 15 mnkr. Anpassningen gjordes för att bättre spegla<br />
lagernivåerna över året. Statskapitalet påverkas dock inte löpande av lagerförändringar under året.
Arthur Artillery Hunting Locating Radar. Artillerilokaliseringsradar.<br />
Amraam Advanced Medium Range Air-to-Air Missile. Jaktrobot.<br />
ASC 890 Airbourne Surveillance and Control. Flygburet radarsystem.<br />
AT Anläggningstillgångar.<br />
BFT Blue Force Tracking, (för egna styrkors positioner).<br />
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
förkortningar och förklaringar<br />
CBRN Chemical, Biological, Radiological and Nuclear (i begreppet innefattas även giftiga industrimaterial).<br />
CCRA Common Criteria Recognition Arrangement.<br />
CDL 39 Communication and Datalink 39.<br />
COTS/MOTS Commercial Of The Shelf/Military Of The Shelf.<br />
CSEC Sveriges certifieringsorgan för IT-säkerhet.<br />
DARPA Defence Advanced Research Projects Agency.<br />
DEWC Defense Export Working Committee.<br />
DFS Dynamisk flygsimulator.<br />
DPA Defence Procurement Agency. Storbritanniens motsvarighet till FMV.<br />
DSEi Defence System Equipment International.<br />
EBB2 Electronic Bulletin Board. EDAs annonseringsportal.<br />
EDA European Defence Agency. Europeiska försvarsbyrån.<br />
EMP Elektromagnetisk puls.<br />
EOI Eldlednings- och observationsinstrument.<br />
ETAP European Technology Acquistion Program.<br />
Ett sameuropeiskt program för teknologistudier främst inom flygområdet.<br />
EU NACE Classification of Economic Activities in the European Community.<br />
EUMS European Union Military Staff.<br />
Excalibur Nästa generations artillerigranat.<br />
FFU En effektiv förvaltning för insatsförsvaret SOU 2005:96.<br />
FLUD Nationellt flygtekniskt- utvecklings- demonstrationsprogram.<br />
FLyGI Militära flyginspektionen.<br />
FMLS 2010 Försvarsmaktens nätverksbaserade ledningssystem.<br />
FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut.<br />
FTS Flygvapnets Tekniska Skola.<br />
GC2F Ground Base Command and Control Facility.<br />
Ledningssystem för flygstridskrafterna inom nätverksbaserat försvar.<br />
GTRS Gemensamt Taktiskt Radio System. Mjukvarudefinierad radio.<br />
HVM Hyper Velocity Missile.<br />
IFF Identify Friend or Foe.<br />
System som möjliggör för andra nationer att identifiera svenska plattformar vid insatser m.m.<br />
IK Ny Igenkänningssystem Ny (samma som IFF).<br />
ILS Instrument Landing System.<br />
IRIS-T Infra-Red Imaging System. Tail/Thrust-vector controlled. Jaktrobot.<br />
ISAF International Security Assistance Force.<br />
ISP Inspektionen för strategiska produkter.<br />
ITÖ Internationell, militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet.<br />
KB Kundbeställning.<br />
KBM Krisberedskapsmyndigheten.<br />
LDP Laser Designated Pod. Lasersikte som används vid fällning av bomber mot markmål.<br />
Ledsyst P Ledningssystem Personal.<br />
Ledsyst T Ledningssystem Teknik.<br />
Ledyst M Ledningssystem Metod.<br />
LOI/FA Letter of Intent/Framework Agreement. Samarbete mellan Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och<br />
Sverige. Berör frågor av typen leveranssäkerhet, exportkontroll, informationssäkerhet etc.<br />
LFV Luftfartsverket.<br />
57
förkortningar och förklaringar<br />
MFS Multifunktionssensor. En radar som kan klara många förmågor/funktioner.<br />
MIDCAS Midair Collision Avoidance System. Kollisionsvarningssystem för Jas 39 Gripen.<br />
MMI Människa Maskin Interaktion.<br />
MoU Memorandum of Understanding.<br />
MRCM Muliti Role Combat Missiles.<br />
NAD National Armaments Director. Nationell försvarsmaterieldirektör.<br />
NAHEMO Nato Helicopter Design & development Production and Logistics Management Organisation.<br />
NH90 ursprungskunders organisation.<br />
NAMSA Nato Maintenance and Supply Agency.<br />
NBC Nuclear Biological Chemical.<br />
NBF Nätverksbaserat försvar.<br />
NBG 08 Nordic battle group, EU-gemensam insatsstyrka som ska vara i kraft 2008. Se stridsgrupp.<br />
NCAGE CODE Nato Commercial and Government Entity Code.<br />
NCB National Codification Bureau.<br />
NCS Nato Codification System.<br />
NFFP Nationella flygtekniska forskningsprogrammet.<br />
NLAW New Light Antitank Weapon. Pansarvärnsrobot Robot 57.<br />
NSA National Security Authority.<br />
NSN Nato Stock Number.<br />
OPS Offentlig privat samverkan.<br />
PARP Planning and review process. Den planerings- och översynsprocess som Sverige deltar i inom ramen för<br />
partnerskap för fred. Syftet är att utveckla svenska militära förband och förmågor så att de, tillsammans med<br />
andra länders trupper, kan stå till tjänst vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.<br />
PFI Private Finance Initiative.<br />
PS 860 Puls Spaning. Radarsystem.<br />
Rakel Gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer<br />
i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa.<br />
Rb Robot.<br />
RFI Request for information. En begäran om information från företag som<br />
föregår arbetet med att begära in anbud från olika företag.<br />
RFQ Request for Quotation.<br />
RML Regler för Militär Luftfart.<br />
Sep/Fres Splitterskyddad enhetsplattform/Future Rapid Effects System.<br />
SSG 120 Splitterskyddad granatkastare 120.<br />
StriC Stridsledningscentral.<br />
Stridsgrupp Nordic battle group. Multinationell snabbinsatsstyrka, inom ramen för EU, bestående av trupp från Sverige,<br />
Finland, Norge och Estland. Styrkan ska stå i beredskap första halvåret 2008. Förbandet består av cirka 2 500<br />
kontraktsanställda soldater och officerare. Kärnan är en lätt mekaniserad skyttebataljon som tillsammans med<br />
flera stödenheter ska kunna lösa uppgifter var som helst i världen 10 dagar efter beslut av EUs medlemsländer.<br />
De fyra huvuduppgifter som EU beslutat att snabbinsatsförbanden ska kunna lösa är: att med våld separera<br />
parter, konfliktförebyggande åtgärder vid pågående oroligheter, humanitärt stöd och evakueringsoperationer.<br />
Nordic battlegroup ska stå i beredskap från och med 1 januari 2008. Sverige kommer att bidra med cirka 2 000<br />
soldater, Finland med cirka 200, Norge med cirka 150 och Estland med cirka 50.<br />
SWECCIS Swedish Command and Control Information System.<br />
UAV Unmanned Aerial Vehicle.<br />
UCAV Unmanned Combat Aerial Vehicle.<br />
WEAG Western European Armaments Group.<br />
Vinnova Verket för innovationssystem.<br />
WSP Weapon System Partnership.<br />
58 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong><br />
FMVS ÅRSREDOVISNING <strong>2007</strong><br />
Härmed fastställes <strong>fmv</strong>s <strong>årsredovisning</strong> <strong>2007</strong>. Samverkan har skett med verkets personalorganisationer den 30 januari 2008.<br />
Jan Carling Gunnar Holmgren<br />
Per Eriksson Kerstin Paulsson<br />
Lotta Stalin Monica Widegren<br />
Christer Bringemark Hans-Erik Magnusson<br />
Försvarsförbundet Officersförbundet<br />
Hans Norinder Göran Stolpe<br />
Saco Seko<br />
Foto (copyright ©)<br />
Jerry Lindbergh, FMV, sid 7, 8 (Christer Bringemark), 17, 29<br />
Tommy Emanuelsson, FMV, sid 13<br />
Labe Allwin, sid 8, 15, 38, 40<br />
Gunnar Andersson, sid 18<br />
Björn Åkerlund, FMV, sid 20 (vänster)<br />
Per Halvarsson, sid 20 (höger)<br />
Pia Ericson, FMV, sid 21, 27, 33<br />
Peter Nilsson, Försvarets Bildbyrå, sid 22<br />
Anders Åberg, Rymdbolaget, sid 23<br />
Försvarets Bildbyrå, sid 24 (uppe)<br />
Nina Karlsson, Försvarsmaktens helikopterflottilj, sid 24 (nere)<br />
André Brännström, LSS TUJAS39, sid 25, sid 26 (uppe)<br />
MBDA UK, sid 26 (nere)<br />
Rudolf Werner, sid 28<br />
Poseidon Konsult, sid 30<br />
Gunnel Stenberg, sid 32<br />
Hans Ivansson, FMV, sid 31, 39<br />
Omslagsbilder<br />
Lasse Sjögren, Försvarets Bildbyrå / Rick Forsling, Försvarets Bildbyrå /<br />
Peter Nilsson, Försvarets Bildbyrå / Hans Ivansson, FMV / Pia Ericson, FMV /<br />
Combat Camera / Anders Åberg, Rymdbolaget / Jerry Lindbergh, FMV<br />
Grafisk form och produktion Enestedt<br />
Tryck Ljungbergs Tryckeri<br />
59
60 FMVs årsredoVisning <strong>2007</strong>
FMV<br />
Försvarets materielverk<br />
115 88 Stockholm<br />
Besöksadress: Banérgatan 62<br />
Tel 08-782 40 00<br />
Fax 08-667 57 99<br />
registrator@<strong>fmv</strong>.se<br />
www.<strong>fmv</strong>.se