Martin Götegård - Hem

F
ör nog är vi många som har så här
ruskigt dålig hand med pengar. Statistik
visar att av alla studenter i åldern
18 – 27 år upplever över hälften
att de gör fl era impulsköp i månaden. Trots
att de vet att det kan få konsekvenser som obetalda
räkningar eller att de tvingas säga nej till
saker de annars kunnat göra. För att inte tala
om alla nudlar. Men det fi nns förstås undantag.
Hanna, 21 år från Uppsala, vet hur det känns
att ha precis ingenting.
– När jag bodde hemma levde vi på existensminimum
i några år eftersom mamma
hade skulder hos kronofogden som hon hade
problem med att betala av.
Hanna anser att många studenter och klasskompisar
på universitetet ofta säger att de är
fattiga utan att de egentligen förstår vad det
innebär.
– Du är inte fattig om du kan köpa ett par
skor och ett par jeans eller springa till mamma
och pappa när pengarna tar slut. Mamma hade
ingenting mer än det nödvändigaste. Och då
hade vi det ändå bättre än många andra.
LOVISA OCH HANNA har varit bästa vänner sedan
högstadiet och bor idag tillsammans i en
lägenhet i utkanten av Uppsala.
– Det händer ganska ofta att Lovisa struntar
i att betala sina räkningar för att hon ska köpa
ett, två eller kanske tre par nya skor den månaden,
säger Hanna.
– Och det värsta är att hon inte ser det som
ett problem. Det är ju sjukt!
– Nej, kan man så får man och jag betalar ju
alltid räkningarna så småningom, säger Lovisa
som kommer från en övre medelklassfamilj.
Precis som många andra studenter har hon fått
extra pengar hemifrån när det fattats i plånboken.
” Jag blir så djävla less ”
HANNA ANNA TAR DET PERSONLIGT när Lovisa ringer
hem till sina föräldrar och ber om pengar till
hyran för att hon bränt dem på kläder, utekvällar
eller något annat. Hon kan omöjligt förstå
hur Lovisa kan tycka att hon blir lycklig av
att shoppa saker som hon vet att hon inte kan
betala.
– Jag kan bli så djävla less på att hon inte
bryr sig. Det är som att hon tror att hon ska
bli lycklig av alla prylar som travas på hög i
sovrummet.
Lovisa i sin tur kan bli förbannad på Hanna
för att hon inte ens försöker förstå.
– Det är inte så att jag gör det för att såra någon
annan. Jag gör det för att jag ska må bättre.
Plus att det är så förbannat roligt också.
– Jag vet att det låter lite kallt när jag vet
hur Hanna haft det, säger Lovisa och suckar
när Hanna demostrativt går ut från rummet där
vi sitter.
– Men vi har haft den här diskussionen så
många gånger förut.
ERICA PAHNE ARBETAR PÅ Institutet för privatekonomi
och hon tror absolut att de vanor vi
har beror på hur vi växt upp.
– Om du fi ck din veckopeng att hushålla
med och sen var det stopp så tror jag att du har
en större chans att hålla ordning på pengarna
som äldre. Alltså precis som i Hannas fall.
Men även om de fl esta av oss nog skulle vilja
ha bättre koll på vart våra pengar tar vägen,
så är det självklart lättare sagt än gjort. Erica
Pahnes bästa råd är att börja göra en budget
över de inkomster och utgifter du har, det är ett
bra sätt att få koll.
Men det är svårt när man som ung student
lever hemma, eller om man som Lovisa vet att
mamma och pappa kan ge en pengar om det
krisar, trots att man har eget boende. Då blir
det lätt så att man tummar på gränserna.
– Då gäller det att du har lite karaktär, tycker
Erica.
– Att se lite längre fram.
”
Det är som hon tror att hon ska
bli lycklig av alla prylar som
travas på hög i sovrummet
”
FRÅN OCH MED ATT du är 18 år kan du boka ett
möte på din bank för ekonomisk rådgivning.
På Föreningssparkbanken tror man att det här
är något man har nytta av oavsett ålder. Inte
behöver du känna dig lurad heller, rådgivningen
är nämligen helt gratis.
Viktor Pettersson och Elin Hedberg är 17
respektive 18 år gamla och tror båda att de
skulle kunna gå på en rådgivning, men är
osäkra på vad de skulle få ut av den.
– Det vore kanske nyttigt, men jag tror inte
att man lär sig att hantera pengar riktigt ordentligt
förrän man själv sitter i skiten, säger
Viktor.
Elin tror inte att någon rådgivning blir aktuell
för hennes del, åtminstone inte förrän hon
tjänar mer pengar.
– Jag blir så trött på allt tjat om att ungdomar
har för mycket pengar som de inte kan hantera.
1 050 kr i månaden är inte mycket. Och som
om inte ungdomar förr handlade mycket förresten.
STATISTIK VISAR DOCK att studenter och ungdomar
faktiskt handlar mer idag än vad vi gjorde
förr. Det betyder för den sakens skull inte att
vi är oansvarigare utan snarare att vi är uppväxta
så.
Nils Bolin på Handelns Utredningsinstitut
tror att en anledning kan vara att det fi nns fl er
dörrar öppna och fl er vägar att gå för dagens
studenter. Det här håller Elin med om.
– Alla vill ju resa och bo utomlands ett tag
och sen gärna plugga vidare och ja, en massa!
I en artikel i Dagens Industri säger SEB:s
privatekonomiska rådgivare Gunilla Nyström
att det som förändrats är att dagens generation
har ett annat synsätt än förut. ”De är inte fult
att slösa och använda sina pengar. Att spara är
egentligen bara uppskjuten konsumtion”.
Många studenter upplever att man som ung
kan ha en ganska ledig inställning till pengar.
Något som de fl esta banker idag håller med
om, framförallt eftersom en student inte har så
mycket pengar att spara utöver det som måste
betalas. Det är dock viktigt att inte låta det gå
över styr.
MAN SKULLE KUNNA SÄGA att Hanna och Lovisa
är synonymer med Spara och Slösa. Sparas/
Hannas fördel är att hon har koll och tar sitt
ansvar och vissa människor behöver ha det så
för att kunna vara nöjda med tillvaron. Slösas/
Lovisa fördel är å sin sida att hon får mycket
kul för pengarna men får samtidigt leva med
konsekvenserna.Frågan är vilket som är bäst.
– Jag tror att det allra bästa egentligen skulle
vara en blandning av oss två, säger Lovisa.
Hanna ler.
– En spösa då eller?
Fotnot: Personerna på bilderna har inget med
texten att göra.