vakuumschaktning i värmeglesa områden - Svensk Fjärrvärme

vakuumschaktning i 

värmeglesa områden 

– en förstudie 

Tobias Wingqvist, Varadero Utveckling AB 

Forskning och Utveckling | Värmegles 2005:16

VAKUUMSCHAKTNING 

FÖRSTUDIE 

Rapport │ Värmegles 2005:16 

Tobias Wingqvist 

Varadero Utveckling AB 

ISSN 1401-9264 

© 2005 Svensk Fjärrvärme AB 

Art nr 05-4

I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. 

Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för 

Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

Svensk Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:16 Vakuumschaktning 

Förord 

Värmegles Fjärrvärme är ett samfinansierat projekt mellan Svensk Fjärrvärme och 

Energimyndigheten (STEM) med syftet att sänka anslutningskostnaden av småhus till 

fjärrvärmenät. Denna rapport och arbetet där bakom ingår i projekt Värmegles 

Fjärrvärme. 

Arbetet har utförts av Tobias Wingqvist, Varadero Utveckling AB. Specialkompetens 

och goda råd har erhållits från nedanstående referensgrupp. Dessutom har Göteborg 

Energi och SBS Entreprenad välvilligt ställt upp med anläggningsobjekt för skarpa 

tester av utrustningen. Ett stort tack till VästVac Kåbea som utförde arbetet. 

Referensgrupp: 

Lars Sandell DISAB AB 

Lars Ljunggren Göteborg Energi 

Ove Ribberström Ove Projektering 

Per Lyngnholm SBS Entreprenad AB 

Rolf Borrås Styrud AB 

Mikael Gustavsson Svensk Fjärrvärme 

Hans Carlsson Varadero Utveckling AB 

Monica Soldinger Stafhammar Varadero Utveckling AB 

Tobias Wingqvist Varadero Utveckling AB 

Bilderna som används i rapporten är egna såvida inget annat anges. 

│ 3


Sammanfattning 

Schaktning med grävmaskin är idag den vanligaste anläggningsmetoden för 

nedläggning av fjärrvärmerör. Detta markarbete utgör en stor del av den totala 

anslutningskostnaden för småhus. Därför finns det ett stort behov att finna nya 

billigare anläggningsmetoder. Denna rapport behandlar användandet av 

vakuumtekniken som schaktmetod och ingår i projekt Värmegles Fjärrvärme, som är 

ett samarbetsprojekt mellan Svensk Fjärrvärme och Statens Energimyndighet, 

(STEM). Ett av delmålen med Värmegles Fjärrvärme är att sänka den totala 

anslutningskostnaden per hus från dagens 83 000 kronor till 50 000 kronor. 

Syftet med detta arbete är att utreda huruvida vakuumschaktning kan användas för 

servisschaktning i trädgårdsmiljö. Arbetet är fokuserat på praktiska försök och 

omvärldsanalys. I länder som exempelvis USA och Tyskland är vakuumtekniken mer 

etablerad och användningsområdena fler. 

Vakuumschaktning utförs med en mobil vakuumutrustning som suger upp 

jordmassorna. Själva drivkraften till suget är tryckdifferensen mellan 

uppsamlingsbehållare och omgivning. Förenklat kan man säga att tekniken är den 

samma som för en dammsugare. 

Vakuumschaktning har flera fördelar som kommer väl till pass vid arbeten i 

trädgårdsmiljö. Framkomlighetsförmågan är maximal medan risken för avgrävningar 

eller skador hos befintliga markinstallationer är minimal. Dessutom minskas 

återställningsarbetet eftersom metoden möjliggör smalare schakt och även håller 

arbetsplatsen fri från maskiner och schaktmassor. 

I dagsläget ligger bristerna hos utrustningen inom logistiken, handhavandet och 

ekonomin. Att arbetsplatsen är fri från schaktmassor ger ett bättre 

återställningsresultat, men samtidigt medför det extra arbete eftersom ett 

fyllnadsmaterial måste tillbaka in på tomten för att återfylla schakten. Handhavandet 

kräver mycket fysiskt arbete, det tunga arbetet sliter inte bara på kroppen utan drar 

även ner effektiviteten. Slutligen är det svårt att finna lönsamhet för mer storskaliga 

projekt då utrustningen kostar omkring 1400 kr i timmen, att jämföra med en 

minigrävare som har en dagshyra kring 1500 kr. 

Den utrustning som idag finns tillgänglig i Sverige är ett intressant alternativ för 

sträckor som annars måste handgrävas, sträckor där framkomligheten är dålig eller där 

risken för skador hos befintliga ledningar är stor. Utrustningen som finns tillgänglig på 

marknaden är inte avsedd för schaktarbeten, men potentialen finns. Kan tekniken 

utvecklas så att handhavande och logistik förbättras samtidigt som de positiva 

egenskaperna vad det gäller framkomlighet och återställningsresultat bevaras har 

metoden en given plats på entreprenadsidan. 


Varadero Utveckling AB 

│ 5

Summary 

Today open ducts are the most common way of laying district heating pipes. Since the 

costs for the site preparation and excavation constitute a large amount of the total 

construction cost for detached houses, there is a need to find cheaper construction 

methods. This report studies the use of vacuum excavators and it is part of Värmegles 

Fjärrvärme which is a joint venture between Svensk Fjärrvärme and Statens 

Energimyndighet, STEM (Swedish District Heating Association and the Swedish 

Energy Agency). One of the targets set for Värmegles Fjärrvärme is to reduce the total 

cost per connected house from today’s 83 000 SEK to 50 000 SEK. 

The purpose of this work is to determine if vacuum equipment can be used for slot 

trenching in garden environments. The study is based on practical tests and market 

surveys. For example, in countries like USA and Germany, the vacuum technique is 

more established and more widely used. 

Vacuum excavation is done by a mobile vacuum equipment that sucks up the soil. The 

force to do this is powered by the pressure difference between the tank and the 

environment. To simplify it, the principle is the same as for a vacuum cleaner. 

Vacuum excavating has many advantages that comes in handy for work in garden 

environments. This method offers maximum mobility, with minimum risk of 

damaging or cutting existing ground installations. The restoring work also decreases 

since the method render possible narrower trenches and keeps the workplace free from 

both soil and machines. 

The drawbacks of the technique today is the logistics, the handling of the equipment 

and the economy. The fact that the working place is kept free from soil makes the 

restoring result better but it also result in extra work because the soil must be returned 

into the garden for refilling the trenches. Handling the equipment requires a lot of 

strength which not only wears the body out, but also reduces the efficiency. Finally, it 

is hard to make larger projects profitable. The vacuum excavator equipment costs 

approximately 1400 SEK per hour, to compare with the cost of a mini excavator at 

roughly 1500 SEK per day. 

The vacuum equipment available in Sweden today is a good alternative for distances 

that otherwise must be hand dug, distances where the moving ability is poor or where 

the risk of damaging existing pipes is big. The equipment is not intended for 

excavating, but there is still a potential there. If the logistics and the handling of the 

equipment can be approved at the same time as the positive features regarding move 

abilities and restoring results remain, the method has a given place on the ground site 

preparation market. 


Varadero Utveckling AB


Innehållsförteckning 

1. Inledning ................................................................................ 9 

1.1. Bakgrund......................................................................................... 9 

1.2. Syfte................................................................................................ 9 

1.3. Genomförande ................................................................................ 9 

2. Vakuumutrustning .................................................................. 9 

2.1. Mobila vakuumlastare ................................................................... 10 

2.2. Vakuumanvändning utanför Sverige.............................................. 12 

3. Praktiska försök.................................................................... 13 

3.1. Skarpt test, DISAB Centurion, Göteborg ....................................... 13 

3.2. Demonstration, vaXcavator, Skottland........................................... 15 

3.3. Demonstration, BSB - Moskito Erdsauger, Tyskland ..................... 17 

4. Utvärdering, praktiska försök................................................ 20 

4.1. Problem......................................................................................... 20 

4.2. Fördelar......................................................................................... 21 

5. Slutsatser............................................................................. 22 

6. Förslag till förbättringar......................................................... 23 

6.1. Tillbehör ........................................................................................ 23 

6.2. Återanvändning av gräsmatta........................................................ 23 

6.3. Vakuumutrustning i kombination med rördrivning .......................... 23 

6.4. Ny utrustning ................................................................................. 25 

7. Referenser ........................................................................... 26 

8. Bilagor.................................................................................. 27 

│ 7


1. Inledning 

1.1. Bakgrund 

Markarbeten i samband med nedläggning av fjärrvärmerör utförs idag till största delen 

med traditionell schaktning och grävmaskiner. Denna schaktning är kostsam och risk 

för avgrävning av befintliga ledningar föreligger. Schaktning med minigrävare ställer 

också krav på framkomligheten i trädgårdarna och kräver en hel del 

återställningsarbete. 

I Sverige har vakuumteknik endast vid ett fåtal fall använts för rörgravsschaktning. 

Den främsta anledningen är att dagens utrustning inte är anpassad för jordschaktning 

och därför heller inte kostnadsmässigt effektiv. I de enstaka fall då metoden har 

använts har det varit som speciallösning, antingen på grund av ytterst begränsade 

framkomlighetsmöjligheter eller då väldigt smala schakt har erfordrats. 

Kan vakuumutrustningen och handhavandet effektiviseras kommer också lönsamhet 

erhållas. Vakuumschaktning kan utföras snabbt utan risk för skador på befintliga 

ledningar eller rotsystem i mark. Framkomligheten är maximal, dessutom reduceras 

återställningsarbetet och schaktvolymerna reduceras. 

1.2. Syfte 

Syftet med denna förstudie är att utreda huruvida vakuumutrustning kan användas till 

rörgravsschaktning. Rapporten ska studera utrustning tillgänglig på såväl den svenska 

som den internationella marknaden. 

1.3. Genomförande 

Fokuseringen kommer att läggas på skarpa tester av befintlig vakuumutrustning, och 

omvärldsanalys. Variationerna ligger främst i aggregatstorlek och vakuumkapacitet 

vad det gäller utrustningen, men även olika typer av markuppluckringsredskap 

kommer att testas. 

2. Vakuumutrustning 

Det finns en mängd olika typer av vakuumutrustningar på markanden. Fasta 

installationer används ofta inom industrin för olika former av städ- eller 

transportarbeten. Mobila vakuumutrustningar används främst för slamsugning, diverse 

städuppdrag, friläggning av kablar i gatumiljö, för att flytta makadam eller byta singel 

på tak. Den typ av utrustning som är aktuell för jordschaktning är de mobila 

vakuumlastarna. 

Bild 1 Mobila vakuumlastare 

Till vänster utrustning från USA, till höger vakuumlastare från Sverige. (Bilder från Vacuum Source och 

DISAB AB.) 

│ 9


10 │ 

2.1. Mobila vakuumlastare 

Vid slamsugning erhålls en mycket hög effektivitet eftersom ingen luft tränger in i 

slangen. Man arbetar med ett statiskt tryck och vattenpelaren sugs ungefär som vätska 

genom ett sugrör. De bilar som används till slamsugning är utrustade med ett lite 

mindre pumpaggregat än de som även suger torra material. Att flytta fasta material 

genom slangen är dock svårare. Drivkraften för materialtransporten är den 

rörelseenergi som den insugna luften har. Effektiviteten beror på 

strömningsförhållandet. Eftersom luft har en så låg densitet (endast 1,02 kg/m 3 vid 

atmosfärstryck) blir rörelseenergin mycket låg även om lufthastigheten är hög. I 

slangen har vi dessutom ett visst vakuum och detta sänker densiteten ytterligare. 

Vidare är det endast en liten del av rörelseenergin som utnyttjas till materialtransport 

eftersom luften alltid väljer den lättaste vägen ovan uppsuget material genom slangen. 

Att suga grus kan jämföras vid en storm som sveper fram över en parkeringsplats. Det 

ska till mycket stora vindhastigheter innan gruset på marken börjar röra på sig. Om 

lufthastigheten genom sugslangen är 50 m/s är materialtransporten sällan snabbare än 

6-7 m/s. Ett torrt material som singel eller makadam är ändå relativt lätt att 

transportera eftersom de inte har samma tendens att fastna i slangen som blöt och tung 

lera har. Friläggningar i gata brukar därför gå bra eftersom materialet är lättsuget och 

slanglängden kan hållas kort. Ju längre sträcka materialet ska transporteras, desto 

svårare blir det eftersom det innebär ett större tryckfall över ledningen. 

2.1.1. Teori 

Uppsuget material kommer via suginloppet in i tanken och faller ner i behållaren. 

Tanken fungerar alltså både som vakuum- och uppsamlingsbehållare. De allra finaste 

partiklarna i det insugna materialet är så lätta att de håller sig svävande även inne i 

tanken, trots att lufthastigheten där är låg. För att de inte ska sätta igen pump, 

ljuddämpare, ventiler och andra komponenter på vägen ut skiljs dessa därför av i en 

egen kammare utrustad med ett filtersystem. 

Vakuumtekniken bygger på tryckskillnader; ju större tryckskillnad desto större 

drivkraft och luftflöde. Undertrycket i tanken skapas vanligtvis med hjälp av en pump. 

Storleken på det undertryck som skapas beror på vilken typ av pump som nyttjas. 

100% vakuum, det vill säga en tank helt tömd på luft, är omöjligt att skapa på grund 

av inläckage. De mobila vakuumlastare som finns idag klarar att skapa upp till 90% 

vakuum. Det absoluta trycket i behållaren blir då alltså 0,1 bar. 

När vakuumbehållaren, via sugslangen, får kontakt med atmosfärsluften som står 

under 1 bars tryck uppstår den kraftiga luftströmmen in till tanken. Under användning 

flyttas en viss luftvolym genom pumpen. Denna volym är dock inte samma som 

luftvolymen in i slangen. Detta beror på att luftvolymen i pumpen står under vakuum 

och därför måste räknas om till så kallade normalkubik; luft under 1 bars tryck. 

Ett exempel: 

Centurion LN 200/8-1812 från DISAB AB är utrustad med en Aerzen rootspump. 

Pumpen har ett maximalt varvtal på 1650 rpm och vid varje rotation flyttar den 90,7 

liter luft. Detta ger under en timma deplacementet 1650 x 60 x 90,7 E ^-3 = 8980 m 3 /h 

Det är omöjligt att konstruera en pump som är helt lufttät och eftersom tanken har ett 

lägre tryck än sin omgivning kommer luft tränga in bakvägen genom pumpen till 

tanken. Detta fenomen kallas för Back Slip och storleken på läckaget ökar med 

vakuumet i tanken. På högsta varvtal flyttas därför endast cirka 7000 m 3 /h netto 

genom pumpen.


Pumpen suger ut luft från tanken som står under vakuum, utsugen luft är alltså lättare 

än atmosfärsluften. Om behållaren håller ett vakuum på 80% är luftens densitet 1/5 av 

atmosfärsluftens; 1,2 / 5 = 0,24 kg/m 3 . Således flyttar pumpen under maxvarv 0,24 x 

7000 = 1680 kg/h. Eftersom massbalans måste råda i systemet är massflödet genom 

pumpen lika stort som massflödet in i slangen. Detta gäller naturligtvis inte 

momentant, men över tid. Massflödet genom pumpen är i detta fall 1680 kg luft/h. 

Denna siffra omräknad till luftflöde under atmosfärstryck, så kallade normalkubik, blir 

1680 / 1,2 = 1400 m 3 /h. I detta fall är luftflödet in i slangen endast 1/5 av volymen 

som flyttas genom pumpen. 

Resonemanget förklarar varför det är så viktigt att hantera utrustningen rätt. I stället 

för att köra motorn för fullt kan man låta den gå på ett lägre varvtal och därmed 

faktiskt öka luftmängden in i slangen. Dessutom minskar läckageförlusterna om 

tryckskillnaderna är lägre. Hur mycket vakuum som behövs under användningen beror 

på tryckfallet över ledningen. Vakuumets uppgift är att övervinna tryckfallet. Ett stort 

tryckfall tvingar fram ett högt arbetsvakuum som i sin tur reducerar verkningsgraden 

och luftflödet in i slangen. 

2.1.2. Jordschaktning med vakuumlastare 

För att kunna vakuumschakta jordmaterial måste marken i många fall först luckras 

upp. Detta kan göras på flera sätt. Det enklaste sättet är att bearbeta marken mekaniskt 

med spade eller spett. Det finns även tryckluftsdrivna spad- och skärverktyg som 

underlättar arbetet. Ytterligare ett sätt att luckra upp marken är att använda sig av en 

tryckluftslans. Lansen trycks ner i marken och väl på plats avfyras högtrycksluft som 

exploderar marken inifrån. 

Ett annat sätt att bearbeta marken är att kombinera vakuumsugningen med 

högtrycksvatten. Genom att använda hetvatten kan dessutom tjäljordar schaktas utan 

förvärmning. Problemet är att vattnet förvandlar uppsuget jordmaterial till en slurry 

som inte är lämplig för återfyllning. Möjligen skulle slurryn kunna tippas på upplag 

för uttorkning och sedan återanvändas. Den extra logistiken skulle dock antagligen 

kosta mer än det smakade. 

Att vakuumschakta jordmaterial kan vara ett mycket tungt arbete. Massor som 

exempelvis sand schaktas lätt eftersom materialet är torrt och därför inte fastnar i 

slangen. Med andra tyngre material, som lera eller moränjordar, får man dock räkna 

med att schaktmassor sätter igen slangen under användning. Detta innebär stora 

tryckförluster med minskad schaktkapacitet som resultat. Risken för driftstopp ökar 

också eftersom tryckfallen minskar luftflödet vilket gör att stenar och uppsuget 

material lättare fastnar i slangen. 

En vanlig uppfattning är att det endast är lufthastigheten eller massflödet i slangen 

som är avgörande för sugkapaciteten, men även slanghantering är av stor vikt. Ett 

vanligt förfarande är att kontinuerligt suga upp så mycket material som möjligt på 

högt varvtal. Detta innebär ofta att tryckfallet hela tiden ökar under användningen 

eftersom det sugs in mer material i slangen än vad som hinner transporteras bort, in i 

uppsamlingsbehållaren. Genom att vara försiktigare kan faktiskt schaktkapaciteten 

ökas. Det kan dock vara svårt att ha kontroll över detta under användandet. Ett 

hjälpmedel är arbetsvakuumet; märker man att vakuumet hela tiden ökar under 

användningen är det en indikation på att hanteringen kan vara felaktig. Ett annan 

hantering som bör undvikas är att trycka ner munstycket i marken för att lösgöra ett 

stycke jord. Munstycket suger fast och det krävs sedan stor kraft för att lyfta upp det 

igen, vilket kan uppfattas som att det suger bra och att schaktningen är effektiv. I 

själva verket är det tvärt om. Med munstycket nere i marken stryps insuget och ett 

högre vakuum byggs upp i behållaren, men inloppet är strypt och ingen 

│ 11


12 │ 

materialtransport kan ske eftersom luften i slangen står stilla. Den rörelse som fanns 

hos materialet i slangen avstannar och risken för att materialet ska fastna ökar. 

2.2. Vakuumanvändning utanför Sverige 

2.2.1. USA 

När man i Sverige nämner vakuumschaktning är det många som förvånat höjer på 

ögonbrynen, då metoden är så ovanlig. I USA däremot har vakuumtekniken som 

schaktmetod etablerat sig inom en rad användningsområden, antalet ger en 

uppskattning av bredden i användandet. Hydro Excavation, Slot Trenching, 

Underground Daylighting, Keyholing eller Potholing är alla schaktmetoder som på 

olika sätt inbegriper vakuumtekniken. 

Hydro Excavation 

Detta är ett samlingsnamn för alla metoder där vakuumteknik kombineras med vatten 

under högt tryck för att luckra upp marken. Nedanstående metoder kan alla vara 

varianter av Hydro Excavation. De flesta utrustningar som används klarar att leverera 

vatten med 200 – 300 bar. Under arbetet använder man dock inte mer än 100 – 130 

bar, annars föreligger risk på skador hos befintliga ledningar. 

Slot Trenching 

Som namnet antyder är detta smala schakt, det vill säga rörgravsschaktning. 

Underground Daylightning 

Vakuumschaktning har unika egenskaper vad det gäller att minimera risken för skador 

hos befintligt ledningsnät. Detta är något som tagits fasta på här; Underground 

Daylightning innebär friläggning av ledningar i gata. En anledning till varför denna 

typ av friläggning är så populär i USA är de höga skadeståndsbelopp som förekommer 

vid eventuella skador. Dessutom är inte ledningsnätet lika väl dokumenterat som det 

är i Sverige. 

Potholing eller Keyholing 

Potholing är ett sätt lokalisera befintliga ledningar med hjälp av ett litet 

inspektionshål. Potholing användas i USA även för att lokalisera läckor på 

vattenledningar. I Sverige görs detta istället mer raffinerat med hjälp av 

avlyssningsutrustning, permanenta loggar och flödesmätare. 

2.2.2. Skottland 

Ett skotskt företag vid namn Hydro Excavation Ltd är Europaagent åt den 

amerikanska tillverkaren Vacuum Source Inc. Maskinerna kallas vaXcavator och är 

utrustade med ett högtrycksvattensystem för markuppluckring. 

Dessa maskiner har testats på plats i Skottland, läs mer under Praktiska försök. 

2.2.3. Tyskland 

Det tyska företaget BSB-Saugbagger utvecklar egen vakuumutrustning framtagen just 

för jordschaktning. Dessutom tillverkar de tryckluftstillbehör som underlättar 

markuppluckringen. 

Dessa maskiner har testats på plats i Tyskland, läs mer under Praktiska försök.


3. Praktiska försök 

En detaljerad sammanställning av testresultat med händelseförlopp och förutsättningar 

återfinns i bilaga 2. 

3.1. Skarpt test, DISAB Centurion, Göteborg 

Partille Energi arbetar med att ansluta ett antal villaområden i Sävedalen till Göteborgs 

fjärrvärmenät. (Partille Energi samägs av Partille kommun och Göteborg Energi.) I 

detta område genomfördes ett skarpt test med en DISAB Centurion maskin från 

VästVac Kåbea AB. Tre serviser på Eriksvägen schaktades under dagen. Två av 

sträckorna var korta, cirka 6 meter, medan den tredje var något över medellängd, 16 

meter. (Medellängden för serviser i Göteborgsområdet är 14 meter.) Inbjudna 

åskådare, utöver referensgruppen, var representanter från Svensk Fjärrvärme, 

Göteborg Energi samt SBS som har totalentreprenaden för området. 

Maskinen som användes var en DISAB Centurion P-210/8 – 1513, en av de större 

maskinerna på marknaden. P-210/8 har möjlighet att skapa upp till 80% vakuum i 

tanken. Under schaktarbetet arbetade vi med cirka 50% vakuum och ett luftflöde in i 

sugmunstycket på omkring 2000-2200 m 3 /h. 

Bild 2 Centurion 210/8 - 1513 

Vakuumutrustning som användes på Eriksvägen. (Bild från VästVac Kåbea AB) 

3.1.1. Eriksvägen 16 

Detta var en mycket enkel servis utan några direkta hinder på vägen. Schaktet som 

gjordes var 0,6 x 0,6 x 6 meter (djup, bredd, längd), totalt cirka 2,2 kubikmeter. 

Schaktmassorna utgjordes av matjord överst och där under tung lera. En del stenar 

förekom vilket orsakade något enstaka slangstopp på någon minut. Slangstoppen 

kunde lösas genom att skaka eller slå på slangen för att på så sätt lossa stenen som 

kilats fast. Med etablering och avveckling inkluderat tog sträckan cirka 45 minuter att 

utföra. 

│ 13


14 │ 

Bild 3 Eriksvägen 16 

Resultatet av schaktningen var gott, men här fanns heller inga direkta svårigheter. 

Arbetet hade lika enkelt kunna utföras med minigrävare, dock inte alldeles intill 

huskroppen där vakuumutrustningen har unika egenskaper att komma nära inpå. 

Positivt med testet var att kapaciteten var så pass hög i den tunga leran, här schaktades 

2,2 m 3 rörgrav på 45 minuter. 


Här kom tekniken bättre till sin rätt. Sträckan som skulle schaktas var kort, men det 

hade på grund av omringande buskage varit svårt att få in en minigrävare på tomten. 

Arbetet kunde naturligtvis ha utförts med en större grävmaskin utifrån gatan, men det 

hade då varit besvärligt att schakta närmast huset och mellan buskarna ut mot gatan. 


Också denna sträcka var 6 meter, men här gjordes schaktet smalare och grundare; 0,5 

x 0,4 x 6 meter. Totalt schaktade man 1,2 m 3 rörgrav på 22 minuter. Hela arbetet, med 

ett slangstopp på 5 minuter inkluderat, utfördes på 30 minuter. Marken bestod av 

matjord och sand och var därför väldigt tacksam att arbeta i. 


Detta var den längsta sträckan; 16 meter. Här användes som mest 24 meter sugslang. 

Ett servisschakt på 16 meter innebär alltid slanglängder på åtminstone 20-25 meter. 

Det behövs ett par meter extra för att kunna hantera slangen, det är ibland svårt att 

komma nära inpå med lastbilen och det kan även finnas hinder att gå runt i trädgården. 

Arbetet här var tyngre än på de andra ställena. Marken bestod av tung lera och det 

fanns en hel del större sten i marken. På de sista metrarna ut mot gatan försvårades 

uppluckringsarbetet av trädrötter. Trots svårigheterna kunde arbetet utföras på 1,5 

timme, effektiv arbetstid var drygt en timme. Schaktet var lite smalare än tidigare 

schakt, 0,6 x 0,35 x 16 meter. Totala schaktvolymen blev här 3,4 m 3 .



Mittenbilden visar igensättningen i slutröret in till tanken. 

Resultatet av schaktningen var mycket gott, arbetsplatsen och även schaktet var rent 

och snyggt. En minigrävare hade inte haft några svårigheter att utföra samma arbete 

men återställningsbehovet hade blivit större på grund av maskinspår och schaktmassor 

på tomten. 

3.2. Demonstration, vaXcavator, Skottland 

Denna maskin är en av de mindre på markanden. För markuppluckringen används 

vatten med högt tryck. Denna typ av maskin är vanlig i USA där den används främst 

för Potholing. Liksom i USA är skadeståndsbeloppen i Storbritannien väldigt stora för 

avgrävda eller skadade ledningar. Det finns därför ett mycket stort behov för en ny typ 

av riskfri grävning. Idag görs ingen vakuumschaktning alls i Skottland, men företaget 

Hydroexcavation Ltd. har nu startat upp sin verksamhet i Glasgow och man räknar 

med att kunna sälja ett flertal maskiner i Storbritannien. 

Bild 6 vaXcavator VSK 500D 

Mittenbilden visar den separata högtrycksprutan, bilden till höger det integrerade systemet. (Bild längst till 

vänster från Vacuum Source inc.) 

Den maskin som användes vid demonstrationen var en vaXcavator VSK 500D. Denna 

maskin kan som mest leverera 28% vakuum och har ett maximalt luftflöde genom 

pumpen på 846 m 3 /h. Till schaktarbetet använde vi en 10 meters 4” slang (10 cm i 

diameter) och luftflödet in i slangen var omkring 500 m 3 /h. Det låga luftflödet 

kompenseras till viss del genom nyttjandet av vatten som underlättar 

materialtransporten genom slangen. Till utrustningen fanns två alternativa 

sugmunstycken. Det ena var ett enkelt verktyg bestående av ett hårt plaströr. Detta 

munstycke kombineras med en separat högtrycksspruta. Det andra sugmunstycket 

hade ett integrerat system med fyra sprutmunstycken längs ner på sugmunstycket. Det 

är tveksamt om dessa sprutmunstycken i längden klarar den hårda hanteringen som 

schaktningen medför. 

Det integrerade systemet opereras av en enda man, men är tyngre och mer 

svårhanterligt än den enklare lösningen. 

│ 15


16 │ 

3.2.1. Potholing 

Två mindre hål schaktades i gatumark. Det var svåra förhållanden med mycket stenar 

som i kombination med den lilla slangdiametern resulterade i ett antal slangstopp. För 

uppluckring av marken användes högtrycksvatten, cirka 100 bar. 

Första försöket fick avslutas ganska så snart då betong påträffades. Det schaktarbete 

som gjordes här utfördes med det kombinerande sug- och sprutmunstycket. 

Bild 7 Potholing 

Bilderna visar de två försöken och de olika resultaten. 

Andra försöket gick bättre, ingen betong påträffades och arbetet var snart färdigt. I 

detta fall användes den separata högtryckssprutan för att lösgöra de hårt packade 

bärlagrena. Högtrycksprutan var betydligt effektivare än det kombinerade 

sugmunstycket när det gällde att lösgöra material. Återigen orsakade stenar ett par 

slangstopp som åtgärdades genom skakning av slangen eller manuell rensning med 

redskap. Det tog tre minuter att färdigställa inspektionshålet som var omkring 1,5 

meter djupt och cirka 15 cm i diameter. För just denna speciella typ av arbete var 

resultatet mycket gott. 

3.2.2. Servisschaktning 

Försök gjordes att servisschakta med utrustningen. Återigen var förutsättningarna 

svåra, schaktvolymerna utgjordes av ett 10 centimeter jordlager och därefter jord och 

lera med mycket sten. Här visade det sig snart att utrustningen saknade erforderlig 

sugkapacitet. Det översta jordlagret var svårt att schakta och den underliggande 

stenrika leran nästintill omöjlig. Denna typ av schaktmassor är betydligt tyngre och 

svårare att suga än ett rent bärlager som i försöket innan. Försök gjordes med bägge 

sugmunstyckena och även till viss del med manuell markuppluckring, men detta till 

trots var utrustningen inte tillräckligt kraftfull och resultatet får anses som mycket 

dåligt. 

Bild 8 Servisschaktning med vaXcavator


3.2.3. Summering 

VaXcavator utrustningen kan ej användas för jordschaktning eftersom sugkapaciteten 

är alldeles för dålig. Att använda vatten underlättar förvisso materialtransporten 

genom slangen men inte tillräckligt mycket. Vattenanvändningen omöjliggör 

dessutom återanvändningen av uppsuget material eftersom konsistensen förstörs. 

Slutligen tar vattnet upp mycket onödig plats i den lilla uppsamlingstanken. 

Visserligen finns möjligheten att dränera ut vattnet genom en ventil på tanken, men 

mycket av vattnet är naturligtvis bundet i materialet. För att få ut allt överskottsvatten 

skulle någon form av cyklon behövas. 

Det starkaste argumentet för att använda vatten som uppluckringsmetod är 

möjligheten att arbeta i frusna jordar genom användandet av uppvärmt vatten. 

Maskinen som användes för testerna var en av de minsta från vaXcavator. De lite 

större maskinerna har 6” inlopp till tanken och med en 6” slang skulle antalet 

slangstopp reduceras. Problemet blir då istället för låga lufthastigheter i slangen 

eftersom 6” slangen har en tvärsnittsarea som är drygt dubbelt så stor som den för 4” 

slangen. 

3.3. Demonstration, BSB - Moskito Erdsauger, Tyskland 

Det tyska företaget BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik är en entreprenad- och 

ingenjörsfirma i Berlin som arbetar med mobila vakuumlastare. Företaget använder 

dels Saugbaggermaskiner (samma storleksklass som DISAB Centurion), dels mindre 

egentillverkad utrustning. 

De stora Saugbaggermaskinerna används för underhållsarbeten kring järnväg- eller 

spårvagnspåren. Den mindre utrustningen går under namnet Moskito Erdsauger och 

används för jordschaktning, främst för ståndsförbättringar av träd i gatumiljö eller 

schaktarbeten intill huskroppar. Ekipaget är litet och kan därför enkelt användas i 

trädgårdsmiljö, även då framkomligheten är dålig. Uppsamlingsbehållaren rymmer 

inte mer än 100 liter, men kan å andra sidan enkelt separeras för urtömning av 

uppsuget material. 

Bild 9 BSB-Moskito Erdsauger 

Användningsområden för Moskito. (Bilder från BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik.) 

BSB-Saugbagger har även utvecklat tryckluftstillbehör speciellt framtagna för att 

underlätta dessa schaktarbeten. 

3.3.1. Teknik 

Moskiton är tekniskt sett en väldigt enkel konstruktion. Utrustningen drivs av en 

extern tryckluftskälla som blåser luft genom en ejektordysa i kontakt med 

uppsamlingsbehållaren. Den kraftiga luftströmmen genom dysan suger med sig luft 

från behållaren och ett vakuum uppstår. Kompressorn som används behöver ha en 

kapacitet på mellan 5-10 m 3 /min. 

│ 17


18 │ 

Denna teknik att skapa vakuum är ytters ineffektiv. En rootspump kan skapa samma 

vakuum som en ejektordysa med endast en bråkdel av den motoreffekt som 

kompressorn har. Dessutom kan en ejektordysa aldrig producera ett högt vakuum och 

en stor luftvolym samtidigt, vilket är ett måste vid schaktarbeten. Under arbetet 

behöver vi ett stort luftflöde för att kunna suga materialet genom slangen, samtidigt 

behöver vi ett visst vakuum i behållaren för att övervinna tryckfallen över sugslangen. 

Maximalt presterar Moskiton ett vakuum på omkring 400 mbar (0,6 bar absolut tryck i 

behållaren) och ett teoretiskt luftflöde på 1200 m 3 /h genom utrustningen. Effektivt 

luftflöde in i sugslangen ligger då kring 700-800 m 3 /h. 

Denna typ av teknik med ejektordysor används främst inom industrier där fri tillgång 

till tryckluft redan finns. 

3.3.2. Tillbehör 

Vid demonstrationen testades utöver Moskiton även en del tryckluftstillbehör. Dessa 

tillbehör drivs av en mindre kompressor med en luftkapacitet på omkring 0,3 m 3 /min 

och 7 bar. Den rekvisita som testades var en tryckluftslans och ett tryckluftsdrivet 

slagverktyg. 

Bild 10 Tryckluftsdrivna tillbehör 

Till vänster tryckluftslans, i mitten skärverktyg, till höger packningsverktyg. 

Till vänster kompressor, i mitten skärning av betong, till höger upptagning gräsmatta. (Bilder från BSB- 

Saugbagger und Zweiwegetechnik.) 

Luftlansen används för att spränga upp marken inifrån och på så sätt underlätta 

markuppluckringen. Slagverktyget har ett antal tillbehörssatser som ger den ett flertal 

användningsområden. Med spaden monterad används den till grävning eller 

markuppluckring. Spaden kan även användas för att skära upp gräsmattan för senare 

en återanvändning. Med ett vassare skär monterat kan redskapet användas till att kapa 

tjocka trädrötter eller till och med skära upp asfalt. Slutligen kan slagverktyget, med 

ett flatstycke påmonterat, användas vid återfyllnaden för att packa jorden.


3.3.3. Summering 

Försöksområdet erbjöd mycket svåra förhållanden med hårt packad jord och mycket 

sten. Med hänsyn till detta var det ändå tydligt att Moskiton inte hade tillräcklig 

sugkapacitet för denna typ av schaktarbeten. Vid försöket användes tyvärr den mindre 

kompressorn om 5 m 3 /min, men även från BSB’s sida var man skeptisk till att den 

större kompressorn hade kunnat generera erforderlig sugkapacitet för denna typ av 

arbete. I dag används Moskiton oftast i lätta bearbetade sandjordar och där är 

kapaciteten tillräcklig. 

Bild 11 BSB - Moskito, demonstration 

Till vänster schaktförsök, i mitten uppsamlingsbehållare, till höger tryckluftsdysa. 

BSB arbetar dock med en större prototyp som ska drivas av en kompressor med 

kapaciteten 20 m 3 /min. Förhoppningen är att denna utrustning ska vara färdig i marsapril 

2005. Kanske kan denna större variant vara intressant för servisschaktningar, 

men problemet med den dåliga uppsamlingskapaciteten kvarstår dock. 

Uppsamlingsbehållaren blir förmodligen något större, mellan 150-200 liter, men det är 

naturligtvis fortfarande inte tillräckligt för att slippa tömningar för en normal 

servissträcka. Om behållaren görs ytterligare större blir utrustningen istället 

svårhanterlig på grund av tyngden och en stor del av Moskitons positiva egenskaper 

skulle förtas. Priset för denna prototyp torde hamna kring 50 000 kr. 

Tryckluftstillbehören från BSB-Saugbagger kommer däremot väl till pass vid 

vakuumschaktning eftersom det tunga uppluckringsarbetet skulle underlättas avsevärt. 

I hårdare jordar är lansen att föredra och för våtare marker och leror kan istället 

spaden användas. Med ett tillbehör som kan skära asfalt, torva gräs, kapa trädrötter 

och packa jord blir vakuumutrustningen som anläggningsmetod mer självständig. 

Tyvärr gavs inte tillfälle i Berlin att testa asfaltskärning, men enligt BSB och 

demonstrationsvideor ska det vara möjligt. 

│ 19


20 │ 

4. Utvärdering, praktiska försök 

Texten till detta kapitel baseras på försöket med DISAB-maskinen i Sävedalen. 

VaXcavator och BSB-Moskito saknar erforderlig kapacitet och kommenteras därför 

inte vidare. 

4.1. Problem 

4.1.1. Utförande 

I Sävedalen förekom inga tekniska svårigheter, schaktningen genomfördes utan 

problem med ett bra slutresultat. Som mest användes 24 meters sugslang vilket 

fungerade bra. Denna slanglängd användes endast under en kortare stund då de 

bortersta meterna närmast huset skulle schaktas. Kanske hade vi stött på 

tryckfallsrelaterande problem om arbetet med lång sugslang pågått under längre tid 

eller om längden varit något större. Svårigheterna med för stort tryckfall brukar 

märkas någonstans kring 30-40 meter. 

De problem som förekom i Sävedalen var istället logistiska. Endast undantagsvis kan 

uppsuget material blåsas tillbaka in i trädgården. Detta innebär att materialet först 

måste tömmas ut på upplag och sedan återtransporteras till schaktrännan och 

återfyllnaden. Detta kostar naturligtvis både tid och pengar. Andra alternativet, som 

användes i Sävedalen, är att lämna materialet på deponi och istället återfylla med sand. 

Detta medför istället fler transporter och ett ökat behov av nya massor vilket inte bara 

kostar pengar utan även är sämre miljösynpunkt. 

Vakuumschaktning ger möjlighet att skapa smala schakt. Tyvärr kunde den 

egenskapen inte tas tillvara på här eftersom rörläggningen tillhandhölls av en extern 

entreprenör och ett smalt schakt skulle ha försvårat deras arbete. Rörläggningen sker 

direkt nere i schaktet eftersom arbetet är tungt och då behövs plats för att gå nere i 

rörgraven. Om vakuumschaktning ska utföras i större skala måste detta 

arbetsutförande förändras. Varför schakta 200 liter per meter när möjligheten att 

schakta 100 liter per meter eller ännu mindre finns? En lösning till problemet skulle 

vara att rulla ut ledningen längs med rörgraven och sedan lyfta ner den i graven. Med 

vakuumschaktning är arbetsplatsen fri från schaktmassor så utrymme för en sådan 

manöver finns. 

Att schakta jordmassor med utrustningen som finns att tillgå idag är ett tungt arbete. 

En 6” slang fylld med lera väger en del och att sköta den 8 timmar om dagen sliter på 

kroppen. Att gå ner till en 4” slang underlättar det fysiska arbetet, men orsakar 

betydligt fler slangstopp vilket erfors i Skottland. Även markuppluckringen med spade 

är ett hårt arbete, speciellt då marken innehåller stenar och rötter. 

Sist men inte minst, det finns flertal vägar runt om i landet som inte tillåter dessa 

tunga fordon; BK2 och BK3 vägar. En DISAB Centurion maskin väger redan utan last 

drygt 20 ton. 

4.1.2. Hantering av hinder i mark 

Stora stenar eller block är för tunga för att lyfta manuellt. Att ta in en minigrävare på 

tomten för att lyfta bort hindret är ett alternativ, men detta alternativ förtar något av 

förtjänsten hos vakuumschaktningen som metod. Önskemålet är naturligtvis en metod 

som är mer eller mindre självgående. Ett bättre sätt att hantera hindret är att helt 

enkelt låta det ligga kvar och istället schakta runt det.


4.1.3. Hantering av hinder ovan mark 

Självklart måste hinder som asfalt, plattor och dylikt avlägsnas innan arbetet kan 

påbörjas. Vanligtvis försöker man dock undvika servissträckor över asfalt eftersom 

återställningen är dyr och resultatet aldrig kan bli så bra som innan påbörjat arbete. 

Med vakuumschaktning är det dessutom lättare att undvika dessa sträckor eftersom 

framkomlighetsförmågan är bättre och möjligheten att schakta riktigt smalt finns. 

4.2. Fördelar 

4.2.1. Minskat återställningsbehov 

Ett vakuumschakt kan göras smalt. Att skapa ett schakt som är 0,15 cm brett med 

lodrätta väggar är ingen svårighet. Med ett djup av 0,40 m ger det en schaktvolym på 

endast 60 l/m. En minigrävare kan, även med en smalskopa på, inte skapa dessa smala 

schakt och har därför åtminstone den dubbla schaktvolymen per servismeter. Den 

minskade schaktbredden innebär mindre återställningsyta. 

Är marken mjuk eller blöt kan en minigrävare orsaka stor åverkan på gräsmattan och 

trädgårdsmiljön. Vakuumschaktning däremot lämnar inga spår efter sig eftersom ingen 

maskin behöver vara inne på tomten. Dessutom slipper man schaktmassor inne på 

gräsmattan. Schaktmassorna i sig orsakar inga permanenta skador, men de smutsar ner 

och den estetiska betydelsen för villaägaren kan ofta ha större vikt än man vid första 

anblicken tror. 

Bild 12 Olika resultat efter rörläggning 

Vänstra bilden visar resultat från vakuumschaktning, mittenbilden handschaktning och återanvändning av 

grästorvor, högra bilden visar traditionell schaktning. 

Slutligen kan gräsmattan i större utsträckning återanvändas eftersom den ändå måste 

skäras upp eller lossgöras innan vakuumschaktningen kan påbörjas. Kan arbetscykeln 

förändras så att rörläggningen sker direkt efter utförd servisschaktning kan 

grästuvorna sedan läggas tillbaka och tomten skulle i stort sätt vara fri från spår efter 

utfört arbete. Denna upptagning kan utföras manuellt med spade, men det finns även 

bra tillbehör för jobbet, läs mer under Förslag till förbättringar. 

4.2.2. Säkert arbetsutförande 

Med vakuumschaktning föreligger ingen risk för skador hos befintliga ledningar. Vid 

arbete med en minigrävare krävs en extra man utöver föraren som bland annat 

kontrollerar att inga ledningar kommer i vägen. Inte heller växtlighet och rotsystem 

behöver störas på samma sätt då vakuumteknik används. 

4.2.3. Framkomlighet 

Svåra sluttningar, utrymmeshinder eller växtlighet och trädgårdsrabatter kan 

omöjliggöra användningen av grävmaskiner. I så fall är det handgrävning som gäller 

för det flesta entreprenörer. Med en vakuumutrustning är dessa scenarion inte några 

│ 21


22 │ 

problem. Med sugslangen är framkomligheten näst intill obegränsad. Även 

tunnelarbeten under exempelvis en mur eller en trädgårdshäck är möjliga. 

5. Slutsatser 

Schaktresultatet blir med vakuumutrustning mycket bra. Det är en säker metod som 

inte skadar befintliga installationer i marken. Framkomlighetsförmågan är 

oöverträffbar och återställningsbehovet minskas. De stora problemen för användandet 

är kostnaden, handhavandet och logistiken. 

Kostnad 

Att hyra in en vakuumlastare kostar med bemanning omkring 1500 kr/timme och då är 

det svårt att konkurrera med en minigrävare som ligger kring 1500 kr i dagshyra. Med 

minigrävaren schaktar du dessutom något snabbare än vad du gör med 

vakuumutrustningen. 

Om vakuumschaktning ska vara konkurrenskraftig gäller det istället att ta tillvara på 

dess positiva egenskaper vad det gäller framkomlighet och minskat 

återställningsbehov. Den vakuumutrustning som finns att tillgå idag är ett bra 

alternativ istället för handschaktning. I varje anslutningsområde finns det alltid ett 

antal hus där framkomligheten är begränsad, marken för kuperad eller där hinder gör 

det omöjligt att ta in en grävmaskin på tomten. I dessa fall borde vakuumschaktning 

vara ett givet alternativ. 

Logistik 

Vid vakuumschaktning måste uppsugna schaktmassor köras till tipp för att sedan 

ersättas med nytt material, eller så måste materialet tippas ut för senare 

återtransportering till trädgården. I bägge alternativen får du ytterligare ett 

arbetsmoment vilket kostar tid och pengar. 

Rörläggningen måste utvecklas så att smala schakt och direktåterfyllning är möjlig. 

Handhavande 

Slanghanteringen är tung och ett alternativ till manuell hantering är att använda en bil 

utrustad med lång teleskopsarm. I så fall har man en räckvidd i sidled på 10 – 15 meter 

och kan dessutom lyfta slangen över hinder som exempelvis häckar och buskage. Det 

är dock inte så många bilar som är utrustade med denna typ av arm. 

Markuppluckringsarbetet kan underlättas med tryckluftstillbehör. 

Traditioner 

Det är naturligtvis svårt att övertala entreprenören att använda sig av 

vakuumschaktning. Varför hyra in externa tjänster och på så sätt förlora arbete när han 

kan göra det själv med egna resurser? Ska entreprenören bli intresserad måste ett annat 

vinstintresse finnas. Här har beställaren ett stort ansvar. Energibolagen måste ge sitt 

stöd till nya användandet av nya anläggningsmetoder och nya tankesätt gällande 

arbetsutförande och arbetsgång.


6. Förslag till förbättringar 

6.1. Tillbehör 

Det tunga arbetet med dagens utrustning måste förbättras. Ett enkelt sätt att underlätta 

markuppluckringen är att använda sig av en trycklans eller en tryckluftsdriven spade. 

Bägge dessa utrustningar drivs av en mindre kompressor. Med spadverktyget finns 

också möjligheten att byta ut ändstycket mot andra tillbehör för asfaltsskärning, 

rotavskärningar eller jordpackning. Ett sådant tillbehör skulle inte bara underlätta det 

fysiska arbetet utan även göra vakuumschaktningen som metod mer självständig. 

6.2. Återanvändning av gräsmatta 

Gräsmattan kan lösgöras manuellt med spade. Arbetet går relativt snabbt, men det 

kräver dock en del arbete. Dessutom kan det vara svårt att skydda tuvorna man får upp 

från uttorkning. 

Ett bättre alternativ som ger ett finare snitt är att använda sig av en torvskärare eller en 

kantskärare. Sådana maskiner ”filear” en grässvål som enkelt kan rullas upp. Dessa 

rullar väger inte mycket, cirka 15 kg/m 2 , och kan enkelt läggas åt sidan för senare 

återanvändning. Eftersom de är ihoprullade klarar de sig bättre än de öppna tuvorna 

från uttorkning. Dessa maskiner är inte mycket större än en gräsklippare och orsakar 

inga skador i trädgården. De är dessutom väldigt lätta att använda; en 10 meters 

servissträcka kan rullas upp på några minuter. 

Bild 13 Grästorvning 

Till vänster torvare, i mitten gräsrulle (bild från Frösvidal Gräs), till höger tryckluftsspade (bild BSB- 

Saugbagger und Zweiwegetechnik). 

Finns den tryckluftsdrivna spaden tillgänglig kan den användas till gräsupptagningen. 

Den underlättar det manuella arbetet, inte bara genom att minska det fysiska arbetet 

utan även eftersom den med slagfunktionen liksom grästorvaren filear upp materialet. 

En förutsättning för att denna återanvändning ska vara möjlig är att arbetscyklerna 

kortas ner. Den upprullade gräsmattan bör inte ligga allt för länge innan den 

återanvänds. 

6.3. Vakuumutrustning i kombination med rördrivning 

Att använda rördrivningsmetoder för läggning av stamledningar är inte bara 

ekonomiskt ett bra alternativ, dessutom slipper man många omständliga avstängningar 

i gata. Att använda sig av rördrivning för varje enskild servis är dock svårt, främst 

ekonomiskt men även praktiskt. Det finns ett flertal rördrivningsmetoder, men den 

som lämpar sig i detta fall är styrd borrning. Styrd borrning görs med hög precision 

horisontellt mellan en start- och en mottagargrop. 

│ 23


24 │ 

Bild 14 Styrd borrning för stam 

Den övre bilden visar styrd borrning i vertikalplanet, den undre från ovan. 

Stamdragningen kan med styrd borrningen göras på flera olika sätt. Ett alternativ är ett 

traditionellt tänkandet där stammen läggs i gatan med servisavstick framför varje hus. 

Ett annat alternativ är att låta stamledningen gå över tomtmark, på så sätt kan de dyra 

schaktarbetena i gata i stor grad undvikas. Dessutom blir servislängderna kortare med 

bättre ekonomi som följd Genom att dra stammen på baksidan, mellan huskropparna, 

undviks sträckningar i gata helt och hållet. 

När stammen är på plats schaktas anslutningsgroparna för servisanslutningarna. Det är 

nu vakuumutrustningen kommer till sin rätt, med en minigrävare skulle detta arbete 

vara tidsödande och riskabelt på grund av de uppenbara riskerna för skador hos 

stamledningen. Det sista delen av arbetet med själva friläggningen skulle behöva göras 

för hand. Med en vakuumutrustning kan arbetet däremot utföras snabbt och helt 

riskfritt. 

Den stora fördelen med att lägga stammen före servisen är att arbetet med 

servisanslutningen förenklas, ingen extra skarv behövs och direktåterfyllnaden 

underlättas. Anslutningsgropen för servisen kan enkelt schaktas fram och så fort 

servisschaktningen är klar kan rörläggningsarbetet påbörjas. Om anslutningsgroparna 

istället grävs innan stammen läggs kan det vara svårt att träffa dem med borrhuvudet. 

Även om positionen hos styrhuvudet alltid är känd kan hinder i form av block, 

trädrötter och dylikt få borrhuvudet att ändra riktning vilket då flyttar borrlinje och 

anslutningsgrop. 

Styrd borrning fungerar i de flesta material, dock inte i alltför blockrika marker. Styrd 

borrning ställer dessutom krav på att stamledningen är flexibel. Eftersom flexrullar på 

150-200 meter finns att tillgå borde dock inte det vara något problem. Om kulverten 

som läggs är av dubbelrörsutförande är det viktigt att tänka på böjningsradien. 

Dubbelrör tillåter egentligen böjning i endast ett led och under dragningen är det 

omöjligt att veta hur röret vrider sig. Därför måste krökningsradien hos stamledningen 

vara mycket liten så att maxvärdena inte överstigs. Även borrstängerna hos borriggen 

har en begränsad krökningsradie, cirka 8-10 procent. Om dubbelrör ska användas är 

mediarör av koppar nästan en förutsättning eftersom stålrör i dubbelrörsutförande 

enbart finns i de mindre dimensionerna.


6.4. Ny utrustning 

Ett sätt att lösa problemet med logistiken och även få ner kostnaderna är att utveckla 

utrustningen så den blir mer lämpad för rörgravsschaktning. Dagens stora 

vakuumlastare är egentligen överkvalificerade för servisschaktning. Om uppsuget 

material, istället för att transporteras hela vägen till uppsamlingstanken, skiljs av i 

trädgården slipper man svårigheterna med tryckfall och materialtransport genom 

slangen. På detta sätt möjliggörs användandet av en betydligt mindre och enklare 

utrustning som naturligtvis även är billigare. 

Utrustningen skulle drivas av ett mindre aggregat, cirka 30–50 kW, som placeras ute i 

gatan. Via en slang står aggregatet i kontakt med avskiljaren inne i trädgården. 

Eftersom denna slang alltid är tom på material kommer tryckfallet över den vara lågt. 

Uppsamlingsbehållaren är utrustad med en kort sugslang, cirka 2-3 meter. Eftersom 

materialet sugs en så kort sträcka blir tryckfallen även här låga. Avskiljarenheten kan 

placeras på en minidumper och då tömma ut uppsuget material längs schaktrännan. 

Enheten kan också användas tillsammans med en kranbil. Genom att hänga enheten i 

armen slipper man utrustning på marken och den höga framkomlighetsförmågan 

bibehålls. Uppsuget material kan tömmas ut på bilens flak för en senare återfyllnad. 

Denna utrustning skulle behålla vakuumschaktningens goda egenskaper vad det gäller 

framkomlighet och återställning samtidigt som logistiken förbättras och kostnaderna 

hålls nere. 

│ 25


26 │ 

7. Referenser 

Rapporten baseras på praktiska försök och diskussioner med folk från som arbetar 

med vakuumutrustning både vad det gäller tillverkning och entreprenörskap. Utöver 

referensgruppen bör följande personer nämnas. 

Frank McShane Hydroexcavation Ltd 

Gunnar Eneroth, Thomas Westerberg VästVac Kåbea AB 

Maria Olausson, Hans Heemskerk SBS Entreprenad 

Stefan Mattes BSB-Saugbagger und Zweiwegetechnik


8. Bilagor 

Bilaga 1 Tekniska specifikationer 

Bilaga 2 Praktiska försök 

│ 27


28 │ 

Bilaga 1, Tekniska specifikationer 

Tekniska specifikationer 

DISAB Centurion vaXcavator VSK BSB-Moskito 

Aggregatstorlek 200 kW 22 kW 10 m 3 /min, 7 bar 

Max. vakuum 80 % 34 % 40 % 

Max. deplacement 8900 m 3 /h 846 m 3 /h 1200 m 3 /h 

Uppsamlingstank 9 m 3 1,9 m 3 0,1 m 3 

Markuppluckring Spade, manuell Vatten, 130 bar Tryckluftsverktyg 

Bilaga 2, Praktiska försök 

Servisschaktning, Sävedalen 2004-10-06 

Förutsättningar Eriksvägen 16 Eriksvägen 6 Eriksvägen 7 

Sträcka 6 6 16 m 

Djup 0,6 0,5 0,6 m 

Bredd 0,6 0,4 0,35 m 

Volym per meter 360 200 210 l/m 

Schaktvolym 2,2 1,2 3,4 m 3 

Sugslang 8” 4 4 6 m (teleskopsarm) 

Sugslang 6” 6 6 18 m 

Arbetsvakuum 50 50 55 % 

Schaktmassor Matjord och lera Matjord och sand Matjord och lera 

Tider 

Starttid, etablering 07:50 10:00 12:15 

Sluttid, avveckling 08:35 10:30 13:55 

Ställtid 5 8 30 minuter 

Arbetstid, totalt 45 30 100 minuter 

Arbetstid, effektivt 40 22 70 minuter 

Schaktkapaciteter 

Totalt 8 12 9,5 m/h 

Meter, effektivt 9 16,5 13,5 m/h 

Liter, totalt 49 40 34 liter/minut 

Liter, effektivt 55 55 48 liter/minut

vakuumschaktning i värmeglesa områden - Svensk Fjärrvärme

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?