Personligt engage mang födde Nämndemansgården

Reflektion 

Ett nyhetsblad från Nämndemansgården 2007/2 

Besök vår nya hemsida! 

www.namndemansgarden.se 

Personligt 

engage mang födde 

Nämndemansgården 

Läs mer på sidan 6 

Medveten 

alkohol policy 

ger resultat 


Graviditet och 

alkohol – så här 

säger forskningen 


Möt Charlotte 

Löfgren – enhetschef 

på Jälla 

Läs mer på sidan 4

Ledaren 

Med fjärilar i magen och entusiasm i hjärtat 

skriver jag denna första ledare. Det är 

i min nya befattning som VD för Nämndemansgården 

som jag påbörjar denna 

säsong, vilket är en fantastisk utmaning 

och förmån. 

Min nyfikenhet segrar över fjärilarna i 

magen, eftersom Nämndemansgården är 

ett spännande företag, som växer stadigt 

utifrån den hängivenhet och entusiasm som 

låg till grund vid dess begynnelse. Denna 

entusiasm som jag delar med mina medarbetare, 

bär en önskan om att hjälpa den 

lidande beroende till ett bättre liv, så som 

det en gång började, med att en beroende 

hjälper en annan. Vilken kraft det ligger 

i det mötet! 

Vårt arbete är fyllt av spännande möten, och 

vi strävar efter att göra just det; möta varje 

människa, och i behandlingen utgå ifrån 

varje individs förutsättningar och behov. 

Vi jobbar vidare med att utveckla vårt 

utbud av tjänster. En nyhet i höst är att vi 

erbjuder motivationssamtal enskilt och i 

grupp, för den som inte har utvecklat ett 

beroende, men är orolig över sin alkoholkonsumtion. 

Vår utbildningsverksamhet fortsätter också 

att växa och våra informatörer finns på ett 

stort antal företag under hösten. Medvetenhet 

och kunskap om beroendeproblematik 

ökar på arbetsplatserna. Läs t ex 

om Holger Andersens arbete med alkohol/ 

drogpolicy på SAS Ground Service i detta 

nummer. 

När jag läser Christer Allings forskningskrönika 

påminns jag om att vårt arbete 

också handlar om de ofödda barnen. 

Att få ligga nykter i mammas mage är 

ingen självklarhet, men genom våra 

gemensamma ansträngningar kan vi 

åstadkomma viktiga förbättringar i allas 

möjlighet till ett värdigt liv. 

Inez Hamilton 

Inez Hamilton har 

utsetts till ny VD för 


i Sverige AB. 

Inez har god insikt i 

alkohol/drogproblematiken 

som Nämndemansgården 

arbetar 

med. Dels genom 

eget beroende och 

dels genom arbete i branschen under 10 

framgångsrika år. Inez senaste tjänst var 

som enhetschef för Nämndemansgården 

Vianova i Stockholm. 

Som bolagets nya VD kommer hon fokusera 

vidare på den inslagna vägen av hög kvalitet 

och utveckling. Det är med stor glädje vi 

välkomnar Inez som VD. 

Thomas Wiklund 

Styrelseordf. 

Företag med en genomarbetad alkohol- 

och drogpolicy sparar både liv och 

pengar. Det menar Holger Andersen 

som arbetar som beroendeterapeut 

inom SAS Ground Service.

Arbetsmiljölagen föreskriver att varje företag 

ska ha en utarbetad alkohol- och drogpolicy, 

att man ska motverka missbruk samt 

ansvara för rehabilitering av anställd. Hur 

det i realiteten ser ut på olika arbetsplatser 

varierar stort. Skillnaderna bottnar delvis 

i resurser, men det handlar också om attityder 

och traditioner. Faktorer som går att 

påverka och förändra. 

Stor medvetenhet 

Holger Andersen är utbildad addiktolog och 

arbetar som beroendeterapeut inom SAS 

Ground Service med 3300 anställda. Han 

menar att det finns en god tradition inom 

SAS att arbeta aktivt med beroendefrågor. 

– Redan i mitten av 1980-talet skickade man 

piloter på behandling i Hazelden. Här har 

också funnits många eldsjälar som betytt 

mycket för att lyfta ämnet. 

Kanske beror medvetenheten på att man 

befinner sig i en riskbransch med speciella 

förhållanden, som skift- och nattarbete, 

många unga medarbetare, hotellövernattningar 

och arbete långt hemifrån. Faktorer 

som kan gynna alkoholkonsumtion och 

göra det enkelt att dölja ett missbruk. 

Effektiv behandling sparar pengar 

Att företaget arbetar aktivt med alkohol- 

och drogfrågor har ett mänskligt värde, 

men visst är även de ekonomiska skälen 

starka. Man räknar med att problematiken 

kring alkohol- och drogkonsumtion kostar 

svenska företag ca 3 % av lönesumman 

årligen (källa: Alna). SAS Ground Service 

har inga konkreta siffror, men om man vet 

att en sjukskrivningsdag kostar företaget 

2000 kr är det enkelt att räkna ut att en 

ofta sjukskriven alkoholist kan orsaka stora 

kostnader under ett år. 

Medveten 

alkohol policy 

ger resultat 

Att tidigt fånga upp ett beroende och få den 

anställde under behandling ligger med andra 

ord i företagets intresse. Holger Andersen 

berättar att man inom SAS prioriterar 

Minne sotamodellen för att den visat sig 

vara mest effektiv. 

– SAS har inte tid och råd att låta någon 

”lalla runt” på öppenvård i flera år. Man 

måste lösa problemet så snabbt och effektivt 

som möjligt. 

Holger gör en kvalificerad bedömning av 

personens problem och vilken typ av hjälp 

han eller hon behöver. Det är inte alltid 

nödvändigt med en lång och kostsam 

behandling. 

– Problematiken kan i vissa fall bottna i att 

personen är ett Vuxet Barn, som vuxit upp 

med beroende föräldrar, och då kan det 

räcka med en kortare behandling. 

“Den medvetna strategin 

tycks ge resultat. SAS 

Ground Service har bra 

rehabiliterings statistik och 

ca 70-75% av de behandlade 

är fortfarande nyktra 

efter tre till fyra år.“ 

Behandling utifrån den enskilde 

De allra flesta anställda inom bolaget vet vem 

Holger Andersen är och han blir kontaktad 

på både formella och mer informella vägar. 

Det kan vara en anställd som är oroad över 

sin kollegas drickande eller en chef som behöver 

hjälp med en behandlings plan. En stor 

del av Holgers arbete består i att upprätta 

behandlingsplaner och att fungera som stöd. 

Han väljer behandlingshem utifrån personlighet 

och hur beroendet ser ut. Ofta väljer 

han att placera personen långt hemifrån. 

– Helst ska den som är i behandling inte ha 

för mycket besök. Det är viktigt att fokusera 

på vad man är där för att göra; man ska 

jobba med sig själv och delta i alla processer. 

Holger gör ibland besök under behandlingstiden, 

men han vill inte lägga sig 

i behandlingen. När den är avslutad kommer 

han och hämtar personen och kör honom 

eller henne hela vägen hem. 

– Då hinner de varva ner och kan ventilera 

saker innan de kommer hem. Jag följer också 

med första dagen på jobbet och till eftervården. 

Sedan släpper jag bit för bit. 

Det är en slags omsorg från min sida och 

jag tror den är viktig. 

Den medvetna strategin tycks ge resultat. 

SAS Ground Service har bra rehabiliteringsstatistik 

och ca 70-75% av de behandlade 

är fortfarande nyktra efter tre till fyra år. 

Förändra attityder 

Samtidigt menar Holger Andersen att 

det finns mycket kvar att göra även 

inom SAS. Attityder måste man arbeta 

med kontinuerligt. Holger gör det på 

seminarier och utbildningar för nyanställda 

och chefer. 

– Efter jobbet-öl och konferens på 

Ålandsfärjan kan väl vara trevligt, och 

planeras naturligtvis i all välmening, men vi 

måste se upp med vad det är vi signalerar. 

Väldigt ofta handlar det om att man legitimerar 

supande och det är inte okej. Chefer är 

ytterst ansvariga för vad man har för attityd 

inom organisationen. 

De borde mycket oftare kliva in och sätta 

gränser för hur man kommunicerar kring 

alkohol. 

03

Möt Charlotte Löfgren 

– enhetschef på Jälla 

– Det känns mycket spännande att komma 

tillbaka till arbetet nu. Dels för att det har 

hänt mycket på Jälla under det här året, 

att vi nu är en del av Nämndemansgården, 

men även på grund av mina personliga 

erfarenheter av att bli mamma, säger en 

entusiastisk Charlotte Löfgren. 

Ätstörningar 

Charlotte kom till Jälla 2005 med många 

års erfarenhet av beroendebehandling i 

bagaget. Hon har bland annat arbetat som 

beroendeterapeut och under senare år som 

chef på ett stort privat vårdbolag. Hon har 

också lång erfarenhet av att arbeta med 

beroendetillstånd i form av ätstörningar. 

En problematik som inte sällan är sammankopplad 

med andra beroenden, som 

alkohol eller droger. 

– Det är inte alls ovanligt att man drabbas 

av flera olika beroenden för att döva 

känslomässiga besvär. Ett drogberoende 

kan också ha börjat med en ätstörning som 

patienten själv har reglerat med hjälp av 

amfetamin. 

Charlotte har många gånger sett samband 

mellan unga kvinnors ätstörningar och 

alkoholproblem i familjen, och när man 

lyfter på locket till ett problem kan det bli 

lättare att ta itu med övriga. 

– I familjesamtalen med min allra första 

patient med ätstörning kom det fram att 

mamman hade alkoholproblem. När detta 

kom upp till ytan och mamman tog tag i 

det fick också dottern lättare att ta hand 

om sig själv. 

Erfarenheter att förvalta 

På Jälla har Charlotte mött ett behandlingshem 

med mer än 20 års erfarenhet. 

En erfarenhet som gett styrka och självförtroende, 

men också viktig kunskap om vad 

som fungerar och inte fungerar och som 

utvecklat behandlingsarbetet. 

- Vi har idag en mycket professionell 

personalstyrka med lång personlig och 

yrkesmässig erfarenhet. 

Charlotte är mån om att förvalta detta 

värdefulla kapital och samtidigt sträva efter 

ännu bättre resultat. Att arbeta vidare med 

04 

Efter ett års föräldraledighet återvänder 

Charlotte Löfgren nu till arbetet som 

enhetschef på Jälla. Hon är stolt över Jällas 

långa erfarenhet men också inriktad på att 

utveckla verksamheten. 

behandlingsprogrammen, anhörigmedverkan, 

terapeutledd eftervård och arbetet 

i grupp, som betyder så mycket för att ta 

bort känslan av skam och skuld. 

På sikt kommer man också att satsa 

resurser på den förlängda individuella 

behandlingen. 

– Jag önskar att fler ska se den förlängda 

behandlingen som meningsfull och som en 

möjlighet istället för att uppleva den som ett 

straff. Att de ska se den som en möjlighet 

till större tillfrisknande, säger Charlotte. 

Samarbete ger förtroende 

och kunskap 

Jälla har ett mångårigt samarbete med flera 

remittenter. En av dem är Kriminalvården 

som bidrar med ca 10 % av patienterna. 

Det kan t ex vara personer med rattfylleridomar 

som påbörjar eller avslutar sin 

strafftid med behandling. Men gemensamt 

för alla som kommer via Kriminalvården 

är att de fortfarande har ett nätverk omkring 

sig och har kraft till förändring. 

- Man kan inte vara psykiatriskt sjuk 

utan man måste ha en viss kognitiv 

förmåga och mognad att ta egna 

initiativ för att klara av den 

här behandlingen. 

Det långa samarbetet med 

Kriminalvården har gett 

Jälla ovärderlig kunskap 

om just de här patienternas 

problematik. 

Men samtidigt är Charlotte noga med att 

påpeka vikten av behandlingsgrupperna 

består av personer med olika bakgrund. 

Inte minst för att framhålla sjukdomsbegreppet. 

– Alla har rätt till samma bemötande, 

oavsett vilken soffa de har supit i. Det stora 

i den här behandlingsmetoden, som jag ser 

det, är att social status blir ovidkommande 

även för dem själva och att de ser varandra 

som människor. 

Det är då man kan möta sig 

själv och sina rädslor och 

få en ny självkänsla.

KRÖNIKA 

Nytt på forskningsfronten 

Det finns stora individuella skillnader i 

benägenhet att utveckla beroende. Varför? 

I förra numret skrev jag om ärftlighet; 

denna gång lyfter jag fram aktuella undersökningar 

rörande missbruk under graviditet. 

I Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer 

för missbruks- och beroendevård” slår man 

fast att alkoholintag under graviditet har 

visats ha skadliga effekter på fostret. Men 

är det vanligt och vari består de skadliga 

effekterna? Det fullt utvecklade Foster 

Alkohol Syndromet (FAS) är ovanligt i 

Sverige. Ett sådant barn känns lätt igen 

på sitt utseende: tunn överläpp, ingen fåra 

under näsan, ögonlocken hänger, öronen 

sitter lågt och hakan är liten och outvecklad. 

Men FAS är bara toppen på ett isberg. 

Det finns en lång rad bokstavsdiagnoser 

för mindre uppseendeväckande handikapp 

som ibland inte avslöjas förrän i skolåldern. 

Nyligen fann man i Italien att 3,5 % av 

skolbarn (6-8 år) i ett medelklassområde 

hade problem som kunde hänföras till 

alkoholpåverkan under graviditeten. 

Hälften av mödrarna till dessa barn 

förnekade att de druckit alkohol under 

graviditeten. I den ansedda tidskriften 

Addiction (nr 98 s. 1513, 2003) rapporterade 

Mona Göranssson, medarbetare 

vid Huddinge sjukhus, att man genom ett 

frågeformulär (AUDIT) till drygt 1000 

gravida på mödravårdscentraler i Stockholm 

kunde visa att ca 15 % av kvinnorna 

De 12 stegen 

Fortsättning från förra numret. 

2. Vi kom till insikt om 

att en kraft starkare än 

vi själva kunde hjälpa oss 

att återfå vårt förstånd. 

hade så hög alkoholkonsumtion året före 

graviditeten, att den kunde orsaka psykiska 

och fysiska problem för dem. 30 % uppgav 

att de inte helt hade slutat med alkoholhaltiga 

drycker i vecka 30 av graviditeten. Det 

finns ingen riskfri mängd att konsumera och 

ingen riskfri period under graviditeten, bl a 

därför att alkohol stör de glutamatsignaler 

i hjärnan som behövs för att nervceller skall 

hamna på rätt plats och bli lagom många i 

hjärnan under dess tillväxt. 

I Uppsala pågår intressant forskning kring 

faktorer som påverkar hjärnans utveckling 

och benägenheten att senare i livet bli 

storkonsument av alkohol. Experimenten 

omfattar stress som uppstår när nyfödda 

råttungar skiljes från sin mor 6 timmar 

varje dag under de tre första levnadsveckorna. 

När de manliga råttungarna blev vuxna 

uppvisade de ett mer äventyrligt beteende 

med större risktagande än kontrolldjuren. 

De valde alkohol i stället för vatten och 

om de fick välja mellan flaskor med olika 

alkoholstyrka så valde de flaskan med högst 

alkoholhalt. I hjärnan hade de brist på ett 

par s k endogena opioider inom viktiga områden 

som styr hjärnans belöningssystem. 

Där ser man vad den tidiga uppväxtmiljön 

betyder för den framtida sårbarheten att 

utveckla alkoholmissbruk! Åtminstone för 

råttor. 

Cannabisanvändning bland gravida är 

inte så vanligt i Sverige som i USA, men 

man tror att underrapportering gäller de 

flesta svenska undersökningar. I tidskriften 

Science (25 maj 2007) beskriver 

en forskar grupp från Karolinska Institutet 

hur kroppsegna cannabisliknande signalsubstanser 

styr nervtrådars utväxt och 

riktning i hjärnan under dess utveckling. 

Om de kroppsegna substanserna utkonkurreras 

genom haschrökning får vissa, 

mycket viktiga s k GABA interneuron fel 

placering och fel funktion. Detta tycker jag 

är särskilt intressant eftersom det påminner 

om alkoholens inverkan på glutamatsignalerna 

och tidigare forskning visat att barn 

till cannabisrökande mödrar har problem 

med hyperaktivitet, koncentrationsförmåga 

och inlärning. 

Christer Alling 

är läkare och 

pensionerades 

för ett år sedan 

från sin professur 

i medicinsk 

neurokemi vid 

Lunds Universitet. 

De senaste 20 åren 

har han studerat 

alkoholens verkan speciellt på nervcellerna. 

Christer Alling är medlem i det 

forskningsråd som inrättats av Nämndemansgården 

i Sverige AB. 

”När jag gav upp idén om att kunna hantera alkohol uppstod 

behovet av en ny idé. En idé som fungerar, och det är vad steg 

2 introducerade. Den andliga principen i steg 2 är Hopp! 

Den bild jag har för mitt inre är Uppfinnar-Jocke i Kalle 

Anka, när han får en idé och det lyser en glödlampa över hans 

huvud, för det är precis så som steg 2 känns i mig! Det finns 

en kraft större och starkare än jag som kan och vill hjälpa 

mig. Jag kan inte ensam, men tillsammans kan vi. Med programmet 

och en kraft större än vi själva får jag styrkan och 

vägledningen att gå åt rätt håll i livet. Jag får förmågan att 

agera med förstånd. 

Mitt i mörkret uppstår alltså en strimma ljus, men också 

en svårighet; att lita på och luta mig mot något eller någon. 

Mitt viktigaste behov i detta skede blev att tro på att denna 

kraft är älskande, vägledande och förlåtande. Det var mitt 

eget val som har fungerat och helt överträffat mina försiktiga 

förhoppningar. När jag hade skapat en bild av en kraft som 

var så god och stark att jag kunde lita på den, så var jag redo 

för steg 3.” 

Inez Hamilton, VD för Nämndemansgården i Sverige AB, 

beskriver De tolv stegen utifrån ett personligt perspektiv.

Personligt engagemang 

födde Nämndemansgården 

Inför Nämndemansgårdens 20- 

årsdag stämde vi träff med en av 

dem som var med från starten, 

sjuksköterskan Stina Bengtsson. 

Hon har många positiva och 

starka minnen från den allra 

första entusiastiska tiden. 

Vad som idag är ett stort och professionellt 

behandlingsföretag startades 1987 av en 

grupp hängivna AA-vänner med Gittan 

Crafood i täten. Sjuksköterskan Stina 

Bengtsson var en av dem. 

– Nykterheten fyllde våra liv och att kunna 

hjälpa andra var en dröm för oss alla. Vår 

entusiasm var bärande för hela projektet 

till en början och jag kunde vara ute på 

Nämndemansgården dygnet runt om det 

så krävdes. 

06 

Såg behovet 

Stina hade själv varit nykter sedan februari 

1985 och träffade Gittan på hennes allra 

första AA-möte i november samma år. 

– Gittan bjöd hem alla sina nyfunna AAvänner, 

oavsett om de var a-lagare eller 

direktörer. Hon nedvärderade aldrig någon 

människa och det var en fin sida hos henne 

som jag uppskattade mycket. 

Fröet till ett av landets tidigaste behandlingshem 

enligt Minnesotamodellen 

föddes under träffarna hos Gittan. Ett 

järngäng bestående av starka och kompetenta 

personer, bland annat Håkan Wrengel 

och Arne Tegnestam, med en bred bakgrund, 

övertygade varandra om att de hade 

styrkan och resurserna och, framförallt, att 

det fanns ett behov av ett behandlingshem. 

Siktet var inställt på att hitta en vacker och 

lugn plats en bit från stan där patienter 

kunde finna ro att ändra på sitt liv. Snart 

föll valet på Nämndemansgården i Blentarp 

ett par mil öster om Lund. När det blev 

känt vad gården skulle användas till protesterade 

dock grannarna. 

– De trodde att de skulle hitta sprutor och 

flaskor i sina rabatter. Men ganska snart 

insåg de att patienterna inte störde någon 

i omgivningen. Istället kunde grannarna 

snart komma med kommentarer som ”Det 

verkar vara en trevlig grupp ni har just 

nu.”. Och sedan dess har folk i trakten varit 

mycket lojala mot oss, berättar Stina. 

Ökad professionalism 

De första patientgrupperna behandlades i 

en miljö som fortfarande var under uppbyggnad. 

Stina beskriver hur man närmast fick 

kryssa mellan byggnadsställningarna. Men 

det fanns en stark övertygelse och entusiasm 

som drev allt och alla. 

Utbildningen fick medarbetarna direkt från 

Minnesotamodellens urhem i Hazelden. En 

del av personalen åkte över dit och samtliga 

fick under flera år utbildning och coachning 

av Wayne och Barbara Vanic från 

Hazelden. 

– Den stora skillnaden mellan Nämndemansgården 

idag och under de första 

åren, är väl att verksamheten nu präglas 

av en betydligt större professionalism. De 

första åren var vi så personligt engagerade. 

Vi kände stor lycka när behandlingen 

fungerade, och lika stor sorg när någon tog 

återfall. 

– Jag känner mig fortfarande som 

en del av Nämndemansgården och 

gården har en stor plats i mig, säger 

Stina Bengtsson, Nämndemansgårdens 

första sjuksköterska. 

Trots att hon har hunnit vara pensionär 

i tio år har Stina fortfarande en fot kvar 

i yrkeslivet. Emellanåt rycker hon in som 

sjuksköterska på Nämndemansgården och 

regelbundet föreläser hon om alkoholrelaterade 

sjukdomar. 

– Jag känner att jag fortfarande har en del 

att bidra med. Dels för att jag själv har 

varit nykter länge och dels för att jag har 

lång erfarenhet av Nämndemansgården och 

arbetet där. 

Det har gått nästan tio år sedan Gittan 

Crafoord gick bort, men Stina kan fortfarande 

känna saknad efter henne. 

– Hon var en så välgörande och färgstark 

person för oss. Så fort det skulle debatteras 

alkohol i media ringde man Gittan 

Crafoord och jag skulle vilja säga att hon 

på många sätt bidrog till att skapa en större 

öppenhet kring alkoholism.

KRÖNIKA 

Den fantastiska 

mänskliga faktorn! 

När man talar om den mänskliga 

faktorn så är det alltid i samband 

med misslyckanden och haverier. Den 

mänskliga faktorn är samma sak som 

att människor klantar till det. Men jag 

måste sätta ner foten - för mig är den 

mänskliga faktorn av helt annat slag! 

Ju äldre jag blir, desto större blir min 

förundran över människan. Jag träffar 

så många modiga, autentiska, kämpande 

människor hela tiden. Riktiga 

levnadskonstnärer. Tänk bara på hur 

vi med okuvlig envishet kämpar på, 

trots att vi vet att vi ska dö. Vi fortsätter 

älska och föda barn och sörja 

och fortsätter kliva upp ur sängen och 

gå på kaféer. Fortsätter att be om 

förlåtelse och köpa ljusa sommarkläder 

och utvecklas. Och vi fortsätter glädjas 

åt enkla saker. Det är storartat. Inte 

konstigt att Gud älskar oss. 

Nu har det varit semester - kämpiga 

tider för många. Sommaren är kort 

och därför väldigt kravfull. Nu ska vi 

ha återhämtat oss, fått tillräckligt med 

ljus för att klara vintern, ha minnen 

av vackra stränder och vara fulla av 

inspiration. Eller ska vi det? 

När jag rensade i mina pappershögar 

häromdagen hittade jag en att-göralapp 

som jag skrev inför förra årets 

semester. Det stod att jag skulle gjuta 

en husgrund, läsa en hög med böcker, 

börja motionera, skulle tänka färdigt 

dom tankar som jag skrivit ner början 

på i min anteckningsbok. Det blev 

aldrig av. Tack och lov. Istället satt jag 

på en trapp med min levnads konstnär 

till släkting som har en otrolig förmåga 

Vecka 

35 Familjeprogram i Blentarp och Jälla 

36 Vuxna Barnprogram i Blentarp 


38 Familjeprogram i Blentarp 


samt Förnyelseprogram i Blentarp 





att utforma det mest triviala till 

något vackert. Hon säger att oavsett 

hur stökigt och fattigt man har det 

hemma, så ska man ”se till att alltid 

ha en blomma i ett glas – ett dricksglas 

eller en tandborstmugg går bra – och 

ställa den på en central plats i rummet. 

Varje rum ska ha något vackert att vila 

ögonen på. Känner man sig vissen och 

trött ska man smörja in sig med något 

som luktar gott. Gärna något med lavendel 

i. Odla någonting, om det så bara 

är smörgåskrasse på blött hushållspapper. 

Byt lakan ofta, det är skönt att 

sova i rena lakan”. I min släktings värld 

är det de små sakerna som gör skillnad. 

Hon har lärt mig glädjas över de små 

detaljerna i tillvaron. Det kan vi alla, 

sedan barnsben. Så ta det lugnt, kära 

medmänniska, oavsett hur sommaren 

blev. Knip en sensommarblomma vid 

vägkanten, sätt den i en mugg 

på bordet, och tänk på att det är du 

som är Guds ögonsten och konstverk. 

Du finns. Det räcker! 

Camilla Lif är verksam som präst i 

Kungs holms församling i Stockholm samt 

andlig rådgivare på Nämndemansgården 

Vianova. 

NÄMNDEMANSGÅRDENS 

Kalendarium 2007 

44 Ungdomsprogram i Blentarp 


46 Familjeprogram i Blentarp och 

Vuxnabarnprogram i Jälla 


48 Vuxnabarnprogram och Förnyelse- 

program i Blentarp 




Boktipset 

Riskbruk och 

missbruk 

av Katarina Johansson 

och Peter Wirbing. 

Riskbruk och missbruk, med underrubriken 

Alkohol, läkemedel, narkotika. Uppmärksamma, 

motivera och behandla inom 

primärvård, socialtjänst och psykiatri, är 

en faktabok som på ett sakligt sätt bland 

annat beskriver beroendeprocessen och hur 

beroendet utvecklas. Här finns kapitel om 

olika beroenden och behandlingsmetoder. 

Men också kortfattad fakta: Hur fungerar 

antabus? Vilka fosterskador riskerar en 

gravid kvinna som dricker alkohol? 

Riskbruk och missbruk kan läsas från pärm 

till pärm som en introduktion i ämnet, 

eller användas som ett uppslagsverk. 

Du kan köpa boken direkt i vår webbshop, 

www.namndemansgarden.se 

Ny version av 

MACH 

Nu kan vi erbjuda en ny, uppdaterad version 

av MACH (Minnesota Assessment of 

Chemical Health). MACH är ett datorbaserat 

utvärderings och diagnosinstrument 

som kartlägger en persons levnads, 

alkohol och drogvanor. Hela testet, som 

består av en frågedel och en analysdel, tar 

endast 11,5 timme att utföra. 

Nämndemansgården har utbildad och licensierad 

personal som utför testen. Vi erbjuder 

även en utbildning till diplomerad och licensierad 

MACHanvändare så att man kan 

genomföra egna MACHtest på patienter/ 

klienter. Kontakta någon av våra enheter 

för mer information och prisuppgifter. 

Övrigt 

4 oktober 

Nätverksträff Jälla med Tommy Moberg 

från Narkotikapolisen 

11 oktober 

Temadag i Blentarp med Tommy Moberg 

från Narkotikapolisen

Avsändare: 

Nämndemansgården i Sverige AB 

270 35 Blentarp 

B 

Skräddarsydda behandlingslösningar 

Nämndemansgården i Sverige AB:s verksamhet 

består idag av en grupp behandlingshem 

på olika platser runt om i Sverige. 

Genom de olika verksamheternas inriktningar 

och geografiska placeringar, kan vi 

erbjuda unika, skräddarsydda och kompletta 

behandlingslösningar när det gäller 

alkohol- och drogberoende. 

Samarbete 

Hazelden 

Utbildnings 

program 

Forskningsråd 

Medlem 

i FFMS 

Förutom en kvalitativ behandling av alkohol- 

och drogberoende ska vi även bedriva 

utveckling och utbildning inom området. 

För att klara av att både ha en fungerande 

behandlingsverksamhet och vara ett 

ledande kunskapsföretag krävs att vi har 

tillgång till kompetens utanför företaget. 


i Sverige AB 

Kvalitativ behandling av alkohol- och 

drogberoende samt utveckling och 

utbildning inom området 

Nämndemansgården i Sverige AB 

Vianova 

Vill du veta mer? 

Jag vill ha mer information om: 


Nämndemansgårdens olika 

behandlingar: 

För beroende 

För anhöriga/arbetskamrater 

För Vuxna Barn 

För flickor 16-21 år med 

eget beroende 

Ungdomsprogram för anhöriga 

Förnyelsevecka 

Återfallsbehandling 

Blentarp 

Ungdom 

Jälla 

ADDIS/MACH 

Nämndemansgårdens information 

och utbildningar 

Motivationssamtal 

Behandlingspriser 

Avtalsförslag 

Finansiering av behandling 

Annat, nämligen 

........................................................... 

Kontakta mig på telefon 

........................................................... 

E-post 

........................................................... 

Namn ........................................................................................................................ 

Företag/Kommun ...................................................................................................... 

Adress ....................................................................................................................... 

Postnummer ...................................... Ort ................................................................. 

Praktikplatser 

Utbildning av 

företag och 

kommuner 

Denna kompetens kan föras in via exempelvis 

forskare, socionomer, samarbete med 

andra behandlingshem, andra behandlingsformer 

eller vidareutbildning av egen 

personal. Modellen nedan visar en 

schematisk bild över hur Nämndemansgården 

arbetar idag med dessa frågor. 

19 000 behandlade 

personer sedan 1985 

(och minst lika många anhöriga) 

Svarspost 

200 776 800 

270 35 Blentarp 

B 

Frankeras ej. 


betalar portot. 

L O V E I T C O M M U N I C A T I O N

Personligt engage mang födde Nämndemansgården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?