Bedömning av smärta - Vårdalinstitutet
Bedömning av smärta - Vårdalinstitutet
Bedömning av smärta - Vårdalinstitutet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Bedömning</strong> <strong>av</strong> <strong>smärta</strong><br />
Ulf Jakobsson<br />
Forskningsingenjör, Dr Med Vet<br />
Marianne Gustafsson<br />
Leg sjuksköterska, Med Dr<br />
[Uppdaterad 2010-08-20]
<strong>Bedömning</strong> <strong>av</strong> <strong>smärta</strong><br />
Ulf Jakobsson, Forskningsingenjör, Dr Med Vet<br />
och Marianne Gustafsson, Leg.sjuksköterska, Med Dr<br />
2010-08-20 1<br />
En grundsten i en framgångsrik smärtbehandling är en korrekt bedömning <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>n och dess<br />
konsekvenser. Dock är <strong>smärta</strong> en subjektiv upplevelse, som kan vara svår att kvantifiera på ett<br />
tillfredställande sätt. Endast den som har drabbats <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>n kan ge information om dess intensitet,<br />
karaktär, lokalisation etc.<br />
Det finns många olika typer <strong>av</strong> instrument utvecklade för skattning <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>. Dessa instrument bygger<br />
nästan uteslutande på att det är den smärtdrabbade själv som skattar sin <strong>smärta</strong> samt hur den påverkar det<br />
dagliga livet.<br />
Det är endast ett fåtal instrument som är utvecklade för att någon annan försöker identifiera tecken på<br />
<strong>smärta</strong> hos någon annan (t.ex. Doloplus 2). Ett sådant instrument används vid smärtbedömning hos<br />
personer med kommunikationssvårigheter som t.ex. vid demenssjukdom.<br />
Att bedöma eller utvärdera <strong>smärta</strong> endimensionellt<br />
Det finns få instrument för att på ett enkelt sätt bedöma <strong>smärta</strong> i klinisk verksamhet, och de flesta <strong>av</strong><br />
dessa smärtinstrument mäter <strong>smärta</strong> endast ur ett perspektiv, nämligen <strong>smärta</strong>ns intensitet. Fördelen med<br />
sådana instrument är att de är lätta att ha med sig, det går snabbt att skatta "<strong>smärta</strong>n" samt att det är<br />
relativt lätt för patienten att förstå hur skalan skall användas. Nedan följer lite exempel på<br />
endimensionella smärtinstrument.<br />
Visuell Analog Skala (VAS) (Huskisson, 1974)<br />
Vas är ett enkelt och ofta använt instrument som utgörs <strong>av</strong> en 10 cm lång linje där det i ena ändan <strong>av</strong><br />
linjen står ”ingen <strong>smärta</strong>” och andra i ändan "värsta tänkbara <strong>smärta</strong>".<br />
Verbal smärtskattningsskala<br />
På de verbala smärtskattningsskalorna graderar patienten sin smärtintensitet med hjälp <strong>av</strong> ord. Termer<br />
som används är till exempel ingen, mild, medelsvår, svår eller outhärdlig <strong>smärta</strong>. För att mäta <strong>smärta</strong><br />
bland äldre har de verbala skattningsskalorna visats vara mer lämpade att använda än t.ex. VAS-skalan.<br />
Numerisk smärtskattningsskala<br />
De numeriska smärtskattningsskalorna utgörs <strong>av</strong> en linje, vanligtvis 100 mm lång, som är gradera från 1<br />
till 100 (alt 1-10). Också denna skala har visat sig vara lättare att använda för individet med någon form<br />
<strong>av</strong> kognitionssvårighet, jämfört med VAS-skalan.<br />
Ansiktsskalor (Coleman et al 2002, Herr et al 1998; Hicks et al 2001, Wong & Baker 1988)<br />
Ansiktsskalor kan användas till de patienter som <strong>av</strong> olika skäl inte förstår någon <strong>av</strong> ovan nämnda skalor.<br />
Patienten får se ett antal ansikten med skiftande mimik och väljer ut det som bäst beskriver den egna<br />
situationen. Dessa skalor kan användas bland annat för att bedöma <strong>smärta</strong>n hos barn.<br />
Schematiska bilder <strong>av</strong> människokroppen<br />
På dessa schematiska bilder dokumenteras <strong>smärta</strong>ns lokalisation och om möjligt karaktär (t.ex.<br />
stickande, molande, skärande). På bilden kan även anges var <strong>smärta</strong>n är som svårast. Om metoden<br />
används på barn kan de uppmanas att färglägga delarna på kroppen i olika färger beroende på intensitet<br />
och karaktär. Denna smärtbedömningsmetod ger en god dokumentation <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>n som kan följas över<br />
tid.<br />
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.<br />
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-08-20 2<br />
Att mäta <strong>smärta</strong> flerdimensionellt<br />
Smärta är ett multidimensionellt fenomen, som påverkar en individ såväl fysiskt, psykiskt som socialt.<br />
För att få en djupare förståelse om hur <strong>smärta</strong>n påverkar en individ krävs en multidimensionell skattning<br />
<strong>av</strong> <strong>smärta</strong>n. Under årens lopp har olika försök med att utveckla multidimensionella smärtinstrument<br />
gjorts. Nedan följer ett urval <strong>av</strong> denna typ <strong>av</strong> instrument:<br />
-McGill Pain Questionnaire (MPQ)<br />
-McGill Pain Questionaire - Short Form<br />
-Pain-O-Metern (POM)<br />
-Multidimensional Pain Inventory (MPI)<br />
-Brief Pain Inventory (BPI)<br />
McGill Pain Questionaire MPQ (Melzack, 1975, Mystakidou et al 2002,Wilkie et al 2001) är nog det<br />
mest kända smärtbedömningsinstrumentet <strong>av</strong> de ovan nämnda. Detta instrument är ett frågeformulär som<br />
består <strong>av</strong> 78 0rd som alla har ett visst intensitetsvärde. Orden representerar dessutom <strong>smärta</strong>ns olika<br />
dimensioner, som den sensoriska, emotionella eller affektiva och den kognitiva komponenten <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>n.<br />
McGill Pain Questionnaire-Short form (Melzak 1987)<br />
Detta formulär innehåller endast ett fåtal <strong>av</strong> orden som finns representerade i ursprungsformuläret.<br />
Pain-O-Metern, POM,(Gaston-Johansson, 1996) är utvecklat i Sverige och USA och<br />
utvärderar <strong>smärta</strong>ns intensitet, karaktär, lokalisation (schematisk bild över<br />
människokroppen) och duration (varaktighet). POM kan användas både som ett en- och<br />
ett multidimensionellt instrument. På ena sidan <strong>av</strong> POM finns en Vas-skala (POM-VAS)<br />
och på den andra sidan <strong>av</strong> POM finns 11 sensoriska och 12 affektiva eller emotionella ord<br />
(POM WDS), som alla har ett intensitetsvärde. Patienten kan från dessa ord välja så<br />
många sensoriska respektive affektiva ord som behövs för att beskriva den aktuella<br />
smärtupplevelsen. POM kan därmed ge en uppfattning om vilken <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>ns<br />
dimensioner som patienten upplever som dominerande och är tänkt för att användas i den<br />
kliniska verksamheten.<br />
Multidimensional Pain Inventory (MPI) (Kerns et al., 1985) syftar till att bedöma<br />
<strong>smärta</strong> multidimensionellt, och är ett frågeformulär som fokuserar på hur <strong>smärta</strong>n<br />
påverkar dagligt liv fysiskt, psykiskt och socialt.<br />
MPI-S (Bergström et al., 1998), är en svensk översättning <strong>av</strong> West H<strong>av</strong>en-Yale<br />
Multidimensional Pain Inventory men innehåller färre frågor än ursprungsinstrumentet.<br />
Brief Pain Inventory(BPI) (Svensk sjuksköterskeförening och Spri, 1999) är utarbetad i<br />
första hand för bedömning <strong>av</strong> <strong>smärta</strong> i samband med cancer men har använts också vid<br />
andra sjukdomar t.ex. reumatiska och kroniska ortopediska sjukdomar. BPI utvärderar<br />
<strong>smärta</strong>n genom smärthistoria, orsak, lokalisation, karaktär, påverkan på fysisk aktivitet<br />
samt utvärdering <strong>av</strong> pågående smärtbehandling.<br />
För en del <strong>av</strong> instrumenten som mäter <strong>smärta</strong> multidimensionellt (bl.a. MPQ och MPI)<br />
finns även kortversioner, som försöker fånga lika många dimensioner (och på samma sätt)<br />
som ursprungsinstrumentet men med mindre antal frågor. Dessa kortversioner är<br />
framförallt lämpliga att använda då information måste samlas in snabbt eller till personer<br />
som inte orkar (t.ex. äldre och sjuka) genomföra den mer omfattande mätningen.<br />
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.<br />
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-08-20 3<br />
Instrument för att kvantifiera smärtbeteende<br />
Nedan finns exempel på instrument som mäter <strong>smärta</strong> genom att kvantifiera<br />
smärtbeteende. Denna metod för att mäta <strong>smärta</strong> kan vara speciellt lämplig när man vill få<br />
ett objektivt mått på <strong>smärta</strong>n hos t.ex. barn eller personer med kommunikationssvårigheter<br />
(<strong>av</strong> olika anledningar).<br />
Doloplus 2 är ett bedömningsinstrument för att mäta <strong>smärta</strong> bland äldre med nedsatt<br />
kommunikationsförmåga (Wary & Doloplus, 1999). Instrumentet, som utvecklades 1992<br />
<strong>av</strong> Bernard Wary, finns översatt till franska, engelska och till svenska. Det finns i nuläget<br />
ingen svenska version <strong>av</strong> detta instrument som är validitets- och reliabilitetstestat.<br />
UAB (University Alabama Birmingham) Pain Beh<strong>av</strong>iour Scale (Richards et al., 1982) är<br />
ett annat exempel på smärtskattningsskala. Den är en enkel och validitetstestad metod för<br />
att kvantifiera smärtbeteende. UAB Pain Beh<strong>av</strong>iour Scale finns översatt till svenska.<br />
Smärtdagböcker<br />
Att be patienten föra smärtdagbok kan vara ett annat alternativ för att följa upp <strong>smärta</strong>n<br />
och dess konsekvenser på dagligt liv. Anteckningarna i dagboken bör innehålla<br />
information om <strong>smärta</strong>ns intensitet, lokalisation, karaktär, duration, vilka<br />
mediciner/smärtlindringsmetoder som använts, påverkan på humör och de aktiviteter som<br />
hon/han ägnar sig åt osv.<br />
Referenser<br />
Bergström G, Jensen IB, Bodin L, Linton SJ, Nygren ÅL, Carlsson SG. (1998). Reliability and factor<br />
structure of the Multidimensional Pain Inventory - Swedish Language version (MPI-S). Pain. 75: 101-<br />
110.<br />
Gaston-Johansson F. (1996). Measurement of pain: The psychometric properties of the Pain-O-Meter, a<br />
simple, inexpensive pain assessment tool that could change health care practices. Journal of Pain and<br />
Symptom Management. 12: 172-182.<br />
Huskisson EC. (1974). Measurement of pain. The Lancet. 9: 1127-1131.<br />
Kerns RD, Turk DC, Rudy TE. (1985). The West H<strong>av</strong>en-Yale Multidimensional Pain Inventory<br />
(WHYMPI). Pain. 23: 345-356.<br />
Melzack R. (1975). The McGill Pain Questionnaire: major properies and scoring methods. Pain. 1: 275-<br />
299.<br />
Richards JC, Nepomuceno C, Riles M, Suer Z. (1982). Assessing Pain Beh<strong>av</strong>iour: The UAB Pain<br />
Beh<strong>av</strong>iour Scale. University of Alabama Birmingham.<br />
Svensk sjuksköterskeförening och Spri. (1999). Cancerrelaterad <strong>smärta</strong> - riktlinjer för smärtbedömning,<br />
patientundervisning och komplementär smärtbehandling. Omvårdnad nr 7. Spri förlag.<br />
Wary B, Doloplus C. (1999). Doloplus-2, a scale for pain measurement. Soins<br />
Gerontology. 19: 25-27.<br />
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.<br />
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-08-20 4<br />
Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte.<br />
Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats.<br />
Ange referensen på följande sätt:<br />
Jacobsson, U. Gustafsson, M. <strong>Bedömning</strong> <strong>av</strong> <strong>smärta</strong>.(2006). [Elektronisk]. <strong>Vårdalinstitutet</strong>s<br />
Tematiska rum: Leva med <strong>smärta</strong>.<br />
Tillgänglig: www.vardalinsitutet.net, Tematiska rum.<br />
Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte. Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.<br />
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.