Bunge 2006 - Frivilliga Flygkåren

s nya förband
t
r
eras
som ska lösa uppdraget. Jag som sitter
bakom ett skrivbord kan inte i på förhand
säga vad som behövs där ute, säger
Jan Berg.
Han avslutar med tankar kring att låta
hemvärnsfl ygarna få en del av sin utbildning
i militär fl ygskola.
– Flygbefälsskolan skulle kunna gå in
och stödja en utbildning. Att ge FFK:s
piloter militära fl ygerfarenheter gynnar
alla parter. Jag kan inte lova att detta går
igenom, men tankarna fi nns.
I början på september ska HvUndkomp
testköras i preliminär version. I nästa
nummer av FFK-Nytt kommer ett reportage
om FFK:s nya hemvärnsfl yg.
Text och foto: Johan Ander
FFK NYTT
Missa inte nya H50P
Haveri på Vängsö gräsfält.
En PA-28 får omfattande
skador. De
två ombordvarande
klarade sig dock utan
fysiska men.
I Statens haverikommissions rapport
stod att läsa:
”… Föraren gjorde en normal
infl ygning. När han hade svängt
in på finalen upptäckte han att
han siktat in sig på gräsytan till
höger om den markerade banan.
Han fortsatte dock infl ygningen och
beslutade sig för att landa på gräsytan
vid sidan om banan då han visste att
den var landningsbar. Besättningen
har uppgivit att höjden över fältgränsen
var 15 till 25 meter och att farten
var mellan 75 och 80 knop.
Vittnesuppgifter och spår på fältet
tyder på att landningen kom att ske
efter det att halva banan passerats.
Enligt föraren skedde sättningen vid
65 knops fart och med full klaff .
Efter sättningen upplevde han att
bromsverkan var mycket låg. När
han insåg att den kvarvarande banan
inte skulle räcka till för att få stopp
bedömde han att farten var för låg för att
landningen skulle kunna avbrytas.
Noshjulet slogs av när fl ygplanet passerade
ett dike vid fältets slut…”
Prestigekänsla får folk att göra fel
Ovanstående scenario är hämtat från
H50P:s nya kompendium ”Omdrag”.
Med verkliga exempel visas varför ett tidigt
beslut om ett nytt landningsvarv tyder
på bättre omdöme än att envist tvinga
ner planet. Det som påverkar piloten till
att ändå försöka är ofta prestige, som att
det vore pinsamt gentemot kompisar på
marken eller i planet att ta ett omdrag.
Ställt mot risken att glida av banan
eller i värsta fall skada sig själv, andra
eller maskinen kan dock ifrågasättas vad
som är dåligt omdöme
och därmed verkligen innebär en
prestigeförlust.
Se till att ha alla kompendier
Samtidigt med ”Omdrag” har ytterligare
två kompendier släppts. Det ena handlar
om sidvindens påverkan vid start och
landning och det andra om privatfl ygarens
relationer med fl ygledare, metrologer
och Flight Planning Centre.
Saknar du dessa eller något av de
tidigare kompendierna bör du ringa projektsekreteraren
Carolina Rödin (011-
4152168) eller skicka en förfrågan på
e-post till h50p@luftfartsstyrelsen.se
Text och foto: Johan Ander
15