Bunge 2006 - Frivilliga Flygkåren

Bunge 2006 

FFK NYTT 

Nummer 3 - Augusti 2006 

Sjöinsatsgrupper medverkar i Natos största övning 

Polisen utvärderar samarbetet med FFK 

1

2 

Personal på Kårstaben 

Tidningen FFK-Nytt 

Ansvarig utgivare 

Sven-Inge Ander 

Redaktion och layout 

Johan Ander 

E-post: red@ffk.se 

Foto om inte annat anges: FFK arkiv 

Tryck: Larssons Offset, Södertälje 

Bidrag från läsekretsen välkomnas. 

Redaktionen förbehåller sig rätten 

att redigera allt material. 

Checklista 

Vid lämning av material till tidningen: 

Vi behandlar enklast bild och text digitalt. 

Text i Word eller i e-mail. 

Digitala bilder i formaten, jpg, tif, eps. Helst 

med storleken 700 K eller mer. 

Det går även bra med textmanus och 

”pappersbilder”. 

- Uppge vem som skrivit och vem som fotat. 

- Ange alltid en kontaktperson till din artikel. 

- Leverera bilder och text samtidigt. 

- Ange om du vill ha bilder/dokument i retur. 

- Planera aktiviteter. Vem skriver/fotar. 

Redaktionen hjälper dig om du har frågor. 

Sista dag att lämna material till nästa 

nummer: 1 oktober 2006 

Bild framsida: Gert Martinssons 

AN-2 landar på Bunge. 

Foto: Sven-Inge Ander 

Kårstab 

Stockholm/Skavsta Flygplats 

Flottiljvägen 4, 611 92 Nyköping 

Telefon vxl 0155-289971 

Telefax 0155-289977 

Styrelsen har sitt säte i Nyköping 

Sven-Inge Ander 

Kårchef 

0155-28 99 72 

sven-inge@ffk.se 

Ulf Karlsson 

Stf kårchef 

0155-28 99 73 

uffe@ffk.se 

FFK NYTT 

Innehåll 

3 

Kårchefen - nu händer det 

6 

Nyheter 

10 

Riksstämma 

14 

Hemvärnsflyg 

16 

Ungdomsläger på Gotland 

21 

Laxå startar ungdomsverksamhet 

22 

Två dagars med övning i skaraborg 

24 

Göteborgarna tar mark i skåne 

26 

Sjöräddning i halland 

28 

Medverkan i nato 

32 

Farnborough – årets 

största flyghändelse 

35 

Polisen tar beslut om fortsatt samarbete 

Lotta Andersson 

Administration 

0155-28 99 69 

lotta@ffk.se 

Bengt-Arne Jönsson 

Hv-fl ygansvarig 

0155-28 99 74 

b-a@ffk.se 

Helene de Mander 

Administration 

0155-28 99 69 

helene@ffk.se 

Foto: Ove Norrman Foto: Eva Lisskar-Dahlgren 

Lars-Göran Johansson 

Flygchef 

0155-28 99 79 

lg@ffk.se

Kårchefens krönika 

FFK NYTT 

H 50 P – Är det bara pilotens fel när olyckan är framme? 

D 

et var rubriken på min första krönika som nytillträdd 

kårchef. Det är nu sex år sedan. 

Enligt haveristatistiken för privatfl yg var fyra av fem haverier 

”pilotrelaterade”. Systemet förutsatte att piloten var en 

superman eller superkvinna som alltid har mentala resurser 

i överfl öd inför stressiga situationer 

Krönikan innehöll bland annat följande betraktelse: 

Vi har hittills inte hört från myndighet eller haveriutredare att 

”privatpiloten kanske var stressad av fl ygledarens stränga attityd 

vid fl ygning i kontrolzon” eller ”piloten hade fått beskedet av 

Flight Planning Center att det är VFR-fl ygväder på sträckan 

enligt regelboken”. I minimiväder ska många nya och/eller 

rostiga piloter stanna mycket nära sitt hemmafält eller stanna 

på marken. 

Haveristatistiken pekar ut piloten men denne är bara en del 

av systemet. Ett system där lagarbetet måste fungera. 

Låt oss jämföra med en lagsport där det bevisligen är målvakten 

som släpper in målen. Analogt med privatfl yget skulle 

målvakten (och ingen annan i laget) sättas på skolbänken, 

ges ytterligare nya regler i röda pärmar och uppmanas till 

attitydförändring. 

Ska jämförelsen vara riktigt relevant så är alla i laget proff s 

med hyfsade löner för såväl utbildning, träning som utövande 

– dock ej målvakten. 

Målvakten är amatören som gått i bollskola på kvällar och 

helger, tränar på sin fritid, tar ledigt från jobbet för att kunna 

träna i lämpligt väder, betalar utrustning och licenser själv 

samt hyr viktiga delar av utrustningen för allt dyrare kostnad. 

Pengar till allt detta tar målvakten/piloten ur rester av surt 

förvärvad lön när skatt, hyra, mat, är betalda och efter tuff a 

budgetförhandlingar med livskamraten. 

Vi i det civila fl ygsystemet har nog ett och annat att lära av 

lagsport. Med en genomlysning av lagarbetet hittar vi säkert 

möjligheter att halvera antalet självmål till år 2008. Visst 

behöver pilotens kunskap och attityder bättras på men vi är, 

som sagts ovan, fl era i laget. 

Texten gav fl era reaktioner. En del piloter ringde upp och 

tackade för att någon såg saken ur deras vinkel. En fl ygledare 

kände sig däremot träff ad och blev irriterad. 

Åter till 2006. Vi kan nu konstatera att det hänt mycket 

när det gäller att bygga upp ömsesidig förståelse för de olika 

roller vi har i lagspelet det handlar om i luftfarten. Tre nya 

H50P-kompendier kom under maj med titlarna ”sidvind”, 

”(uteblivna) omdrag” samt ”FMF”. 

FMF står för Flygledare, Metereolog samt Flight Planning 

Center. Kompendiet beskriver pilotens miljö för markpersonalen 

och vice versa. 

Med tanke på det jag skrev för sex år sedan känns det riktigt 

bra att kompendiet tagits fram och dessutom i samarbete 

mellan fl ygare och berörd markpersonal. 

Detta är ett stort steg för att nå målet för H50P. 

Bra jobbat! 

Alla samverkande krafter behövs för att höja fl ygsäkerheten. 

Sven-Inge 

3

4 

Snöröjningen på fl ygplatsen hade inte tid att ta bort vallen 

och tyvärr blev fl ygningen inställd. Vad kan vi göra för att 

förhindra att detta händer igen? Från klubbar och övriga 

piloter gäller det att ha goda relationer med sin fl ygplats 

och be att de planerar sin snöröjning och att de inte 

lämnar stora vallar framför hangarportarna. Det är också 

bra att ha smidiga lösningar för att komma ut och in på 

fl ygplatserna. En bra lösning kan vara kodlås där koden 

byts regelbundet. Som det är på vissa platser idag är det 

lättare att ta sig in på olaglig väg än laglig. Där har man 

missat meningen med security. 

En annan händelse som inträff at är när fl ygplanet inte vill 

starta. Startmotorn kärvar och driver därför inte startmotordrevet. 

Det är ett vanligt problem med PA28:or som inte 

fl ygs så mycket och problemet sprids tyvärr över landet i 

och med att det fl ygs allt mindre med fl ygplanen. Det gör 

i sin tur att fl ygsäkerheten sänks och materialen förstörs 

på ett annat sätt än slitage. 

Våra fl ygplan måste hållas igång, likaså vårt fl ygande för 

att bibehålla en hög fl ygsäkerhet. 

Mest skrämmande är dock att väderprognoserna längs 

våra kuster är så dåliga. 43 procent av alla störningar har 

FFK NYTT 

Flygchefen tar till orda: 

Det fi nns mycket som kan störa vår verksamhet 

och vårt fl ygande. Detta syns när 

man läser de störningsrapporter vi får in. 

Ett fall som satte riktigt stora vallar för hjulen 

var en händelse i Göteborg. Planering 

och allt var klart men när hangarportarna 

öppnades var där meterhöga snövallar. 

att göra med att vädret blivit sämre än vad meteorologen 

sagt. Det som däremot är skönt att veta är att ni piloter är 

så ansvarstagande att ni avbryter fl ygningen i tid. 

En störning för oss på kontoret är att det används olika 

uppdragsrapportblanketter ute i länen. Försök se till att den 

senaste blanketten används även vid egenträning i länen. 

Den ska också vara komplett ifylld. Saknar ni den senaste 

blanketten skickar vi den gärna. Den, samt en instruktion, 

fi nns också att ladda hem från hemsidan www.ff k.se. 

Vi har fått synpunkter på blanketten och dessa har vi 

åtgärdat löpande. 

En sista sak som jag vill nämna – utifrån de störningsrapporter 

jag hittills fått in under året – är att vi måste vara 

rädda om vår utrustning. Mycket av utrustningen ska användas 

av någon efter dig. Om något går sönder – meddela 

den materialansvarige i länet. Det är inte roligt att sitta i 

ett fl ygplan där allt hänger löst eller överlevnadsdräkten 

visar sig ha hål. 

Vårda utrustningen – det kan gälla liv. 

Det är alltid roligare att fl yga säkert! 

Lars-Göran Johansson 

Flygchef 

Till minne av vår älskade 

Hasse Andersson 

† 20 augusti 2005 

I vårt hjärta finns ett rum som bara är för Dig 

och vart vi än tar plats så finns du här hos oss! 

Vi saknar dig så oerhört 

Gun, Lotta, PA, Patrik och Pamela med familjer

Vill du fl yga i FFK vill det till att du följer föreskrifterna 

i rutan längst ner på denna sida. Uppföljningen kommer 

att stramas upp. 

✈ 

FFK-KB krisberedskapsgruppen ska utgöra det personalmagasin 

som säkerställer att fl yginsatsgrupperna FIG 

har erforderlig kapacitet. KB-fl yget kommer att anpassas 

till samhällets ändrade hotbild i samverkan med berörda 

avnämare. Kårstaben återkommer med dialog för bästa 

möjliga utformning av FIG och FFK-KB i respektive län. 

Under tiden återbesättes inte nuvarande vakanser. 

✈ 

Teckning av FIG-avtal sker med dem som rekryteras till 

fl yginsatsgrupp. Större chans att komma i en mera aktiv 

fl ygoperativ funktion har de som kan åta sig viss jourpassning 

eller i övrigt har stor tillgänglighet. 

✈ 

FFK-Hv hemvärnsfl yggrupperna är nu kopplade till någon 

av 22 utbildningsgrupper inom Försvarsmakten sedan 

begreppet militärdistrikt (MD) har tagits bort. 

Det är för dagen oklart om det blir ytterligare fl yggrupper 

eller om en del av de befi ntliga får ytterligare uppgifter 

i Hemvärnets underrättelsekompanier. Det torde vara 

helt klart att någon minskning av antalet fl yggrupper för 

Hemvärnet inte är aktuell – mera troligt är att det blir en 

ökning! 

✈ 

Under hösten kan ett tjugotal medlemmar som ingår i 

Hv-fl yget få utbildning i mörkerfl ygning. Hv-fl yggruppcheferna 

har fått ytterligare information. 

✈ 

SIG sjöinformationsgrupperna etableras i en lugn takt. 

FFK ligger bra med i rekryteringen med intresserade 

medlemmat till fem grupper. Nu kommer hittills avtalade 

SIG-piloter att utbildas även teoretiskt under en kursvecka 

på kårstaben i oktober. Till årets slut är totalt tre grupper 

teoretiskt och praktiskt grundutbildade. Varberg, Blekinge 

och Gotland. 

FFK NYTT 

Aktuellt från Kårstaben 

Vill du fl yga för FFK 

Till årets KU-låg (kompletteringsutbildning lågfl yg) har 

cirka 50 medlemmar kallats till en tvådagars kurs på kårstaben. 

Första omgången vecka 14. Nästa centrala KU-låg genomförs 

vecka 34. De övriga 60 piloterna utbildas närmare 

hemorten när FFK:s fl yglärare genomför KU-låg regionvis. 

Varje elev blir personligt kallad av kårstaben eller fl ygläraren 

som tar första kontakten med eleven! Utbildningen är obligatorisk 

för den som kallas och en förutsättning för fortsatt 

behörighet att vara befälhavare vid lågfl ygning inom FFK 

även om lågfl ygbeviset gäller till 2008. 

Får du inte kallelse i år är det din tur kommande år – beroende 

av de uppdrag och utbildningsmedel vi får från 

myndigheterna. 

✈ 

GU-låg (grundutbildning lågfl yg) löper som planerat med 

undantag att kursvecka 22 på grund av för få elever fl yttats 

till vecka 36 som nu är fullsatt. 

✈ 

Redaktören för FFK-Nytt tar gärna emot text och bilder från 

länsfl ygavdelningens övningar och aktiviteter som kan vara intressanta 

till notiser eller artiklar till kommande nummer. Utse 

en eller fl era att skriva en text och ta några bilder från nästa 

övning. På sidan två ser du några tips under ”checklista”. 

MEDLEMSFÖRMÅNER 

• Rabatt på Svenska Flygfält. KSAB lämnar medlemsrabatt på 

nypriset vid inköp av Svenska Flygfält för ny abonnent som inte 

haft prenumeration de senaste två åren. FFK medlem betalar 

endast 595 kr (normalpris 745kr) vid nyköp av komplett pärm 

med ett års rättning. Vid förlängning av befi ntliga abonnemang 

av rättningstjänsten gäller ordinarie pris 595 kr för 2006. Ring 

Vanja på KSAB: 08-764 60 80 för ytterligare info.” 

• Rabatt på prenumeration av Flygrevyn. FFK-medlem 

betalar 330 kr för hela året 2006 (Normalpris 380 kr). 

• Förstärkning av ditt försäkringsskydd vid deltagande i 

FFK-verksamheten. 

• Deltagande i kurser, övningar, sammankomster och 

föreningsverksamhet med fl yg och fl ygsäkerhet som gemensam 

nämnare. Centralt och i länen utifrån tillgängliga 

ekonomiska och personella resurser. 

Alla medlemmar som önskar deltaga i fl ygande verksamhet som piloter måste varje år, före årets första 

fl ygning, lämna aktuella uppgifter till kårstaben om giltighetstiderna och nivåerna för: 

– Certifi kat 

– Medicinskt intyg 

– Classrating (SE Piston land/sjö) 

Dessutom måste följande fl ygtidsuppgifter lämnas: 

Total motorfl ygtid, Flygtid senaste 12 mån, Total lågfl ygtid, Lågfl ygtid senaste 12 mån 

Utebliven fl ygtids- o certifi katrapportering tolkas som ointresse för deltagande i den fl ygoperativa verksamheten. 

5

6 

Nyheter 

Arlanda effektiviseras 

På en större fl ygplats är tid detsamma 

som pengar. Därför har luftfartsverket 

valt att starta upp ett forskningsprojekt 

för att förbättra eff ektiviteten. 

Luftfartsverkets trafiktjänst satsar 

2,4 miljoner kronor för att fi nansiera 

doktoranden Anna Lindh under en 

fyraårsperiod. 

– Det gäller att hitta samband, knutar 

och fl askhalsar som påverkar fl ödet på 

fl ygplatsen, säger hon. 

Tidigare har hon jobbat för att förbättra 

eff ektiviteten i terminalerna. 

Nu handlar det dock om en hel fl ygplats 

där hon använder Arlanda som 

utgångspunkt. 

Polisens nya befogenhet 

Rikspolisstyrelsen har från och med 

1 september rätt att få ut uppgifter 

om passagerare som ankommer Sverige 

från ett land som ej tillhör EU. 

Det bolag som inte lämnar ut uppgifter 

såsom namn, medborgarskap, 

passnummer och när planet väntas 

anlända Sverige blir skyldiga att betala 

en avgift på upp till 46 000 kronor. 

De svenska bestämmelserna grundar 

sig på ett EU-direktiv med syfte att 

förbättra gränskontrollerna, bekämpa 

olaglig invandring samt terrorism. 

Turisterna ger SAS fi ngret 

Nu är det dags att visa fi ngret till 

SAS incheckningspersonal. Inte för 

att du är arg eller av ohyfs, nej du 

är helt enkelt tvungen. SAS blir det 

första svenska fl ygbolag som inför en 

biometrisk säkerhetslösning, det vill 

säga avläsning av en människas unika 

kännetecken. I det här fallet handlar 

det om att läsa av passagerarnas 

fingeravtryck, något som kommer 

ske vid såväl bagageinlämningen som 

vid ombordstigningen. I bakgrunden 

fi nns ett EU beslut om skärpta regler 

för identitetskontroller vid inrikesfl 

ygningar. 

FFK NYTT 

Brandf lyget f ick fortsatt anslag 

Mycket träd och ris ligger fortfarande kvar sedan Gudrun härjade i södra Sverige. Foto: Johan Ander 

Brandfl yget som vakar efter 

Gudruns fotspår fick som 

väntat pengar även under 

2006. 

Regeringen har gett Räddningsverket 

i uppdrag att fördela två miljoner kronor 

till länsstyrelserna i Jönköpings, 

Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Skåne, 

Hallands och västra Götalands län under 

perioden april till oktober. 

Försvaret behåller gammalt vapen 

Försvarsmaktens skrotar sin nya grafi 

ska profi l. Det gamla heraldiska vapnet 

behålls, så även de cirka 50 olika 

grafi ska utseenden som förekommer 

inom försvarsmakten. 

I tidigare nummer av FFK-Nytt 

berättades att introducerandet av den 

nya grafi ska profi len försenats eftersom 

arbetsgruppen bland annat missat att 

samråda med heraldiska nämnden. När 

detta nu skett visade det sig att den nya 

profi len inte alls går att använda. 

– De sa att det tvunget måste vara med 

ett svärd. De sa att det måste fi nnas en 

kungakrona med mera. I princip var 

kravlistan så lång att vi bara kunde 

göra små, små justeringar och då var 

– Även om det mesta av den stormfällda 

skogen efter Gudrun är röjd 

och omhändertagen finns det stora 

områden med stormfälld skog kvar, 

säger försvarsminister Leni Björklund 

till Räddningsverkets tidning Sirenen. 

Hon fortsätter: 

– Bränder i sådan skog innebär ökade 

faror för allmänhet, räddningspersonal 

och egendom. Därför kommer Räddningsverket 

även i år kunna tilldela 

medel för skogsbrandfl yg. 

det ingen mening med 

en förändring eftersom 

vi då inte kunde visa de 

förändringar som 

skett inom försvarsmakten, 

säger 

Elisabeth Jansson 

på Försvarsmaktens 

informationsavdelning. 

Arbetet med den 

nya och nu icke användbara 

grafiska 

profi len har kostat 

5 157 495 kronor.

Riksdagen sa ja till ny f lygskatt 

Riskerar slå hårt mot jobb och turism - Ryanair drar in 21 avgångar 

På grund fl ygskatten lämar Ryanair Västerås, samt drar ner på trafi ken från Malmö och Göteborg. På 

Skavsta bibehålls befi ntligt fl yg. Däremot stoppas den planerade expansionen. Foto: Johan Ander 

Trots hårda protester klubbade 

riksdagen igenom regeringens 

förslag om en ny 

fl ygskatt. Skattepåslaget blir 

94 kronor för fl ygningar inom 

Europa och 188 kronor till 

övriga världen. 

Flera fl ygbolag har hotat med omdirigeringar 

av fl ygtrafi ken (se förra numret 

av FFK-Nytt) och Ryanair är tydliga 

med att de står fast vid sitt beslut. 

– Vi är inte beredda att förlora 

pengar, säger Sean Coyle, säger bolagets 

aff ärsutvecklingschef till Travel News. 

Ryanairs vice vd Michael Cawley 

har därefter meddelat att 21 linjer, från 

Sverige och ut i Europa, försvinner och 

att de dessutom stoppar den planerade 

expansionen. 

Riskerar slå hårt mot turism 

De borgerliga partierna menar att 

förslaget har en försumbar miljöeff ekt 

FFK NYTT Nyheter 

samtidigt som det slår hårt mot jobb 

och turism. Regeringen pekar i sin tur 

på att skatten kommer ge 1,14 miljarder 

kronor netto och bli en stark punkt 

i den gröna skatteväxlingen. Först 

måste dock EU-kommissionen avgöra 

om skatten är förenlig med Sveriges 

åtaganden inom EG konventionen. 

Flygskatten ska betalas för passagerare 

som reser från en svensk fl ygplats 

i ett fl ygplan som är godkänt för fl er 

än tio passagerare. Transit passagerare 

samt passagerare som reser i Kustbevakningens 

flygplan, ambulansflyg, 

räddningsfl yg eller skolfl yg undantas 

från fl ygskatten. Likaså undantas plan 

som startar från Gotland och Hagfors 

samt vissa fl ygplatser i norrland. Även 

de passagerare som reser med fl ygplan 

som används av Försvarsmakten slipper 

skatten. Det är det fl ygbolag som utför 

fl ygningen som är skattskyldigt. 

Eftersom FFK endast använder 

mindre plan bör skatten inte påverka 

vår verksamhet. 

Arlanda slog passagerarrekord 

307 208 resenärer tog utrikesfl 

yget från Arlanda under 

vecka 24, den 12 till 18 juni. 

Det är första gången i flygplatsens 

drygt 40-åriga historia som passage- 

rarantalet överstiger 300 000 personer 

på en vecka. 

Under året som helhet beräknas 

drygt tolv miljoner resenärer ta utlandsfl 

yget till eller från Arlanda. Ytterligare 

sex miljoner beräknas passera genom 

inrikesfl yget. 

Slopat krav på utredning 

Haverikommissionen får nu själva 

avgöra om en utredning bör ske vid 

olyckor med fl ygskärmar, hängglidare 

och liknande mindre luftfartyg. Det 

tidigare kravet på utredning vid samtliga 

tillbud har tagits bort eftersom 

detta gjort att de viktigare utredningarna 

blivit lidande. Utredningar av 

nämnda slag kommer nu enbart göras 

när man kan anta att utredningen är 

av betydelse ur säkerhetssynpunkt. 

Räddningsverkets nya chef 

Göran Gunnarsson vill se tydlighet och eff ekt 

Foto: Ulf Nylöf/FBB 

Detta är Göran Gunnarsson, Räddningsverkets 

nya chef. Han är en 

56-årig före detta generallöjtnant som 

från och med den 1 mars tillträdde 

som generaldirektör. 

Göran berättar att han trots en 

rolig tid i försvarsmakten kände ett 

behov att gå vidare från det militära 

yrkeslivet. 

– Så när försvarsministern Leni 

Björklund sent i höstas frågade mig 

om jag ville bli chef för Räddningsverket 

var det ett lätt beslut att tacka ja, 

säger han till tidningen Sirenen. 

Gunnar prioriterar tydlighet och 

eff ekt. Han betonar också att myndigheten 

förutom att fullgöra de uppdrag 

de får från regeringen, måste lyssna till 

skattebetalarnas önskemål. 

– De betyder mycket. Myndigheten 

är till för kunden och ytterst arbetar 

vi på skattebetalarnas uppdrag, säger 

han. 

Text samtliga nyheter: 

Johan Ander 

7

8 

Nyheter 

FFK NYTT 

Världen rustar för fred 

Allt mer pengar läggs på försvarsindustrin - civil teknologi används militärt 

Det blir allt färre väpnade 

konfl ikter på vår jord. Trots 

det ökar världens militära 

utgifter. Dessa närmar sig nu 

de summor som satsades på 

försvaret vid andra världskrigets 

slut. 

Den största bördan drar det amerikanska 

folket. USA står nämligen för 80 procent 

av ökningen. Det gör att USA:s försvar 

i dag står för knappt hälften av världens 

militära utgifter. Därefter följer Storbritannien, 

Frankrike, Japan och Kina. 

Dessa har cirka 4 till 5 procent var. 

Afghanistan och Irak - en dyr aff är 

Det är satsningarna i Afghanistan och 

Irak samt till viss del även arbetet efter 

orkanerna Katrina och Rita som ligger 

bakom USA:s ökade kostnader. De, 

liksom övriga länder, har även drabbats 

av att världsmarknadspriserna på fossila 

bränslen och mineraler skjutit fart. 

Bland de länder som ökat mest märks 

också Kina och Indien, två utvecklingsländer 

på ekonomisk frammarsch som 

därmed också får allt mer pengar att lägga 

på försvaret. 

Världens sammanlagda utgifter beräknas 

till 1 118 miljarder dollar (cirka 8 148 

miljarder kronor) för 2005. Detta utgör 

2,5 procent av världens BNP 

Civil teknologi används militärt 

Uppgifterna kommer från SIPRI (Stockholm 

International Peace Research 

Institute) som under sommaren släppte 

sin årsbok om upprustning, nedrustning 

och internationell säkerhet. 

Årsboken innehåller även andra fakta. 

Till exempel att den civila teknologin får 

Världens fem största vapenproducerande företag (under 2003) 

Kinesiska företag undantaget. Uppgifterna baseras på frivilligt utlämnande 

av information. 

- Lockheed Martin (USA) 24,9 miljarder dollar 

- Boeing (USA) 24,4 miljarder dollar 

- Northrop Grumman (USA) 22,7 miljarder dollar 

- BAE Systems (Storbritannien) 15,8 miljarder dollar 

- Raytheon (USA) 15,5 miljarder dollar 

Dubbla SIG i försvaret 

Nu är FFK inte längre ensamma om att 

ha särskilda trupper med beteckningen 

SIG. Detta då Försvarsmakten bygger 

upp ett nytt hemligt specialförband 

vilket bär arbetsnamnet särskilda inhämtningsgruppen. 

Precis som hos 

våra egna sjöinformationsgrupper blir 

USA:s krigsmakt står för hälften av världens militära utgifter. Foto: Andreas Karlsson/FBB 

förkortningen SIG. Förbandet kommer, 

enligt TV4 Skaraborg, att vara 

direkt underställt ÖB och syssla med 

underrättelseverksamhet. Inte helt olikt 

FFK:s SIG med andra ord. Dessa underrättar 

marinen om vad som händer 

över haven. 

Världens största vapenexportörer 2001–2005 

- Ryssland 

- USA 

- Frankrike 

- Tyskland 

- Storbritannien 

allt större plats i vapenindustrin, ofta 

genom att IT och elektronikföretag kommer 

in i leden för en tillverkningskedja. 

Därutöver fi nns en rapport om hur FN 

har intensifi erat sitt arbete i Afrika. Vid 

december 2005 lades 75 procent av 

FN:s resurser på Afrika. Det hyses oro 

för att det stora antalet uppdrag och deras 

allt mer komplicerade natur gör att FN 

och andra internationella organisationer 

riskerar att överanstränga sin kapacitet. 

SIPRI har även skrivit ett kapitel om 

hur regionala organisationer över hela 

jordklotet i allt större grad har inlett sina 

egna säkerhetsarbeten. 

Kommunen tar över 

Norrköpings fl ygplats övergick i juli till 

kommunal ägo. Flygplatsen invigdes 9 

september 1934 och är den äldsta civila 

fl ygplats i Sverige som fortfarande är i 

drift. Under 2005 skedde 7 800 landningar 

på Norrköpings fl ygplats. Passagerarantalet 

var 120 000 personer.

En krisledande myndighet. 

Slå ihop Räddningsverket och 

Krisberedskapsmyndigheten. 

Förbättra beredskapen genom 

övningar. 

Så lyder några av förslagen i 

propositionen ”Samverkan vid 

kris – för ett säkrare samhälle” 

som nu ska bli verklighet. 

En i förväg utpekad myndighet ska av 

regeringen kunna ges befogenhet att leda 

krishantering. Denna befogenhet bör dock 

vara tidsbegränsat och ska bara kunna 

aktualiseras vid särskilt svåra situationer. 

Detta system ska utvecklas successivt under 

2006 och 2007 så att ett väl fungerande 

system är i funktion senast under 2008. 

För att samhällets krishanteringsförmåga 

verkligen ska öka krävs de enligt 

FFK NYTT Nyheter 

Beredskapen höjs för svensk kris 

regeringens bedömning en utbildnings- 

och övningsverksamhet med hög ambitionsnivå. 

Krävs övning i samverkan 

Detta så att samtliga aktörer verkligen 

har förmågan att samverka, samordna 

och informera vid krissituationer. Utbildningen 

bör innehålla realistiska inslag 

och leda till förbättringar. Det innebär 

att myndigheterna ska öva såväl internt 

som med andra aktörer. I propositionen 

stod vidare att myndigheterna, precis 

som i dag, ska satsa på en övning eller 

utbildning om året. Det betonades att de 

personer vid myndigheterna som sitter 

på nyckelpositioner måste delta i denna 

verksamhet. 

Myndigheter slås ihop 

Regeringen vill även slå ihop Krisberedskapsmyndigheten 

och Räddningsverket 

SAAB gör storaffär med öst... 

Saab har rott i hamn det avtal 

om fl ygande övervakningssystem 

som företaget träff ade med 

Pakistan i höstas. Det handlar 

om Saab 2000-fl ygplan utrustade 

med Ericsson Microwave 

Systems luftburna radarsystem. 

Ordervärdet uppgår till 8,3 

miljarder kronor. 

– Det här är en mycket viktig 

order för Saab och den bekräftar 

vår starka ställning när det 

gäller luftburna övervakningssystem, 

säger Saabs vd Åke 

Svensson till FL-Net. 

till en ny myndighet. Denna ska hantera 

de stora kriser som i framtiden drabbar 

Sverige. 

– Myndigheten ska ha operativ fokus, 

sade försvarsministern Leni Björklund 

när hon presenterade propositionen 

”Samverkan vid kris – för ett säkrare 

samhälle”. 

Regeringen bär det yttersta ansvaret 

Hon berättar att den nya myndigheten 

ska samordna andra myndigheter och 

samhällsfunktioner samt dessutom praktiskt 

leda krishanteringen vid mycket 

stora kriser. Regeringen kommer även 

i fortsättningen ha det yttersta och politiska 

ansvaret för alla krisinsatser. De 

kommer också att ha kvar den analys 

och beredskapsenhet som tillsattes efter 

tsunami och som slarvigt kallats ”regeringens 

egen varningsklocka”. 

...liksom med väst 

Saab Barracuda LLC har fått en inledande 

beställning på ett avancerat kamoufl 

age från den amerikanska armén. 

Ordern, som är på 150 miljoner är den 

första inom ett tioårigt ramavtal som 

kan vara värt upp till drygt tio miljarder 

kronor. 

– Ramavtalet är det största kamoufl agekontraktet 

någonsin och bevisar att 

skydd mot upptäckt och identifi ering är 

ett prioriterat område och att vår avancerade 

teknik värdesätts högt av den amerikanska 

armén, säger Mats Warstedt, 

ansvarig för kamoufl ageverksamheten 

inom Saab, till FL-Net. 

Luftfartsverket halverar sina utsläpp 

Luftfartsverket har halverat 

sina koldioxidutsläpp. Främst 

beror det på att de gått över till 

grön el, men även utsläppen 

från den egna energiproduktionen 

har minskat. 

Bland annat har de beslutat att alla personbilar 

som Luftfartsverket köper, leasar eller 

hyr ska vara miljöbilar. På Landvetter prövas 

rapsbaserad bioolja för uppvärmning. 

På Arlanda används biobränslebaserad 

fj ärrvärme och de har beställt tre biogasbussar 

för den interna trafi ken. 

att få ner de egna koldioxidutsläppen, 

kompenserar vi våra utsläpp genom att 

köpa certifi kat i projekt, som leder till 

utsläppsminskningar i utvecklingsländer, 

säger Luftfartsverkets generaldirektör 

Lars Rekke. 

Luftfartsverket minskade utsläppen från 

– Förutom ett systematiskt arbete med 29 992 ton år 2004 till 15 177 ton 2005. 

Text samtliga nyheter: Johan Ander 

9

10 

FFK NYTT 

Här diskuteras framtidens FFK

K 

FFK riksstämma hölls lördagen 

den 20 maj på Sun Light 

hotell i Nyköping. 

Uppslutningen till stämman var mycket 

god, nästan alla län representerades av tre 

deltagare. Som vanligt innehöll stämman 

tre delar, den formella Riksstämman, information 

från myndigheter och kårstab 

samt ledarskapsutbildning. 

Lennart hälsar välkommen 

FFK:s ordförande Lennart Myhlback 

började med att hälsa alla välkomna till 

stämman och utlyste sedan en tyst minut 

till Hasses minne. 

En mängd information 

Förmiddagen bjöd på intressant information 

framförd av Eva Sylvén från Krisberedskapsmyndigheten, 

Nils Erik Nordin 

från SOS Alarm AB, Peter Helsinger från 

Frivilligavdelningen inom försvarsmakten 

samt Rikshemvärnschefen Roland 

Ekenberg. 

Eva Sylvén redovisade huvuddragen 

i regeringens proposition, Samverkan 

vid kris för ett säkrare samhälle. Den 

intressantaste delen av propositionen för 

FFK är avsnittet om hur regeringen ser 

på behovet av frivilliga. Det sägs bland 

annat att frivilligt engagemang har stor 

betydelse för samhällets samlade säkerhetsarbete. 

Det frivilliga engagemanget 

i säkerhetsarbetet bör även ge förutsättningar 

för personell förstärkning med 

frivilliga till de off entliga organen vid 

hanteringen av stora olyckor och extraordinära 

händelser. Propositionen ger 

en god grund för FFK:s arbete med att 

utveckla organisationen. 

Nils Erik Nordin beskrev SOS Alarms 

uppgifter och de tjänster som de kan 

erbjuda samhället. De svarar för nödsamtalen 

via 112 funktionen och är en viktig 

part för FFK. Varje länsfl ygavdelning bör 

besöka sin SOS central och informera 

om bland annat fl yginsatsgruppernas 

uppgifter. 

Hemvärnet visade upp rollspel 

Peter Hellsinger och Martin Ingfelt 

(hemvärnsfl yggruppchef i Södertörns- 

FFK NYTT 

gruppen) framförde ett rollspel där försvarsmaktens 

behov och FFK:s resurser 

fi ck mötas. Mycket illusoriskt framfört 

och uppskattat. 

Roland Ekenberg talade om framtiden 

för hemvärnsflyget (det som tidigare 

kallades för MD-flyg). Här kommer 

det i framtiden att fi nnas behov av mer 

resurser från FFK. 

Som avslutning på informationsavsnittet 

framförde Tommy Wirén tankar 

om FFK:s utveckling mot bakgrund av 

vad Eva sagt. Bland annat diskuterades 

behovet av Flyginsatsgrupper och FFK: 

s storlek i övrigt för det civila samhället. 

Trånga sektorer kan bli tillgången 

på piloter framöver eftersom cirka en 

tredjedel idag är över 55 år. En annan 

faktor som påverkar vår verksamhet är 

hur mycket KBM är berett att ge i anslag 

kommande år. 

I informationsavdelningens sista 

punkt redovisade Bengt Franzén hur 

ungdomsverksamheten skulle kunna 

utvecklas och Christer Dahlgren visade 

på ett inspirerande sätt ett bildspel från 

ungdomsverksamheten i Stockholm. 

En ordförande med silverklubba 

Roine valdes till stämmans ordförande 

Riksstämman 2006 var både välbesökt och intressant 

med acklamation. Väl uppe på podiet 

sökte han efter klubban att hålla i sin 

kraftiga näve. Ingen klubba fanns. En 

skarp blick på Sven-Inge som bleknade. 

Det hela avhjälptes efter en stund då 

en stor hammare inslagen i silverfolie 

överlämnades till Roine som med kraft 

prövade den mot bordet! 

Stämman genomfördes med akuress. 

Den nya styrelsen framgår av bilden. I 

övrigt valdes en ny valberedning med 

Lennart Johansson från Skaraborg, (sammankallande), 

och Anders Christensson 

från Skåne, Olle Persson från Norrbotten 

samt Stig Holm från Örebro län. 

Efter styrelsens förslag höjdes medlemsavgiften 

till 200 kronor per år. För 

ungdom under 25 år blir avgiften 100 

kronor per år. 

De engagerade fi ck medalj 

Till årets stämma hade ett stort antal 

medaljaspiranter kallats. Lennart Myhl- 

Foto tre nedersta bilderna: Bengt Olle Nilsson 

11

12 

FFK:s nya styresle för perioden 2006-2008 

FFK NYTT 

FFK:s guld och silvermedaljörer 2006. Från vänster: Bertil Svedberg, Ulf Karlsson, Lennart Johansson, Per Lindsten, Ulf Ericsson, Svante Blomberg, Rolf 

Öhman, Rolf Lundström, Tommy Wirén, Urban Andersson, Ingemar Larsson, Jan Åhlberg (skymd), Sture Träff , Peter Helsinger, Jan Plantin, Sven-Inge Ander. 

Foto: Bengt Olle Nilsson 

Position Namn Hemvist 

Ordförande Lennart Myhlback Värmland 

Kårchef Sven-Inge Ander Kårstaben 

Stf kårchef Ulf Karlsson, Kårstaben 

Vice ordförande Tommy Wirén Värmland 

Ledamot Ingemar Grenemark Norrbotten 

Ledamot Lage Norberg Västernorrland 

Ledamot Bengt Franzén Stockholm 

Ledamot Knut von Geijer Göteborg 

Ledamot Kenneth Wallin Älvsborg 

Ledamot Göran Mossberg Blekinge 

Suppleant Jan-Olof Nilsson Norrbotten 

Suppleant Bengt Olle Nilsson Skåne 

Suppelant Conny Svensson Kalmar 

Suppleant Bengt Melkerson Halland 

Suppleant Rune Leindahl Södermanland 

Suppleant Svante Blomberg Uppsala 

Suppleant Sune Pettersson Uppsala 

Aukt revisor Inger Birgersson Stockholm 

Revisor William Magnusson Östergötland 

Rev suppl Lise-Lott Rydberg-Windt Göteborg 

back delade ut medaljer och Roine stack 

fast medaljerna i medaljörerna. Lars Debren 

tilldelades FFK:s förtjänstmedalj. 

Guldmedaljer fi ck Lennart Johansson, 

Sven-Inge Ander och Ulf Karlsson. 

Silvermedaljörernas skara bestod av 18 

personer. 

Middag med gurkor och magi 

Efter en god middag bjöds det på trolleri 

av Mr Jacoby (Jakob Ståhle) En mycket 

uppskattad föreställning där Knut von 

Geijer, Inger Wallin och Tommy Wirén 

deltog i olika experiment. 

Ledarskapsutbildning och rekrytering 

Söndagen inleddes med att Bertil Björkman 

höll ett lysande anförande om ledarskap 

och psykologi till nytta för den som 

bland annat har till uppgift att rekrytera 

personer till länsfl ygavdelningarna. Han 

indelar människorna i tre typer, Andersson, 

Svensson och Hansson. Alla är en 

blandning av dessa. I slutet av föreläsningen 

fi ck deltagarna testa sig och se 

hur mycket de består av varje 

personlighetstyp. Materialet 

från anförandet fi nns tillgängligt 

på FFK hemsida. 

Efter en kortare frågestund 

och en god lunch skingrades de 

nöjda deltagarna för hemfärd. 

Text: Tommy Wiren 

Vice ordförande FFK 

Foto när ej annat anges: 

Lars-Göran Johansson

FFK NYTT 

Flyger på omöjligt uppdrag 

En båt med fyra personer har 

försvunnit, en JAS-plan har 

kraschat och piloten saknas. 

Han tros ha skjutit ut sig norr 

om sjön Erken. Räddningstjänsten 

fi nns på plats och letar 

men de behöver assistans 

från luften. 

I stekande junivärme höll Stockholms 

flyginsatsgrupp övning vid Mellingeholm, 

norr om Norrtälje. 

– Tidigare har vi övat vissa moment. 

Den här gången körde vi hela larmkedjan, 

berättar övningsledaren Ulf 

Mellberg 

Det primära var att få helheten att 

fungera. Det fi nns många detaljer som 

kan tyckas nog så enkla men som måste 

fungera för att inte helheten ska fallera. 

Därtill hör att hitta kartor över de 

områden besättningen larmas ut i, få 

fram alla nycklar samt att tanka på en 

ny fl ygplats. 

En kamp mot törsten 

Ulf hade tre besättningar som stod i beredskap 

från halv elva på förmiddagen till 

klockan sju på kvällen. Den första gruppen 

åkte på ett larm till ett havsområde. 

Från början skulle där fi nnas en familj 

i en motorbåt men då fi guranterna fått 

förhinder valde Ulf att skicka ut besättningen 

på ett omöjligt uppdrag. Det 

fanns nämligen inget mål. 

– Tanken var att vi skulle se hur länge 

besättningen orkade hålla ut, säger Ulf. 

De hade glömt att ta med sig vattenfl 

askor och återvände efter två timmar. 

– Det var ett bra beslut. När de kom 

tillbaka rapporterade de att de saknade 

med största sannolikhet inte fanns där. 

Då hade de sökt igenom området två, 

tre gånger. 

Hittade utskjuten jaspilot 

Den andra gruppen åkte på ett larm där 

de fi ck leta efter en Jaspilot som skjutit 

ut sig norr om sjön Erken. Detta skötte 

de snabbt och galant. Lite svårare blev 

det dock att dirigera ut mannen från 

räddningstjänsten så att piloten (i det här 

fallet en docka) kunde få hjälp. 

– Killen från räddningstjänsten trodde 

han hade att göra med infödingar så han 

pratade om platser och benämningar 

som alla roslagsbor känner till. Våra killar 

förstod dock ingenting. Dessutom 

använder piloter och räddningstjänsten 

sig av brytpunkter på olika sätt säger Ulf 

och sammanfattar: 

– De har sitt mambo-jambospråk när 

Samlingsbildens gubbar är 

stående från vänster: Krysztof 

Kaminski, Sven-Olov Lundeborg, 

Bengt-Olov Jansson, Claes 

Bertenstam, Åke Olsson, Christer 

Dahlgren. Knästående fr vä: Ulf 

Mellberg övningsledare och 

Hans Eriksson, insatsledare från 

räddningstjänsten i Norrtälje. 

Flygaren med fallskärmen i 

förgrunden är okänd. 

de pratar och vi har vårt. Det gäller 

att vi lär känna varandras slangord och 

fackuttryck. 

Kommunikationen förbättrades 

Den sista gruppen åkte även de på uppdraget 

med Jaspiloten. Den här gången 

gick dock kommunikationen mellan 

räddningstjänsten och besättningen 

bättre. 

– Troligtvis eftersom brandkillen nu redan 

visste vart dockan låg, avslutar Ulf. 

Text: Johan Ander 

Foto: Lars Einemar 

13

14 

Försvarets nya underättelsekompani 

FFK NYTT 

Hemvärnsflyget visar upp sig i försvarets 

I juli kallades FFK:s hemvärnsfl 

yg på nytt in av Frivilligsektionen 

i Uppsala. Flygarna i 

Uppland och Västmanland fi ck 

visa sina kunskaper i försvarsmaktens 

nya ytövervakningsförband. 

– Uppdragen vi fi ck nu innebar ingenting 

nytt för oss. Det här har vi övat på i tio år, 

säger Upplands hemvärnsfl yggruppchef 

Gunnar Larsson och fortsätter: 

– Det svåra är att få försvarsmakten att 

vänja sig vid oss så de kan använda oss på 

bästa sätt. Den här gången utnyttjades 

våra kunskaper till fem procent. Är de 

nöjda med det är det ju bra men vi kan 

ljusår bättre. 

Spanar efter fl yktingström 

Ett av de uppdrag som tilldelades upplänningarna 

Magnus Årvik och Hans 

Hedlund var att spana efter en förväntad 

fl yktingström efter en olycka i baltstaterna. 

De kontrollerade havstrafi ken, och vissa 

angivna punkter i skogen. Listigt nog hade 

övningsledningen valt att använda sig av 

den provisoriska camping som höll på att 

Försvarets nya underättelsekompani 

Utbildning i flygvapnets skola diskute 

FFK:s hemvärnspiloter kan i 

framtiden komma att skolas av 

fl ygvapnets befälsskola. 

– När vi har skapat förbanden 

handlar det om att få folk utbildade, 

säger major Jan Berg, 

chef för luftstridskolans frivilligsektion 

och en av skaparna 

bakom det nya förbandet 

Den fl itige läsaren av FFK-Nytt vet att 

försvarsmakten i dag kan kallas in som 

ett understöd till polis och räddningstjänst. 

I nummer 3/2005 berättade vi hur 

hemvärnet i försvarsbeslutet FB 04 fått i 

uppgift att sköta inhämtningen av underrättelser 

och hur detta ska lösas genom 

nya ytövervakningsförband med benäm- 

Magnus Åhrvik och Hans Hedlund, från Upplands hemvärnsfl yggrupp, planerar inför spaningsfl ygning. Målet 

var att rapportera sjötrafi k och olagliga uppsamlingsplatser. Foto: Johan Ander 

färdigställas inför O-ringens orienterare. 

Bara några dagar senare skulle 15 000 deltagare, 

däribland 4 000 husvagnar, tas emot. 

Arrangörerna hade slagit upp militärtält 

och ställt ut ett hundratal bajamajor. 

O-ringen blev fi ktiv mottagning 

Magnus reagerade så snart planet närmade 

sig: 

ningen Hemvärnets underättelsekompani 

(HvUndkomp). Dessa förband beräknas 

vara färdigställda på pappret i januari 

2007 och fungera praktiskt ett år senare. 

De individer som ska bli en del av förbanden 

informeras om vad det kommer 

att innebära. 

– Vi binder ihop en orkester som ska lära 

sig spela tillsammans, säger Jan Berg. 

I dag är dock mycket oklart. Förbandet 

är på ett stadium där de olika delarna 

ska lära känna varandra samt lära sig att 

samverka. Människorna som blir en del 

av Hvundkomp kommer från frivilligförsvarets 

olika organisationer. Det kommer 

dock inte fi nnas jobb till alla och vilka 

organisationer som ska användas är ännu 

oklart. 

– Förutom att de som ska bemanna 

– Det här var intressant. Flera militärtält 

och… …och bajamajor. 

Han blev snart än mer upphetsad: 

– Och ännu fl er bajamajor. Mängder 

av bajamajor! Ser ut som de håller på att 

göra sig redo att ta emot mängder av folk, 

stora fl yktingströmmar! Det här måste vi 

rapportera. 


flyggruppen 

kommer att 

plockas från 

FFK. MC-ordonnanserna 

kommer troligtvis 

att skötas 

av FMCK, 

hundekipagen 

av SBK, och 

driftsambanden 

av FRO, 

berättar Jan. 

Mycket kan Major Jan Berg, chef för Luftstridskolans 

frivilligsektion är en 

kännas luddigt 

av skaparna bakom Hemvärnets 

och oformu- underättelsekompani. 

lerat, men det 

fi nns en baktanke med detta. 

– Det är de som kan lösa uppgiften bäst

s nya förband 

t 

r 

eras 

som ska lösa uppdraget. Jag som sitter 

bakom ett skrivbord kan inte i på förhand 

säga vad som behövs där ute, säger 

Jan Berg. 

Han avslutar med tankar kring att låta 

hemvärnsfl ygarna få en del av sin utbildning 

i militär fl ygskola. 

– Flygbefälsskolan skulle kunna gå in 

och stödja en utbildning. Att ge FFK:s 

piloter militära fl ygerfarenheter gynnar 

alla parter. Jag kan inte lova att detta går 

igenom, men tankarna fi nns. 

I början på september ska HvUndkomp 

testköras i preliminär version. I nästa 

nummer av FFK-Nytt kommer ett reportage 

om FFK:s nya hemvärnsfl yg. 

Text och foto: Johan Ander 

FFK NYTT 

Missa inte nya H50P 

Haveri på Vängsö gräsfält. 

En PA-28 får omfattande 

skador. De 

två ombordvarande 

klarade sig dock utan 

fysiska men. 

I Statens haverikommissions rapport 

stod att läsa: 

”… Föraren gjorde en normal 

infl ygning. När han hade svängt 

in på finalen upptäckte han att 

han siktat in sig på gräsytan till 

höger om den markerade banan. 

Han fortsatte dock infl ygningen och 

beslutade sig för att landa på gräsytan 

vid sidan om banan då han visste att 

den var landningsbar. Besättningen 

har uppgivit att höjden över fältgränsen 

var 15 till 25 meter och att farten 

var mellan 75 och 80 knop. 

Vittnesuppgifter och spår på fältet 

tyder på att landningen kom att ske 

efter det att halva banan passerats. 

Enligt föraren skedde sättningen vid 

65 knops fart och med full klaff . 

Efter sättningen upplevde han att 

bromsverkan var mycket låg. När 

han insåg att den kvarvarande banan 

inte skulle räcka till för att få stopp 

bedömde han att farten var för låg för att 

landningen skulle kunna avbrytas. 

Noshjulet slogs av när fl ygplanet passerade 

ett dike vid fältets slut…” 

Prestigekänsla får folk att göra fel 

Ovanstående scenario är hämtat från 

H50P:s nya kompendium ”Omdrag”. 

Med verkliga exempel visas varför ett tidigt 

beslut om ett nytt landningsvarv tyder 

på bättre omdöme än att envist tvinga 

ner planet. Det som påverkar piloten till 

att ändå försöka är ofta prestige, som att 

det vore pinsamt gentemot kompisar på 

marken eller i planet att ta ett omdrag. 

Ställt mot risken att glida av banan 

eller i värsta fall skada sig själv, andra 

eller maskinen kan dock ifrågasättas vad 

som är dåligt omdöme 

och därmed verkligen innebär en 

prestigeförlust. 

Se till att ha alla kompendier 

Samtidigt med ”Omdrag” har ytterligare 

två kompendier släppts. Det ena handlar 

om sidvindens påverkan vid start och 

landning och det andra om privatfl ygarens 

relationer med fl ygledare, metrologer 

och Flight Planning Centre. 

Saknar du dessa eller något av de 

tidigare kompendierna bör du ringa projektsekreteraren 

Carolina Rödin (011- 

4152168) eller skicka en förfrågan på 

e-post till h50p@luftfartsstyrelsen.se 


15

Adam Forshage och Alice Palm 

Deltagare i Bunge 2006 

16 

Det var en brokig skara människor 

som söndagen den åttonde juli anlände 

till Bunge fl ygfält. De hade alla en sak 

gemensamt: drömmen om att få fl yga. 

En dröm som snart skulle gå i uppfyllelse, 

på ett sätt som till och med överträff ade 

de högsta förväntningar. 

Många var trötta och smått nervösa, 

men det bemötande vi fi ck lättade upp 

genast upp stämningen. Ledarnas engagemang 

och goda humör gav oss 

en känsla av förtroende och optimism 

som skulle komma att vara genom hela 

lägret. 

Förväntningarna infriades redan den 

andra dagen, då vi fi ck fl yga för första 

gången – för många var det första gången 

någonsin. En gripande upplevelse. All 

evenuell tvekan och fl ygrädsla upplöstes 

där uppe i det molnfria blå, och ersattes 

av en stark känsla av lätthet. 

På kvällarna åkte vi ner till ett närliggande 

kalkstensbrott som fyllts med 

rent sötvatten. Det var svalkande efter 

dagarnas gotländska värme. Under hela 

veckan rådde perfekt fl ygväder: soligt, 

molnfritt med en lätt fl äktande havsbris. 

CAVOK, helt enkelt. 

FFK NYTT 

BUNGE 2006 

Precis som i Hollywood. En lyckad historia får alltid 

en uppföljare. Stockholmarnas ungdomsläger är 

inget undantag. I fyra texter berättar deltagarna om 

sommarens äventyr. Välkommen till Bunge 2006 

Under den intensiva veckan hann vi 

hälsa på SAR-helikoptern där vi fi ck en 

informativ genomgång av och en inblick 

i hur räddningspersonalen arbetar. Vi 

hann besöka fl ygledartornet på Visby 

fl ygplats. Det var ett besök som gjorde 

att många fi ck upp ögonen för det yrket. 

Vi blev inbjudna till hangaren av det 

genomtrevliga par som ägde hela fl ygfältet. 

Deras många fl ygplan – speciellt 

AN-2:an fascinerade många. Vi turistade 

i Visby en eftermiddag och fi ck då också 

tillfälle att i och med våra fl yguniformer 

informera om verksamheten. 

Första dagen fi ck vi i uppgift att sätta 

egna regler för veckan. Det genomgående 

temat i de regler som författades 

var respekt, ett ledord som präglade hela 

veckan: Respekt för varandra, respekt för 

ledarna, respekt för fl ygmaskinerna och 

fl ygandets ädla konst. 

Veckans mest väsentliga del var självfallet 

fl ygupplevelserna. Förutom den 

första fl ygningen bjöds vi på fyra helt 

fantastiska händelser. På onsdagen åkte 

vi bil ner till en gård där vi skulle få 

segelfl yga och pröva på den ultralätta 

maskinen. Trots väntan blev det en un- 

derbar dag. Det ultralätta planet svarade 

precist på minsta rörelse vilket gjorde att 

man var helt koncentrerad, helt uppslukad 

av fl ygandet. Segelfl yget kändes mer 

lättsamt, mer lekfullt, friare, men det var 

minst lika seriöst och minst lika roligt. 

Det allra roligaste var kanske när vi med 

segelfl ygplanet gjorde en looping. Efter 

det känns berg- och dalbanor mer som 

begagnade folkabussar. 

Förutom fl ygandet fanns den teoretiska 

delen: föreläsningar som var så intressanta 

att de ibland pågick till långt in 

på natten. 

Det blev en vecka fylld av kamratskap, 

fl yg, skratt, bad och sol: en fantastiskt 

berikande och givande upplevelse för 

alla, deltagare såväl som ledare. 

Foto: Christer Dahlgren, Sven-Inge 

Ander, Eva Lisskar-Dahlgren, Mathias 

Hellman, Claes Bertenstam

Adam Forshage 

Deltagare i Bunge 2006 

FFK NYTT 

Småkrypen som invaderade väntandets tristess. 

Otålighet. Avundsjuka. Nervositet. 

Jag vill fl yga! Klockan går allt långsammare – håller den på att stanna? Äh, det blir 

snart min tur. Det här har jag väntat på hela veckan, men aldrig har väntan känts så 

utdragen. Det fi nns inget att fylla tiden med, inget substitut för fl ygandet. Så tråkigt. 

Fast, jag vill ändå inte fl yga. Det kan omöjligt matcha förväntningarna. Orkar inte, 

vill inte. Kommer bara bli besviken. Jag ger upp, känner mig helt likgiltig. 

… 

Herregud, det här går inte. Jag vill fl yga. 

Leendena hos de som just landat, vittnandes om fl ygandets eufori. 

Frihet. Lätthet. Extas. 

Känslorna rusar genom kroppen. Adrenalinrushen börjar sakta avta, jag skakar 

nästan. Vilken fantastiskt upplevelse. Först den ultralätta, ultramoderna – ULplanens 

Ferrari - den svarade exakt på minsta rörelse; reaktioner som jag besvarade 

lika exakt med storögd fascination. Sedan segelfl ygplanet – mer lättkontrollerat, 

mer uppsluppet, lika otroligt. Loopingen. Dykningen. Vikningen! 

Veckans höjdpunkt, hittills. 

Kvällsolen då vi åt middag, utsökt grillkött på plasttallrik. 

Maten är god och vädret perfekt. Jag mår bra, behagligt trött efter den händelserika dagen. 

En dag att minnas, minst sagt 

17

18 

FFK NYTT 

Daniel Hägg och Sara Suursööt 

Ungdomsledare i Bungel 2006 

Vad säger man när man precis fått veta 

att man ska få vara med på ett fl ygläger? 

Ett fl ygläger där man kan få uppleva känslan 

att ”vara högt uppe i luften och för en 

gångs skull vara den som tittar ner och 

inte vara den som tittar upp emot planet.” 

De fl esta står nog inte tysta utan ryter till 

med ”herregud, ja!”. Det var i alla fall en av 

reaktionerna inför fl yglägret som hölls på 

Gotland, Bunge. 

Inför lägret skulle ungdomarna i åldrarna 

mellan 14 till 18 år skriva om sin fl ygdröm, 

utav alla som sökte valdes elva tjejer och elva 

killar ut utifrån deras texter. De texter som 

kom in skiljde sig ganska mycket från varandra, 

vissa ville bli piloter och andra ville bara 

pröva känslan att fl yga. Till lägret skulle det 

också fi nnas två ungdomsledare från förra 

årets läger. Vi (Daniel Hägg och Sara Suursööt) 

blev uttagna och naturligtvis väldigt 

glada. Vi visste ju hur kul det är på Bunge och 

det kändes roligt att få komma tillbaka och 

kunna hjälpa till. Spända och lite nervösa stod 

vi och väntade på ungdomarna tillsammans 

med Martin och Iris på söndagsmorgonen. 

Väl samlade gav vi oss iväg mot Nynäshamn 

där vi skulle åka färja över till Visby och 

därefter en dryg timmes busstur till Bunge. 

Vi välkomnades av de andra ledarna. När 

alla hade tilldelats rumskamrat och ett rum 

var det dags för lite kvällsaktiviteter i form 

av brännboll. 

Under veckan på Bunge fi ck deltagarna 

varva med fl yg på förmiddagen och teori på 

eftermiddagen eller vice versa. Deltagarna 

delades in i tre grupper. Varje kväll hade 

varje grupp varsin aktivitet. En grupp skulle 

blogga, alltså skriva en dagbok online om 

vad som hänt den dagen. En annan grupp 

fi ck hjälpa Björn i köket. Den tredje gruppen 

fi ck natta fl ygplan. Det innebar att 

hämta fl ygplanets böcker och låsa dem. Efter 

kvällens aktiviteter hölls en debriefi ng där vi 

pratade igenom dagen, hur fl ygningen eller 

teoripassen varit. Oftast avslutades kvällarna 

med ett kvällsbad i ett fi nt kalkbrott några 

kilometer från Bunge. Varje morgon väcktes 

vi av en gemytlig stämma från Christers 

trumpet. Sedan frukost och briefi ng där 

dagens schema presenterades. Efter briefi ng 

började dagens aktiviteter. 

Några av aktiviteterna på lägret var teori 

i ämnena; radio, meteorologi, navigation, 

människan i luften och fl ygplanslära. Deltagarna 

fi ck sedan använda sina kunskaper 

från navigationslektionen för att lägga upp 

en fl ygrunda, det skulle göras en driftfärdplan 

och kartan skulle prepareras. Denna 

navigeringsrunda fl ögs under veckan. Alla 

de 

tra 

är 

de 

fi c 

fy 

at 

pe 

se 

län 

br 

so

deltagare fi ck varsin provlektion i ett ultralätt 

fl ygplan (UL) med Hans Jörnén som 

är UL-lärare. Det var väldigt uppskattat och 

den fl ygningen varvades med att alla också 

fi ck fl yga segelfl yg på Vänge fl ygfält 

Veckan på Bunge var väldigt rolig och 

fylld med aktiviteter. Det var intressant 

att få uppleva lägret en gång till – nu med 

perspektivet som ledare. Det var roligt att 

se en splittrad grupp som växte till sig ju 

längre veckan gick. Alla verkade bli väldigt 

bra kompisar och det var, som förra året, 

sorgligt att ta farväl vid färjan i Visby. 

FFK NYTT 

Till sist… 

...fem frågor till Christer Dahlgren, en av eldsjälarna 

bakom ungdomsverksamheten. 

Vad var det bästa med Bunge 2006? 

– Ungdomarna! Det var lika fantastiskt 

som förra året. Sammanlagt var vi 32 

personer som kommer till Bunge, lite 

undrande. Efter en vecka var vi en jättefamilj. 

Första dagen kommer någon 

och säger att han längtar hem. Dag två 

pratar han om annat och den tredje dagen 

berättar han att det här är det bästa 

som hänt i hans liv. 

Det här var andra gången ni höll 

ett ungdomsläger på Bunge. Vad 

förändrade ni från förra året? 

– Vi hade inte lika mycket saker i 

schemat. Förra året var allting oerhört 

intensivt. I år hade vi dessutom tagit 

med två av ungdomarna från förra året 

som hjälpledare, något som några av årets 

deltagare kommenterade som bra. 

Ungdomarna fi ck i år dessutom 

prova såväl segelfl yg som ultralätt 

fl yg (UL). Det är fl ygplan som 

FFK i vanliga fall inte premierar. 

Jag antar att det har göra med 

ekonomi? 

– Det är sant. I och för sig jobbar vi ju 

i FFK:s regi. Samtidigt öppnar vi upp I 

have a dream, som en egen ungdomsverksamhet. 

Syftet är att skapa intresse 

och engagemang för småfl yget. Annars 

skulle vi vända oss till lite äldre som kan 

ta cert på en gång. 

Där kom vi in på ett annat 

intressant område. Vad har ni för 

kriterier när ni väljer ut ungdomar? 

– De skickar in ett brev och berätta om 

sina fl ygdrömmar. Vi väljer utifrån detta 

och försöker få en mix på ungdomar som 

normalt inte skulle ha träff ats. Vi vill få 

med både de som har en stark önskan 

om att bli pilot och de som aldrig haft 

en tanke på det. Att ge sådana ungdomar 

en insikt som de annars inte hade fått. Vi 

vill sprida småfl ygets evangelium. 

Det hörs att ni haft det roligt. Har 

ni klarat er helt utan problem? 

– Nej, ibland har någon, vilket under 

lägret har varit min roll, varit tvungen 

att ta tag i en situation och sätta gränser. 

Men jag såg att ungdomarna uppskattar 

att få veta vad som är okej och inte 

okej. 

– Flyg kräver en särskild inställning. Vi 

ledare förmedlar respekt för verksamheten. 

Betalningen kommer när vi ser 

hur ungdomarna på en vecka mognar 

och utvecklas mer än vad många gör 

på ett år. 

Och så slutligen – JA, det blir ett nytt 

Bungeläger nästa år. Christer berättar att 

ledarna höll en debriefi ng den 8 augusti 

och att såväl ledare och ungdomar även 

innan frågat om att få vara med på nästa 

års läger. 


19

20 

FFK NYTT 

Final på Kjularakan 

Hemvärnet stoppade trafi ken på landsvägen. Stax därefter hördes ett mullrande ljud från himlen. Foto: Bengt Th orsek 

Den 20:e maj landade Södermanlands 

och Stockholms 

hemvärnsfl ygare vid 

sina hemvärnsgrupper. Det 

scenariot är inte ovanligt, 

åtminstone har vi inom FFK 

ofta hört talas om fl ygplan 

som blandats med grönklädda 

män beväpnade med 

AK 4:or. 

Det lite ovanliga den här gången var 

att övningen inte hölls på en militärbas 

eller ens avskilt inne i skogen. Snarare 

blev den väldigt påtagliga för allmänheten 

genom att de grönklädda männen 

stängde av vägen, närmare bestämt 

Kjularakan, utanför Eskilstuna. Det var 

nämligen där planen skulle gå ner. Enligt 

närmaste fl ygklubb var det här första 

gången i historien som vägsträckan 

användes som landningsbana. 

Krisberedskapsf lyget övar i Dalarna 

Lördagen den 10 juni hade dalarnas 

krisberedskapsgrupp 

kallats till övning vid Ludvika 

flygplats. Besättningarna 

hade fått en ankomsttid på 

vilken de skulle passera över 

Ludvika fl ygplats. 

Efter en bedömningslandning var det 

dags för uppdrag. Varje duo erhöll en 

karta med brytpunkter samt med tio 

fotomål tagna efter banan. Planen utrustades 

med GPS så att besättningarna, 

när de väl landat, kunde se sin fl ygning 

på kartan. Där såg de också hur klokt de 

fört planet samt hur resan avvek i tid och 

rum från den planerade fl ygvägen. Detta 

var mycket uppskattat av deltagarna. 

Planera bör man, annars dör man. Till höger står maskinerna, redo för start. 

Hemläxa på fl er landningar 

Därefter var det åter dags att träna bedömningslandningar. 

Landningsprovet 

”Hasses vandringspris” utfördes med 

varierande resultat. Troligtvis berodde 

detta till stor del på vädret. Det var 

växlande vind och plus 25 grader, med 

Sträckan är bred och rak och känd 

bland såväl dragracingfantaster som 

trafi kpoliser. När planen taxat åt sidan 

och bilarna åter börja rulla kunde dock 

noteras en ovanligt maklig takt, eller 

som Eskilstunakurirens bevakande reporter 

Johanna Alskog beskrev läget: 

”Hemvärnets gröna uniformer har en 

mer lugnande eff ekt på trafi ken än en 

hel armé med hastighetskameror”. 


andra ord – ganska svårlandat. Detta är 

dock ingen ursäkt och till nästa övning, 

i augusti, fi ck fl ygförarna i hemläxa att 

bli bättre på landningar. 

Totalt deltog tolv medlemmar. Det 

fl ögs i 14 timmar. 

Text och foto: Folke Jacobsson 

Länsfl ygchef i Dalarna

FFK NYTT 

Ungdomsf lyg i liten skala 

Flyg är oftast en dyr hobby 

– det är de fl esta väl medvetna 

om. Detta betyder dock inte att 

hobbyn enbart är förbehållen 

de som arbetar eller har det 

gott ställt. Välkommen till Laxå 

och ett försök att starta ungdomsverksamhet 

med små 

medel. 

Att FFK satsar pengar och energi för 

att starta ungdomsverksamhet torde 

för de fl esta vara väl bekant. Det mest 

kända projektet är stockholmarnas 

”I have a dream…” som startades på 

Gotland med en väl tilltagen budget 

och med stora resurser. I Laxå är förhållanden 

de motsatta, liten klubb med 

små medel. Var det trots det möjligt att 

starta ungdomsverksamhet? Problemen 

som måste övervinnas spaltades upp: 

pengar, vilken typ av verksamhet som 

skulle bedrivas, lokaler och ledare. 

Efter en genomgång av vilka resurser 

som fanns upptäckte vi att flera av 

medlemmarna var intresserade av modellfl 

yg. Den lokale talangen Pontus 

Holmgren lovade att lära ut hur man 

bygger och fl yger modeller. Vi hade 

löst det första och det andra problemet. 

Vi hade en ledare och vi visste vilken 

verksamhet vi skulle satsa på. 

Nästa problem var pengar. FFK:s 

kårstab lovade att 10 000 kronor 

skulle kunna disponeras för att skaff a 

material. Ett första inköp med en 

”trainer” och ett lite vassare modellplan 

köptes in för 5 000 kronor. Det akuta 

pengaproblemet var löst. Kommunen 

betalar sedan ut ett aktivitetsstöd om 

16 kronor per ungdom (7 till 25 år) 

och aktivitet. Det gör att vi kan hålla 

en löpande aktivitet tills vidare. 

Lokaler var det tredje problemet att 

lösa. Laxå flygplats ligger bara tre 

kilometer från Laxå centrum. Det är 

alltså möjligt för alla att ta sig dit ut. 

Vägen är inte särskilt trafi kerad så föräldrarna 

törs släppa iväg sina skyddslingar. 

Klubben vill ha aktivitet ute på 

fältet och det är en perfekt plats för 

att modellfl yga liksom även att bygga 

modeller. Klubben har egna bygglokaler 

för segelfl yg samt ett klassrum 

för teori och praktik. Laxå kommun 

erbjöd sig också ett samarbete med 

deras teknikcentrum. De har bland 

annat resurser att bygga och utveckla 

nya idéer. 

Nu saknades bara en faktor och det 

var den viktigaste – ungdomarna! Hur 

skulle vi få dem att komma till oss? 

Vi talade med en person på kommunen 

som berättade att de skulle ha en 

aktivitet i början på sommarlovet där 

vi hade möjligheten att visa upp vår 

förening. Undertecknad och Pontus 

åkte dit. Vi hade med oss en fl ygmodell 

(leksak) som de fi ck pröva i ESAB-hallen 

(idrottshall). Det var populärt. 

Två dagar senare hade vi en träff där 

barnen fi ck ta med sig sina föräldrar till 

fl ygplatsen. Där fi ck de se och höra hur 

vi tänkt göra under hösten. Vi visade 

runt i lokalerna och avslutade med att 

visa barnen trafi kledaretornet. 

Jag tror vi alla ser fram emot att 

få starta verksamheten. En kick-off 

kommer att ske i samband med Modelljetdagarna 

på Laxå den 9 till 10 

september. 

Ni är alla välkomna. 

Text och foto: Lars-Göran Johansson 

21

Skaraborg håller FFK trimmen NYTT uppe 

22 

En solig vårdag, lördagen den 

6 maj. Tidigt på morgonen 

började fl ygförberedelser på 

fl era orter i Skaraborg. Senare 

kommer flygplan att stråla 

samman på Flugebyns fält norr 

om Karlsborg för en två dagas 

fl ygövning. 

Detta var dock inte den enda aktiviteten 

som förärades karlsborgsborna denna 

dag. Utanför våra lokaler passerade även 

mopedracet ”loppa på stiftet” revy med 

ett hundratal mopeder utanför vår 

inkvartering i Fallskärmshopparnas lokaler. 

Strax norr om oss hölls dessutom 

en större orientering med namnet Silva 

juniorcup. 

Arrangör för FFK:s verksamhet denna 

helg var länsfl ygavdelningen i Skaraborg. 

Länsfl ygchefen Lennart Johansson stod i 

spetsen och hans ställföreträdande Bernt 

Hall höll i taktpinnen under övningarna. 

Roland Sundequist, Nils Lagerblad 

och Anders Juviken höll i uppdrags och 

förläggningsbiten och Ingemar Larsson, 

alias MIA, gjorde en mycket god insats 

med maten. 

Övningsområdet låg i ett restriktionsområde 

vilket innebar en del förpliktelser. Radio 

Skaraborg gick ut med en orientering 

angående lågfl ygning på 50 meter, samarbete 

med Malmö ACC var upprättat och 

polismyndigheten hade fått en orientering 

angående de aktiviteter som skulle genomföras. 

Detta samarbete gick problemfritt 

och vi var mycket väl mottagna. 

Certifi katskontroll genomfördes på alla 

flygande piloter. Flygteknikerna 

Olof Hjerpe, 

Lars Palm och Peder 

Borg kontrollerade att 

det fanns giltiga flygplanshandlingar 

i varje 

maskin samt genomförde 

okulärbesiktning 

av planen. 

Övningens upplägg 

var på två dagar. Vid 

första dagens morgongenomgång 

fick vi en 

orientering om vad som 

skulle hända. Eftersök 

av åldring, leda brandbil till olycksplats, 

Avsökning av land respektive sjö samt lågfl 

ygnavigering över Tivedens djupa skogar. 

Huvuddelen av övningarna genomfördes 

utan GPS, men med GPS medtagen för att 

efteråt kunna utvärdera uppdraget. 

Eftersöket var upplagt så att fl ygplansbesättningen 

fi ck ett område att avsöka för 

att fi nna den äldre ”senildementa” Arvid 

med grå overall och vit keps. Personen i 

fråga hade ormfobi vilket innebar att han 

troligen i första hand höll sig till vägar. 

Denna övning var den svåraste. Under 

den första dagen hade nämligen ingen 

sett Arvid. Vid genomgången vid dag två 

lades taktiken om. Eftersöket genomfördes 

inte längre enligt ”rutblockssystemet” 

utan genom att systematiskt följa de vägar 

som gick inom området. Piloten låg 50 

till 100 meter till vänster om vägen och 

övriga i besättningen observerade. Detta 

gav resultat vid första försöket. 

Ledandet av brandbil in eller ur ett eldhärjat 

område, till eller från olycksplats 

genomfördes i kuperad terräng med 

radiokontakt. 

Piloten cirklade över fordonet. Om 

man trots det tappade kontakten stannade 

brandbilen vid nästa korsning. 

Avsökning land genomfördes söder och 

väster om Karlsborg. Mycket småvägar, 

låg höjd och hög hastighet gjorde det till 

en utmaning för fl era besättningar.

Avsökning sjö hörde till ett av de moment 

som skulle genomföras med GPS. 

Övningen genomfördes norr om Karlsborg 

över Vätten. I detta moment övade 

besättningarna på att ligga exakt på färdlinjen 

samt att, efter att ha vänt, komma 

in på nästa ben i färdlinjen. Detta är ett 

svårt moment som kräver sin pilot. Viktigt 

var att efter att ha vänt komma in på 

startpunkten på nästa ben och detta med 

”rätt kompassriktning”. Eftersom det var 

olika GPS-modeller som krävde skilda 

handhavande inom GPS-värden var det 

i första hand detta som var problemet. 

Koncentrationen låg mer på GPS handhavande, 

”knappologin”, än att följa den 

utlagda färdlinjen. Minutsväng var oftast 

att föredra för att komma in rätt på fortsatt 

färdlinje. 

Lågnavigering under cirka 30 minuter, 

norr om Karlsborg över Tivedens djupa 

skogar, kräver ständigt hög koncentration 

för att komma rätt, upptäcka alla de nya 

master som växt upp ur intet samtidigt 

som termiken gör sig påmind och hissar 

fl ygplanet upp och ner. Utvärderingen 

efter varje fl ygning gav besättningen en 

bra ”feed back” på vad som gjorts och vad 

som kan göras bättre. 

Samtliga moment genomfördes minst 

en gång per besättning under övningens 

två dagar. 

Landningstävlan enligt ”Hasse Anderssons” 

vandringspris var kvällens uppgift. 

Femton deltagare ställde upp. Syftet är att 

öva upp färdigheten att landa på ett kort 

fält. Det är tre moment i denna tävling. 

Motorlandning, bedömningslandning och 

landning över ett tvåmeter högt hinder 

50 meter före nollinjen. Alla poäng som 

du arbetar dig till är negativa och hårdast 

är bedömningen om du landar minus. 

De tre som visade sig skickligast under 

landningen var Bent Hall, Åke Olsson och 

Mikko Soujanen. 

De två dagarna som innehållit både 

sol och 20-gradig värme avslutades med 

genomgång och utbyte av erfarenheter. 

Dessa två dagar är ett mycket positivt 

minne från min första FFK-träff . 

Text och foto: Peder Borg 

Tekniker i Rote 1 Skaraborg. 

FFK NYTT 

Fyra frågor till 

Christian Norberg från FFK-Gotland, 

en av åtta piloter som har deltagit 

i search and rescue utbildningen 

på kårstaben vid Nyköping under 

sommarens första hälft. 

Har kursen varit lärorik? 

– Jo visst har jag lärt mig något. Till 

exempel att använda nya sökmönster och 

hur man ser och känner igen frälsarkransar 

och annat. På en övning hittade vi en 

fl ytväst som låg inne i en vik där det också 

fanns en massa alger. Det är inte alltid så 

lätt att se skillnad på en algmassa och en 

fl ytväst, så det har varit nyttigt. 

Men det är inte första gången du 

fl yger över hav? 

– Nej och jag tror jag är mer van att 

fl yga över havet än många svenskar som 

bor på fastlandet. Eftersom jag bor på 

Gotland så fl yger jag mycket över hav 

när jag fl yger privat. Sen har jag fl ugit 

en hel del sjöbevakning. 

Praktiskt SAR-utbildning 

Under sommaren har 20 piloter utbildats 

praktiskt i search and rescue. Åtta 

av dem på kårstaben i Nyköping och 

tolv i Göteborg. 

Det här måste ändå vara 

annorlunda eftersom du annars 

spanar efter lite större mål? 

– Ja, det är sant. Vid sjöbevakningen 

letar vi efter båtar och andra stora mål. 

Det är klart det är svårare att hitta en 

person som ligger i vattnet. Jag har dock 

en fördel av att jag är van vid utrustningen, 

så som överlevnadsdräkten och 

fl ytvästen. Annars är ju det något som 

skulle läggas på och ta intresse från det 

jag lär mig nu. 

Du låter helnöjd. Var allting bra? 

– Nja... man kan spekulera i vad det 

här får kosta i form av tid och pengar. 

Jag hade gärna sett att vi gjort fyra fl ygningar. 

Nu när vi inte fi ck så många pass 

fi ck jag fl yga och instruktören Christer 

Gieryluk navigera. Det hade varit nyttigt 

att pröva på både ock praktiskt eftersom 

utbildningen omfattar allt. 


23

24 

FFK NYTT 

Göteborgarna går in för landning 

Göteborg Bohusläns länsfl ygavdelning var på besök i Skåne, 

närmare bestämt på Sjöbo Sövde fl ygplats. Ett fl ygfält med 

anor från kriget, då fl era fl ygande fästningar nödlandade här. 

Efter en lite försenad start på grund av 

vädret anlände 13 flygplan från Göteborg. 

Vid ankomsten hade vår FFK 

medlem Fernando A. Dinis-Viseu ställt 

upp och fi xat ”Lunda Melle”, som han 

bjöd de anländande piloterna på. Efter 

att alla hade fått något till livs vidtog den 

landningsträning som FFKstaben har 

beslutet att alla ska genomföra. 

Efter landningsträningen var det dags 

för mat och förläggning. Det gjordes i det 

nyrenoverade lägret som numera heter 

Äventyrs-Campen och som är granne till 

fl ygfältet. Här bjöds på grillat och mycket 

fl ygsnack under sena kvällstimmar. 

Lördagsmorgonen bjöd på vackert väder 

och en utfl ykt till Johannamuseet i Skurup 

Transporten dit hade FFK medlemmen i 

Skåne, Hans Wentzel, arrangerat med en 

buss som hämtade upp Göteborgarna efter 

frukosten. Efter återkomsten till Sövdefältet 

var det dags att förbereda sig för återfl ygning. 

Text och foto: Bengt Olle Nilsson 

Länsfl ygchef i Skåne

Göran Åhlin hade lagt slingan ner 

kustnära där vi bland annat passerade 

ön Ven och Lommabukten – med det 

arkitektoniska underverket Turning 

Torso. Vidare fl ög vi över Öresundsbron, 

Falsterbokanalen och Smygehuk, för att 

strax innan Ystad, svänga till nordlig kurs 

mot destinationen Sövde. 

Göran Bille och undertecknad utgjorde 

förtruppen och blev mycket 

vänligt mottagna av Bengt-Olle Nilsson. 

Dagen till ära hade två kondensstrimmor 

bildat ett perfekt kryss rakt ovanför fältet, 

snyggt jobbat Göran Åhlin?! 

Knakekorven värmde själen 

Något som värmde både kropp och själ 

var när FFK-kamraten Fernando, med 

ursprung från Portugal, undfägnade oss 

med knakekorv, frukt och dricka, allt på 

eget initiativ. Fernando hade nämligen 

blivit så väl mottagen när han kom till 

Sverige av just göteborgare, att han ville 

bjuda igen. 

FFK NYTT 

På fast mark i Skåneland 

Målet för Göteborgarnas försommarövning 

var ESMI, det vill säga Sövdefältet i Skåne. 

Skåningarna skickliga sjöbevakare 

Vartefter anlände hela göteborgsarmadan 

för gemytlig samvaro med våra skånska 

kamrater. Undertecknad blev erbjuden 

att följa med på ett sjöbevakningsuppdrag. 

Det är bara att konstatera: skåningarna 

uppträder mycket professionellt och 

eff ektivt. På eftermiddagen var det dags 

för ytterligare ett övningsmoment i landning 

över hinder, bedömningslandning 

et cetera. Lagom varma i pälsen bröt vi 

för dagen och fördelade oss i barackerna 

för uppfräschning inför den stundande 

barbecue-festen som avhölls i ett stort 

indiantält. 

Efter en stadig frukost dag två, var 

det dags för en bussutfl ykt genom ett 

sommarfagert Skåne med besök på Johannamuseet. 

Nu återstod endast fl ygningen 

hem med slingan genom Skåne 

och Småland. 

Text: Christer Hedberg 

Ställföreträdande rotechef Göteborg 

Foto: Göran Bille 

Flygförare Göteborg 

Fält 2 Sövdeborg 

Krigsfl ygfält byggt september 

1939 – juli 1940. Tre km sydsydväst 

om Sjöbo. 

1945 överfört till kategorin 

övningsfl ygfält. 

Under andra världskrigets 

slutskede sökte ett tiotal B17 

Flying Fortress och B24 Liberator 

nödhamn på Sövdefältet. 

25

26 

Ibland 

rapporterar 

media om 

en båt eller 

ett skepp 

som förlist. 

Det står 

om människor 

som räddats 

samt om de 

stackare där sjöräddningen 

– trots 

sina insatser – inte hunnit 

fram. 

Men vad är det egentligen som 

händer ute på fältet när ett 

larm kommer in? Läs Bengts 

rapport om den autentiska 

övning utanför Varberg. 

Efter fl era gemensamma övningar har 

FFK i Halland har fått en mycket bra 

kontakt med Sjöräddningssällskapet 

(SSRS) samt sjöfartsverkets representant 

i Halland. Vi har varit ute med Sjöräddningssällskapet 

båt och deras personal 

har fl ugit med oss. Det genomförs två 

möten per år i Halland med alla intressenter 

i sjöräddning såsom MRCC, 

Sjöräddningssällskapet, Livräddarna, 

Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Räddningstjänsterna, 

Polisen, Landstinget 

samt FFK-Halland. Desutom genomförs 

en större övning varje år. Detta är 

berättelsen om årets övning – förlagd till 

trakten omkring Varberg. 

Två fl yginsatsgrupper stod redo 

Två FIG-besättningar var förvarnade 

om att en övning skulle genomföras, 

FFK NYTT 

”Fiskebåt med nio man saknas” 

Flyginsatsgruppen viktig del i Hallands sjöräddning - Hittade fem av de sex som hamnat i vattnet 

”SÅ SNART DE 

KOMMIT UPP I LUFTEN 

SÅG DE ATT ÄVEN 

SJÖRÄDDNINGSBÅTARNA 

OCH KUSTBEVAKNINGEN 

HADE LÄMNAT VARBERGS 

HAMN” 

men utan att veta detaljer. De befann sig 

tidigt på Getteröns fl ygfält i Varberg med 

var sitt fl ygplan tankade och klara med 

VHF-radio och GPS installerade. 

09.15 kom larmet. En båt med nio fi skare 

saknades. Det området som MRCC 

räknat fram som intressant sökområde 

var mellan Varberg och Bua (två mil norr 

om Varberg). Besättningarna gjorde sig 

klara med kartor och GPS-programmering. 

Efter 15 minuter lättade den första 

besättningen. 

Kustbevakningen formerade sig 

Så snart de kommit upp i luften såg de att 

även sjöräddningsbåtarna och Kustbevakningen 

hade lämnat Varbergs hamn där 

de legat och väntat på övningslarmet. De 

formerade sig som en kratta och gick sakta 

norrut mot Bua utomskärs. Det krävdes tre 

anrop på VHF-radion för att få kontakt 

med MRCC på grund av ett krånglande 

headset. Problemet löstes och sedan fungerade 

kommunikationen som planerat. 

Många misstänkta objekt 

Besättningen kom fram till att ett 

grovsök runt öarna upp till Bua var det 

mest eff ektiva och meddelade detta till 

MRCC. De bekräftade dessa tankar. Det 

blev en hel del svängar runt öarna och ett 

fl ertal misstänkta ”objekt” tycktes ligga 

i strandkanterna. Vid en andra kontroll 

på lägre höjd visade det sig att inget av 

dessa var relevanta. Plötsligt fi ck FIG 

syn på en person fl ytande i vattnet vid 

ön Norra Hortan strax söder om Bua! 

Detta rapporterades till MRCC. Direkt 

efter hittades ytterligare två personer 

fl ytande i vattnet. Nu var MRCC på

det klara med var insatserna behövde 

koncentreras och gick ut med ett allmänt 

anrop till samtliga enheter. En OSC (On 

Sea Cordinator) utsågs på en av båtarna 

för att leda det fortsatta arbetet. 

Radiotrafi ken övergick till engelska 

”PLÖTSLIGT FICK 

FLYGINSATSGRUPPEN 

SYN PÅ EN PERSON 

FLYTANDE I VATTNET VID 

ÖN NORRA HORTAN” 

Räddningsarbetet fl yttades nu från den 

allmänna anropssignalen på kanal 16 till 

en lokal kanal. Eftersom det förutsattes 

att det fanns utländska båtar i närheten 

beslutade OSC att radiotrafi ken skulle 

övergå från svenska till engelska. Det 

blev mycket information som sändes 

över radion och många räddningsenheter 

att hålla reda på för OSC. En av räddningsbåtarna 

hade en hundpatrull med 

sig vilken sattes av på Norra Hortan. 

Flyget lämnade därför ön och började 

söka i vattnet igen. Hunden hittade tre 

personer liggande i terrängen som FIG 

missat vid den första överfl ygningen. FIG 

ökade sökområdet och hittade ytterligare 

två personer i vattnet. En vattenjetskoter 

kom snabbt till platsen för den första av 

dessa två, vilken låg inne i klosterfj orden 

som är en relativt stor vik. Samtidigt med 

att denna person hittades fann en av 

Sjöräddningssällskapets båtar en person 

i vattnet väster om Norra Hortan. 

Räddningsledningen hårt belastad 

Nu var OSC mycket hårt belastad och 

FIG fi ck fl yga 22 varv runt den sista 

personen i vattnet innan kustbevakningens 

båt fi ck order om att plocka upp 

personen. 

FIG-besättningarna byttes av i sökområdet. 

Den första besättningen fl ög tillbaka 

när den andra besättningen var på 

plats. Samtliga nio personer var nu funna 

FFK NYTT 

och det återstod att bevaka de sista räddningsaktionerna. 

En dryg timme efter att 

larmet var övningen över och samtliga 

personer upplockade. Det var helt klart 

att FIG hade en avgörande roll i resultatet 

av övningen genom att så snabbt 

lokalisera de första eftersökta personerna 

och därmed avgränsa sökområdet. FIG 

hittade och rapporterade fem av de sex 

personerna som fanns i vattnet. 

Övningen analyserades 

En bidragande orsak till det goda resultatet 

från FIG var att besättningarna 

visste att larmet skulle komma och att 

allt var klart för start. I ett skarpt fall 

sitter förmodligen inte besättningen på 

fl ygfältet och därmed blir insatstiden 

något längre. 

Trots det konstaterades att FIG varit 

en väldigt eff ektiv resurs som gav en bra 

bild av ett stort område. Det var betydligt 

svårare att kommunicera på engelska och 

radiotrafi ken blev annorlunda och mer 

kortfattad efter språkövergången. OSC 

fi ck väldigt mycket att göra på mycket 

kort tid. Bidragande till detta var att 

FIG hittade många personer i vattnet 

på bara ett par minuter vilket gjorde 

Förkortningar: 

MRCC är den vedertagna förkortningen 

för Maritime Rescue 

Coordination Center, det vill 

säga Sjöräddningscentralen 

eller, i allmän folkmun, Sjöräddningen. 

FIG står för FFK:s fl yginsatsgrupp. 

Sådana grupper ska finnas i 

samtliga län. De består av medlemmar 

som drillats extra hårt för 

att kunna utföra de lite svårare 

uppdragen. Detta reportage är 

ett typiskt exempel på deltagande 

i MRCC:s ”search and rescue”-insatser 

(förkortas SAR). 

att det var svårt att ha kontroll på var 

samtliga enheter befann sig och att göra 

rätt prioriteringar. 

FIG ska larmas i ett tidigare skede 

Det kommer att bli en fortsatt verksamhet 

för Hallands flyginsatsgrupp. 

Vi får dock se när det första skarpa 

larmet kommer och hur det fungerar 

då. Sjöräddningssälskapet kom med ett 

förslag att FIG skulle larmas samtidigt 

som de fi ck larmet och att MRCC sedan 

återkallade larmet för FIG om det inte 

behövdes. Detta innebär att man sparar 

värdefull tid om det är en mer omfattande 

räddningsaktion än vad man först 

räknade med. Detta kan vara avgörande 

för om människor hittas levande eller 

döda. Varje minut är viktig. FFK:s Hallandsgrupp 

ser positivt på en medverkan 

även i fortsättningen. Om något nytt 

sker kommer det förmodligen fram vid 

höstens gemensamma möte i Halland. 

Text: Bengt Melkerson 

FIG-pilot Sjöräddning 

Foto: Johan Ander 

27

28 

Brilliant Mariner 06 var den 

största övning NATO genomfört 

någonsin. Övningsområdet 

var Tyska bukten, Nordsjön, 

Skagerrak, Kattegat 

samt danska, tyska, holländska, 

norska och svenska farvatten. 

I övningen, som pågick från 24 mars till 

6 april, deltog 64 fartyg från 20 länder. 

Syftet var att utbilda och testa NATO 

Response Force’s (NRF) marina styrkor. 

Denna styrka bildades 2002 och är sammansatt 

av land-, sjö- och luftenheter 

FFK NYTT 

Spaning efter tyska jaktplan och främ 

FFK: sjöinformationsgrupp deltog i NATO:s genom tidernas största övning – Vädret stoppade många u 

I våras var sjöinformationsgrupperna i Halland en av Marinens resurser när NATO höll sin stora övning Brilliant Mariner. 

från NATO-länder. NRF:s uppgift är 

att vara en NATO-ledd internationell 

styrka som kan sättas in vid militära och 

humanitära kriser som uppstår runt om 

i världen. 

Bas på gräsfält blev oanvändbar 

FFK:s sjöinformationsgrupp (SIG) i 

Halland har deltagit som en sensor till 

sjöbevakningscentralen i Göteborg för 

att övervaka sjörörelser i och utanför 

svenskt territorium i samband med Brilliant 

Mariner. 

SIG hade planerat att ha sin övningsbas 

på Getterön i Varberg. En osedvanligt 

besvärlig tjällossning och kraftiga regn- 

väder i samband med detta gjorde dock 

alla gräsfält på västkusten oanvändbara 

just den aktuella övningsveckan. Alternativ 

(fält med asfaltbanor) söktes. De 

enda som fanns var Säve och Halmstad. 

Både FFK och Försvarsmakten försökte 

ordna så att basen kunde bli Säve utan 

att lyckas. På Säve gick det inte att ordna 

allt som behövdes varför Halmstad blev 

SIG:s bas för övningen. Omgrupperingen 

gav både Försvarsmakten och 

FFK viktiga erfarenheter att arbeta med 

för framtiden. 

SIG opererade med två plan. En P28R 

och en P32R för att i största möjliga mån 

uppfylla önskemål om insprutnings-

mmande fartyg 

ga uppdrag – Snabbare plan efterfrågas 

motorer, infällbara ställ, aktionstid på 

minst fyra och en halv timme samt en 

hög hastighet. 

Lärde sig om olika fartygttyper 

Den första dagen var det ordergenomgång 

i Varberg med kompanichef Karl 

Lundgren från Sjöstridskompaniet i Göteborg. 

Karl är även Marinens projektledare 

för införandet av SIG-grupper runt 

om i Sverige samt ansvarig för att hålla 

ihop verksamheten med alla grupperna 

när de etablerats. Vid ordergenomgången 

gavs dessutom en repetitionsutbildning 

av Jan Johansson, Sjöstridskompani Väst, 

i olika fartygstyper och vad besättning- 

FFK NYTT 

arna skulle vara observanta på. Det är 

intressant att lyssna på Jan. Han är som 

en levande uppslagsbok när det gäller 

olika karakteristika för olika fartyg (även 

på individnivå). Dessutom gjordes en 

kort genomgång av radiofrasiologi och 

fl ygprofi ler vid närmande av främmande 

makts örlogsfartyg. Flygprofi ler är viktigt 

för att inga missförstånd ska uppstå ute 

på internationellt vatten mellan fartyg 

och våra fl ygplan. 

Vädret förstör delar av övningen 

Vikten av fl ygprofi ler blir väldigt påtaglig 

när man närmar sig en fregatt och hör 

eldledningsradarn slå igenom i fl ygplanets 

headset samtidigt som man tittar 

in i fartygets kanoner. Kanoner som 

följer dina rörelser. Jag lovar att man är 

väldigt försiktig i detta läge och glad över 

att ha fått information om hur man ska 

uppträda. 

Efter ordergenomgång begav vi oss till 

Halmstad med fl ygplan och den utrustning 

vi kunde ta med oss. Det vi glömt 

inför övningen var att beställa fi nt väder. 

Eftersom det operativa området var stort 

var det många gånger svårt att uppfylla 

väderminima för hela området (fem kilometer 

sikt och 1000 fot molnbas). Första 

dagen blev det många samtal till meteorologen 

eftersom sikt och molnbas var 

dålig i Halmstad. Vädret förblev dåligt 

hela dagen = ingen fl ygning. 

Även morgonen andra dagen var väderprognoserna 

dåliga. Tyvärr kunde vi inte 

komma i luften eftersom vädret i Halmstad 

inte uppfyllde planeringsminima. 

”VIKTEN AV 

FLYGPROFILER BLIR 

VÄLDIGT PÅTAGLIG 

NÄR MAN NÄRMAR SIG 

EN FREGATT OCH HÖR 

ELDLEDNINGSRADARN SLÅ 

IGENOM I FLYGPLANETS 

HEADSET SAMTIDIGT 

SOM MAN TITTAR IN I 

FARTYGETS KANONER. 

KANONER SOM FÖLJER 

DINA RÖRELSER.” 

Olika kommunikationsvägar testas 

Retligt nog var vädret bra i spaningsområdet 

runt Lysekil. Marinen vill att SIG 

ska ha instrumentbevis för att kunna 

transportera sig till områden med bra 

väder, men FFK har tyvärr inte tillstånd 

från Luftfartsinspektionen att operera 

med väder under planeringsminima när 

det gäller sjöbevakning. Under eftermiddagen 

förbättrades vädret och de 

fl ygsugna SIG-piloterna fi ck äntligen 

komma ut på uppdrag. 

Några nya kommunikationsvägar 

provades med bland annat direktorder 

via fax och telefon till SIG från NATOhögkvarteret 

i London. Under dessa 

övningar blev SIG ombedda att ta direktkontakt 

med NATO-fartyg samt agera 

mål för dessa. Det visade sig att SIG inte 

har möjlighet att kommunicera på de 

frekvenser som NATO använder (andra 

frekvensband) varför all kommunikation 

var tvungen att ske via fl ygradion vilket 

29

30 

skapade en del problem. Tillexempel 

hade de NATO-enheter som hade 

ansvar för säkerheten inte tillgång 

till fl ygradio. Detta löstes genom att 

information reläades mellan någon 

enhet som hade tillgång till fl ygradio 

och den enhet som var i behov av informationen. 

I detta skede blev vi även 

informerade om att det pågick en stor 

NATO-fl ygövning i norra Tyskland 

som kunde komma att beröra Brilliant 

Mariner varför vi blev ombedda att 

hålla utkik efter stridsfl yg på låg höjd. 

SIG-piloterna spanade ordentligt, men 

såg inget fl yg i närheten av sig förutom 

några svenska militära helikoptrar. 

Hade få fartyg att bevaka 

Av de 64 deltagande fartygen kom 

sjöinformationsgrupperna inte i kontakt 

med speciellt många under denna 

övning. Det visade det sig att de fl esta 

befann sig väster om Danmark. De 

fartyg vi hade att bevaka blev mest 

minjaktfartyg som gick inne på svenskt 

territorialvatten i Bohuslän. Flera av 

dem gick inomskärs varför en del av 

fl ygtiden genomfördes inne i svenska 

skärgården 

Vädret fortsatte att ställa till problem 

för SIG under hela övningen. Var det 

bra väder i Halmstad, så var det dåligt i 

övningsområdet och tvärt om. Det var 

med andra ord stora lokala variationer. 

Meteorologerna hade svårt att spå väder 

FFK NYTT 

Ett intressant fartyg som påträff ades var detta brittiska landstigningsfartyg. När vi låg på ”fi nal” till fartyget var det frestande att begära landningstillstånd. 

och det var osäkerheter med mycket 

inställt fl yg. Endast hälften av den planerade 

fl ygningen gick att genomföra. 

Mycket transporttid till målen 

Eftersom fl era av prognoserna som vi 

fi ck dessutom inte stämde resulterade 

det i att två landningar efter uppdrag 

fick genomföras under instrumentförhållanden. 

Det blev till att skriva 

störningsrapporter efter landningarna. 

Det kändes i alla fall bra att samtliga 

piloter i sjöinsatsgruppen hade instrumentbevis 

privat varför även dessa två 

avvikande landningar gick på rutin 

trots att det bröt mot FFK:s tillstånd. 

Det blev väldigt påtagligt varför Marinen 

vill ha snabbare fl ygplan. Att ta 

sig från Halmstad till norra Bohuslän 

för att genomföra uppdrag och tillbaka 

igen kräver mycket transportfl ygtid, 

vilket kortade ner eff ektiva tiden för 

själva uppdraget. Det var även svårt 

att komma till ett bevakningsområde 

med kort varsel om det plötsligt dök 

upp något oväntat. 

Nyttiga erfarenheter från övningen 

Det låter som att det var mycket negativt 

i övningen, men både Marinen och 

FFK har fått mycket erfarenheter att 

jobba med, mycket tack vare ombaseringen 

”åt fel håll” och det svårbedömda 

vädret. Trots detta var helhetsintrycket 

bra och positivt från alla håll. Ryktet 

om FFK:s sjöinsatsgrupper och dess 

verksamhet börjar sprida sig och andra 

uppdragsgivare har fått upp ögonen för 

dess kapacitet. Detta har resulterat i 

ytterligare ett uppdragsområde och en 

första övning är genomförd inom detta. 

Mer om detta kan ni läsa om i nästkommande 

nummer av FFK-Nytt. 

Nya sjöinformationsgrupper 

Vi hoppas få inkallelse till nästa års 

övning som ser ut att heta Noble 

Mariner 07. Till dess kommer vi förhoppningsvis 

att ha tillgång till den 

materiel vi inte kunde testa under 

Brilliant Mariner samt att vidareutveckla 

uppdragstyperna, kvalité och 

komplexitet. Den erfarenhet som varje 

övning ger kommer förhoppningsvis 

övriga grupper tillgodo. 

Nya sjöinformationsgrupper har 

under året startats upp i Blekinge 

och på Gotland. Även Skåne har till 

hälften skrivit avtal med Marinen på 

personnivå. En utvärdering av Marinens 

verksamhet takiskt, operativt 

och ekonomiskt skall göras internt i 

höst där även SIG ingår som en liten 

del. Det blir en spännande tid att se 

hur detta kommer att påverka FFK:s 

verksamhet. 

Text och foto: Bengt Melkersson 

Chef för sjöinformationsgruppen i Halland

FFK NYTT 

Med MS Cinderella mot framtiden 

Till vänster: Erling Balsnes och Kjell Dahlberg hjälper till att bemanna FFK:s monter. 

Till höger syns Håkan Juholt (s) som tjänstgjorde som försvarsberedningens ordförande. 

Cirka en halv timme försenad 

stävade MS Cinderella ut från 

Stadsgårdskajen – mot ett 

isbelagt Ålands hav för ett 

dygns kryssning. 

Ombord fanns 1 100 medlemmar från 

cirka 20 frivilligorganisationer som 

tillsammans med representanter från 

centrala myndigheter och politiker 

inbjudits av Frivilliga försvarsorganisationernas 

samarbetskommitté (FOS). 

Syftet var att under ett dygn träffa 

varandra för att utbyta information om 

vad framtiden kan erbjuda de frivilliga 

försvarsorganisationerna och vad frivilligorganisationerna 

kan erbjuda det 

svenska samhället. 

FFK representerades av åtta medlemmar 

– sex män och två kvinnor. 

Försvarsministern höll genomgång 

Förseningen vid avgången berodde på 

att försvarsminister Leni Björklund 

höll en grundlig information om regeringens 

proposition, Samverkan vid 

kris – för ett säkrare samhälle, innan 

hon valde att lämna skeppet. Efter 

denna inledning ägnades kvällen en 

god måltid och till kontaktskapande 

aktiviteter bland våra FOS kamrater, 

myndigheter och politiker. 

Skapa team för att stödja samhället 

Nästa dag började tidigt med föreläsningar 

om händelser och företeelser 

som kan komma att påverka samhället 

och på olika sätt skapa kriser. Dagen 

avslutades med en paneldebatt med 

bland annat representanter från tre 

riksdagspartier, kommunala intressenter 

och frivilligorganisationer. 

Debatten var intressant och gav ett 

tydligt svar på några organisationers 

fråga om hur vi som frivilligorganisationer 

ska verka framöver för att få statligt 

stöd. Svaret var – samverka mellan olika 

organisationer för att skapa ”team” som 

kan stödja samhällets ordinarie resurser 

vid behov. Utveckla er förmåga så att 

den passar in i den förändrade bilden 

av samhällets behov vid kriser. De som 

inte gör detta utan förblir i sin tidigare 

roll kommer i fortsättningen inte att få 

ta del av statliga medel. 

Möjlighet att göra FFK billigare 

FFK:s Tommy Wirén ställde en fråga 

om möjligheten till att skapa ett centralt 

anslag som skulle täcka myndigheter 

och kommuners kostnaderna vid 

användandet av FFK när Lagen om 

skydd mot olyckor tillämpas. Syftet är 

att minska byråkratin och transferering 

av medel och samtidigt underlätta 

användandet av FFK. Motsvarande 

resurser från Försvarsmakten är ”gratis” 

för myndigheter och frågan är om inte 

samhället skulle gynnas om samma sak 

gällde nyttjandet av FFK. Försvarsberedningens 

ordförande Håkan Juholt 

(s) svarade att frågan var intressant. 

Han har senare tagit emot ett skriftligt 

underlag. 

Text: Tommy Wirén 

Foto: Bengt-Arne Jönsson 

31

32 

Under en vecka i juli pågick 

fl ygvärldens stora höjdpunkt 

– Farnbourough 2006. 

Mängder av entusiaster hade 

vallfärdat till det i fl ygarkretser 

smått legendariska platsen. 

Få kan ha lämnat fältet besvikna. 

Det var framförallt två plan som tilldrog 

sig stor uppmärksamhet. Det ena var 

Airbus jättelika passagerarfl ygplan A380 

(se FFK-Nytt nummer 2, 2005). Publiken 

fi ck, förutom planets imponerande 

storlek och start, se bjässen utföra branta 

svängar och fl ygningar på marginalvärden. 

Det andra plan som särskilt skiljde 

sig från mängden kan bäst beskrivas 

som en hybrid mellan ett fl ygplan och 

en helikopter. Efter fl era års försening 

står Bell-Boeing MV-22 Osprey färdig 

för leverans. Amerikanska marinkåren 

är dess första stora kund. 

Lockheed Martin Joint Strike Fighter ska ersätta F-16 

Fighting Falcon, F/A-Hornet och AV-Harrier Flygplanet 

ska förutom en hög hastighet även ha avancerad stealthförmåga. 

Den har blivit försenad men beräknas snart 

ingå i USA och Storbritanniens försvar. 

FFK NYTT 

Årets största f lyghändelse 

Motorerna på vingarna kan vinklas både framåt och uppåt. Planet startar således som en helikopter. 

Medan planet befi nner sig i luften svänger motorerna fram. I ”fl ygplansläge” kan Osprey nå en hastighet 

av 500 kilometer i timmen. 

140 000 besökare 

Arrangörerna rapporterar 140 000 besökare 

på denna, den 45:e upplagan av 

Farnborough Airshow. 1 480 företag från 

35 olika länder visade sina verk. 43 länder 

hade skickat representanter från sitt 

försvar. På plats fanns också 40 köpsugna 

civila företag. Och visst gjordes det affärer. 

Sammanslaget uppgick värdet på 

kontrakten till 38 miljarder dollar. 

Farnborough 

Farnborough: 

Farnborough är en stad i England, 

50 kilometer sydväst om 

London. 

Staden är mest känt för sin fl ygplats 

och den internationella 

fl ygutställningen som anordnas 

varje jämnt år. Varje udda år 

anordnas den istället i Le Bourget, 

Paris. 

Platsen har även ett annat historiskt 

värde. Det var här Samuel 

Cody, 1908 genomförde den 

första motordrivna fl ygningen i 

Englands historia. 

Källa: Wikipedia encyklopedi 

C-17 är det nyaste av de transportfl ygplan som avnvänds av västerländska försvarsmakter. 

lastkapaciteten är fyra gånger så stor som den Hercules som återfi nns i det svenska försvaret. 

Försvarsmakten har föreslagit inköp av två C-17 till ett pris av två miljarder kronor per fl ygplan.

Airbus 380 ska snart levereras. Det blir då världens största passagerarfl ygplan. 

Den – inte minst från fi lm – välkända Apache Longbow används av 

militären i bland annat USA, Storbritannien, Japan och Israel. 

FFK NYTT 

TEXT: JOHAN ANDER 

FOTO: OVE NORRMAN 

Här syns konkurrenten Boeing 777. 

Lyxjetplanet Global Express behöver max en tankning för att ta dig vart som helt på 

jorden. Förutom säten inreds den gärna med kontor, konferensrum, säng och dusch. 

Med en hastighet av 398 knop är italientillverkade Piaggio Avanti världens snabbaste turbopropellerfl ygplan. Besökarna fi ck känna på atmosfären inuti en A380. 

33

34 

FFK NYTT 

Flygplan kraschade med skyskrapa 

Den 11 september 2001. Nu är det fem 

år sedan västvärlden på allvar tvingades 

inse att krig och terrorhandlingar inte enbart 

förekommer i andra länder. Att det 

inte längre fi nns ett hemland där soldat 

eller civil kan känna sig trygg och säker. 

För de fl esta sammankopplas datumet 

med bilderna av två kapade jetfl ygplan 

som raserade World Trade Center. Färre 

känner till att en liknande händelse ägde 

rum i New York redan 56 år tidigare. 

En dimmig söndagsmorgon den 28 juli 

1945 hörde New Yorkborna det tunga 

mullrande ljudet av ett bombplan av 

modell B-25 någonstans ovanför dimbalken. 

Bakom spakarna satt överstelöjtnant 

William Smith. Han, samt två 

besättningsmän, var på väg till Newark 

men hade virrat sig in över LaGuarda 

Airport. Trafi kledarna där bad honom 

att landa på grund av dimman. Den idén 

ogillades av William Smith. Newark låg 

så nära… han valde att fortsätta. Beslutet 

accepterades av trafi kledaren. De sista 

radioanropet var dock en varning angående 

sikten: 

– Härifrån kan jag inte se toppen på 

Empire State Building. 

”HAN SJÖNK FÖR ATT 

FÅ VISUELL KONTAKT 

MED MARKEN MEN 

MED SIKTEN KOM 

EN FASANSFULL 

SYN. FLYGPLANET 

BEFANN SIG MITT I 

MANHATTAN, OMRINGAT 

AV SKYSKRAPOR OCH 

PÅ VÄG IN I NEW YORK 

CENTRAL BUILDING!” 

William var en erfaren pilot. Han hade 

upplevt hårda krig över den europeiska 

kontinenten. Nu tycktes dock turen svikit 

honom och snart var han på nytt vilse 

i dimman. Han sjönk för att få visuell 

kontakt med marken men med sikten 

kom en fasansfull syn. Planet befann sig 

mitt i Manhattan, omringat av skyskrapor 

och på väg in i New York Central 

Building! Med en kraftig undanmanöver 

klarade han skyskrapan men nu var han 

istället på väg in i nästa. Han svängde, 

undvek, steg och undvek… 

Till sist ändades både resan och hans 

eget liv. Det tio ton tunga bombplanet 

slog in i den 79:e våningen av Empire 

State Building. Ett sex meter brett och 

sju meter högt hål slets upp. Planets 

bränsle exploderade och flammorna 

röjde sig genom korridorer och trappor 

ända ner till 75:e våningen. En av planets 

motorer, samt planets landningsställ 

lossnade i kraschen, slog igenom 

byggnadens samtliga väggar och landade 

slutligen på gatan på andra sidan 

byggnaden. 

Elva kontorsarbetare och de tre besättningsmännen 

dödades vid kraschen. 

Vittnen berättade att de, när explosionen 

inträff ade, trodde kriget kommit till 

USA, att New York stod under attack. 

Den riktiga attacken kom först 56 år 

senare. 

Text: Johan Ander

FFK-Staben informerar: 

FFK NYTT 

Rikspolisstyrelsen utvärderar FFK:s insats 

Rikspolisstyrelsen och 

Frivilliga Flygkårens 

provprojekt för eftersök 

av försvunna personer 

är avslutat. 

I rapporterna talas om 

ett mycket positivt projekt 

med möjligheter till 

fortsättning 

I förra numret av FFK-Nytt 

redovisades bakgrunden. Projektets 

syfte var att utröna huruvida 

FFK är, eller kan bli, en kompetent 

resurs i räddningstjänst vid 

efterforskning av försvunna personer. 

Härvid ska säkerhetsfrågor 

ägnas särskild uppmärksamhet. 

Länsflygavdelningarna i Västerbottens 

och Jönköpings län 

deltog med sina fl yginsatsgrupper. 

Dessa utbildades i eftersök 

– teoretiskt under en dag och praktiskt under två dagar. 

Därefter genomfördes ett prov i Rikspolisstyrelsens 

regi som ska vara grund för deras beslut om fortsättningen. 

Rikspolisstyrelsens projektledning gör följande bedömning 

av projektet: 

Det har vid testverksamheten visats att fl yginsatsgrupper 

från FFK kan bli en kompetent sökresurs i räddningstjänst 

vid efterforskning av försvunna personer, dock 

under följande förutsättningar: 

1. Flygsäkerhetskunskaper måste med kraft inhämtas 

och diskuteras och bli föremål för övningar. Detta särskilt 

med tanke på separation då fl era fl ygande enheter 

uppträder i samma område nära varandra. 

2. Flyginsatsgruppernas piloter måste fortlöpande träna 

för spaningsuppgifter enligt MSO metoden (speciell 

metodik för eftersök av försvunna personer). 

3. Sambandsutrustningen i fl ygplanen måste förbättras. 

Rikspolisstyrelsens projektledning föreslår att: 

Ge FFK möjligheter att ytterligare vässa sitt fl ygspaningsverktyg 

och för att prova verktyget i skarpa fall föreslås 

att Rikspolisstyrelsen inrättar en försöksverksamhet 

under ett år i Jönköpings län och i Västerbottens län. 

Förslaget ska behandlas inom Rikspolisstyrelsen för 

beslut. Innan dess sker ingen vidare fl ygning för eftersök 

såvida inte en polismyndighet efterfrågar vår insats. 

Vi som deltagit i projektet från FFK vill rikta ett stort 

tack till samtliga medverkande från polisen. Det har varit 

en förmån för FFK att få samverka med dessa kompetenta 

och inom sina fackområden skickliga personer. 

Text: Tommy Wiren 

Foto: Christian Wedin 

Polisfl yget 

35

36 

FFK NYTT 

FFK SHOP 

Visste du om att du kan köpa FFK-materiel genom kårstaben? Ring oss eller skicka en beställning till ks@ff k.se. 

Aktuella priser augusti 2006. Porto tillkommer. Vi reserverar oss för att den önskade varan kan ta slut. 

Slipsnål 

100 kr 

Jetong till län, 

brons, silver, guld 

Etui i plast 

Endast länsfl ygchef kan beställa 

för anv inom länet 

Avsändare: 

Frivilliga Flygkåren 

Flottiljvägen 4 

611 92 Nyköping 

Rockslagsmärke FFK 

(17mm PIN) 

med eller utan nål 

20 kr 

T-shirt mörkblå, storlek S-XXL 

Finns med och utan tryck på ryggen 

50 kr 

B 

POSTTIDNING 

Paraply FFK 

80 kr 

Obs: Pga paraplyets 

längd ligger portot 

på 125 kr 

Blazermärke, 

broderad FFK 

150 kr 

Standar FFK 

190 kr 

Endast fl aggan 

90 kr 

Lågfl ygvinge, 

brodderad FFK 

50 kr 

Flygkalender 

2006 

FFK 

50 kr 

FFK Keps 

80 kr 

Flygoverallmärke 

vit botten, vävt 

20 kr 

Lågfl ygvinge, 

guldmetall FFK 

100 kr 

Lågfl ygvinge får endas bäras av pilot som 

genomfört godkänd lågfl ygutbildning i FFK

Bunge 2006 - Frivilliga Flygkåren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?