Stadsporten nr 6 .pdf - Trollhättan

More documents

Recommendations

Info

6 REPORTAGE Goda utsikter på jobbet Det är högt tempo och smutsigt – och kräver stor försiktighet. Men Tobias Pettersson ångrar inte att han blev sotare. – Det bästa är att få vara ute en fin och solig dag, säger han. Sotningen i Trollhättans Stad utför bland annat brandskydds- och funktionskontroll av eld stad och skorsten. Här finns två skorstensfejar tekniker och fem skorstensfejare. Till den senare kategorin hör Tobias Pettersson, som för fem år sedan blev sotare efter att ha arbetat tvåskift på Saab under tio år. – Det var en ren slump faktiskt. Jag var trött på tvåskift och ville jobba dagtid. Jag såg en annons i tidningen om att man behövde sotare, jag sökte och fick det, berättar Tobias. 14–15 hus om dagen Vi träffar den 34-årige skorstensfejaren under ett arbetspass, som denna förmiddag handlar om sotning av villor i stadsdelen Halvorstorp. Varje fastighet tar cirka 20 minuter att göra klar, och man brukar hinna med 14–15 stycken under en dags arbete i tätorten. Först går han in i huset och kontrollerar att alla eventuella luckor som tillhör eldstaden är stängda. Sedan klättrar han upp på taket, firar ned sitt ren göringsredskap i skorstenen och börjar ”pumpa”. Ganska snart yr det små sotflagor i vinden. Det slår mig att fejandet utförs utan några säkerhetsarrangemang, men det bekymrar honom inte. – Det skulle inte fungera, utan ta för lång tid, säger Tobias som inte har varit utsatt för några incidenter – förutom halkat till vid ett par tillfällen – under sin fem år långa sotarkarriär. Trångt i pannrummen När han är klar med skorstenen glider han smidigt ned för stegen och traskar ner i husets källare för sotning av pannan. Här kan det ibland vara lite knivigt, det är nämligen inte alltid rördragningen är gjord för att underlätta sotarens arbete. – Det är många pannrum som är trånga, och det sitter ibland pryttlar i vägen så man får vada fram. Varje arbetsdag avslutas med en rejäl dusch, men smutsen är svår att bli av med. – Det brukar krävas en hel semester för att bli FOTO: Per Carlberg riktigt ren. Att se Tobias Pettersson arbeta på hustak runt om i kommunen är ingen ovanlig syn. Under ett arbetspass i Trollhättan brukar han hinna med 14–15 villor. Per Carlberg
Minoritetsspråk skyddas Vardagen underlättas för medborgare med finska som modersmål Sedan den 1 januari 2012 är Trollhättan finskt förvaltningsområde. Häromveckan infomerades mer om var det åtagandet innebär, då vi besöktes av Ann-Marie Algemo, utvecklingsledare inom enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholm. – Det är roligt att Trollhättan har bestämt sig för att vara med. Vi behöver fler kommuner i den här regionen som är med, sa hon inledningsvis. Rätten till sitt språk 2010 trädde lagen om minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Inom särskilda förvaltningsområden har medborgare därför rätt att använda sitt modersmål i kontakt med förvaltningsmyndigheter. Eftersom Trollhättan nu är ett finskt förvaltningsområde gäller det att underlätta vardagen för den folkgruppen. Gratis laddstolpe snart på plats Trollhättan ”vann” investering värd 40 000 kronor I höst kommer elbilar att kunna tanka gratis på stadshusets parkering. Gratis är också den första elladdsstolpen. Tanken var att en sådan skulle inköpas, men den utgiften slapp man genom att istället ”vinna” en stolpe till ett värde av drygt 40 000 kronor. Rose-Mari Sandstedt, Agenda 21-samordnare, berättar att Trollhättans Stad tillhör Interregområdet som driver ett projekt som syftar till att fler elladds stolpar ska monteras utmed vägnätet. Smart mejl Projektet stöttas av Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd från Interreg Sverige- Norge, och när Rose-Mari fått klartecken att införskaffa en laddstolpe kontaktade hon projektledaren Jakob Lagerkrantz. Det var smart gjort skulle det visa sig. – Jag skickade ett mejl. Han berättade då att det fanns en liten stödpott kvar i Länsstyrelsens Interregprojekt. – De har rätt att prata finska både muntligen och skriftligen i kontakten med sin kommun. Det handlar inte om att de inte kan svenska, utan att de har rätt att använda finska språket, påpekade Ann-Marie Algemo. Utmaning Det är en utmaning för varje förvaltningsområde att kunna erbjuda exempelvis finsk förskola eller äldreomsorg med finsktalande personal. Ann-Marie Algemo menade att lösningen ofta finns i att de inblandade parterna resonerar sig fram, och att man ibland får titta på alternativa lösningar: Det går kanske att fortbilda personal, erbjuda finsk litteratur – eller att finska förskolebarn kan träffa likasinnade från någon annan skola en dag i veckan och så vidare. Så här ser elladdsstolpen ut som ska placeras vid stadshusets parkering. Och eftersom Trollhättan ingår i Interregområdet kunde vi få del av stödpotten, berättar hon. Stödpotten täckte helt kostnaden för själva laddstolpen, som preliminärt ska vara på plats i slutet av september. Placeringen blir vid P-automaten vid stadshusets framsida, och två fordon ska kunna tankas samtidigt. Skulle laddstationen bli flitigt nyttjad finns det möjligheter att utöka kapaciteten både i form av fler ladduttag och fler parkeringsplatser. Per Carlberg AKTUELLT – Det viktigaste är att man får in tänket med minoritetsfrågor, sa Ann-Marie. Trollhättan får 990 000 kronor i statsbidrag som ska täcka kostnaden av att vara förvaltningsområde. Hannele Auvinen Västeräng har anställts som samordnare, det finns också en samrådsgrupp med representanter från de finska föreningarna. Den politiska styrgruppen leds av kommunal rådet Monica Hanson, som avslutningsvis tackade Ann-Marie Algemo för informationen. – Det känns väldigt bra att vi har fått en förståelse av vad det kan innebära att vara finskt förvaltningsområde. Med små medel tror jag att vi kan använda de resurser vi har för att uppnå ganska mycket av de målsättningar som finns i den här lagstiftningen, sa Hanson. Per Carlberg FOTO: Per Carlberg Maria Larsson värmer upp deltagarna inför Trollrundan. ”Det här andas glädje” Den 28 augusti genomfördes idrottsdagen för funktionshindrade på Edsborg för tredje gången. Syftet är att deltagarna ska få prova på olika idrotter, och arrangörerna försöker alltid komma med något nytt inslag varje år. Först var det friidrott, sedan rullstolsrace – och i år fick de också spela fotbollsmatch mot IF Änglarna från Vänersborg. Bittan Andersson från Dannebackens dagverksamhet är en av krafterna bakom idrottsdagen. Hon berättar att arrangemanget tar mycket tid i anspråk, både vad gäller planering och allt det praktiska runt omkring. Men hon betonar att det är värt det. Och den positiva inramningen som präglar idrottsdagen är häftig att ta del av: Det bits på naglar av nervositet, det strålar lycka ur ögonen efter väl genomförda prestationer, och som utomstående mår man så gott av att bara vara där. – Det här andas glädje, säger Bittan Andersson. Per Carlberg 7
Page 1 and 2: Allys trygga hemgång TROLLHÄTTANS
Page 3 and 4: Bara en och en halv vecka in på te
Page 5: Namn: Jens Olsson, 48 år Yrke: Ege
Page 9 and 10: FOTO: Per Carlberg Johan Andersson
Page 11 and 12: TACK Ett stort tack till alla männ

Stadsporten nr 6 .pdf - Trollhättan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?