Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

gradskillnader. De grundläggande situationella skillnaderna mellan tal och skrift
finns sammanfattade i Biber 1988 och något förfinade i Biber 1994. De
huvudsakliga faktorerna är bland annat fysisk kanal, kulturell användning,
relationen mellan deltagarna, relationen hos deltagarna till kontexten, relation
hos deltagare till texten samt primärt syfte med kommunikationen. Det handlar
till exempel om användning av paralingvistiska signaler, i vilket sammanhang
språket lärs, omfattning av deltagarnas delade kunskap och grad av
förhandlingsbarhet, omfattning av delad tid och delat rum, produktions- och
förståelsehastighet samt idémässig eller interaktiv kommunikation. Den
sistnämnda skillnaden har mer att göra med funktionella skillnader än
situationella, och Biber presenterar även en uppdelning av språkets huvudsakliga
funktioner, bland annat Hallidays ideationell, textuell, interpersonell och
kontextuell funktion.
Deltagande och närhet
Något som delvis hänger ihop med ovanstående är i vilken omfattning
språkbrukaren engageras eller involveras i kommunikationen. Chafe (1982 och
1985) använder begreppen involvement och detachment för att ange graden av
interaktion och närvaro hos talaren eller skribenten. Mycket generellt brukar tal
förknippas med det förra och skriften det senare, det vill säga i tal framträder vi
mer och visar mer av vår personlighet, våra åsikter, vår sociala tillhörighet, våra
känslor och liknande, medan vi distanserar oss i skriften och istället låter
sakinnehållet framträda. Detta anknyter också till Ongs resonemang om den
muntliga kommunikationens större närhet till den mänskliga närvaron och den
personliga erfarenheten.
Denna generalla skillnad är högst relevant, men graden av distans varierar
mycket i skrift. I dagens mångfacetterade kommunikation och många gånger
individualiserade samhälle finns många skrivna texter med en relativt hög grad
av personlighet och engagemang. I ett kompakt mediebrus försöker många som
tidigare inte hade någon möjlighet att göra sin röst hörd i offentligheten lufta
sina tankar och åsikter i bloggar, på chattforum, på twitter och andra kanaler.
Resultatet är ofta en mycket expressiv stil som formar nya normer hos nya
deltagare i nya genrer och forum. Det ska dock poängteras att skillnaden mellan
tal och skrift alltid är mycket stor i fråga om språkbrukarens möjlighet att
98