Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

språkekologi ska vara giltigt som metafor för lingvistisk forskning ska denna
enligt Garner (2005) vara holistisk, dynamisk, interaktiv och lokaliserad.
Den här beskrivningen verkar kanske inte giltig för studier om muntligt och
skriftligt, men det finns principiellt viktiga likheter. Precis som det finns olika
språk som förhåller sig till varandra finns det i varje land eller samhälle en
uppsättning språkbruk som förhåller sig till varandra, som formas på olika sätt
och med olika medel och som speglar språkkompetenser. Alltså är innebörden
principiellt densamma som språkekologisk i den flerspråkiga bemärkelsen. Med
språkekologisk menar jag här ett definierat språkbruks utbredning, form, status
och relation till andra språkbruk. Vilket kommunikativt utbud finns i ett
samhälle vid en given tidpunkt? Vilka språkbruk är talade och vilka är skrivna?
Vem använder vilka språkbruk? Vilken status har de? Hur förhåller sig de talade
till de skrivna? Är de beroende av varandra? Har språkbruken påverkat
varandra? Har förhållandet mellan de talade och de skrivna språkbruken
förändrats? I så fall hur? Med dessa frågor som utgångspunkt har Garners fyra
kriterier uppfyllts. Med ett språkekologiskt perspektiv fångas dessutom en nivå
av muntligheten som hittills har negligerats. Denna nivå kräver dock metoder
som avviker från traditionellt språkvetenskapliga. Vi rör oss på makronivåerna
där perspektivet snarare är samhälleligt och sociologiskt relaterat än
formalistiskt språkligt. Däremot kan konsekvenserna av de språkekologiska
frågorna studeras med språkets form och funktion som utgångspunkt.
Kontext, funktion och deltagarnas relation
En fundamental skillnad mellan talat och skrivet språk ligger i kontext och
funktion. Nära denna skillnad och kanske inkorporerad i den är relationen
mellan deltagarna. Dessa skillnader var länge utgångspunkten för beskrivningen
av skillnaden mellan talspråk och skriftspråk. Det är högst relevanta faktorer att
ta hänsyn till, men de har samtidigt bidragit till en förenklad bild av skillnaden
eftersom skillnaden fick representeras av vad som uppfattades som två
prototypiska situationer, nämligen spontant vardagligt tal och formell skriven
text. Utgångspunkten bör fortfarande vara vårt grundläggande naturliga språk,
det vill säga den vardagliga, sociala och talade kommunikation som alla tillägnar
sig, och de kontextuella och funktionella förutsättningar som denna
kommunikation har. Däremot bör inte detta ställas mot ett enda annat
förutbestämt språkbruk utan snarare alla andra språkbruk i termer av
97