Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

More documents

Recommendations

Info

• deltagande och närhet • berättande • retorik • ljudlighet • kroppslighet • dialog • makro- och mikrostruktur • expressivitet • personlighet • konflikt och konfrontation • formler • konkretion • linearitet • anföringar och röster • språkhandlingar • syntaktisk och lexikal verkan Förslagen innebär en både funktionalistisk och formalistisk hållning till begreppet muntlighet, men funktion och form bör samtidigt betraktas som två sidor av samma mynt. Funktionen får konsekvenser för formen eller omvänt, formen speglar funktionen. Det är ändå viktigt att skilja på orsak och verkan, och i slutet av detta kapitel tar jag upp denna fråga kort och påminner om att det inte alltid är enkelt att avgöra vad som är en funktion och vad som är dess språkliga verkan. Språkekologisk situation Begreppet språkekologi används normalt i forskning om tvåspråkighet. Begreppet förekommer så tidigt som 1972 hos Haugen, där han menar att språk måste studeras insatta i sin omgivning och i sin relation till andra språk (Haugen 1972). Begreppet språkekologi är vanligt förekommande i modern forskning om tvåspråkighet för att betona ett helhetsperspektiv på språk, språkkompetens och språkanvändning. Vad som betonas är alltså språks relationer till varandra och deras status, styrkeförhållanden och användning i ett samhälle eller internationellt. Vad som också betonas är att individers språkliga kompetenses i två eller fler språk aldrig kan förstås utan det språkekologiska perspektivet. Om 96
språkekologi ska vara giltigt som metafor för lingvistisk forskning ska denna enligt Garner (2005) vara holistisk, dynamisk, interaktiv och lokaliserad. Den här beskrivningen verkar kanske inte giltig för studier om muntligt och skriftligt, men det finns principiellt viktiga likheter. Precis som det finns olika språk som förhåller sig till varandra finns det i varje land eller samhälle en uppsättning språkbruk som förhåller sig till varandra, som formas på olika sätt och med olika medel och som speglar språkkompetenser. Alltså är innebörden principiellt densamma som språkekologisk i den flerspråkiga bemärkelsen. Med språkekologisk menar jag här ett definierat språkbruks utbredning, form, status och relation till andra språkbruk. Vilket kommunikativt utbud finns i ett samhälle vid en given tidpunkt? Vilka språkbruk är talade och vilka är skrivna? Vem använder vilka språkbruk? Vilken status har de? Hur förhåller sig de talade till de skrivna? Är de beroende av varandra? Har språkbruken påverkat varandra? Har förhållandet mellan de talade och de skrivna språkbruken förändrats? I så fall hur? Med dessa frågor som utgångspunkt har Garners fyra kriterier uppfyllts. Med ett språkekologiskt perspektiv fångas dessutom en nivå av muntligheten som hittills har negligerats. Denna nivå kräver dock metoder som avviker från traditionellt språkvetenskapliga. Vi rör oss på makronivåerna där perspektivet snarare är samhälleligt och sociologiskt relaterat än formalistiskt språkligt. Däremot kan konsekvenserna av de språkekologiska frågorna studeras med språkets form och funktion som utgångspunkt. Kontext, funktion och deltagarnas relation En fundamental skillnad mellan talat och skrivet språk ligger i kontext och funktion. Nära denna skillnad och kanske inkorporerad i den är relationen mellan deltagarna. Dessa skillnader var länge utgångspunkten för beskrivningen av skillnaden mellan talspråk och skriftspråk. Det är högst relevanta faktorer att ta hänsyn till, men de har samtidigt bidragit till en förenklad bild av skillnaden eftersom skillnaden fick representeras av vad som uppfattades som två prototypiska situationer, nämligen spontant vardagligt tal och formell skriven text. Utgångspunkten bör fortfarande vara vårt grundläggande naturliga språk, det vill säga den vardagliga, sociala och talade kommunikation som alla tillägnar sig, och de kontextuella och funktionella förutsättningar som denna kommunikation har. Däremot bör inte detta ställas mot ett enda annat förutbestämt språkbruk utan snarare alla andra språkbruk i termer av 97
Page 1 and 2:
MUNTLIGT OCH SKRIFTLIGT I SVERIGE O
Page 3 and 4:
Innehåll 1 En nordistisk myt? 5 2
Page 5 and 6:
1 En nordistisk myt? Om man upprepa
Page 7 and 8:
De teoretiska och metodiska frågor
Page 9 and 10:
att det vid sidan av den regionala
Page 11 and 12:
skriftkompetens och texter påverka
Page 13 and 14:
studier är det åtminstone några
Page 15 and 16:
kluven. Å ena sidan använde Horn
Page 17 and 18:
på tal och skrift utan också på
Page 19 and 20:
skönlitteratur, historia och geogr
Page 21 and 22:
undersökningar. Jag återkommer ti
Page 23 and 24:
land annat dialektstudier och ett
Page 25 and 26:
Noreen 1903. Samtliga refererade fo
Page 27 and 28:
• Ny teknik. • Språkvård. •
Page 29 and 30:
yrkesgrupper eller instanser. Telem
Page 31 and 32:
till en kraftig dialektutjämning m
Page 33 and 34:
ett förändrat språkbruk. Några
Page 35 and 36:
om öppna och medvetna föreställn
Page 37 and 38:
klassernas eller de bildades språk
Page 39 and 40:
arbetet gett resultat i form av fä
Page 41 and 42:
hos redaktörerna. Malmgren (2010)
Page 43 and 44:
fysiskt är detta givetvis inget ny
Page 45 and 46: 1. Vi sågna ente ve affärn … du
Page 47 and 48: språkliga strategier. Det blev kor
Page 49 and 50: pilar och annan grafik som stöd å
Page 51 and 52: försök att beskriva några av de
Page 53 and 54: inget nytt och har både nu och fö
Page 55 and 56: Det har hittills i denna text talat
Page 57 and 58: av två väsensskilda kommunikation
Page 59 and 60: På 1970-talet gavs värdefulla bid
Page 61 and 62: offentligheten 1945-1985. Materiale
Page 63 and 64: förankrade i en gemensam teoretisk
Page 65 and 66: (2), elaborerad-summarisk (3) och f
Page 67 and 68: Den tredje nivån är språklig. D
Page 69 and 70: makrosyntagmer. I det sistnämnda f
Page 71 and 72: förlagt vagabond- och nöjesliv me
Page 73 and 74: Vad menas egentligen med att ett sp
Page 75 and 76: skriftspråklighet. En fråga för
Page 77 and 78: deltagare och vad som skiljer en mu
Page 79 and 80: Det muntliga yttrandet försvinner
Page 81 and 82: den. Analfabeter tycks inte heller
Page 83 and 84: inte kan ersätta. Det är också o
Page 85 and 86: stor klyfta mellan muntlig och skri
Page 87 and 88: mer än en påminnelse om problemet
Page 89 and 90: sig om påverkan. Måste till exemp
Page 91 and 92: De som oroar sig för att det dialo
Page 93 and 94: Domäner och material Frågan om vi
Page 95: dessa debatter har tidigare framkom
Page 99 and 100: framträda i kommunikationen. Även
Page 101 and 102: likhet med röstförställning för
Page 103 and 104: visat att samtalen långt ifrån ä
Page 105 and 106: socialiserats in i den nya medietek
Page 107 and 108: orde vara mer konkreta eftersom det
Page 109 and 110: språkvetare grundläggande språkf
Page 111 and 112: 6 Slutord Resultatet av denna inven
Page 113 and 114: Drotner, Kirsten, Bruhn Jensen, Kla
Page 115 and 116: Landqvist, Hans (2000). Författnin
Page 117: Svensson, Jan (1993). Språk och of
show all

Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?