Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

dessa debatter har tidigare framkommit i redogörelsen av Elmfeldt & Erixons
studie (2007). En översikt av olika hållningar till svenskämnet finns i Norberg
Brorsson 2007. Andra diskussioner har handlat om läsrörelser, deras syn på
läsande, skriftspråk och talspråk och andras kritiska syn på läsrörelsen (bland
annat Melander 2004).
Metoden
I formuleringen av syftet skrev jag i inledningen att studien ska utmynna i en
metoddiskussion. Min strävan är alltså mer att problematisera och skapa insikt
än att ge ett preciserat metodförslag. För att det inte ska bli alltför diffust och för
att denna del av studien ändå ska sluta konstruktivt vill jag ge några förslag på
komponenter som skulle kunna vara av intresse när det överordnade begreppet
muntlighet är temat. Jag tror inte det är nödvändigt att överge detta begrepp;
däremot måste det brytas ner och därmed metodiskt bedrivas komplext och
heterogent. Om detta ska vara möjligt måste vi först tillåta oss en intuitiv och
tyst överenskommelse om vad muntlighet ska betraktas som. Vi kan se det som
den naturliga, intuitiva, mänskliga, sociala och talade kommunikationen i
mänskligt språk och försöka formulera vad denna kommunikation kan inrymma
för egenskaper. Det är en vag utgångspunkt som kanske bryter mot de
vetenskapliga normerna, men i de empiriska studierna kommer efterhand
resultaten att utkristallisera en klarare uppfattning om vad som kan anses mer
relevant än annat. I vilket fall som helst kommer studierna att inbringa
intressanta resultat om svenskans utveckling och variation, eventuellt med
reservation för att vissa studier eller delar av dem inte ska betraktas som studier i
muntlighet.
Nedan listar jag några tänkbara komponenter som skulle kunna ingå i
begreppet muntlighet och som kan vara värda att pröva i studier. I detta första
prövande steg har jag inte systematiserat komponenterna på något sätt, och jag
är medveten om att de representerar olika nivåer av språket och ibland också är
sammankopplade. Några av dem studeras på en samhällelig eller social nivå, de
andra på en språklig.
• språkekologisk situation
• kontext, funktion och deltagarnas relation
95