Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

Domäner och material
Frågan om vilka kommunikativa domäner och typer av material som bör
studeras tangerar problem 5 ovan. På frågan om vilka material som är möjliga
att studera är alltså svaret alla. En annan fråga är om det finns några material
som bör prioriteras. Är några mer intressanta eller centrala än andra? Kan några
vara ”känsligare” indikatorer för muntlighet i vår kultur än andra? Svaren avgörs
av hur frågan ställs.
I inledningen formulerade jag en av frågorna till den kommande empiriska
delen så här: Finns det en allmän tendens som bekräftar påståendet om talets och
skriftens närmande? För framtida studier kan frågan eller kanske frågorna ställas
annorlunda och mer preciserat, men om vi håller oss kvar vid den nämnda
frågan för denna studie, så utgår alltså den från den utbredda föreställningen om
talets och skriftens närmande. Vad detta exakt innebär har jag problematiserat,
och därför kan inte frågan fungera som en vägledning för urvalet av material.
Det som påståendet bygger på är spridda iakttagelser i diverse offentliga
språkbruk utan större systematik. Detta problem får dock den positiva
konsekvensen att valfriheten blir större. Utgångspunkten bör vara att frågan om
muntlighet i stort sett är outredd och att vi har möjlighet att starta och utveckla
ett nytt forskningsfält. Frågan är inte ny, men ett allvarligt försök att besvara den
måste betraktas som ny. Detta kan visserligen också medföra stor osäkerhet,
men det finns trots alla problem text- och stilstudier med väl utvecklade metoder
att hämta idéer från.
Vilka material som bör prioriteras är alltså långt ifrån givet. Om frågan gäller
det svenska offentliga samhället borde i första hand väl spridda texter 8 till en
allmänhet studeras, men den hållningen är inte heller problemfri. För det första
är det offentliga samhället idag både stort och vagt. Om vi med offentlighet
menar motsatsen till privat är det en mycket stor del av vår kommunikativa värld
som är offentlig. Alla medborgare är idag och måste vara mer eller mindre
delaktiga i offentligheten på ett eller annat sätt. Även om inte alla är lika
kommunikativt aktiva deltagare är åtminstone alla mottagare av offentligt
språkbruk i en omfattning som aldrig förr. Dessutom har vi under andra halvan
av 1900-talet luckrat upp skillnaden mellan privat och offentligt 9 , något som har
förstärkts med internet och de sociala medierna. Ämnena kan fortfarande vara
8 Med text menas här ett avgränsat och definierat språkbruk, vilket kan gälla både talat och skrivet språk.
9 Denna utveckling redogjorde jag för i kapitel 2, avsnittet Svenskan från 1900-talet.
93