Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

De som oroar sig för att det dialogiska skrivandet ska spridas till andra texter
som nu är monologiska och formella bör fundera på vem som skriver den
sistnämnda typen. Liksom idag kommer enbart ett fåtal att producera offentliga,
formella texter i framtiden, och detta fåtal lär även i fortsättningen bestå av
högutbildade människor med stor läs- och skrivvana. Denna grupp lär behålla
sin förmåga att skilja olika språkliga funktioner och skrivsätt från varandra. De
som enbart skriver privat, expressivt och dialogiskt och huvudsakligen i de
sociala medierna kommer inte att producera formella och offentliga texter.
Problem 5: Det empiriska omfånget
Ett femte problem är det nästan oändliga omfånget på det material som är
möjligt att studera. Det finns egentligen inget material som inte berörs av frågan
om muntligt och skriftligt. Även om en utveckling har varit bred och
genomgripande behöver det inte betyda att allt språk påverkats lika mycket eller
på samma sätt i en given period. Därför måste olika språkfunktioner och genrer
skiljas åt i undersökningar. Frågan är då om det någonsin kan bli möjligt att dra
slutsatser om det svenska språket eller om det bara går att uttala sig om ett
specialiserat material. I kombination med att begreppet muntlighet är diffust och
flerfunktionellt kan utgångspunkten ”muntlighet i svenskan” bli metodiskt
ohållbar eftersom både muntlighet och svenskan är begrepp som måste brytas
ner i mindre komponenter.
Problem 6: Skriften eller skriftspråket?
En fråga som kan tyckas märklig är var skriftspråket egentligen finns. En
skriven text består av skrivtecken, och dessa tecken kan vi kalla skriften. Men
var och hur uppstår skriftspråket? Är det bara skribenten som avgör språket eller
är det även läsaren, och var i skriv- och läsprocessen avgörs det? Skribenten
omvandlar ett språk till skrivtecken, och läsaren avkodar dessa i sin tur till ett
språk. Men hur mycket kan och brukar läsares avkodade språk skilja sig från
skriftens form? Som nämndes i kapitel 2 försvarade Samuel Columbus i En
swensk ordeskötsel att skriften ska formas efter talet i första hand, men att starkt
rotade skriftnormer bör bevaras, även om de avviker från talet. Argumentet för
det sistnämnda var att läsaren alltid har möjlighet att läsa det skrivna på sin egen
91