Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

inte kommer att lära sig att skriva enligt skriftspråkets normer på grund av ett
flitigt chattande, messande och mejlande. Många är också oroliga att de nya
skrivsätten kommer att påverka ungdomarnas skriftspråk i andra genrer. Ska vi
räkna med ett chatt-influerat offentligt skriftspråk i framtiden? Ingen vet något
om detta, men många språkvetare brukar ha en lugnande prognos. Citatet av
Josephson ovan vittnar om denna inställning. En annan som resonerar på ett
liknande sätt är Hård af Segerstad (2002). Hon har det funktionella perspektiv
som genomsyrar språkvetenskapen idag och menar att de språk som vi nu ser
användas i den nya tekniken ska ses som språk som har anpassat sig till den nya
kommunikationens syften och förutsättningar. Språket i sms och annan teknik
ska helt enkelt ses som en variant bland andra, varken bättre eller sämre i sitt
rätta element. Angående eventuella influenser av detta språk i framtiden skriver
hon:
Man kan bara spekulera över om just detta språkbruk kommer att sprida sig till andra
typer av texter eller om det kommer att påverka det talade språket. Som all
språkförändring beror det på om typen av skriftbruk upplevs som effektiv av tillräckligt
många. Om barnen i skolan får lära sig och öva på att använda skrift enligt rådande
normer, får de en bas att utgå ifrån. Sedan kan de anpassa sin egen
skriftspråksanvändning efter situation, medium, syfte och mottagare. I takt med att
bruket förändras kommer så småningom också normerna för skriftspråket att förändras
(s. 9).
Vi får inte heller glömma det ömsesidiga beroendet. Jag har tidigare hänvisat till
begreppet satellittexter och talets och skriftens närmast symbiotiska förhållande
i flertalet kommunikativa situationer. Även av den anledningen är det inte så
lyckat att betrakta det kommunikativa samhället som bestående av två kanaler
där den ena kan påverka den andra.
Problem 4: Sociala faktorer
Det finns också ett sociologiskt perspektiv att ta hänsyn till. Vem använder
vilket språk och när och hur görs det? Vem påverkar vem? Vems språk är det
som undersöks och har undersökts? Dels kan tendenser vara socialt skiktade,
dels kan en övergripande tendens vara socialt relaterad. Det sistnämnda kan till
exempel innebära att en utveckling kan knytas till nya aktörer, nya ideal eller
nya sociala strukturer i samhället. Till exempel kan det som nämndes ovan om
den nya teknikens eventuella influenser i framtiden avgöras av sociala faktorer.
90