Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

att det vid sidan av den regionala variationen också har funnits en betydande både
situationell och social differentiering av det talade språket som man inte gärna kan
bortse från om man vill komma åt utvecklingen av språket under nysvensk tid (s.19-
20).
Så vad vet vi då med säkerhet? Hur vet vi det vi vet? Vad kan teoretiskt ha
påverkat? Ett generellt svar är att tal och skrift alltid påverkar varandra under
förutsättning att man har tillgång till båda kanalerna. Om det inte vore så hade
skriften idag varit tolkningsbar enbart för språkhistoriskt kunniga läsare eller
betraktad som ett annat språk än vår moderna svenska. Även om de två
kanalerna påverkar varandra har det genom historien alltid varit en påtaglig
skillnad mellan tal och skrift. Ideal, influenser, tekniker och samhällets
kommunikativa funktioner har däremot växlat, vilket har medfört olika grader
av tal- och skriftspråklighet. Även det rådande samhället har betydelse för hur
muntlighet och skriftlighet gestaltar sig. Politik, idéer och sociala förhållanden
kan påverka texters och tals funktion, utbredning och aktörer.
Källorna
I viss mån är alla skrivna texter källor till information om talet. Trots att vi inte
har några muntliga källor före 1900-talet kan många av skriftformernas
förändring inte förklaras på något annat sätt än att de följer förändringar i talet.
Vi kan i skriften till exempel spåra bortfall, försvagningar och inskott av
vokaler. I-omljud följt av synkope förändrade gastiR till gäst, långt a
förändrades till å även i skrift, och vokaler försvagades eller bortföll i ord som
Svea Rike > Sverike > Sverige och konungin > kungen. Denna anpassning av
skriften är en naturlig vilja och drivkraft att åtminstone delvis låta talet styra
skriften. Vi kan dock inte utesluta en påverkan i motsatt riktning. Skriften
utvecklades av de få auktoriteter som hade förmånen att sprida texter, och då var
det dessa personers tal som styrde skriftens utveckling. Eventuella
uttalsförändringar gav då upphov till stavningsförändringar, men dessa kan i sin
tur ha påverkat dem som läste texterna och gett upphov till förändringar av
läsarnas tal.
Viktiga källor till information om talet är bland annat folkvisor, dramer och
ballader, som ofta har inslag som hämtas direkt från den aktuella tidens uttal.
Intressanta källor är också många enskilda verk före en fullt genomförd
standardisering eftersom texterna då i viss mån speglar författarnas eget tal.
9