Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

sig om påverkan. Måste till exempel den ledigare stilen i press och
myndighetstexter vara ett resultat av påverkan från talet?
En övergripande fråga är om det idag överhuvudtaget är meningsfullt att utgå
från att två kanaler kan påverka varandra.
Teknikutvecklingen på 2000-talet ger oss fler medier där såväl tal som skrift används på
nya villkor. Att diskutera hur de två språkarterna i allmänhet påverkar varandra är
därför inte så fruktbart längre. Man måste se till de specifika användningsvillkoren, och
man måste också förstå att överspridning mellan olika medier inte är självklar. Vi
kommer inte att tala som telefonsvarare med våra barn. Vi kommer inte att skriva
statliga utredningar på chattsvenska (Josephson 2007:11).
Josephsons artikel handlar visserligen om framtiden, närmare bestämt prognoser
för 2000-talets första sekel, men utgångspunkten för prognosen är en redan
inledd tendens. Det som beskrivs i citatet ovan är i högsta grad giltigt i
skrivande stund. Det är också en tendens som inleddes redan i början av 1900talet,
varför det går att ifrågasätta föreställningen om att två kanaler generellt har
påverkat varandra under föregående sekel. I början av 1900-talet hade ny teknik
och andra samhällsförändringar komplicerat de kommunikativa mönstren och
upplöst de gamla stilarterna. Som framgått i kapitel 2 tillkom fler genrer och
medier och fler aktiva deltagare i offentligheten, radio och senare tv ändrade
villkoren för talad och skriven kommunikation, den regionala och sociala
mobiliteten ökade och mycket annat. Denna tidiga utveckling gör att frågan om
talets och skriftens förhållande och påverkan måste ställas på ett annat sätt än
vad som har gjorts. Frågan är hur intressanta de två kanalerna är. I dagens
komplexa kommunikation är det kanske nödvändigt att överge kanaltänkandet
och i stället fokusera på språkfunktioner och kommunikativa förutsättningar och
egenskaper.
Något annat som komplicerar frågan om påverkan är att det inte finns ett
entydigt samband mellan en given stil och en given kanal. En utveckling mot
ökad muntlighet i någon bemärkelse behöver inte betyda en påverkan från talet.
Det kan också röra sig om en påverkan från en talspråklig eller ledig stil i en
skriftlig genre till en annan. En fråga som många ställer sig nu är vilken
betydelse som ny teknik får för språkutvecklingen i samhället. Att sms, chatt och
mejl har gett upphov till nya stilar är lätt att konstatera. Än så länge är dessa
stilar dock begränsade till kommunikation medelst den aktuella tekniken. En
helt annan fråga är därför om dessa skrivsätt i någon mån kommer att påverka
annat skrivande i framtiden. Det finns en del vuxna som är oroliga att ungdomar
89