Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan - Projekt - Lunds ...

egreppet muntlighet i språkstudier. Fenomenen muntligt och skriftligt finns
givetvis kvar såtillvida att vi har två separata kanaler, tal och skift. Det innebär
att frågan fortfarande kan hanteras på en samhällsnivå, det vill säga det går att
kartlägga vilka talade och skrivna former av kommunikation som finns en given
tid och hur de samspelar. Värre blir det om muntlighet ska ses som ett språkligt
uttryck. Om muntlighet som språkligt begrepp fortfarande ska användas i
språkstudier är risken stor att vi är tillbaka i de gamla undersökningarna och de
gamla förutsättningarna. Dagens kommunikationsmönster och språkkunskapen
hos dagens språkbrukare har gjort att frågan om talets och skriftens närmande
förmodligen har spelat ut sin roll.
Problem 2: Nivåerna
Jag har tidigare påmint om att muntlighet kan studeras på olika nivåer, om
begreppet nu överhuvudtaget är hanterbart. Förutom att vara medveten om de
tänkbara nivåerna är det också viktigt att fråga sig om och i så fall hur de olika
nivåerna kan integreras i en gemensam modell. Är muntlighetens nivåer en
hierarki där nivåerna påverkar varandra och allt är sammanflätat eller är
nivåerna separata fenomen som inte kan sammanföras i en gemensam modell?
Om det första gäller går det att arbeta utifrån en enda modell. Denna måste utgå
från det överordnade begreppet muntlighet, erbjuda en klar definition av
begreppet och kunna illustrera inte bara vilka nivåer som är tillämpliga utan
också hur de relateras till varandra. Om det andra gäller krävs olika modeller
anpassade till respektive nivå. De ska kunna studeras och förklaras var för sig,
även om det inte utesluter att de kan påverka varandra. Om det finns en
muntlighet på samhällsnivå borde ju denna få effekter på den stilistiska nivån.
Problem 3: De två kanalernas påverkan
Påståendet om talets och skriftens närmande är en fråga om påverkan,
åtminstone så som frågan har diskuterats och förklarats. Det som har hävdats är
att talet i viss mån har påverkat skriften och skriften i viss mån har påverkat
talet. Isolerade språkliga förändringar har fått fungera som bevis eller indicier på
närmandet, och mer eller mindre trovärdiga orsaker har angetts. Frågan är dock
vad påverkan är, hur vi egentligen kan veta något och om det alltid måste ha rört
88